Kajer mot det gröna Järfälla Kommun

Kajer mot det gröna Järfälla Kommun Delrapport från workshop 3 Nt-Gymnasiet i Järfälla 2013-09-20 UPPDATERAD 2013-10 - 08 arkitekter ab

Bild från tidigare promenad 13.02.16. Bakgrund Bakgrund - regionen växer - men hur Stockholmsregionen är för närvarande den snabbast växande i Europa. Byggandet av bostäder har dock inte hållit samma takt. Trycket på de enskilda kommunerna att vara med att klara efterfrågan har ökat. Järfälla har som delmål sagt sig kunna ge plats för 30.000 invånare. En stor del, 10-15 000 invånare, kan rymmas i den nya Barkarbystaden, medan resten antas kunna ske som kompletteringar inom och emellan andra stadsdelar. Förtätningsprojekt blir lätt kontroversiella men kan om de formas just som kompletteringar bli tillskott av kvalitéer i olika viktiga avseenden, t ex genom att förbättra betingelserna för kollektivtrafiken, mixen av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, tillgången på trygga stråk, lokal service, mm. Workshoparna har haft två syften, dels att i workshop 1 med kringboende berika diskussionen kring en detaljplanering av ängen och kraftledningsgatan vid Mälarvägen/Råstensvägen/Marhagen, dels i workshop 2 se Marhagen som en del av frågan hur bebyggelsestråk möter grönstråk, dvs den generella frågan om gränssnittet och dess kvalitéer, det som ingår i kommunens projekt Kajer mot det gröna. Workshop 3 med NT-Gymansiet i Jakobsberg var en lite mindre variant av ws2, men mer fokuserad på ungdomars perspektiv. Synpunkter snarast Denna rapport redovisar workshopens uppslag och diskussioner. Sammanfattande konklusioner följer i ett senare steg. Deltagarna ombeds nu att komma med synpunkter på denna rapport och komplettera med de aspekter och idéer man tycker sig sakna, tankar som väckts, etc. Workshop 1 + promenad 1 I febr 2013 genomfördes en promenad med medborgare och en första workshop för Marhagen. Ett relativt litet område hade valts för att ge en första känning av vad som kan ske längs gränsen mellan stad och natur. En rapport finns på Järfällas websida Följ med på en promenad! Järfälla Kommun planerar för hållbara gränssnitt mellan stad och land. Järfälla kommun har fått projektpengar från Delegationen för hållbara städer för studier kring hållbar stadsutveckling. Ansökan gällde hur vi ska få till bättre stadsbyggande när vi å ena sidan behöver bygga mer och, å andra sidan, behöver värna de gröna kvalitéerna. Vad är viktigt och värdefullt i Marhagen? Hjälp till att kartlägga de viktigaste värdena i grönområdet inför Järfälla kommuns planering. Följ med på en promenad där vi tillsammans upptäcker och beskriver värden, brister och möjligheter i området. Alla som bor i närheten av området, som använder det på fritiden eller som har kännedom om det, är välkomna att delta i promenaden. Följ med på promenaden! Ingen anmälan krävs. Promenad Lördagen den 16 februari klockan 10.00-12.00. Samling: korsningen Mälarvägen / Råstensvägen. Promenaden leds av personal från Ekologigruppen AB. VÄLKOMMEN! Mötesplats. Råstensvägen Promenaden leds av personal från Ekologigruppen AB. Mälarvägen Ta chansen och var med och påverka! Järfälla Kommun planerar för hållbara gränssnitt mellan stad och land. Järfälla kommun har fått projektpengar från Delegationen för hållbara städer för studier kring hållbar stadsutveckling. Ansökan gällde hur vi ska få till bättre stadsbyggande när vi å ena sidan behöver bygga mer och, å andra sidan, behöver värna de gröna kvalitéerna. Studien och medborgardialogen kommer att ligga som grund för programarbete till ny detaljplan för området. Är ni intresserade av att vara med och påverka utvecklingen av av ett hållbart gränssnitt mellan stad och land? Då är ni välkomna att tillsammans med oss, i workshops och mindre arbetsgrupper, undersöka de idéer och tankar för förbättringar av området som kommer fram i processen. INBJUDAN: Onsdagen den 20 februari 2013. kl 16.00 till 20.00. Plats: Jakobsalen, Järfälla kommunhus, Vasaplatsen 9-11. Vi bjuder på kaffe och smörgås. OSA senast måndagen den 18 februari till: lena.granqvist@jarfalla.se, telefon 08-58028799 eller anders.c.eriksson@jarfalla.se, telefon 08-58028821 VÄLKOMMEN! Arbetsomrade för medborgardialog. Exempel på medborgardialog. Workshop 2 + promenad 2 En lång promenad med medborgare föregick också workshop 2. Den här rapporten summerar idéer och diskussioner från två workshopsdagar som behandlade kajen i ett större perspektiv. En rapport finns på Järfällas websida. Följ med på en promenad! Järfälla Kommun planerar för hållbara gränssnitt mellan stad och land. Järfälla kommun har fått projektpengar från Delegationen för hållbara städer för studier kring hållbar stadsutveckling. Ansökan gällde hur vi ska få till bättre stadsbyggande när vi å ena sidan behöver bygga mer och, å andra sidan, behöver värna de gröna kvalitéerna. Hjälp till att kartlägga de viktigaste värdena i grönområdet inför Järfälla kommuns planering. Promenaden ingår som en del i projektets medborgardialog, där vi tillsammans upptäcker och beskriver värden, brister och möjligheter i området. Boende, verkande och övriga intresserade i stadsdelen, är välkomna att delta i promenaden. Följ med på promenaden! Ingen anmälan krävs. Lördagen den 23 mars klockan 10.00-12.30. Uppskattad längd är 3 km. Samling: korsningen Kärrvägen/Terrängvägen. Den som vill tar med sig en fi kakorg. Vi rekommenderar rejäla kläder då promenaden delvis kommer att vara i naturterräng. Promenaden leds av personal från Ekologigruppen AB. VÄLKOMMEN! Startpunkt: Vretstigen/ Järfällavägen Slutpunkt 2

