Minnesanteckningar - FoB Sammanträdesdatum 2013-02-28 Forskningsberedningen Närvarande ledamöter: Anders Axelsson rektor, ordförande Annika Mårtensson prorektor, vice ordförande Ulla Holst vicerektor Björn Regnell ordf. FN 1 Anders Gustafsson studierektor, FN 1 Björn Bergenståhl ordf. FN 2 Per Tunestål studierektor, FN 3 Olof Mundt-Petersen studeranderepresentant Elisabeth Joelsson studeranderepresentant Närvarande suppleanter i ordinarie ledamots ställe Kerstin Johnsson studeranderepresentant, 1:a suppl. Närvarande suppleanter Övriga närvarande Anna Trosslöv Anders Ahlberg Camilla Hedberg Lotta Malmborg Christina Åkerman protokollförare Genombrottet utbildningsavdelningen, chef utbildningsavdelningen ledningsstöd Frånvarande ledamöter och suppleanter: Omar Chaudhry studeranderepresentant, 2:a suppl. Malin Jonsson studeranderepresentant Eva Nordberg Karlsson studierektor, FN 2 Lars J Nilsson ordf. FN 3 1. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Den föreslagna dagordningen fastställdes. Anders Ahlberg och Christina Åkerman adjungerades till mötet. 2. MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖREGÅENDE MÖTE Minnesanteckningarna från föregående möte läggs till handlingarna. 3. MEDDELANDEN/ANMÄLNINGAR Meddelande och anmälningar enligt utskick med kallelsen.
LUNDS UNIVERSITET MINNESANTECKNINGAR Lunds Tekniska Högskola Forskningsberedningen 2013-02-28 4. HANDLÄGGNINGS- OCH BESLUTSORDNING Ordföranden informerade om aktuella beslut gällande: Handläggningsordning LTHs kansli (LTH 2012/2120) Delegationsordning LTHs kansli (LTH 2012/2119) Fördelning av beslutsbefogenheter inom rektorsfunktionen vid LTH (LTH 2012/2118) Föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter vid LTH (LTH 2012/2121) Doktoranderna påpekade att förslag på beslut inte varit ute på remiss. Ordföranden påpekade att synpunkter som berör forskningsberedningen och forskningsnämnderna kan tas upp på nästkommande sammanträde i respektive nämnd och beredning och förändring kan ske till nästa år. 5. INFORMATION OM AKTUELLA ÄRENDEN LUSP Forskningsinstitut samägt av LU och SP (Forskningsinstitutet Gateway). Food-KIC. Adjungerade professorer - ordföranden föreslår att man reviderar anställningsordningen. Forskningsinformationssystem projekt. Remissvar från LTH är inskickat. 6. FORSKARUTBILDNINGSFRÅGOR Anders Ahlberg presenterade tips på hur kursplaner på forskarutbildningen kan författas, bland annat med hänsyn till lärandemål (bilaga 6). Ordföranden uppmanade forskningsnämnderna att ta upp förslaget på nästa sammanträde. Lotta Malmborg fick i uppdrag att lägga ut dokumentet under hjälpfunktionen i databasen för forskarutbildningskurserna. 7. RAPPORT FRÅN FORSKNINGSNÄMNDERNA FN 1 Enligt 15-16 i FN1:s protokoll från 2013-02-12. FN 2 Se 14 i FN2:s protokoll från 2013-02-11. Forskarutbildningskurser borde även erbjudas engelska vid behov. Forskningsnämndsordföranden föreslås att på delegation besluta om medelstilldelning till forskningsportaler. Populärvetenskaplig artikel vem är ansvarig för denna? I FN1 och FN3 granskar studierektor den populärvetenskapliga artikeln. Diskussion kring spridningen av de populärvetenskapliga artiklarna och vilka resurser LTH vill satsa på dem. Doktoranderna påpekade att det skulle vara värdefullt att trycka upp årets populärvetenskapliga artiklar för distribution till institutioner och avdelningar. Lotta Malmborg fick i uppdrag att förtydliga informationen kring att den populärvetenskapliga artikeln ska lämnas in i samband med disputationsanmälan. FN 3 Se 15 i FN3:s protokoll från 2013-02-15. 2
