Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning man ska ta. Bankomaten ligger där jag kan se att den finns. Busshållplatsen ligger där jag på långt håll kan se en bussskylt. Långt där borta kan jag se skyltar och det stora vita huset där biografen ligger. Detta är det vanligaste sättet att hitta rätt. Personer som har svårt att läsa skyltar och se miljöer på långt håll måste ha alternativ till landmärken s.k. ledstråk. Ledstråk är något som går att följa, ute såväl som inne; en vägg, en kant, ett räcke, skillnader i material, en ledstång. Om en synskadad person hittar i området kan ledstråk till viss del ersätta landmärken. Portgångar, fläktar, gator som korsas kan fungera som orienteringspunkter som ger information om var, ungefär, man befinner sig på gångbanan. En kant kan fungera som ledstråk, liksom trottoarkanter. En gångmatta kan fungera som ledstråk t.ex. från ingången in i en galleria.
BYGG KLOKT ANSER ATT: Redan på planeringsstadiet måste man tänka på att det ska finnas ledstråk; gångar, väggar, räcken som riskfritt kan följas och som oavbrutet sträcker sig från start till mål. Om ledstråk skapas i efterhand måste man tänka på var ledstråk behövs. Om en yta på t.ex. ett torg består av smågatsten eller annat skrovligt material kan gångstråket bestå av stora flata hällar eller asfalt. Då fungerar det både för personer med rörelse och orienteringssvårigheter. Gång-/ledstråket kan också skapas av taktila (kännbara) plattor, sinusplattor, som kan kännas med den vita käppen. I detta fall måste angränsande ytor vara helt släta för att plattorna ska kunna kännas. Kvällstid kan en rad lampor som följer en väg uppfattas som ett ledstråk av synsvaga. Ljud kan också användas för att förstärka ett ledstråk t.ex. en akustisk signal vid ett övergångsställe. Det här är både ett kännbart och väl kontrasterande ledstråk som går mellan entrén och informationsdisken. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler och Allmänna platser 7 och 13 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering skall undanröja Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 28, 274 276 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 70 74, 147 156 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3:4 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Dörrar portar En sen kväll kommer man till det, enligt uppgift, tillgängliga och trevliga hotellet. Går ur taxin, insuper doften av rosor och rullar mot den upplysta inbjudande entrén. Marken lutar upp mot dörren. Det är svårt att få rullstolen att stå kvar länge nog för att få tag i dörrhandtaget, men det lyckas. Dörren är blytung, men det går att få upp den tillräckligt för att upptäcka tröskeln, som är 7 8 cm hög. Letar efter en dörröppnare. Det finns ingen. Men det måste väl ändå finnas en ringklocka till receptionen! Ja, vid sidan om dörren, drygt 1,5 meter upp ovanför rosenrabatten sitter den. Fullständigt omöjlig att nå. Satans rosor att stinka! BYGG KLOKT ANSER ATT: Dörrar bör ha ett fritt passagemått på 90 cm Lås och handtag ska vara lätt hanterliga Friyta framför dörr bör vara plan och minst 2 x2m Kontrastmarkering i golvet gör att man förvarnas om hur dörrbladet slås upp Trösklar vid ytterdörrar ska ha avfasade kanter och inte vara högre än 2 cm Om dörröppnaren sitter för högt upp och dessutom i ett hörn är det svårt att nå den. Dörrar som är tunga måste förses med dörrautomatik för att bli tillgängliga och användbara.