STEP-metoden ARKEN Arkitekters och Ekologigruppens STEP-metod, är en workshop med verktygslåda för parter att gemensamt arbeta fram olika alternativ i stadsutvecklingsfrågor. Konsulterna hade här parallellt rollen att utifrån workshopens skisser och samtal ta fram slutsatser och förslag till utveckling av detta parti av stadsdelen, både vad gäller grönstrukturen och bebyggelsestrukturen. Workshop enligt den nu nyttjade STEP-metoden lägger vikt vid att grupper inte bara listar viktiga aspekter och programkrav, utan framförallt får till uppgift att i partssammansatta grupper bygga modeller av ett projekt i fråga, hands-on. Det innebär krav på konkretisering och avvägningar, på ett tagande och givande, där tålmodigt knådade brukar kunna både frammana nya idéer och lösa låsningar för att bringa parter närmare varandra. För konsulter utifrån innebär metoden ett redskap att snabbt lära känna fakta och åsiktslandskap vilket är bra för att undvika tankespår som annars lätt kan bli till irrgångar och klavertramp. Workshopens idéer om det här gränsnittet mellan natur och bebyggelse finns redovisade i denna Delrapport 2. Deltagarna var engagerade och entusiastiska. Många var som närboende angelägna att understryka att de inte vill ha nån ny bebyggelse alls, utan framför allt förbättringar i grönstrukturens skötsel. Kommunrepresentanter och konsulter betonade att workshopen är ett tidigt tillfälle att påverka händelsutvecklingen ifall kommunen nu fullföljer sina intentioner om bebyggelse. Delrapporten ska senare kompletteras med en samlande skiss, en slags konklusion av det som modellbyggdes och det som kommenterades under workshop-kvällarna. 3