LUNDS UNIVERSITET MINNESANTECKNINGAR Lunds Tekniska Högskola Forskningsberedningen 2013-02-28 8. RAPPORT FRÅN LU:S FORSKNINGSNÄMND Ordföranden rapporterade från LU:s forskningsnämnd. 9. LTH:S GEMENSAMMA ÅRSRAPPORT FÖR FORSKARUTBILDNINGEN Ulla Holst sammanfattade LTH:s gemensamma årsrapport för forskarutbildningen (LTH 2012/2192). Plan för utveckling, 2013: Ta till vara de goda exempel som identifierats! Ny databas för kursplaner inom forskarutbildningen Den nya modellen för fördelning av fakultetsmedel bör ge ett större utbud av doktorandkurser på sikt Introduktion av databas för individuella studieplaner (LU i samarbete med GU) Publicering av den uppdaterade handboken Doktoranderna vill gärna vara med i en arbetsgrupp där man tar ställning till hur årsrapporten ska se ut nästa omgång. Ordföranden kommer att ta upp förslaget om arbetsgrupp med presidiet och forskningsdekaner. 10. FORSKNINGSPORTALER Ordföranden informerade om att Programvaruportalen kommer att fungera som ett pilotprojekt när det gäller utveckling av hemsidor. 11. UTLYSNING OCH TILLSÄTTNING AV POSTDOKTORER - PROCESS Ordföranden informerade om förslag på process för utlysning och tillsättning av postdoktorer (bilaga 11). 12. UTLYSNING OCH HANTERING AV INFRASTRUKTURMEDEL - PROCESS Ordföranden informerade om förslag på process för utlysning och hantering av infrastrukturmedel (bilaga 12). 13. ÖVRIGA FRÅGOR Annika Mårtensson informerade om LTH:s projektförslag (bilaga 13) till projekt inom ramen för kvalitetsmedel (EQ11). Nästa sammanträde 4 april. Ansvariga för minnesanteckningarna: Anders Axelsson och Anna Trosslöv 3
1 Kursplanerna i FU-kursdatabasen syfte, lärandemål och nivåklassificering Sid 1-2: kortfattat hur man skriver mål & syfte Sid 3-6: mera utförligt, nivåklassificering Sammanställt av Anders Ahlberg, LTH Genombrottet Kursplanerna De flesta beståndsdelarna i en kursplan är relativt självinstruerande, och därför fokuserar detta PM delarna som oftast bereder problem; syfte, mål och klassificering. Att formulera kursens syfte Man kan använda ordet syfte i svenska språket på lite olika sätt, men i det här sammanhanget kan det vara lämpligt att så rakt som möjligt utifrån studentens perspektiv besvara frågan varför finns den här kursen?. Svaret speglar troligen kursens roll i studenternas progression mot examen, och dess betydelse för studenterna bortom examen. Ett uppdiktat exempel: Att formulera och kategorisera lärandemålen I enlighet med Bolognaprocessens principer behöver en kurs en handfull formulerade lärandemål, som i sin tur vid placeras i någon av de tre underkategorierna Kunskap & förståelse, Färdighet & förmåga, Värderingsförmåga & förhållningssätt. Kursen behöver dock inte ha lärandemål i alla kategorier, men LTH utgår från att det finns kunskap & förståelse i varje enskild kurs. Kategoriseringen följer högskoleförordningens indelning, men kan uppfattas artificiell i de fall kunskap, färdighet och förhållningssätt är odelbart sammanflätade i undervisningen. Ett lärandemål kan i sådana fall placeras i mer än en kategori, och man får då helt enkelt bestämma sig för en rimlig kategori. Lärandemål bör ses som en examinationsribba som alla godkända studenter uppfyller, inte bara strävansriktningar.