Undvik trösklar i innemiljö Alla dörrar som är tunga och de som är försedda med dörrstängare ska förses med automatisk dörröppnare Reglage placeras så att det lätt kan nås från rullstol utan att man träffas av dörrbladet Reglage placeras med underkant max 80 cm över golv/mark Dörrar som har automatisk öppnare ska förses med säkerhetssensorer som stoppar dörren om det kommer mötande personer. Handtag, dörröppnare, portkoder och liknande skall vara kontrastmarkerade. Portkoder ska alltid ha en kännbar punkt på 5:an. Glasade dörrar ska kontrastmarkeras med en ca 20 cm bred markering tvärs över dörren, på 140 160cm höjd. Dessutom bör dörren ha en kontrastmarkering 20 cm från nederkanten om dörren är helglasad. Dörrar i miljöer där barn ofta vistas ska ha ytterligare en kontrastmarkering på lägre höjd. Den här dörren har bra kontrast. Det kan vara lättare att stänga dörren om det finns ett draghandtag. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Se även: Bygg ikapp handikapp utgiven av Svensk byggtjänst sid. 90 100 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 48 62 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Toaletter BYGG KLOKT ANSER ATT: Minst en toalett på varje våningsplan där det finns toaletter ska utformas så att den kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Dörren ska kunna öppnas, passeras, stängas och låsas från rullstol. Toaletten ska vara tydligt skyltad med lättbegriplig symbol samt med punktskrift. Det ska finnas tydlig skylt som visar om toaletten är ledig eller upptagen. Tvättställ ska finnas i samma utrymme som toalettstolen. Inredningen ska kontrastera minst 0.40 enheter enligt NCS i ljushet mot bakgrunden. Golvbeläggningen ska vara lätt att hålla ren och inte innebära halkrisk. Reglagen ska vara lätta att hantera (ex. engreppsblandare eller fotocellstyrd blandare). Det ska finnas fungerande larm på offentliga toaletter. Dörrens fria passagemått ska vara minst 0,85 m (K10 innerdörr). Dörren ska vara utan tröskel Spegeln är försedd med handtag så att den går att vinkla.
eller ha en högst 10 mm rundad gummitröskel (ur fuktsäkerhetssynpunkt). Dörren ska vara utåtgående och ha ett draghandtag på insidan så man kan dra igen dörren efter sig. Låset ska vara lätt att hantera (ex. lås med spak eller kombinerat handtag och lås där handtaget vrids uppåt vid låsning). Rummet ska vara minst 2,20 x 2,20 m så man lätt kan vända med rullstol. Det ska finnas ett utrymme på 0,9 m på ömse sidor om och 1,5 m framför toalettstolen. Det ska finnas armstöd på bägge sidor om toalettstolen. Spegel ska kunna användas såväl av stående som av sittande. Här är dörren försedd med draghandtag. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. Papperskorg placeras lättåtkomligt, alltså inte i ett hörn. Krokar för jackor och väskor ska finnas i olika höjd. Se även: Faktablad Tillgängliga toaletter på www.handisam.se Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 101 112 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 123 131 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ljus och belysning Vi njuter av solvärmen, känner trygghet när gångvägen är väl upplyst på kvällen, tycker det är mysigt med dämpat ljus och stearinljus på borden. Belysning och ljus har stor betydelse för vårt välbefinnande. BYGG KLOKT ANSER ATT: Fönster ska vara försedda med persienner, markiser eller liknande för att undvika bländande solljus. Den allmänna grundbelysninen ska var jämn och bländfri. Det är bra om det går att reglera belysningen med en dimmer. Viktiga platser och objekt ska vara extra upplysta t.ex. receptionsdisk, dörrar, trappor, informationstavlor, skyltar, busshållplatser och övergångsställen. Belysningen ska inte vara bländande. Tänk på att rullstolsburna och barn har en annan ögonhöjd än stående vuxna. Lampor utomhus ska sitta så tätt att det inte blir mörka fält mellan ljuspunkterna. När belysningen blir ojämn så försvårar det orienterbarheten. Uppåtriktat ljus som går att reglera med hjälp av en dimmer kan vara en bra lösning. Bra belysning utomhus.
