Kultur- och fritidsnämndens behov av anläggningar och lokaler 2017-2026
Framarbetad av kultur- och fritidskontoret Upplands Väsby kommun februari-september 2016 KFN/2016:56 Förslag klart 1 september 2016 Behovsanalys godkänd i kultur- och fritidsnämnden 2016-09-20 Behovsanalysen ska utgöra underlag för kommunens strategiska lokalförsörjningsplan 2017-2026 Kontaktpersoner: Johanna Dermer, kultur- och fritidskontoret, kultur- och fritidsnämndens behovsanalys Anna Hedström, kontoret för samhällsbyggnad, projektledare strategisk lokalförsörjningsplan Telefon Väsby Direkt: 08-590 970 00
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 5 2 KULTUR- OCH UNGDOMSVERKSAMHETER... 6 3 FRITID OCH IDROTT... 11 Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter. 3
Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har en stor utmaning de kommande åren med att säkerställa fler lokaler för kultur-, fritids- och ungdomsverksamheter i takt med att kommunen växer. Denna analys av behov av anläggningar och lokaler för kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommande tioårsperiod 2017-2026 utgör underlag till arbetet med kommunens strategiska lokalförsörjningsplan och kommunens budgetarbete. Gunnes gård behöver ha ett besökscenter på plats inom tre år. Folkbiblioteket är i behov av helt nya lokaler centralt i kommunen inom fem år och kulturskolan behöver anpassade lokaler i Messingenhuset. När nya skolor byggs bör även folkbibliotekets och kulturskolans behov av ytterligare verksamheter/lokaler beaktas. Med flexibla lösningar på skolorna kan även föreningar nyttja vissa lokaler kvällstid för möten och andra verksamheter. En ny fritidsgård behövs i nordöstra Väsby inom tre år. Dessa behov måste utredas i tidigt skede i samband med planeringen av nya skollokaler. De akuta behoven för idrottsverksamheterna är en ny fullstor sporthall, en konstgräsplan anpassad för amerikansk fotboll, en isbana med tak, tennisbanor utomhus samt att befintliga utegym förses med bra belysning. För isbana med tak och tennisbanor pågår utredning tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad. Inom tre år behövs en matchhall för inomhusidrotten, elbelysning vid motionsspåret i Fresta samt olika typer av spontanaktivitetsanläggningar för olika intressen. Inom fem år behövs en ny konstgräsplan med tältlösning för 11- mannafotboll. Ett prioriterat område är även frilufts- och idrottsområdet i nordvästra Väsby samt Vilundaparkens utveckling. 4
1 Inledning Kultur- och fritidsnämnden har en stor utmaning de kommande åren med att säkerställa fler lokaler för kultur-, fritids- och ungdomsverksamheter i takt med att kommunen växer. Kultur- och fritidsutbudet behöver växa i samma takt som invånarantalet ökar då en god tillgång på kultur och fritid bidrar till kommunens attraktivitet samt gynnar livskvalitet och folkhälsa. Under kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde ligger kulturverksamheter (bibliotek, musikskola, Gunnes gård, allmänkultur, kulturmiljövård, föreningar och bidrag), ungdomsverksamheter (fritidsgårdar och ungdomsgården Vega) samt fritidsverksamheter (idrottsanläggningar, friluftsanläggningar, föreningar och bidrag). Dessutom tog kultur- och fritidsnämnden över driften för hela Messingenhuset från och med 1 februari 2016. Med ansvarsområde menas ansvar för finansiering, utveckling, målformulering och uppföljning. Inom ansvarsområdet träffas överenskommelser/avtal med såväl kommunala som externa utförare i syfte att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för Väsbyborna. Ett av nämndens mål är att främja en mångfald av kultur- och fritidsaktiviteter för Väsbyborna att delta i eller uppleva. För att uppnå målet måste förutsättningarna finnas, bland annat tillräckligt med lokaler för att kunna ta emot fler deltagare men även nya typer av lokaler och anläggningar för nya