2 Ett sådant mål består lämpligen av tre delar: Vad studenten konkret ska kunna göra efter kursen (det aktiva verbet) Vad studenten ska lära (substantivet; detta återfinns också under kursplanerubriken Innehåll ) Kvaliteten/begränsningen/sammanhanget för vad studenten förväntas göra (adverbet/adjektivet). Nedan följer färgkodade fingerade exempel ur varje kategori: Redan med de enkla principerna här ovan bör man kunna formulera en inmatad och godkänd läroplan i FU-kursdatabasen. Vill man därutöver förstå bakgrunden till Bologna-läroplanerna och till hur man aktivt kan markera nivåskillnad för kurser på grundläggande, avancerad och forskarnivå så kan man läsa vidare nedan. Bakgrund När nu LTHs FU-kursdatabas sjösatts och FU-kurser ska ge ersättning till kursgivarna har kursplanerna i LTHs forskarutbildningskurser aktualiserats. För att en FU-kurs ska kunna accepteras i kursdatabasen krävs kursplaner på svenska och engelska med Bologna-mässigt formulerade lärandemål. Nedanstående avsnitt ger en återblick över hur lärandemål utvecklats i samband med Bolognaprocessen en översiktlig beskrivning över hur Bologna-lärandemål skrivs ett resonemang kring nivåklassificeringen av kurser
Det fanns kursplaner även före Bologna-processen. Det typiska i dessa var att kursmålen formulerades på bas av kursens tema eller kursens syfte; t ex 3 Kursen behandlar reflexionsseismik och borrkärnematerial från deltamiljöer av Mississippi-typ, samt vanligt förekommande naturgas-prospekteringsstrategier. eller Kursen ska ge kunskap om reflexionsseismik och borrkärnematerial från delta-miljöer av Mississippi-typ, samt vanligt förekommande naturgasprospekterings-strategier. Med Bolognaprocessen kom kravet på ett perspektivskifte i kursplanerna, från vad läraren gör/kursen ger till vad studenten ska kunna göra efter en kurs. Det transparenta explicitgörandet av lärandemålen krävdes bl a för den breddade rekryteringens och den europeiska studentmobilitetens skull. Kursplanereviderandet var forcerat och tog mycket kraft i anspråk, men gjorde också att lärarlagen tvingades enas om kursernas mål på ett helt nytt sätt. Kursers mål När kursmålen blev lärandemål valde LTH att i sina kursplaner bryta ner målen i de tre underkategorier som Högskoleförordningens examensmål för civilingenjörsutbildningar består av; Kunskap & förståelse, Färdighet & förmåga, Värderingsförmåga & förhållningssätt (LTH 2006; Warfvinge 2006). Att montera in dessa rubriker i våra lokala GU-kursplanemallar var å ena sidan en administrativ hjälp, ett sätt att inte tappa bort viktiga lärandemål. Å andra sidan kan uppdelningen uppfattas artificiell därför att kunskap, färdighet och förhållningssätt kan vara odelbart sammanflätade i undervisningen. Det leder ibland till att ett visst lärandemål hade kunnat placeras i mer än en av det de tre kategorierna. I det läget får man helt enkelt bestämma sig för en kategori. Då uppstår frågan om man måste ha lärandemål i alla tre kategorierna, och svaret är nej. Men alla LTH-kurser förväntas innehålla någon form av kunskap och förståelse. Svårigheter i att formulera lärandemål Lärandemål bör ses ses som en ribba som alla godkända studenter uppfyller, inte som strävansriktningar. Ett lärandemål består lämpligen av tre komponenter; Det aktiva verbet vad studenten konkret ska kunna göra efter kursen Substantivet vad studenten ska lära Adverbet/adjektivet - kvaliteten/begränsningarna i vad studenten förväntas göra. T. ex; Efter kursen ska geologistudenten, med utgångspunkt från given reflexions-seismisk data och borrkärnematerial från deltamiljöer av Mississippi-typ, kunna argumentera för minst två av de vanligast förekommande naturgasprospekteringsstrategierna [färgkodat lärandemål]. Verb + substantiv blev LTHs lärare bra på att formulera under de intensiva GUkursplanerevisionerna 2006-2007. Den tredje komponenten som svarar på frågan Hur väl ska man kunna detta? Under vilka omständigheter? är det generellt sämre beställt med. I värsta fall är det därmed svårt att se skillnad på andraårsstudentens och professorns nivå i relation till ett visst lärandemål. Det är längs denna tredje dimension som betygskriterier fastslås för ett lärandemål, s.k. rubrics i amerikansk kontext. Om ni är skolbarnsföräldrar har ni sannolikt stött på motsvarande kompetensmatriser i utvecklingssamtal.