DELTAGARE LISTA DAG 20 september: Sally Abdellatif Rebecca Akkila Savvas Antoniou Layla Assafi Jonathan Bladin Joakim Bornström Adam Brolin Lovisa Byfors Gunilla Carlsson Emilio Diociaiuti Lovisa Frödesjö GuanHua Hou Erik Håkansson Zaher Jafari Michal Kilimnik Frida Larsson Ellen Lindholm Sofia Linevik Teddy Manirakiza David Näslund Elly Pensjö Julia Persson Nichole Persson Linn Pettersson Sami Rainio Isabella Rigodt Johanna Sjöberg Elin Starkenberg Moa Ståhlbrand Benjamin Svensson Jenny Tellné Emilia Zenk Kevin Wang INLEDNING Anders C Eriksson, stadsarkitekt i Järfälla kommun, beskrev slutsatser av workshop 1 och 2 och hur den nu aktuella tredje workshopen har syftet att vidga dialogen med yngres perspektiv på hur staden bör och kan växa. Även detta med kaj-projektets fokus på vad det finns för potentialer i gränssnittet mellan bebyggelse, naturmark och andra stråk in mot stadskärnan. Arbetet är en del av kommunens projekt Kajer mot det gröna som stöds av Delegationen för Hållbara städer Torbjörn Einarsson, Arken Arkitekter AB, beskrev STEP-metoden och kvällens olika arbetspass, stadsbyggandets historik, omvärldsfrågor, val utifrån prestanda i olika bebyggelsetyper, värderos för stadsdelen idag, rundabordsarbetet, mm. Denna förmiddag var deltagarna utspridda till fyra olika temabord för att få en så bred diskussion som möjligt. Nils Söderlund, Projektledare, beskrev alternativa sätt att utveckla bebyggelse längs kajen. Nils visade exempel på byggemenskaper, grupper människor som i egen regi och utifrån egna initiativ tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad eller ett kvarter. Han beskrev också Vinterviken, ett odlings-kooperativ som mötesplats med försäljning av gröna produkter, restaurang och evenemang. Från Järfälla Kommun Anders C Eriksson, stadsarkitekt Nils Söderlund, projektledare Från Konsultgruppen Torbjörn Einarsson, Arken Arkitekter AB Jaime Montes, Arken Arkitekter AB 4

TIDIGARE VÄRDEROSOR 2012-11-28 Kommunens tjänstemän för Jakobsberg Urbanitet händelse r, blan dning, Miljö för möten och socialt Bostads utbud Kulturell rörelser engagemang förankring, identitet Ekonomisk 100 X... generering Gröna yto r, Y... "lätt att grönstråk öppna butik" Samhällsekonomi Lokala kretslopp långsiktig investering Transport- arbete Företagsekonomi, "nära till Z... mycket" etappvänligt, Kollektiv- små invest.- Bil trafik trösklar Trafik (handikapp, säkerhet, buller) 2013-03-13 Allmän worshop för Marhagen Urbanitet händelse r, blan dning, Miljö för möten och socialt Kulturell rörelser engagemang förankring, identitet Ekonomisk 100 X... generering Gröna yto r, Y... "lätt att grönstråk öppna butik" Samhällsekonomi Lokala kretslopp långsiktig investering Transport- arbete Företagsekonomi, "nära till Z... mycket" etappvänligt, Kollektiv- små invest.- Bil trafik trösklar Trafik (handikapp, säkerhet, buller) Deltagarnas gemensamma värderos för stadsdelen idag Värderosen är ett verktyg för att utvärdera hur bra olika stadstyper, städer eller stadsdelar fungerar. Som mätetal för bra har valts ett begrepp för bra över tid, dvs hållbarhet, ett begrepp som för att fungera här i STEP-metoden nyttjar en värderos som vilar på fyra ben. Värderosens fyra ben innehåller i sin grundform tolv indikatorer som betygsätter från 0 (dålig) till 100 (perfekt). Deltagare välkomnas addera ekrar om de tycker nån viktig aspekt saknas den här workshopen föreslogs en ny indikator: bostadsutbud. I en gemensam diskussion fylldes punkt för punkt av för stadsdelens värderos, i nuläget. Syftet är tvåfalt, dels att påminna om den mängd av faktorer som man bör hålla levande i stadsbyggande, dels för att man i det efterföljande skissarbetet med modellklossar kan hjälpas åt att bygga mönster för både-och, dvs lyckas gå från diskussioner om antingen-eller till bebyggelsemönster av både-- och, dvs stadsdelar där alla kan få sina aspekter tillgodosedda. Gröna yto r, grönstråk Lokala kretslopp Kulturell förankring, identitet Transport- arbete "nära till mycket" Kollektivtrafik Urbanitet händelse r, blan dning, möten och rörelser 100 X... Y... Z... Ekonomisk generering "lätt att öppna butik" Miljö för socialt engagemang Samhällsekonomi långsiktig investering Bil Trafik (handikapp, säkerhet, buller) Företagsekonomi, etappvänligt, små invest.- trösklar 5