konstformer, fritidsaktiviteter och idrotter som utvecklas. I dagsläget har många av kultur- och fritidsnämndens verksamheter svårt att växa på grund av platsbrist och det kan vara svårt för nya verksamheter att etablera sig i Upplands Väsby. Denna analys av nämndes behov av anläggningar och lokaler kommande tioårsperiod 2017-2026 utgör underlag till arbetet med kommunens strategiska lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen som är gemensam för all kommunal service ska användas som planeringsunderlag i kommunens budgetarbete och kan även användas som underlag i samhällsplaneringen. 5
2 Kultur- och ungdomsverksamheter Gunnes gård behöver ha ett besökscenter på plats inom tre år. Folkbiblioteket är i behov av helt nya lokaler centralt i kommunen inom fem år och kulturskolan behöver anpassade lokaler i Messingenhuset. En ny fritidsgård behövs i nordöstra Väsby inom tre år. När nya skolor byggs bör även folkbibliotekets och kulturskolans behov av ytterligare verksamheter och lokaler beaktas, likväl som att föreningars behov av lokaler kvällstid för möten och andra verksamheter. 2.1 Nuläge I Väsby finns en musikskola, ett folkbibliotek, ett scenhus, en ungdomsgård samt fornbyn Gunnes gård, vilka alla drivs i kommunens regi. Det finns även fyra fritidsgårdar i kommunen som drivs av tre externa utförare: Unga Örnar, Ungdoms Väsby AB samt Stockholms Stadsmission. Därutöver finns fristående kulturföreningar som driver verksamhet i vissa kulturlokaler, som hembygdsgården och konsthallen. Messingenhuset är viktig för kultur- och fritidsnämndens verksamhet och byggnaden är en viktig samlingsplats med många funktioner för Väsbyborna. I Messingen finns musikskolan, folkbiblioteket, scenhuset samt idrottslokaler. 6
Figur 1 visar kultur- och ungdomsverksamheter i kommunen. Runda symboler är privat utförare, kvadratiska symboler är kommunal utförare. 1 Privat Runbygården 6 Kommunal Gunnes gård 2 Privat Hembygdsgård 7 Privat Smedbygården 3 Privat Konsthall 8 Privat Väsbygården 4 Kommunal Messingenhuset (bibliotek, musikskola, scenhus) 9 Kommunal Vega ungdomsgård 5 Kommunal Kulturstig/fornslinga 10 Privat Grimbogården 2.2 Omvärldsbevakning En lokalöversyn pågår i Messingenhuset för att skapa mer yta för husets primära verksamheter. Både skola, bibliotek och musikskola behöver fler lokaler. Musikskolan planeras bli en kulturskola, vilket innebär ett behov av fler lokaler i bland annat Messingenhuset. Folkbiblioteket i Messingenhuset ligger centralt i Väsby vilket är mycket positivt. Däremot har många Väsbybor lång väg till biblioteket vilket kan innebära att vissa invånare inte har möjlighet att ta sig dit och andra låter bli då det är för långt. En kommun av Upplands Väsbys storlek har behov av fler än ett folkbibliotek och Väsby ligger långt under länssnittet vad gäller antal bibliotek per invånare. En möjlig lösning för att göra biblioteket mer tillgängligt för Väsbyborna är att integrera skolbiblioteken med folkbibliotek. Folkbiblioteket i Messingenhuset ligger desssutom i lokaler som inte är anpassade för biblioteksverksamhet. Bibliotekets Nöjd Kund Indexundersökning visar att besökarna bland annat efterfrågar en lugnare miljö, fler tysta rum, studierum, fler sittplatser, fler datorplatser och mer tillgängliga lokaler. 7
Kultur- och fritidsvaneundersökningen som genomfördes i början av 2016 visar att Väsbyborna vill att kommunen ska satsa på bland annat fritidsgårdar. Undersökningen visar även att många är intresserade av att prova på olika typer av konstnärliga och estetiska verksamheter. En del av aktiviteterna kan det lokala föreningslivet erbjuda om de har tillgång till verksamhetsenliga lokaler. En anläggningsundersökning riktat till Väsbys föreningar visar att det finns en efterfrågan på möteslokaler för föreningar. 