4 Verbens kvalitet LTH har länge använt Biggs (1999) empiriskt underbyggda kvalitetstrappa av verb i lärandemål, den s.k. SOLO-taxonomin (Fig. 1). En universitetskurs involverar både enklare och mer avancerade verb, men frågan är var i trappan kursens tyngdpunkt ligger. I förarbetet till Bologna-omställningen var riktlinjen att För avancerade nivå betyder det att examinationen ska innehålla inslag på nivån Utvidgat abstrakt. På fördjupad grundnivå (G2) ska examinationen innehålla inslag på relationell nivå (Warfvinge 2006; LTH 2006), se Fig. sid 2 nedan. Fig. 1: Den s.k. SOLO-taxonomin (översatt av A. Sonesson MedFak/LU). Substantivens kvalitet Substantiven beskriver såväl kunskapsdjup, kunskapsbredd, färdigheter som ämneskomplexitet; Kunskapsdjup t ex divisionstrappan kontra Schrödingerekvationen Kunskapsbredd t ex blodomloppet kontra massflödestransport i växter, alger och djur Färdighet t ex utföra blodprov kontra utföra by-pass-operation Komplexitet t ex kvävets roll vid övergödning kontra miljöproblem i Östersjöområdet Adjektivets/adverbets/begränsningens kvalitet Här ska man som sagt få svar på frågan Hur väl ska man kunna detta?. Även här finns uppenbara kvalitetsskillnader beroende på val av formulering, t. ex; Tillrättalagt kontra Öppet Reproducerande kontra Nyskapande/originellt Givna.. kontra Egendefinierade förutsättningar Resonerande kontra Forskningsunderbyggt Baserat på eget forskningsmaterial kontra I alla situationer Progression och nivåklassificering I LTHs kursplanearbete på grundläggande och avancerad nivå hade verbens sammansättning en avgörande betydelse för nivåklassificeringen. På vilka sätt kan då en forskarutbildningskurs vara mer avancerad än en grundutbildningskurs? Man kan knappast begära mer avancerad och självständig examination, eller val av verb i kursmålen än på den redan ambitiösa A-nivån på grundutbildningen (Fig. 3). Att många kurser på grundutbildningens A-nivå också accepteras i forskarutbildningen är därmed begripligt. Istället är det sannolikt det mer avancerade ämnesinnehållet (substantivet i lärandemålet) och bemästrandet (adjektivet/adverbet i lärandemålet) som särpräglar renodlade doktorandkurser.
Till syvende och sist är det lärarlaget/forskarkollegiets sammanvägda analys av hur avancerad tyngdpunkten i kursens lärandemål är som avgör. Till detta kan komma hänsyn till hur central respektive perifer den aktuella kursen är i ett utbildningsprogram, vilket komplicerar bilden. T. ex välkomnar vi ju att en doktorand i ämne A läser en avancerad kurs i ämne B. Om doktorandens handledare finner kursen särdeles perifer, låg i nivå, eller överlappande med andra avklarade kurser kan kursen ge reducerad poängtilldelning. Sådana avdrag bör förstås förhandlas i förväg och befästas i den individuella studieplanen. 5 Fig. 2: Sammanfattning av kriterier för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen (LTH 2006). Tre oberoende sätt att markera nivåhöjd Följande fingerade exempel försöker demonstrera hur lärandemålens tre dimensioner kan varieras, oberoende av varandra: Samma verb men olika nivå:..kunna formulera en hypotes för prisbildningen hos transistorer...kunna formulera en hypotes för prisbildningen för elektronikkomponenter i EU. Samma substantiv men olika nivå:..redogöra för Eisenmans dekonstruktivistiska teorier...analysera svensk urban arkitektur utifrån Eisenmans dekonstruktivistiska teorier. Samma adverb/adjektiv men olika nivå:..självständigt mäta masstransport i ett porvattenflöde...självständigt utveckla en modell för masstransport i Alnarpsströmmen. Harmonisk kursplanering, slutord Kursplanens viktigaste roll är att formalisera och kommunicera kursens nivå och inriktning inför studenterna, och att hålla fast vid den nivån i undervisningsplaneringen och examinationen. Om sådan harmoni råder kan vi kalla detta harmonisk kursplanering (constructive alignment), eller helt enkelt ordning och reda i kursen (jfr Biggs 1999). En förhoppning är att när vi nu formulerar och reviderar kursplaner för FU så har vi lärt oss av erfarenheterna från GUkursplanearbetet 2006-2007.
Sammanställt av Anders Ahlberg Ansvarig för det LTH-gemensamma FU-kursprogrammet, 2013-03-01. 6 Referenser Biggs, J.B. (1999). What the student does: Teaching for quality learning at university. Buckingham: Open University Press. Warfvinge, P., 2006: Nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningar. Plenarpresentation vid NSHU:s Bolognaseminarium, Växjö, 7 februari 2006. LTH 2006: Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildningen. Dnr LTH G219 247/06, LTH. Tack Tack till Anders Sonesson, Medicinska fakulteten, för inspiration till fingerade lärandemålexempel samt översättning av SOLO-taxonomin.