Enstaka starkt lysande lampor bör undvikas då dessa bländar och gör att omgivande miljö blir helt svart. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 9 Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas. Allmänna platser 15Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas. Busskuren är upplyst vilket gör att den är lätt att hitta och att det känns tryggt att stå här och vänta. Se även: Bygg ikapp handikapp utgiven av Svensk byggtjänst sid. 246 253 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 103 109, 167 169 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Hissar och tekniska system BYGG KLOKT ANSER ATT: Hisspanelen ska vara vågrätt placerad ca 80 cm från golvet, helst mitt på långväggen. Hisspanelen ska vara kompletterad med punktskrift. Hisspanelen ska vara utåtvinklad, helst 45 grader, då går punktskriften lätt att läsa. Utgångsknappen ska ha annan form och färg. Hissen ska vara försedd med sittplats. Har hissen slagdörr ska den vara försedd med dörröppnare. Anropsknappen utanför hissen ska vara logiskt placerad och i god kontrast mot bakgrunden. Hissar ska vara försedda med tal. Tekniska system som bankomater, portkoder, biljettautomater, kösystem, kortläsare, pinkodsdosor, informationsdisplayer, streckkodsläsare, automatiska incheckningsautomater m.m. ska vara tillgängliga och användbara för kunder med rörelse och orienteringssvårigheter. Viktigt att tänka på är: placering läsbarhet komplettering med punktskrift och tal. Hisspanel med utställda knappar och som har punktskrift. Pinkodsdosa ska ha en kännbar (taktil) punkt på 5:an.
Bildskärmar ska ha stor, tydlig text i god kontrast och kunna läsas av alla. Bildskärmar och system ska placeras på sådan höjd och plats att synskadade kan komma intill och läsa. Systemen bör vara kompletterade med skärmläsare (talande system). Pinkodsdosa ska kunna nås av alla kunder. Funktionstangenter ska vara markerade med punktskrift. Otillgängliga biljettautomater. Pekskärmar måste ha ett alternativt sätt att styras. Kortläsare/utmatningssystem för biljetter, pengar m.m. ska vara placerad så att personer i rullstol kan nå den. Knappsatser för koder ska ha en kännbar (taktil) punkt på 5:an. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. Pinkodsdosa som fungerar bra för alla. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 85 88, 161 164 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 119 123 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Trappor Ett konkret krav som många synsvaga personer framför är: kontrastmarkering av trappor. Särskilt viktigt är detta där man inte förväntar sig att steg eller trappor ska finnas. Kravet på kontrastmarkering gäller också perrongkanter och liknande. En vanlig olycka är just fall ner på spår och utför trappor. Trappor ska alltid ha en kontrasterande varningskant på första och sista sättsteget. Första steget uppifrån är det steg som är i samma nivå som golvet/ marken. Sista steget uppifrån är steget innan man kommer ner på golv/ marknivå. BYGG KLOKT ANSER ATT: Första och sista steget av en trappa, såväl ute som inne, ska vara kontrastmarkerade. Vit eller ljus färg är det mest effektiva om trappan/golvet är mörkt. Om trappan har vilplan ska dessa också märkas på samma sätt. Kontrastmarkeringen ska vara lika bred som steget. Trappor ska alltid ha ledstänger på varje sida som börjar och slutar 30 cm före och efter Tydlig markering på första och sista steget. Ledstång saknas på ena sidan. Markering före och efter vilplan.