2.3 Behov av nya eller utökade verksamheter I takt med att kommunen växer behöver musikskolan fler undervisningslokaler för att kunna ta emot fler elever. Musikskolan har idag 865 elever (exklusive eleverna på teater- och konstkurserna som erbjuds på musikskolan idag) vilket motsvarar cirka 13 procent av alla barn mellan 6-18 år som bor i kommunen. 2019 beräknas musikskolan ha drygt 960 elever vilket innebär ett behov av ytterligare undervisningslokaler för sång och musik i Messingenhuset. Musikskolan har ambition om att utvecklas till kulturskola vilket innebär ännu fler elever och ett behov av anpassade lokaler för olika typer av kulturverksamhet. Lokalbehovet för en kulturskola till 2019 är en konstsal, teaterscen, film- och fotostudio samt lokal för nycirkus. Befintliga lokaler i Messingenhuset kan användas till kulturskolans verksamhet, med viss anpassning, om folkbiblioteket flyttar till helt nya lokaler. Musikskolan behöver även tillgång till lokaler på kommunens grundskolor, eller i närhet av dessa, för att öka tillgängligheten för de yngre eleverna som har svårt att ta sig till Messingenhuset. För musikverksamheten behövs en lokal på 15-20 kvadratmeter med förvaringsmöjlighet (låsbart skåp) på varje skola. En sådan lokal kan samnyttjas med skolan då musikskolan endast behöver lokalen eftermiddagstid, och kvällstid kan lokalen nyttjas av föreningar. Inom tio år bör det finnas en mindre scen (aula) på någon av skolorna i kommunen som kan samnyttjas av skola, kulturskola och lokala föreningar. 8
Folkbiblioteket i Messingenhuset består av tre avdelningar (huvud-, barn- och pendlarbibliotek) och är i behov av helt nya lokaler anpassade för biblioteksverksamhet. Folkbibliotekets lokaler i Messingenhuset är inte optimala för varken personal eller besökare. Bibliotekets Nöjd Kund Index-undersökningar visar en efterfrågan på bland annat fler tysta rum, fler studierum, fler sittplatser, ökad tillgänglighet samt en lugnare miljö. Det har också inkommit medborgarförslag som förordar att biblioteket lämnar Messingen och istället lokaliseras i det nya kommunhus som planeras i samband med projektet För Väsby 2020. Ett sådant förslag innebär att bibliotekets yta i Messingen skulle kunna nyttjas av den utvecklade kulturskoleverksamheten. Inom fem år (2021) bör biblioteket ha flyttat till nya lokaler. Ett sätt att öka tillgängligheten för Väsbyborna, samt säkra elevernas tillgång till moderna skolbiblioteken, är att göra om skolbiblioteken till integrerade folkbibliotek vilket innebär bland annat att skolbiblioteken behöver utökade lokaler. Gunnes gård driver musei- och utbildningsverksamhet för skolbarn och besökare. Under 2015 hade Gunnes gård cirka 27 000 besökare (varav cirka 1 500 skolelever). Gunnes gård är kommunens viktigaste turistattraktion och antal besökare ökar från år till år. För att kunna ta emot fler skolklasser samt möta det ökade antalet turister som besöker gården varje år måste gården utvecklas. Det finns ett akut behov av ett besökscenter med fasta toaletter, mötesrum/utbildningslokal, restaurang/cafeteria, souvenirbutik, scen samt bättre parkeringsmöjligheter. Ett besökscenter bör finnas på plats senast 2019. En utveckling av Gunnes gård med möjlighet till flera olika aktiviteter kan även leda till ökad trygghet i Smedbyområdet. Ungdomsgården Vega har helt nya lokaler i Suseboparken där max 50 personer får vistas i lokalen samtidigt. Inom fem år behövs ytterligare en ungdomsgård (16-20 år) för att möta det ökade antalet ungdomar i kommunen. Inom tre år behövs en fritidsgård för barn mellan 12 och 16 år i nordöstra Väsby, där det idag helt saknas en fritidsgård. I takt med att de centrala delarna i Väsby förtätas behövs ytterligare en fritidsgård centralt. Gällande befintliga fritidsgårdar är Runbygården i stort behov av större lokaler. Det är en populär fritidsgård med mycket små lokaler, detta kan eventuellt lösas genom att nyttja några av Runbyskolans lokaler. Nyinflyttade Väsbybor med olika bakgrund och från olika kulturer bidrar till en ökad mångfald av kulturverksamheter. Bland annat bildas nya föreningar med behov av olika typer av lokaler för sina verksamheter. 