Process för yngre forskare 2013 presentation på prefektrådet 25 feb. 2013 BILAGA 11 1) Forskningsnämnderna får i uppdrag av rektor att besluta vilka forskningsområden/ämnen som skall föreslås få 550.000 kr per år i 2 år för stöd till anställning av yngre forskare. Stödet utbetalas från 2014. Rektor definierar uppdraget för varje nämnd, dvs antalet. Kriterier för forskningsområden/ämnen: i. Strategiskt viktigaste områden för LTH och för institutionen ii. Ämnet skall ha potential att växa till ett nytt/kompletterande forskningsområde eller ny inriktning för institutionen och LTH iii. Ämnet skall ha koppling till utbildning på grund- och avancerad nivå Forskningsnämnderna tar in förslag till ämnen från prefekterna. Eftersom ersättningen inte räcker till full finansiering måste institutionerna lägga förslag där de kan garantera att en kompletterande finansiering kan ordnas. I informationen till institutionen skall det framgå att institutionen väljer vilken anställningsform som är aktuell. Post doktor är ett alternativ. Men även Bitr lektorsanställning kan användas (så snart den fastställts av LU). 2) De institutioner som väljs ut annonserar och gör urval och anställer enligt den gängse rekryteringsprocessen. Varje anställning ska ha en kravprofil där ämnet och behörighet framgår. På detta sätt garanterar vi att alla anställningar exponeras och hanteras på ett rättssäkert sätt.
FÖRESKRIFTER (Uppdaterad från 2012) 2013-02-25 1 Dnr LTH LTHs kansli Kanslichef Per Göran Nilsson Föreskrifter för hantering av ansökningar avseende stöd till infrastruktursatsningar inom LTH Bakgrund De nya förutsättningarna för finansiering av dyrare infrastruktur innebär att en större del måste finansieras inom fakultetsanslaget. I beredningen av den nya modellen för fördelning av fakultetsmedel var prefekternas önskan att medel för infrastruktur skulle sökas och sedan prioriteras av en arbetsgrupp. Arbetsgruppen skulle också arbeta i nära samverkan med motsvarande grupp inom naturvetenskapliga fakulteten. Vid LTH utgörs arbetsgruppen av Forskningsberedningen. Ändamål Medlen är främst avsedda att stödja sådana infrastruktursatsningar som: Uppvisar hög vetenskaplig kvalitet Är av relevans för fler brukare. Med begreppet flera brukare avses t.ex. flera institutioner, flera forskargrupper, forskarutbildning, grundutbildning. Medlens användning Medel kan sökas för såväl nyanskaffning av instrumentering (såväl hårdsom mjukvara) som uppgradering och komplettering av befintliga system. Medel kan också sökas för delfinansiering av investeringar som har finansiering från annat håll. Till ansökan ska bifogas en plan för den långsiktiga finansieringen eftersom tilldelning av medel avser en angiven period och inte innebär permanent tilldelning. Huvudsökande ska ha fast anställning på Lunds Tekniska Högskola. Beloppsgränser Avsikten är att ca 10 Mkr ska fördelas årligen. Då modellen startas nu och den genomsnittliga avskrivningstiden uppskattas till fem år kommer ca 2 nya Mkr kunna fördelas varje år. Det femte året fördelas 2 nya miljoner samtidigt som 8 miljoner från tidigare fördelningar delas ut. Totalt omfattar då modellen 10 Mkr per år och det totalt uppbokade infrastrukturstödet uppgår till 30 Mkr. Bidraget betalas ut för avskrivningskostnader avseende ett år i sänder för att inte skapa problem med myndighetskapitalet på institutionsnivå. Postadress Box 118, 221 00 Lund Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 E-post per_goran.nilsson@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se
2 Minsta totalbelopp som kan sökas är 1 Mkr. Ansökningsförfarande Ansökan ska vara skriven på engelska, omfatta högst tre sidor exklusive bilagor och innehålla följande Titel på ansökan Namn, titel, institution, email, och tel för huvudsökande Vetenskaplig betydelse av infrastrukturen Beskrivning om infrastrukturen kan utnyttjas av flera olika verksamheter (gränsöverskridande) samt om ansökan görs till andra finansiärer. Beskrivning av infrastrukturen samt motivering till varför just denna valts Placering av infrastruktur fysiskt och administrativt Föreslagen ledning av infrastrukturen: ansvarig för upphandling, installation, drift och avveckling Ansökan ska undertecknas av huvudsökande Ansökan skall också undertecknas av prefekten där prefekten intygar att institutionen är beredd att ta emot det sökta objektet samt där prefekten har rangordnat ansökan i det fall institutionen inkommit med flera ansökningar. Till ansökan ska följande bilagor bifogas Plan för långsiktig finansiering (max 1 sida) Riskanalys omfattande både scenariot att satsningen görs och scenariot att satsningen inte görs (max 1 sida) Lista över medsökande: namn, titel, institution och kontaktuppgifter. Ansökan skickas till Anna.Trosslov@kansli.lth.se senasst den Datum månad 2013. Behandling av inkomna ansökningar Forskningsberedningen bedömer och rangordnar inkomna ansökningar och lämnar förslag till fördelning. Beredningen samråder också med motsvarande gruppering på andra fakulteter samt på universitetet centralt i förekommande fall. Beredningsarbetet kan också förankras i forskningsnämnderna där så är lämpligt. Beredningen kan anlita externa sakkunniga om så anses nödvändigt. Formellt beslut fattas av rektor. Återrapportering Rapportering om medlens användning ska ingå i institutionens årsrapport.
