DM1031 Radioteknik 5piediautvecklare 10 p, 90



Relevanta dokument
2D2031 Radioteknik 5piediautvecklare 10 p, 90

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

RADIOTEKNIK. Radioformer. Program och Nyheter. Radioproduktion. Nyheter. Nyheter Väderrapport Predikan Radioteater Musikprogram Etc.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

DM1012 Multimediaproduktion

En journalist använder alla sina sinnen för att på ett så sant och trovärdigt sätt som möjligt visa lyssnarna vad hon eller han upplever på plats:

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

KURS-PM Produktionsutveckling

Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h

Lite att tänka på inför sändningen på Radio Sigtuna 88,2

2D1592 Bearbetning av rörliga bilder 6p Kursutvärdering

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047

Välkomna! Utveckling och drift av mjukvarusystem. Webbprogrammerare. #wplnu #udmlnu.

Radioteknik. Radioljudets produktionskedja. Produktionskedjan. Radioproduktion II

Delkursplaner Ämne 2; Musikproduktion

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling

Studieanvisningar för kursen. Reportage II. JU 1241, 9 högskolepoäng

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

FILM- OCH TV-PRODUKTION

Industriellt byggande, 7,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

FILM- OCH TV-PRODUKTION

Datamodeller och databaser, avancerad kurs

Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Järfälla Kultur :16. MEDIEpedagogiskt Centrum. VBläddra för att öppna

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Laboration 3 Grunderna i Ljudinspelning

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

TEII42 - Teknisk kommunikation på japanska II - del 2

Ljud. som informationsbärare. Kurs-PM, HT Uppdateras löpande på kursomgångens hemsida i kurswebben:

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Moderna Klassiker. Svenska, Film- & TV-produktion, Medieproduktion, Fotografisk Bild, Medier Samhälle & Kommunikation

Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python

Filmarbetarutbildningen

Gymnasial vuxenutbildning

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013.

Elnät HT av :38. Kursutvärdering. Lägg till ett block

Totalt kurs i lv 1: aktiviteter du har under , Timmar: 1h = 1 Halvtimme = 0,5 Kvart: 0,25

Distanskurs SFI. Välkommen! sfidistanslerum.weebly.com. Vem får läsa sfi på distans? När passar det att läsa distans? Dina lärare

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

ÄMNET MEDIEPRODUKTION (grönt för aktuellt moment)

Kursansvarig: Margareta Kesselberg, Rum: B320, Tel: , E-post:

Instruktionsmanual Poddar, hemsidan, appen och marknadsföring

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Biofuels for Transportation

Effekter och ljudprocessorer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning musik- och ljudproduktion Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1MLP

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

Norrköping - Då och Nu

Förslag den 25 september Engelska

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Studiehäfte. Podcastradio Våren 2012 Högskolan för lärande och kommunikation Högskolan i Jönköping

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

Programmet för journalistik

TSKS10 - Signaler, information och kommunikation

PLEXTALK POCKET: Översikt

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits

LME 210, Mediekunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Totalt kurs i lv 1: aktiviteter du har under , Timmar: 1h = 1 Halvtimme = 0,5 Kvart: 0,25

LIML23, Lärande och ledarskap i skolan - KPU, 7,5 högskolepoäng Leadership and Learning in School, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

Kurser hos Rogers Musiktronik 2016 Ämne

GNVK02, Genusvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Gymnasial vuxenutbildning

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen hp. Vad är MATLAB

Transkript:

KTH, medieteknik DM1031 5piediautvecklare 10 p, 90 Denna kurs är främst riktad mot teknologer på medieteknikprogrammet och handlar om de tekniska system och flöden som finns vid produktion av radio. Kursen skall ge en grundläggande kunskap om ljudbaserad distributionsmedia, som t.ex. digital och internetbaserad radio men även traditionell analog radioteknik. Kursens mål Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna - Identifiera och beskriva produktionskedjan för ljud vid radioproduktion. - Analysera och anpassa ljudfiler för optimal kvalitet inom produktionskedjan. - Tillämpa olika processmetoder utefter de analyser man gjort. - Välja passande transportsätt eller lagringsformat för materialet - Distributionsanpassa materialet för den utsändningsteknik som skall användas. - Redogöra för olika distributionsformer och moduleringstekniker. - Förklara skillnader mellan olika kodningsmetoder och standarder. - Värdera olika kodningsmetoder med utgångspunkt på ett specifikt ljudinnehåll. Kursinnehåll Kursen går grundligt igenom produktionssystem och processer för radioproduktion. Alltifrån hur radioprogram är uppbyggda rent journalistiskt till de olika tekniker som används för att distribuera dessa. De områden som behandlas är: - Inspelnings- och mikrofonteknik, där vi tittar på olika mikrofoners upptagningsförmåga och användningsområden men även de akustiska förutsättningar för ljudupptagning. - Ljudkodning och komprimering av ljuddata. Vi gör en djupdykning i MPEG standarden och de perceptuella kodningsmetoderna. - Olika sätt att stereokoda MPEG signaler - Hur digital utrustning kommunicerar med varandra via olika ljudgränssnitt. - Kopieringsskydd av ljudfiler. - Radiokommunikation. Vi förklarar hur den digitala informationen skickas med bärvågor genom etern och de modulationsmetoder samt polarisationsplan som används vid radiokommunikation. - Distributionsformer som DAB, webradio och analog radio. Arbetet kommer att kretsa kring två huvudmoment samt en separat uppgift: 1. En teoretisk del med föreläsningar som avslutas med en skriftlig tentamen 2. En laborationskurs där teknologen ska producera innehållet till ett färdigt radioprogram. Fokus ligger på den tekniska kvalitén snarare än den journalistiska. 3. Annan uppgift 1

Förkunskaper Kursen 2D2021 Audio och Videoteknik Kursfodringar Godkänd skriftlig tentamen (TEN1;3p, betygsskala 3,4,5) Godkända laborationer (LAB1;1p, betygsskala underkänd / godkänd) Godkänd uppgift (ANN1;1p,, betygsskala underkänd / godkänd) Kurslitteratur Convergence in Broadcast and communications media Watkinson. ISBN 0-240-51509-9 Digital teknik i ljudproduktion SR/ Utveckling Bredvidläsning: Audio and Radio Engineering Whitaker, Benson 0-07-006717-1 Den första boken om digital radio Per Wallander. ISBN 91-86296-07-8 Kursledare Trille Fellstenius KTH, Nada Tel: 790 60 75 Epost: trille@kth.se 2 KTH

Kursmoment I kursen ingår, förutom en teoretisk del i form av föreläsningar med avslutande tentamen, två praktiska moment: en laborationskurs (1p) en Annan uppgift (1p) i form av inlämningsuppgifter. Dessa löper parallellt med föreläsningarna under period 1 och genomförs i 12 grupper om max 3 personer. Föreläsningarna är förlagda främst till tisdagar medan inlämningsuppgifter och laborationer kommer att hållas gruppvis på tisdagar eller torsdagar. Anvisningar laborationskurs 1p Laborationskursen går ut på att ni ska göra ett färdigt radioprogram, allt från att göra inslag, prator, jinglar och ljudeffekter till att binda samman inslagen med påor och avor till en helhet. Inslagen kommer ni att göra i labsalarna på Campus medan slutproduktionen kommer att göras live i KTH:s radiostudio. Laboration 1 Självstudier i Sound Studio. Dessa övningar handlar om att få färdigheter i mikrofonval och placering vid olika inspelningssituationer. Gå igenom de åtta övningarna i SoundStudios Workshop och redovisa på plats. OBS! Ta med egna hörlurar! Förberedelseuppgift Innan ni börjar med laboration 2 och 3 ska ni planera ert program och skapa ett skelett eller en formatisering med ett antal fasta programpunkter. Detta beskriver ni i ett synopsis som lämnas in innan laboration 2. Programmet skall bli ca 20 minuter och innehålla minst tre olika inslag av typerna: Debatt reportage nyheter Synopsis Skriv ett synopsis, dvs en kort skriftlig beskrivning av ert radioprogram. Den ska vara kortfattad ca 1 2 A4. Tänk både på form och innehåll. I planeringen ska exempelvis ingå: mål och avsikt med programmet programmets längd sändningstid målgrupp produktionssätt antal medverkande Synopsis lämnas in innan laboration 2 startar! Det viktiga i labkursen är inte innehållet i programmet utan hur ni använder tekniken för att skapa programmet. Fokus ska alltså vara på ljudkvaliten, hörbarhet, nivåer, d.v.s hur ni tekniskt löst uppgiften. I de tre inslagsformerna ovan kommer produktionssätten att skilja sig åt. Er uppgift är alltså att på bästa sätt, rent ljudtekniskt, göra de inslag som skall ingå i programmet. Laboration 2 Reportage Tänk ut ett ämne att göra ett intressant samhällsreportage om, ca 5 min långt. Reportaget ska innehålla flera intervjuer. Först måste ni bestämma infallsvinkel och kanske göra en del research. Bland annat måste ni tänka igenom varför intervjuerna görs och vilka som intervjuas. Sedan bör frågorna gås igenom. Hur får man bäst fram det man är ute efter? Åk sedan ut med mikrofon och bandspelare och gör intervjuerna. Lyssna igenom resultatet. Analysera och diskutera. Kunde frågorna ställts på ett annat sätt? Fick ni fram det ni var ute efter? Försök även att använda många ljudillustrationer och mycket bakgrundsljud så att reportaget blir så levande som möjligt 3 KTH