2.4 Var behövs lokalerna? Kulturskolan är i behov av fler lokaler i Messingenhuset samt undervisningslokaler ute på grundskolorna, främst i ytterområden såsom Bollstanäs, Runby, Vik. Folkbiblioteket är i behov av nya anpassade lokaler centralt i kommunen samt ett samarbete med både befintliga och nya skolbibliotek som kan fungera som folkbibliotek kvällstid. En ny fritidsgård behövs i nordöstra Väsby och ytterligare en fritidsgård samt en ungdomsgård centralt i takt med att Väsby förtätas. Lokaler för kultur- och ungdomsföreningar placeras med fördel centralt och dit det är lätt att ta sig till kommunalt. Med flexibla lösningar på skolor kan föreningslivet nyttja skollokaler kvällstid. Ett besökscenter vid Gunnes gård skulle även kunna rymma föreningslokaler för att skapa fler mötesplatser i Smedbyområdet. 2.5 Omfattning lokalbehov Folkbiblioteket är i behov av helt nya lokaler som är anpassade för biblioteksverksamhet. För att integrera skolbibliotek med folkbibliotek kan vissa skolbibliotek behöva utöka sina lokaler för att få plats med fler böcker, det kan eventuellt lösas med skolornas befintliga lokaler. Om folkbiblioteket flyttar ut från Messingenhuset kan kulturskolan ta över deras lokaler, vilket skulle fylla kulturskolans lokalbehov efter viss anpassning. Kulturskolan kan även nyttja multihallen i Messingenhuset. Kulturskolan skulle även kunna samnyttja grundskolornas lokaler såsom bildsal, idrottshall och grupprum efter skoltid, men det 9
fyller inte behovet helt och hållet då verksamhet bedrivs från klockan13:30 och skolornas fritidsverksamhet ofta använder lokalerna på eftermiddagarna. Skolornas idrottshallar nyttjas även av idrottsföreningar under kvällarna. När nya skolor byggs bör folkbibliotekets, kulturskolans samt ungdomsverksamhetens behov beaktas. Med flexibla lösningar på skolorna kan även föreningar nyttja vissa lokaler kvällstid för möten och andra verksamheter. Gunnes gård behöver helt nya lokaler i anslutning till gården. 2.6 Ekonomiska effekter på grund av behov 2.7 Slutsats lokalbehov för kulturoch ungdomsverksamheter Gunnes gård behöver ha ett besökscenter på plats inom tre år. Folkbiblioteket är i behov av helt nya lokaler centralt i kommunen inom fem år och kulturskolan behöver anpassade lokaler i Messingenhuset. När nya skolor byggs bör även folkbibliotekets och kulturskolans behov av ytterligare verksamheter/lokaler beaktas. Med flexibla lösningar på skolorna kan även föreningar nyttja vissa lokaler kvällstid för möten och andra verksamheter. En ny fritidsgård behövs i nordöstra Väsby inom tre år. Det är svårt att uppskatta investeringskostnader för respektive anläggning, nedan följer en tidig uppskattning över driftskostnader: Gunnes gård ett besökscenter beräknas kosta cirka 3,2 miljoner kronor årligen i drift. Kulturskolan med utökade lokaler i Messingenhuset beräknas hyreskostnaden öka med 3,2 miljoner kronor årligen. Volymökning på cirka 1 miljon kronor. Bibliotek helt nya bibliotekslokaler beräknas ge en trolig hyresökning på cirka 1 miljon kronor per år. Ny fritidsgård driftskostnad på cirka 1,5 miljoner kronor årligen samt hyreskostnad på 1,5 miljoner kronor. 10
