LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING

LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING En gubbe jagade mig med skyffel Snöröjarens kamp mot snön och annat LN ONSDAGEN DEN 27 NOVEMBER 2013 Sidan 3 WWW.LJUNGSKILENYHETER.SE Artikelserie: Civilkurage mod eller plikt Ann-Margret Mossberg: Jag kämpar mot orättvisor WEBB-TV Dennis Karlsson berättar om sin debutromanen Mareld. Se klippet på www.ljungskilenyheter.se sidan 4-5 Jättehotell på väg till Torp Hotellnäringen i Uddevalla hotad sidan 2

LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILE NYHETER www.ljungskilenyheter.se 2 Fredag 7 september 2012 3 Lokalt Polisen söker par om Saltömordet STRÖMSTAD. Polisen söker just nu ett par med möjlig koppling till styckmordet på Saltö som uppdagades i höstas. Paret samt deras båt ska ha setts av flera vittnen på olika platser runtomkring Saltö. Det är väldigt viktigt att vi får tag i dem, de kanske har en naturlig förklaring varför de är på platsen, men är det så att vi inte får tag i dem så kan man ju misstänka att de har någonting med brottet att göra, säger kriminalkommissarie Thord Harladsson till P4 Väst. Torps pendelparkering klar TORP. Den nya pendelparkeringen vid Torps köpcentrum väntas öppna på fredag 29 november. Det meddelar Uddevalla kommun. Just nu pågår de sista justeringarna och under veckan kommer fem laddstolpar med dubbla uttag för elbilar att komma på plats. Om två veckor sätts också energisnål led-belysning upp. Den nya parkeringen har 260 platser och senast i september 2014 kommer det utökas till 282 platser. Då beräknas även den nya bussterminalen att vara klar. Skolor prickade i inspektion Vänersborg: Tre skolor i Vänersborg har fått anmärkningar av Skolinspektionen. Mariedalsskolan, Norra skolan och Skerrud skola är de som har prickats, enligt ttela. Under hösten inspekterar Skolinspektionen samtliga grundskolor i Vänersborgs kommun och hittills har resultatet från tio skolor presenterats. Fokus har legat på de tre huvudområdena elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen och den enskilde elevens rätt. Kampen mot det vita täcket När snön kommer står Ove Lidén beredd. För 39:e året skrapar han snö från gator och parkeringar. Ett jobb som inte sällan kritiseras ibland handgripligen. Vid ett kraftigt snöfall har Uddevalla kommun tillgång till 50 fordon för att hantera snöröjningen. 85 procent ligger på entreprenad och resterande del står kommunen själv för. I år ligger budgeten på 6,5 miljoner kronor. I Ljungskile är Ove Lidén en av de som håller samhällets gator fria från snö. Blötsnö jobbigast Kylan har fått träden att gnistra vita längs den smala grusvägen upp till Brattefors. I den rödmålade maskinhallen hos Ljungskile entreprenad är det lugnet före stormen, barmarken innan snön kommer. Ove Lidén har jobbat med snöröjning sedan 1974, de senaste tre åren i Ljungskile. Han ser fortfarande fram emot att snön ska börja singla ner. Men någon blötsnö vill han inte ha. Det ska vara som det är nu, och sedan en halvmeter snö, då är det kul. Jagande gubbar Ett jobb i det tysta, ofta omdebatterat bland människor. Det är dålig snöröjning, sällan bra. Ove Lidén möter kritik i sitt arbete och under en period när han jobbade i Värnamo kom kritiken i en annorlunda skepnad. Jag kom med traktorn klockan fyra och så kände jag bara hur det small till i bakhjulet. Då var det en gubbe som jagade mig med skyffeln. Han hade redan skottat sin garageuppfart, och då kom vi och kastade upp allt igen. Han kom alltid och jagade oss. En unik dag I en snöröjares dagbok är det ett datum som sticker ut, 17 november 1995. Jag skulle köra bil och det sa bara stopp. Det blev att gå en och en halv mil till maskinen. Det var kaos, vi körde 20 timmar på ett bräde, säger Ove Lidén. Än så länge står den lilla traktorn med vikbladet inne i containern. Lastbilarna står parkerade utan plog. Men när väl snön kommer då är Ove Lidén