trappan. Om trappan har vilplan ska ledstängerna följa vilplanet. Enstaka trappsteg bör undvikas. Även små nivåskillnader som enstaka trappsteg ska vara kontrastmarkerade och kompletterade med en ramp (1:20 eller flackare). Breda trappor bör också ha en ledstång i mitten av trappan. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. 10 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas. Allmänna platser 13 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering skall undanröjas. I anslutning till trappsteg eller en trappa ska det alltid finnas ramp eller hiss. Handledaren följer rampens vilplan. 16Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 80 83 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 81 87, 111 117, 171 175 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Markbeläggning och mindre nivåskillnader utomhus Allt är inte som det ser ut Det ser helt slätt ut men det kan både vara skarvar och lutningar som gör det svårt att ta sig fram. Man tror att taktila (kännbara) markplattor kan visa vägen för synskadade, men finns det andra plattor i närheten är det svårt att urskilja dem när man använder den vita käppen. Stora öppna ytor kan vara ett problem ur orienteringssynpunkt. Är ytan helt slät, kan lösningen vara att lägga ett kännbart (taktilt) stråk runt eller tvärs över. Är ytan ojämn, t.ex. av smågatsten så kan släta gångstråk av asfalt eller stora hällar tvärs över eller runt den stora, öppna ytan fungera. Denna lösning fungerar bra för både synskadade och rörelsehindrade. Det är viktigt att veta att den här typen av plattor inte känns så bra som den syns. En kännbar varningsplatta kan aldrig ersätta en kant. BYGG KLOKT ANSER ATT: Gångytor ska vara släta och hårda. Asfalt, hällar eller annan hårdgjord yta är bra. Minimibredd på släta gångstråk ska vara 90 cm. Lutningen på en gångväg eller annan yta får inte överstiga 1:50 i gångriktning eller sidolutning. Bra markering vid busshållplats.
Ränndalar ska göras flacka och breda eller täckas över helt. Kantstenen vid övergångsställen ska ha en 90 100 cm bred avfasad kant (ramp). Lutningen på kantstensrampen ska inte överstiga 1:20. Övergångsställen och passager ska ha en kantsten på minst 6 8 cm. Detta gäller ej rampen som ska ha 0-kant. Busshållplatser och övergångsställen/passager ska ha en kontrasterande kant i ljus färg då mörk färg lätt kan uppfattas som ett hål. Perrongkanter ska ha en bred vit varningsmarkering. På insidan av kontrastmarkeringen kan en kännbar (taktil) varningskant läggas. Enstaka trappsteg ska kompletteras med ramp. Både trappsteg och ramp ska vara kontrastmarkerade. Perrong med kontrast och kännbar varningsmarkering. Här har ränndalen gjorts grundare och bredare. Bäst är att helt täcka över den. BFS 2003:19 HIN 1 Allmänna platser 12Fysiska hinder såsom nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter skall undanröjas. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 274 276 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 133 141 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ramper Får ramper se ut hur som helst? Nej, egentligen inte men många rampbyggare utgår från sina egna föreställningar om vad som kan tänkas fungera. Men, om lutningen är som den bör vara, vilplanen finns där och ramperna även är utformade så de smälter in i miljön, då blir man lycklig! BYGG KLOKT ANSER ATT: Ramper ska vara permanenta och anpassas till omgivande miljö ifråga om material, placering och utformning. En ramp bör vara 1,3 m bred. En ramp bör inte vara brantare än 1:20 men helst flackare. En ramp med lutning 1:12 kan vara max 6 meter. En ramp med lutning 1:20 kan vara max 10 meter. Mellanliggande vilplan ska vara minst 2 m långa. Rampen får inte vara svängd eller luta i sidled. Rampen ska ha ledstång på bägge sidor. Ledstången ska vara i kontrasterande färg mot omgivningen och börja och sluta 30 cm före och efter rampen. Den här rampen smälter bra in i miljön. En nivåskillnad som överstiger 0,5 m ska kompletteras med hiss
Friytan framför en dörr bör vara minst 2x2m. Avåkningsskydd ska finnas för att öka säkerheten (minst 5 cm högt). Rampen ska ha jämn och hård beläggning. Skissen visar principen för att mäta lutning. Skissen är inte skalenlig. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Allmänna platser 16 Fysiska hinder så som nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter skall undanröjas. Den här rampen är för brant för att kunna användas självständigt. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 76 80 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 45 47, 141 145 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Färg och kontrast Bygg klokt tar inte ställning för vilka färger som ska användas, vi tar utgångspunkt från gråskalan där svart och vitt ger bästa kontrast. Mörk färg mot ljus kan även vara mörkblå mot ljusgul, mörkgrön mot vit etc. BYGG KLOKT ANSER ATT: För att få en bra kontrast måste skillnaden mellan färger som används ha en ljuskontrast på minst 0,40 enheter enligt NCS (Natural Color System). Viktiga punkter, som hissar, dörrar, informationsdiskar och pelare i byggnader och på allmänna platser ska vara i god kontrast mot omgivningen. För att öka rumsuppfattningen bör golv och väggar vara i kontrasterande färg. Glasade ytor som har dålig kontrast mot omgivningen ska vara kontrastmarkerade tvärs över ytan. Markeringen ska vara ca 20 cm bred och placerad på 90 resp. 150 cm höjd. Dessutom ska det finnas en kontrasterande kant några cm från golvet. Alla trappor ska vara kontrastmarkerade på första och sista plansteget. Här är dörrar och korridorer tydligt markerade. Pelare med bra kontrast. Bra markering av trappa.