Nyhetsinslag Gör ett par nyhetsinslag på mellan 1:30 och 2 minuter vardera. Ni kan utgå från några nyhetsartiklar som ni gör om till radiomanus. Försök följa upp nyheten, kan ni hitta någon ny vinkel i förhållande till artiklarna? Här gäller det att göra hela inslagen klara, dvs ni ska inte bara skriva prator och göra intervjuer utan även skriva på och avannonser till studiereportern. Intervjuerna ska sedan klippas och redigeras till färdiga inslag. Redovisning: Analysera hur ni utnyttjat den tekniska utrustningen, mikrofonval, mikrofonplacering, dämpning, bakgrundsljud, störljud, nivåer, brus, hörbarhet etc. Skriv en redogörelse på min ½ A4 och lämna in. Laboration 3 Ni ska nu göra ett debattprogram med en studioreporter och panel. Programmet ska spelas in live och är inte tänkt att redigeras efteråt. Detta för att ni ska få träna på direktsändning. Längden på programmet bör inte överstiga 10 minuter. Ni ska nu förstärka de inslag ni gjorde i förberedelsen genom att skapa ljudillustrationer som passar till inslagen. Ni ska även skapa reklaminslag, spottar, tex signaturmelodi, trailers och jinglar som känns relevanta i ert program. Detta görs i ljudredigeringsprogeam och Reason och sparas ner som wave-filer Debattprogram Först måste ni precisera ämne och mål med programmet och sedan göra en disposition av hur programtiden ska användas. Det gäller att hitta en intressant fråga som engagerar både lyssnare och panel. Till debattprogrammet krävs en frågeslista och studioreportern måste tänka igenom i vilken ordning frågorna ska ställas i debattprogrammet. Dessutom måste ni bestämma vilka som ska vara medverka och varför. Reklaminslag Ni har kontaktats av en tillverkare som vill ha ett reklaminslag gjort om sin produkt. Reklaminslaget ska finnas i två versioner en kort på 15sek. och en som kan vara mellan 30 och 60 sekunder. Först måste ni diskutera syfte och målgrupp. Sedan kan det vara lämpligt att bestämma vilka behov man då bör vädja till. Kombinera röster, ljudeffekter och musik till inslaget. Spottar, jinglar och effekter Använd de effektljud som finns i Reasons syntarna eller skapa egna mha något av ljudredigeringsprogrammen. När man ska göra ljudeffekter gäller det att inte vara rädd för att pröva nya grepp. Man kan tex ändra hastighet på uppspelningar, filtrera, lägga på ekon osv. Till signaturmelodi och jinglar är det helt upp till er att använda er fantasi. Redovisning: Analysera hur ni utnyttjat den tekniska utrustningen, mikrofonval, mikrofonplacering, dämpning, bakgrundsljud, störljud, nivåer, brus, hörbarhet etc. Skriv en redogörelse på min ½ A4 och lämna in. Övrigt se intruktioner på webben Laboration 4 Nu är det dags för att sätta ihop programmet till en helhet av de inslag ni skapat i tidigare laborationer. Detta görs i KTH:s radiostudio. Tanken är att ni ska skriva kortare texter, prator, som kan läggas in före, mellan och efter intervjuer eller reportage. Ta med er allt material från tidigare laborationer. Materialet skall ligga på CD, allt ljud som wave-filer, texterna kan ni skriva ut och ha tillgängligt. Prator, avor och påor Prator är beteckningen på de texter som läses av reportrar och kan på ett förklarande sätt vara den stomme kring vilket reportagen byggs. Pratan kan tex ge en historisk bakgrund, redogöra för andra åsikter eller göra en längre beskrivning av miljön etc. Skriv ner ett manus med de prator, avor och påor som skall ingå i ert program. Texten ska pratas fram, inte läsas. Skriv alltså talspråk eller enbart stolpar. Övrigt se intruktioner på webben 4 KTH