och hans kollegor beredda. SIMON PETERSSON simon.petersson.lju@folkbildning.net Framsteg. Utrustningen har utvecklats sedan Ove Lidén började jobba med snöröjning. Då åkte du bara med ett blad i sidled. I dag kan du ställa vikbladet hur som helst. Foto: Malin Rindvik Nya hotellet delar Uddevalla Debatten kring det 22-våningar höga hotellet vid bygga ett stort hotell ute vid Torp, Rent allmänt passar det bra att Torp har skapat flera läger. I kultur- och fritidsnämnden går åsikterna isär. Jag är orolig över hotellnäringen i Uddevalla, säger vänsterpartiets ledamot Christer Johansson. Kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden röstar ja till en fortsatt planering av det nya hotellet vid Torp som norrmannen Arild Aaserud står bakom. Byggnaden är tänkt att bli 22 våningar högt och ska ligga väster om E6. Har redan fina hotell Kultur- och fritidsnämnden har tryckt extra på att bygget kan störa landskapsbilden och tekniska nämnden har efterlyst fler parkeringsplatser och bredare tillfartsvägar. Christer Johansson tror att det finns andra problem med bygget. Jag tycker att det räcker med de hotellen som finns i Uddevalla. Vi har redan flera fina hotell. Stadskärnan kan utarmas ännu mer om de byggs mer ute vid Torp och jag känner mig orolig över hotellnäringen, Det som kan bli positivt är att det skapas fler arbetstillfällen. Det vore även positivt om det kommer gäster långväga för att bo på hotellet. Men det är en svår fråga där flera aspekter måste vägas in. Personligen tycker jag att Uddevalla inte behöver ett nytt hotell. Enligt näringslivschefen Lars Hultberg kan det nya hotellet sätta Uddevalla på kartan och han menar att det är upp till de privata näringsidkarna att göra det resterande arbetet. Ledamot Gösta Dahlberg (M) ser gärna att bygget genomförs. City tar stryk Enligt Christer Johansson kan hotellet utarma stadskärnan ännu mer. Håller du med i den tanken? Jag förmodar att det görs tydliga marknadsundersökningar innan bygget för att se att det är lönsamt. Stadskärnan har redan tagit mycket stryk på grund av Torp, förklarar han och säger att hotellet kan fungera som ett bra landmärke för kommunen. Det kan bli en positiv effekt, ett landmärke. Titta på andra städer som Halmstad och Malmö. Där har större byggnader placerats ut i miljöer där det redan finns bebyggelse. Det är den världen vi lever i. ANTON HÖGSANDER anton.hogsander.lju@folkbildning.net Foto: Pressbild Lokalt Sömngångare föll fem meter GÖTEBORG. Det var strax innan klockan ett, natten mot onsdagen, som polisen och ambulansen fick larmet om att en 16-åriga pojke trillat ner från en balkong i ett bostadsområde i Göteborg. Fallet från balkongen var cirka 4-5 meter och 16-åringen skadades i huvudet vid fallet. Anledningen till fallet ska ha varit att pojken gick i sömnen. Att gå i sömnen hör inte vanligheterna men då och då uppmärksammas fall i medierna. Så sent som i november i år gick en tvåårig pojke i sömnen på en gata i Ale, norr om Göteborg, skriver GT. Fortkörare skyller på kattbajs En kvinnan i 70-årsåldern körde för fort på Orust. Hennes ursäkt att hon trampade för hårt på gaspedalen? Kattbajs. Enligt kvinnan, som fastnade i fartkameran efter att hon körde 77 kilometer i timmen på en 70-väg, var det doften från kattens bajs som fick henne att tappa fokus från vägen. Tingsrätten tar ingen hänsyn i fallet och dömer kvinnan för hastighetsöverträdelsen. Hon får böta 1 500 kronor. Rattfyllerist miste körkortet Det var under natten mot tisdagen som en polispatrull stoppade en personbil i Uddevalla. Föraren blåste positivt och medtogs till polisstationen för ytterligare provtagning och förhör. Mannen är nu misstänkt för grovt rattfylleri och polisen har tagit hans körkort i beslag. Det skriver Bohusläningen. Det är vi som gör Ljungskile Nyheter: LN Martin Högqvist Anton Högsander Nemanja Kazic Lindsey Kjell Ansvarig utgivare: Lena Bengtsson Tel: 0522-68 69 46, 0736-44 65 46 Adress: Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile E-post: red@ljungskilenyheter.se Hannes Lundberg Andersson Jon Mauno Pettersson Viktor Papini Gustav Persson Simon Petersson Malin Rindvik Johanna Tuwezén TIPSA LN red@ljungskilenyheter.se 0522-68 69 46 0736-44 65 46 www.ljungskilenyheter.se

LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILE NYHETER www.ljungskilenyheter.se 4 Fredag 7 september 2012 5 Del 1: Civilkurage mod eller plikt Följ med LN på en atrikelserie om civilkurage. Möt Ann-Margaret Mossberg som prisats för sitt arbete med gömda flyktingar. Och möt Barbro Jönsson, före detta åklagare som trots bombattentat fortsatte sin kamp mot organiserad brottslighet. Dessutom gör vi ett nedslag i den kontroversiella debatten om en civilkuragelag. romarna. Jag ville läsa om det som har format vårt samhälle till att se ut som det gör idag. När jag inte kunde se någon vits med lektionen reste jag mig bara upp och gick, Händelserikt liv Vi sitter kring det runda bordet i vardagsrummet. Hallen är fylld med papperspåsar med kläder som ska delas ut till flyktingar och bredvid oss ligger Antigonepriset som Ann-Margret Mossberg vann i tidigare i år för sitt arbete. Trots sin höga ålder har hon inte dragit ner på tempot. Nästa vecka ska jag åka till Munkedal och Trollhättan för att träffa två familjer. Jag har levt ett fantastiskt liv. Jag tycker att jag fått så mycket. Ordets makt framförallt. Och den friheten är något man måste använda. För mig har det handlat om vem man ska använda det för. Och jag har gjort det för de som inte har lätt att uttrycka sig, Exempel på när Ann-Margret gjort sin röst hörd för de svaga är många. Gömma och hjälpa Året var 1986 och det beslutades att motorvägen skulle dras igenom Ljungskile. Proteströrelsen var högljud. Ann-Margret Mossberg gick med i Miljöpartiet, kramade träd och öppnade en skrivarstuga i sitt hus. En kvinna anställdes för att skriva och människor strömmade in för att lämna sina överklaganden. Det hela ledde till ett överklagande mot bygget i Europadomstolen där man till slut fick rätt. Resultatet blev att de bönder som förlorat sin mark fick ekonomisk ersättning. Enda sedan den dagen för över trettio är sedan då den polska familjen knackade på hennes dörr har hon arbetat med att gömma, hjälpa och företräda flyktingar. Att gömma flyktingar är inte olagligt. Men att göra det är en protest mot hur lagen ser ut. Jag kämpar mot orättvisor och för alla människors lika värde. För mig handlar det om vilken värdegrund vi ska ha i Sverige, Under åren som gått har Ann-Margret Mossberg träffat hundratals människor som flytt undan allt ifrån krig till förföljelser. Familjer som tvingats lämna allt med förhoppningar om en ljusare framtid. Hemska människoöden som efter att ha lyssnat till dem blir svårt att skaka av sig. Man ska inte tro att det är som att borsta tänderna och spotta ut vattnet, Trots att viljan att hjälpa är stor finns det ett dilemma som hon ständigt tampas med Hittar du människor som kan hjälpa dig så kan du leva gömd en längre tid. Men vad är det egentligen för liv? Skulle jag vilja att någon av mina nära och kära levde så?, frågar hon sig själv och fortsätter Svaret på den frågan är enkel: Aldrig i livet! Vad är mest riktigt? Jag kan inte bestämma åt dem. Men ibland hamnar jag i tvivel när jag ser människor som lever gömda och mår fruktansvärt dåligt. Hade dem trots allt inte fått det bättre om de åkt tillbaka, Mödan värt Bland problem och elände som Ann-Margret Mossberg möter i sitt arbete finns det ljusa stunder som är värda all möda. Känslan när någon får uppehållstillstånd är obeskrivlig. Vi blir som höga. Det är världens billigaste rus. Vi firar alltid med tårta och kalas. Det är de stunderna som får en att orka fortsätta, Vi avbryts av telefonen som ringer. Ann-Margret Mossberg går ut i köket. När hon kommer tillbaka sätter hon sig Det var en diakon som ringde. Vi har en ny familj som behöver hjälp. Jag är 79 år men nog har jag att göra, säger hon och skrattar. JOHANNA TUWEZÉN johanna.tuwezen.lju@folkbildning.net FAKTARUTA Antigonepriset är Ljungskile folkhögskolans pris för civilkurage. 