Nivåskillnader, som enstaka trappsteg, kanter och lutningar, ska vara kontrastmarkerade. Att ha kontrasterande färglinjer i golvet som visar vägen är bra, men de bör vara minst 10 cm breda. Dessa kontrastmarkeringar bör också gå att känna (taktil kontrast). Skarpa linjer eller mönster i golv som är ologiska och inte leder någonstans kan försvåra orienteringen. Blanka golv bör undvikas. Dessa kontraster syns bra. Ljusa färger är oftast bättre att använda som varning då mörka färger lätt kan uppfattas som ett hål. Manöverdon till dörröppnare, nödutgångar och trapphus samt ledstänger ska vara kontrastmarkerade. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Allmänna platser 13 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering skall undanröjas. Tydlig markering vid busshållplats Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 151 154 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 65 69 och 75 80 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3:4 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Skyltar och informationssystem Tydliga och logiska informations och skyltsystem är något som vi alltid eftersträvar. Generellt gäller att ju tydligare och enklare skyltar desto fler kan använda och förstå dem. För vissa behövs ändå alternativa skyltar och särskild placering av dem. I föreskrifter och lagstiftning omnämns personer med orienteringssvårigheter; hörselskadade/ döva, synskadade, personer med läs och skriv-svårigheter samt med kognitiva funktionshinder. Oftast syns ljusa bokstäver bättre på mörk botten än tvärtom. BYGG KLOKT ANSER ATT: Utöver en allmänt sett god och tydlig skyltning så ska skylten, vara i god kontrast, helst ljusa bokstäver mot mörk botten. Korta ord kan vara i versaler, men om texten består av fler eller långa ord bör den stå med gemener. Skyltar som är högt placerade ska kompletteras med en lägre skylt som synsvaga kan gå nära intill och läsa (ca 10 cm läsavstånd). Texten kan vara kompletterad med symboler (piktogram). Fasta skyltar som sitter där vi förväntar oss t.ex. vid dörrar och Har man svårt att läsa skyltar som sitter högt upp så kan information i golvet vara ett alternativ. För många kan en bildsymbol underlätta.