Stadstyps-matris EN KOMBINATION AV PROFILERINGSARKITEKTUR OCH TRÄDGÅRDSTAD STEP-metoden fokuserar på val av stadstyper som bas för en diskussion om vad som är bra, hållbart stadsbyggande. Detta i motsats till ett tänkande utifrån hustyper eller parkeringslösningar som lätt brukar dominera. STEP-metoden använder en matris av stadstyper och en genomgång av lite stadsbyggnadshistoria för att visa den enorma bredd av bebyggelsearv som finns att inspireras av. Deltagarna ombeds bejaka sina drömmar och minnen, därefter fundera på hur det kunde se ut om trettio år när de besöker till exempel sitt uppvuxna barnbarn. På en utdelad matris ombads deltagarna sätta en ring runt stadstyper de vill se mer av, och ett kryss över vilka de vill se mindre av i denna del av Järfälla. Matrisen innehåller också tomma rutor där deltagarna kunde fylla i egna förslag på stadstyper, minnesvärda miljöer, etc. EGNA FAVORITER : - deltagarnas tillägg i vita rutorna: - BYGG MELLAN STORA HUSEN - NEW YORK INSPIRERAT - FINA KVARTER ATT GÅ IGENOM - FÄRG - NÄRCENTRUM - SNABBA TRANSPORTER - HANDELSOMRÅDE SOM KÄRNA + BOSTÄDER RUNT OM - FOKUS PÅ CYKLISTER OCH GÅENDE - SMÅ KIOSKER, 24/7 - ANNEDAL - EN KOMBINATION AV PROFILERINGSARKITEKTUR OCH TRÄDGÅRDSTAD - SKYSKRAPOR D exploateringsgrad MATRIS Stads- och bebyggelsetyper so m bilder STENSTAD SMÅSTAD JOSÉS HEMSTAD STORGÅRDS- KVARTER DIN EGEN BY TRÄDGÅRDSSTAD SMALHUSOMRÅDE FAVORIT VILLASTAD ägostorlek/projektstorlek Vill ha mer av SMÅHUSOMRÅDE PROFILERINGS- ARKITEKTUR FUNKTIONALISTISK STAD RADHUSOMRÅDE Vill ha mindre av H Jersenius/Arken/Ekologigruppen/Söderlind 6

22 MER AV 15 17 17 18 16 12 10 10 8 4 3 Stenstad Profilerings arkitketur Funtionalistisk stad Småstad Josés hemstad Storgårds kvarter By Villastad Trädgårdsstad Smalhusområde Småhusområde Radhusområde 2 4 4 8 7 9 10 10 12 16 MINDRE AV 21 23 7

8

TIPPEN SKALA 1:1000 VIKSJÖ-MÄLAREN SKALA 1:1000 MARHAGEN SKALA 1:1000 VIKSJÖ SKALA 1:1000 9

Rundabordsarbete Vi jobbade i fyra grupper, fyra bord med olika delområden. Redskapen är modellklossar på flygfoton, modellklossar som representerar byggnader, aktiviteter och landskapselement. Färgade ytor användes för att markera olika aktiviteter som deltagarna kom på, och små träbitar med en röd punkt stod för busshållplatser. Alla fyra bord hade till förfogande samma antal klossar, dvs bostäder/ verksamheter, för att visa hur samma antal kan betyda olika saker vid olika platser. Det var 200 enheter på varje bord. På de olika delområdena kunde vi se olika typ av kvarter: grupperade, längs gator, etc. Mot slutet kunde grupperna använda ytterligare klossar om det kände att 200 bostäder/verksamheter var för lite. Områdena ligger efter varandra längs reservatsgränsen, kajen möt det gröna. Från norr till södra var de: Tippen (med återvinningstation som ska flyttas i framtiden), Marhagen (med Malärvägen som en viktigt koppling in mot Jakobsberg C), Viksjö-Mälaren (med vatten som tema) och Viksjö (från Viksjö centrum och söderut). Naturreservatet angavs som förutsättning, men gränserna kunde modifieras lite åt ena eller andra hållet genom markbyten. 10

GRÖN park, grön yta LJUS GRÖN gräs, evenemang BLÅ vatten GUL odling TRÄD STIGAR BUSSHÅLLPLATSER BYGGNADER 1:1.000 ENFAMILJSHUS 1 enhet à 100 kvm FLERFAMILJHUS 5 enheter à 100 kvm 11

TIPPEN - Ska kännas nära - Att göra något roligt: mountainbike, skatepark. - Varje område bör ha parkinfill med vatten. - En del högre hus för boende och arbete. Kulturell förankring, identitet Urbanitet händelse r, blan dning, möten och rörelser 100 Gröna yto r, grönstråk X... Y... Ekonomisk generering "lätt att öppna butik" Lokala kretslopp Transport- arbete "nära till mycket" Kollektivtrafik Trafik (handikapp, säkerhet, buller) Z... Miljö för socialt engagemang Samhällsekonomi långsiktig investering Bil Företagsekonomi, etappvänligt, små invest.- trösklar 12