2013 års Antigonepris gick till Lisbeth Richter Pedersén och Ann-Margret Mossberg. De fick priset för sitt långa och outtröttliga arbete för människor på flykt, inte minst genom att stödja avvisningshotade flyktingar som väljer att gömma sig. Att hjälpa människor att hålla sig gömda är inget brott, men innebär ett ifrågasättande av den svenska asylpolitiken, vilket för somliga är provocerande. Det har bland annat lett till att de fått ta emot hotbrev. Veteran. Ann-Margret Mossberg har varit ordförande för Rädda barnen i Ljungskile i tio år. De tittade på mig och sa: Vi behöver någonstans att bo Årets Antigonepris-vinnare har vigt sitt liv åt att använda ordets makt och föra tala åt de som inte kan. Hos Ann-Margret Mossberg,79, kommer lågan för rättvisa aldrig slockna. Året är 1980. Varvsarbetaren Lech Wałęsa bildar den inom östblocket första fristående fackföreningsorganisationen Solidaritet i Polen. Walesa avskedas samtidigt som organisationen växer sig allt starkare. Den går i täten för den folkliga oppositionen och är framgångsrik i sina förhandlingar med regeringen. Samarbetet avbryts abrupt av en militärkupp. Solidaritet förbjuds. Flera av rörelsens medlemmar grips och Walesa sätt i husarrest. Samtidigt har löven färgats gula i Ljungskile. Ann Margret Mossberg har nyss kommit hem från jobbet som folkskolelärare. Plötsligt knackar det på dörren. Utanför står en polsk familj med tre barn. De tittade på mig och sa Vi behöver någonstans att bo, berättar hon. Mötet med familjen blev början på hennes livslånga arbete med flyktingar. Pappan i familjen hade varit aktiv i Solidaritet och tvingats fly. Ann-Margret Mossberg tvekade aldrig utan hjälpte till att hålla familjen gömda i över ett år och körde varje dag barnen till skolan. Började tidigt Men hennes samhällsengagemang började tidigare än så. Att ifrågasätta har alltid varit naturligt för mig. Jag är väldigt auktoritärt uppfostrad och jag tror att allt började som en revolt mot det, Redan när Ann-Margret Mossberg gick i flickskola var det inte ovanligt att hon mitt under lektion reste sig och lämnade klassrummet i protest. Ett beteende som varken var uppskattat eller lyckat när betygen i uppförande skulle sättas. Jag kunde inte förstå varför vi skulle göra vissa saker. Speciellt på historielektionerna. Att kunna sin historia är viktigt. Men vi kom aldrig längre än till de gamla grekerna och Raoul Wallenberg kalendern Brian Palmer har tillsammans med Forum för levande historia skapat Raoul Wallenberg kalendern. Här hyllas en person varje dag som visat prov på civilkurage. Dagens hjälte: James Agee Den 27 november 1909 föds författaren James Agee i Knoxville, Tennessee. Året är 1936 och USA befinner sig i Den stora depressionen. Samtidigt som Roosevelt lanserar ekonomiska program som ska underlätta för de fattiga och arbetslösa åker Agee till den amerikanska södern. Han lever med depressionens offer under åtta veckor och gör reportaget Let us now praise famous men. Han återvänder med starka bilder av familjer som befinner sig i extrem fattigdom. Magra ansikten och uppsvällda magar. Ingen tidning vill publicera texten, men han ger själv ut den som bok. Den säljer i bara 600 exemplar, men betraktas i dag som en klassiker. JOHANNA TUWEZÉN johanna.tuwezen.lju@folkbildning. net Ljungskile Nyheter finns också på webben: www.ljungskilenyheter.se I torsdagens tidning möter vi före detta åklagaren Barbro Jönsson i del 2