2013-02-20 1 LTH 2013/341 Annika Mårtensson Prorektor LTH Förslag till projekt inom ramen för kvalitetsmedel Lund Tekniska Högskola inkommer härmed med sex projektförslag avseende kvalitetsmedel (EQ11) 2013. Sammanlagt omfattar ansökningarna 3,5 MSEK varav 1 MSEK ska överföras till andra fakulteter. Projektförslagen är kortfattat sammanfattade nedan och i detalj beskrivna i bilagda projektförlag. 1. Kvalitetssäkring av självständiga arbeten. Det finns ett stort, nästan akut, behov av att kvalitetssäkra examinationen av våra självständiga arbeten. Bland annat vill vi höja lägstanivån, genomgående nå mycket hög kvalitet i samband med externa bedömningar men inte minst förbättra stödet till studenter, handledare och examinatorer. 2. Kursdatabas för forskarkurser. En gemensam databas för forskarutbildningskurser möjliggör ett mer homogent utbud av kurser till forskarstuderande samt en större kvalitet i utbildningen. Syftet med projektet är att vidareutveckla den gemensamma databas som sedan tidigare utvecklats inom LTH genom samarbete med övriga fakulteter. 3. Uppstart och pedagogisk utvärdering av Demola-konceptet. Detta är ett initiativ som handlar om att konkret arbeta för ett Entrepreneurial university. Inom ramen för en kurs (Ingenjörsinriktad yrkesträning 15hp) vill vi studera vilka kunskaper och färdighet som studenterna utvecklar genom att arbeta i ett tvärvetenskapligt team som utvecklar produkter inom IT. 4. Undervisningsprov. Projektet ska fylla ett behov av att utveckla metoder för att mer direkt mäta nivån på centrala pedagogiska kunskaper och kompetenser som bidrar till att skapa kvalitet. 5. Kvalitetsutveckling av och med CASE-undervisning. LTH vill, i samarbete med andra fakulteter, utveckla användning av CASE-metodik i undervisningen genom att utveckla ett nätverk för kvalitetsutveckling av utbildning och examination. 6. Transparent examination i forskarutbildningen. Projektet avser att studera doktorsexamination och med utgångspunkt från detta utveckla mer transparenta disputationsprocedurer med syfte till en större enhetlighet och trygghet för berörda intressenter. Alla förslag har LTH:s fulla stöd. De lärare som skrivit projektförslag kommer i de flesta fall att fungera som projektledare och har en hög kompetens. Förslag 1 och 2 anses mest högprioriterade och bör därmed ligga tidsmässigt först i beslutsprocessen vilket också är fallet med förslag 3 då detta har ett tidsmässigt beroende mot annat pågående projekt. LTH emotser därför positiva besked om dessa så snart som möjligt. Vi anser att samtliga projekt är intressanta och de ger alla stort mervärde för hela universitet. Några är också högriskprojekt som inte kan rymmas inom reguljär utvecklingsverksamhet på institutionsnivå. Vad gäller finansiering av lärarinsatserna kommer LTH att i vissa fall lyfta av lönekostnaden från den institution där läraren är anställd. I de fallen belastas inte lönen med OH och ingår heller inte i institutionens OH-underlag för nästkommande år. I andra fall innefattar ansökan full OH. Vi tycker att detta är en korrekt finansieringsmodell som möjliggör för institutionen att tillhandahålla lärarinsatser utan att behöva subventionera kvalitetshöjande åtgärder av generell karaktär. Postadress Box 118 Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir INT-46-46-222 7359, växel INT-46-46-222 00 00 E-post annika.martensson@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se