hissar, ska kompletteras med punktskrift. Placera namnskyltar på väggen ca 140 160 cm från golvet, på den sida om dörren där dörrhandtaget är placerat. Minimimåttet på en skylttext bör vara 15 mm. Lokaler där barn vistas, som skolor och daghem, bör ha skyltar som sitter lägre. Kort information som rumsnummer och enstaka bokstäver (helst i versaler) kan vara i positiv relief (upphöjda) så att de går att känna. Då kan reliefen ersätta punktskriften. Minst en display/digital skylt ska sitta så lågt att det går bra att komma intill och läsa samt vara kompletterade med tal (skärmläsare). Att ha olika färger på olika våningsplan är också ett informationssystem; röda dörrar på plan 1, blå på plan 2 etc. Här sitter skylten lågt och är lättläst, dessutom är den försedd med tal. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 8 Hinder i form av bristande skyltning och brister i ljudmiljön skall undanröjas. Allmänna platser 14 Hinder i form av bristande skyltning skall undanröjas. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 154 161 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 89 98, 161 165 Bygg för alla utgiven Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Fast inredning och utstickande byggnadsdelar Byggd miljö som omfattas av bygglagstiftningen gäller inte bara golv, dörrar och väggar utan även den fasta inredningen. Här nedan kommer ett antal exempel. BYGG KLOKT ANSER ATT: Informationsdiskar och liknande ska ha en del som är så låg att personer i rullstol kan få kontakt med personalen. En del av klädhängarna ska sitta så lågt att det går att nå dem från en rullstol. Klädhängare/hatthyllor ska avskärmas så att man inte riskerar att gå rakt in i dem och skada sig. Friliggande trappor ska avskärmas så att man inte kan gå in under dem och skada sig. Detta nybyggda hus har en balkong som sitter i ansiktshöjd! Den här typen av hinder måste ovillkorligen vara inbyggd eller förankrad i marken. Stolpar, brevlådor, tidningslådor etc. som står olämpligt ska flyttas eller kontrastmarkeras. Pelare ska kontrastmarkeras Hyllor/frysdiskar och liknande ska kunna nås av alla. Kassorna ska vara utformade så att personer i rullstol obehindrat kan använda dem. Det ska finnas en tydlig anvis- Man känner sig välkommen när man kan få kontakt med personalen.
ning om var man kan vända sig om varor är svåra att hitta eller nå (t.ex. ringklocka eller intern telefon). Alla fast installerade tekniska system som tex. pristerminaler ska ha en tydlig bildskärm i god kontrast och ska kunna läsas av alla. Alla bildskärmar ska vara kompletterade med skärmläsare (tal). Friliggande trappa som är lätt att gå in i och skada sig på. Kölappsautomater bör sitta i anslutning till entrén, ha en lågt placerad display och vara försedd med tal. BFS 2003:19 HIN 1 Publika lokaler 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. Allmänna platser 13 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering skall undanröjas. Varor ska kunna nås av alla. Se även: Bygg ikapp Handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 80, 123 124, 167 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 119 121 och 86 87 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund
Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Angöring och parkering BYGG KLOKT ANSER ATT: Det ska alltid gå att stanna för av- och påstigning vid en entré. Passagen ska vara fri från hinder vid entrén. Inga cykelställ eller planteringar i vägen. PARKERINGSPLATSER SOM ÄR AVSEDDA FÖR PERSONER SOM HAR PARKERINGSTILL- STÅND SKA: Vara markerade med handikappsymbolen i gatan. Vara skyltad med p-plats- och handikappsymbol. Avgränsas med tydliga linjer. P-platserna ska vara minst 5 m breda. Ligger p-platsen intill en gångyta kan denna användas vid på/avstigning och själva p-platsen vara smalare. P-platser längs med en trottoar ska vara minst 7 m långa. P-platsen ska vara dimensionerad så att bildörrarna på bägge sidor kan öppnas helt. Avståndet mellan p-plats och entré bör inte överstiga 5 10 meter. P-platsen får luta max 1:50 De här p-platserna är bra skyltade. Det är bra om parkeringen ligger nära huvudentrén.
Finns kantsten vid p-platsen ska det finnas en avfasad 0-kantsramp framför eller helst bakom bilen. Trottoaren/gångbanan bredvid p-platsen ska vara fri från hinder för att ev. kunna gå av och på via ramp på bilens sida. BFS 2003:19 HIN 1 Allmänna platser 17 Hinder i form av bristande utformning av biluppställningsplatser för handikappfordon skall undanröjas. Markbeläggningen bör vara fast, jämn och halkfri. Se även: Bygg ikapp handikapp utgiven av Svensk Byggtjänst sid. 57 60 Enklare utan hinder utgiven av Boverket sid. 177 179 Bygg för alla utgiven av Bygg klokt och Svensk Byggtjänst kap. 3 De Handikappades Riksförbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund Reumatikerförbundet Riksf. för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade Synskadades Riksförbund