6 Fredag 7 september 2012 LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILE NYHETER Äntligen chans på kvinnlig kyrkoherde Sökandet efter en ny kyrkoherde till Ljungskile församling fortsätter. En oväntad ansökan har kommit in under hösten. Det är första gången en kvinna söker hit, berättar kyrkorådets ordförande Jonatan Hansson. Efter att Stefan Hiller tilldelats tjänsten som kyrkoherde i Borås har Ljungskile församling sökt efter en ersättare. Under rekryteringsperioden har Bengt Inghammar, tidigare kyrkoherde i Annedals församling i Göteborg, vikarierat som kyrkoherde i Ljungskile. Sedan den 13 oktober har han fyllt tjänsten. Trots att Ljungskile församling räknat med att rekryteringen av en ny kyrkoherde skulle genomföras innan nyår hoppas kyrkorådets ordförande att processen går snabbare. Sex ansökningar Vi har fått in sex ansökningar. Vi hoppas kunna vara klara med valet innan jul, berättar Jonatan Hansson som sitter i perso- nalutskottet som sköter rekryteringen av personal. Första kvinnan Det är fem män och en kvinna. De är i åldrarna mellan 40 50 år. Vi genomför just nu intervjuer och får hjälp av en rekryteringsfirma som utvärderar hur de skulle fungera som arbetsgivare, säger han och fortsätter: Göteborgs stift kollar att de ansökande är behöriga. Vi får även en rekommendation från deras sida, men vi kan själva välja vem vi vill ta in på posten. www.ljungskilenyheter.se Ljungskile SK/Groheds IF Nyförvärv: Inga spelare i nuläget. Spelarförluster: Sanna Karlsson, Camilla Göransson, Jessica Karlsson, Nathalie Karlsson. Det är första gången en kvinna söker jobbet som kyrkoherde i Ljungskile. Men det är inte ovanligt att det finns kvinnliga kyrkoherdar i Svenska Kyrkan. Vi har exempelvis kvinnliga kyrkoherdar i Strömstad, Kungshamn och Tanum, säger Jonatan Hansson. ANTON HÖGSANDER anton.hogsander@folkbildning.net Tufft. Nykomlingen Grohed/Ljungskiles första utmaning blir att bygga ett lag inför kommande säsong. : Ar FOTO 7 kiv Grohed/LSK jagar målvakt och anfallare När Grohed/Ljungskiles damlag drog igång träningen i går fanns ett antal nya spelare på plats. Hur många vill inte Jens Lundh i Grohed/Ljungskile avslöja. Vi letar efter en målvakt och en anfallare, Jag kan i nuläget inte avslöja vilka spelare det handlar om, Klubben har tappat fem spelare inför kommande fotbollssäsongen. Nu behöver Grohed/Ljungskile förstärka truppen med några spelare och söker främst en målvakt, en anfallare och två yttermittfältare. Lindström tar över Det har nästan gått två månader sedan Grohed/Ljungskile blev klara för spel i division två. I går tog vilan slut för spelarna. Då inleddes den långa vägen mot nästa säsong. Laget fick besök av flera intressanta spelare på första träningen, men Jens Lundh vill inte kommentera några namn. Historiskt. För första gången har en kvinna har sökt inför valet av kyrkoherde. Men det är inte ovanligt att kvinnor innehar posten säger Jonatan Hansson. Lyssna på våra radiosändningar: www.ljungskilenyheter.se/radio Foto: Simon Petersson Sedan tidigare står det klart att tränaren Jens Lundh lämnar laget och blir istället lagledare. Den som tar över tränaransvaret är Lennart Lindström från Vänersborg. Det känns riktigt bra och det ska bli spännande. Min största uppgift blir att utveckla laget som individer och bygga ett bra lag, Lennart Lindström är en rutine- rad tränare som tränat både herroch damlag i olika divisioner. Nykomlingen Grohed/Ljungskile har i dagsläget en trupp på 20-21 spelare samt några spelare som inte riktigt bestämt sig om det blir fortsatt spel. Klubbens målsättning är att hålla sig kvar i serien Det är tufft att spela i division två som nykomling både tempomässigt och fysiskt. Det jag hört från folk i klubben är att vi har en bra trupp med många duktiga spelare. Laget tränar tre gånger i veckan fram till jul. Sedan tar spelare och tränare ledigt fram till början av januari då träningen drar igång igen. Hälften slutar Enligt Svenska Dagbladet slutar hälften av alla tjejer spela fotboll i 14-15-årsåldern. Många som inte platsar i A-lagstrupperna tappar lusten och lägger skorna på hyllan. Jag tycker att det bör finnas ett reservlag i varje klubb. Alla spelare som tränar vill också spela matcher, inte bara sitta på avbytarbänken, säger Lennart Lindström och fortsätter: Det är många saker som leder till att tjejer slutar spela. Till exempel tar skolan mycket tid och fotbollen blir också mer allvarlig när man kommer upp i den åldern. NEMANJA KAZIC nemanja.kazic.lju@folkbildning.net Titta på våra webb-tv-inslag: www.ljungskilenyheter.se/webb-tv

LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING Författaren: Hon stod beväpnad med knivar Dennis Karlsson från Röds Höjd utanför Ljungskile är aktuell med sin debutroman Mareld. Efter flera jobb på behandlingshem, valde han att fokusera på skrivandet. Jag fascinerades av att man kan fixera sig vid något, att inte kunna släppa det, säger han till Ljungskile Nyheter. Namn: Dennis Karlsson. Ålder: 57. Bor: Röds Höjd, Stenungsund. Men Ljungskile är min tätort. Familj: Bor med sin sambo sedan 12 år tillbaka. Numera är det barnfritt hemma. Det känns fantastiskt, skrattar han. Intressen: Litteratur, musik och fotboll. Ett brutalt, fiktivt, mord på Marstrand, identiskt med ett mord i Skagen. Det är där Dennis Karlssons debutroman Mareld tar sin början. I romanen får läsaren följa kriminalkommissarien Vera Lind från Mölndal i sin jakt på mördaren. Jag vet inte om jag skulle kalla den för en roman. Det är en snårig genre. Man kan lika gärna kalla den för en spänningsroman eller en roman om ett brott, säger Dennis Karlsson. För mig är en deckare en bok där pusselbitar läggs ut hela tiden, där läsaren får vara med och lösa brottet. I Mareld får man följa kriminalarnas arbete. Olika problematik Att romanen utspelar sig på Västkusten, och att huvudkaraktären Vera Lind kommer från Mölndal är enkelt att förklara: Det är platser Dennis Karlsson känner till. Miljöerna är mina. Jag är själv uppvuxen i Mölndal till exempel, och har levt mitt liv på Västkusten, Det är inte bara geografin som är tagen ur hans eget liv. Han slutade sitt jobb som institutionschef på ett behandlingshem i Uddevalla 2007 för att få tid att skriva, men det var bland annat på behandlingshemmet han hittade inspiration: Man möter otroligt många människor med olika typer av problematik. Jag fascinerades av att man kan fixera sig vid något, Debutant. Dennis Karlsson har inte skrivit några noveller för att öva. Han började bara skriva romanen rakt av. Jag har skrivit en del låttexter, mer än så är det inte. att inte kunna släppa det, hur man kan söka revansch på personer, säger han. Delar av boken är baserade på verkliga fall. För att ge berättelsen mer tyngd har han emellertid kryddat lite, även om han har verkliga berättelser som kan överträffa fiktionen. Dennis Karlsson berättar om ett tillfälle då en patient, under sin första permission från behandlingshemmet, reste hem till en av de anställda flera mil bort. Den anställda vaknade mitt i natten. Då stod patienten där, beväpnad med knivar. Dennis Karlsson berättar att hot förekommer ofta, men att de sällan utförs. Jag är inte orolig. Ingen research För att sätta sig in i rollen som kriminalkommissarie har Dennis Karlsson inte gjort någon speciell research. Han har bara kollat på TV, läst tidningar och böcker. Min redaktör sade att du måste ha gjort ett väldigt researcharbete, men det har jag inte, säger han och skrattar. Han förklarar huvudkaraktären som en duktig, kompetent och plikttrogen polis, som dessutom är en klassisk ensamvarg. Att han valde att skriva ur en kvinnas perspektiv förklarar han simpelt: Det kändes intressant, och få gör det i den här genren. Att skriva en bok har länge varit en dröm för Dennis Karlsson. Men det är en sak att vilja skriva, och en annan att ha något att berätta, Tanken är att det ska komma ytterligare två delar av Mareld. Nu har det börjat växa ett embryo till en fjärde del också. HANNES LUNDBERG ANDERSSON hannes.lundberg.andersson.lju@ folkbildning.net Foto: Malin Rindvik Nästa nummer kommer XXXdagen den XX september.