Anvisningar annan uppgift 1p Denna kurs består av två inlämningsuppgifter av analytisk karaktär Inlämningsuppgift 1 Denna uppgift går ut på att ni ska analysera ett antal radioprogram. Radioprogrammen finns på www.sr.se och ni ska välja 1 program var ur kategorierna; Nyheter, samhälle samt kultur. Lyssna igenom de tre programmen och diskutera bl.a följande frågeställningar: Ta reda på vilken programtyp det är, nyheter eller program och vilken typ av program. Ta sedan reda på hur programmet är uppbyggt, vilka inslag som ingår och vilken typ av inslag det är. Hur binder man samman de enskilda inslagen till en enhet? Hur är programmet uppbyggt rent dramaturgiskt? Längden på inslagen Är det bandat eller live? Vilka ljudeffekter används? Hur är nyheten vinklad, är den objektiv? Programintervju eller Berättarintervju Vilka yrkesroller ingick i programmet? Vilken var målgruppen? Finns möjlighet till feedback på programmet? Vilka störningsmoment, brus, finns i kommunikationsprocessen? Hur kan morgondagens program komma att se ut? Gå in på SR:s digitalradio och kolla på SRc. Redovisning: Tidsram: Uppgiften skall vara klar och redovisas i rapportform via mejl. Ca 3-5 A4 Resurser: Ni har tillgång till laborationssalarna onsdagar och fredagar samt de programvaror som finns på KTH. Gruppstorleken är max 3 elever. För att kunna lyssna på programmen måste ni ladda ner och installera Real Audioplayer. Länken finns på sr:s hemsida 5 KTH

Inlämningsuppgift 2 I denna uppgift ska ni göra ett studiebesök på ett företag relaterat till ljudproduktion eller radiokommunikation, exempelvis radiostation, reklambolag för radioreklam, musik studio, mastring studio, terracom etc. Det är viktigt att ni tar reda på vilken teknik som används och hur den fungerar. Analysera och utvärdera de programvaror som används vid radioproduktion. Vad krävs för att erhålla ett optimalt flöde genom hela produktionskedjan? Uppgiften består av en rapportdel och en redovisningsdel. Det är upp till er själva att ordna med studiebesöken. Gruppen skriver en rapport om sitt studiebesök med avseende på: Företagets historik och framtidsplaner Hur företagets struktur ser ut, organisation och förändringar Företagets produkt/tjänst igår, idag, imorgon framtidsvisioner Genomgripande förändringar i arbetsflöde Personalens kompetens, fortbildning etc Teknik och utrustning Programvaror Produktionskedja Redovisning: Tidsram: Rapportdel Rapportens omfattning är ca 8-10 A4 sidor där ni redovisar studiebesöket.. OBS! Inlämning av rapportdel via mejl. Redovisningsdel Redovisningen äger rum muntligt då gruppen får presentera sitt material inför klassen samtidigt med sitt radioprogram. Tidsåtgång ca 10 min/grupp Resurser: Ni har tillgång till laborationssalarna onsdagar och fredagar samt de programvaror som finns på KTH. Grupper är samma som vid laborationerna. Då återförsäljare ofta saknas i Sverige får ni ta kontakt med radiostationer, AV-företag m.fl för att samla material. 6 KTH

Kursplan Period 1 v.36 F1 Kursintroduktion Radioproduktion I Radioformer; inslag, nyheter, program, intervjuer m.m Radioyrket Teorin; Bygga spänning i programmet, radiobrus Fellstenius F2 L1 Radioproduktion II Produktionskedjan System för radioproduktion Fellstenius Laboration 1 Halvklass Fm / em Handledare: Bo Jedeskog v.37 F3 Mikrofonteknik Mikrofoner och upptagning L2 A1 F4 Laboration 2 Annan uppgift Inlämningsuppgift 1 Akustik Studioakustik v.38 F5 Ljudteknik I Mixerbordet L3 Laboration 3 F6 Ljudteknik II Redigering v.39 F7 MIDI MIDI och Reason 7 KTH

F8 Multikanalljud Fellstenius v.40 L4 Laboration Radiostudio plan 6 i E huset v.41 F9 Radiokomunikation Lärare: Per Wallander F10 R1 A2 Distribution Lärare: Per Wallander Redovisning radioprogram Annan uppgift Inlämning inlämningsuppgift 2 F11 Framtidens radio 5.1 Lärare: Lars Johnsson SR v.42 K1 Kursutvärdering v.43 Tenta 8 KTH