MARHAGEN N - Behåll allt det gröna och naturen, men bygg nya bostäder - Studenter nära varandra eller tillsammans. Kulturell förankring, identitet Urbanitet händelse r, blan dning, möten och rörelser 100 Gröna yto r, grönstråk X... Y... Ekonomisk generering "lätt att öppna butik" Lokala kretslopp Transport- arbete "nära till mycket" Kollektivtrafik Trafik (handikapp, säkerhet, buller) Z... Miljö för socialt engagemang Samhällsekonomi långsiktig investering Bil Företagsekonomi, etappvänligt, små invest.- trösklar 13

N Djurliv Lokala kretslopp Tillgängihet till grön Kulturell förankring, identitet Transport- arbete "nära till mycket" Kollektivtrafik Urbanitet händelse r, blan dning, möten och rörelser Trafik (handikapp, säkerhet, buller) 100 Gröna yto r, grönstråk X... Y... Z... Ekonomisk generering "lätt att öppna butik" Miljö för socialt engagemang Samhällsekonomi långsiktig investering Bil Företagsekonomi, etappvänligt, små invest.- trösklar VIKSJÖ - MÄLAREN - Höghus (fem våningar eller högre). - Höghusstad vid vatten. Fem olika område med en gemensamma centrum. - Huvudtanke att denna stadsdel av Järfälla kan bli mer självständig med odling och högskolelinjer - Vattenkanal eller vattentrappa från Viksjö centrum till Mälaren. Används för vattenrening. - Högskola med tema vatten och odling, typ Åkerbruksskolan. - Båt trafik med hållplatser. - Blandade hustyper, stora och små, studentbostäder. - Bättre, tätare, kommunikation till centra 14

VIKSJÖ - Gröna stråkenkan blir bättre och roligare. - Studentboende, 4-5 våning. - Bygg nära kollektivtrafiken. - Bygg höga hus med små lägenheter. - Större hus vid Stora vägen. - Villor utåt mot det gröna. - Köpcentrum i central del. - Inte mörka hus eftersom de känns mindre. - Inte grå och tråkiga. Färgskala som man blir glada av. - Parker nära befintliga skolor. -Odling. - Skog för att täcka anblicken utan att ta från åkern. Lokala kretslopp Kulturell förankring, identitet Transport- arbete "nära till mycket" Kollektivtrafik Urbanitet händelse r, blan dning, möten och rörelser Trafik (handikapp, säkerhet, buller) 100 Gröna yto r, grönstråk X... Y... Z... Ekonomisk generering "lätt att öppna butik" Miljö för socialt engagemang Samhällsekonomi långsiktig investering Bil Företagsekonomi, etappvänligt, små invest.- trösklar - Fotbollsplan. - Vattendammar för att samla fågelliv och djurliv nära bostäderna. Allmän gräsmatta vid vattnet. - Villor vid promenadstråken 15

Summering WS3 Eleverna tyckte workshopen var både lätt och svår. Också rolig! Deltagarna vill ha mer av mindre lägenheter i flerfamiljhus, fyra-fem våningar. Och färre villor. Plats för studentbostäder och högskola. Mer profileringsarkitektur som kan blandas med trädgårdsstad. Naturreservat är fint men ger inte så mycket upplevelser till ungdomar, och används därför inte så mycket. Mer kontakt med vatten på flera nivåer: bo nära Mälaren, kanaler och dammar som ger spännande miljöer. 16

Vad kommer härnäst? Projektet Kajer mot det gröna ska sluta i en handbok, men har också koppling till Översiktsplaneprocessen och det behov av detaljplaner som behöver tas fram. Projektet förväntas ge mer mångfald och värden för hela Jakobsbergs och Järfällas utveckling. Målet är att hitta mönster och strategier för hur man kan utveckla gränssnittet mellan bebyggelsestråk och naturstråk, och det på sätt som är gynnsamma för båda. Kommunen och konsulter från Arken Arkitekter, Ekologigruppen och Trivector Traffic ska sammafatta och generalisera förslag och lösningar till handboken. Den ska ge både konkreta förslag för Järfälla och mönster som är generellt applicerbara över rikets alla andra städer. Rapporten sammansatt av: arkitekter ab Hökens gata 2 116 46 Stockholm Tel: 08-442 75 80 torbjorn.einarsson@arken-se-arkitekter.se www.arken-se-arkitekter.se Projekten finns på Järfälla kommuns websida: http://jarfalla.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planarbete/projektet-kajer-mot-det-grona.html 17