3 Fritid och idrott De akuta behoven är en ny fullstor sporthall, en konstgräsplan anpassad för amerikansk fotboll, en isbana med tak, tennisbanor utomhus, nytt ridhus samt att befintliga utegym förses med bra belysning. Inom tre år behövs en matchhall för inomhusidrotten, elbelysning vid motionsspåret i Fresta samt olika typer av spontanaktivitetsanläggningar för olika intressen. Inom fem år behövs en ny konstgräsplan med tak för elvamannafotboll. Prioriterade områden är även frilufts- och idrottsområdet i nordvästra Väsby samt Vilundaparkens utveckling. 3.1 Nuläge Kultur- och fritidsnämnden har ett stort antal anläggningar inom fritidsområdet. Anläggningar som till störst del nyttjas av det lokala föreningslivet är sporthallar, fotbollsplaner, gymnastiksalar, ishall, ridhus och kampsportcenter. Det finns även många anläggningar som både Väsbybor och besökare nyttjar, så som utegym, motionsspår, inom- och utomhusbad och andra spontanidrottsplaster. Alla anläggningar ägs av kommunen men Sättra ridhus, Vilundabadet och bangolfen drivs av externa aktörer/föreningar. 11
Figur 2 Kartan visar fritids- och idrottsverksamheter i kommunen. Runda symboler är privat utförare, kvadratiska symboler är kommunal utförare. 1 Sättra ridhus 16 Utegym Vilunda 2 Kairobadet 17 Utegym Smedsgärdsspåret 3 Utegym Runbyspåret 18 Smedsgärdsspåret 4 Runby/Kairospåret 19 Odenskolans gymnastiksal 5 Runby sporthall och konstgräsplan 20 Utegym Sandaspåret 6 Messingenhuset (multihall, gym, danssal) 21 Sandaspåret 7 Väsbyskolans näridrottsplats 22 Breddenskolans gymnastiksal 8 Väsbyskolans sporthall och gymnastiksal 23 Grimstaspåret 9 Hasselskogens näridrottsplats 24 Grimstaskolans sporthall 10 Smedbyspåret 25 Söderviks sporthall och konstgräsplan 11 Smedbyskolans gymnastiksal 26 Vikskolans gymnastiksal 12 Smedby näridrottsplats 27 Brunnby-Vikspåret 13 Smedsgärds sporthall 28 Frestaskolans gymnastiksal 14 Bangolf 29 Konstgräsplaner och Bollstanässkolans gymnastiksal 15 Vilundaparken* 30 Bollstanäsbadet *sporthallar, gräsplaner, ishall, simhall, kampsportcenter, löparbanor 12
3.2 Omvärldsbevakning Kultur- och fritidsvaneundersökningen som genomfördes i början av 2016 visar att Väsbyborna vill att kommunen ska satsa på sporthallar, motionsspår och badplatser. Det finns även intresse för utomhusgymmen i kommunen samt olika områden/anläggningar för spontan aktivitet. Det blir mer och mer populärt bland både unga och vuxna att träna vid större spontanaktivitetsområden som erbjuder både klassiskt utegym, hinderbana, bouldering, parkour med mera. Ett bra spontanaktivitetsområde kan även locka till sig personer från andra närliggande kommuner. Nämndens prioriterade målgrupp barn och unga är även intresserade av att nyttja sporthallar och gymnastiksalar utanför föreningslivet, vilket idag endast är möjligt i mycket liten utsträckning. En anläggningsundersökning riktad till Väsbys föreningar visar en stor brist på fullstora sporthallar samt konstgräsplaner för både fotboll och amerikansk fotboll (som även kan nyttjas vintertid). Det finns även ett behov av bland annat isbana under tak, tennisbanor inom- och utomhus och andra verksamhetsspecifika idrottslokaler/anläggningar. Undersökningen visar även att det finns en efterfrågan på förrådsutrymmen, mötesrum, kanslilokaler samt hallar och anläggningar för spontan aktivitet. Beroende på vilken serienivå idrottsföreningarna ligger på ställer det olika krav på kommunens anläggningar. Med lag som spelar i höga divisioner kommer högre krav på anläggningarna från de olika förbunden, som det ser ut idag måste några föreningar söka dispens från sitt förbund för att få spela sina matcher i Upplands Väsby. Det finns därför ett akut behov av en fullstor sporthall som är godkänd som matchhall, vilket bland annat innebär en sporthall med läktare, cafeteria och särskilda krav för domarrum. Utan en godkänd matchhall riskerar lag att tvingas spela sina matcher i andra kommuner. Det finns ett regionalt nätverk som tittar på möjligheterna att samverka mellan kommuner gällande vissa verksamhetsspecifika anläggningar, särskilt anläggningar för små men ytkrävande idrotter. Till exempel utreds möjligheterna och förutsättningarna för regional samverkan kring en friidrottshall i Sollentuna. Det är en större utmaning att samverka med andra kommuner gällande lokaler och anläggningar för de stora och breda idrotterna. Det finns ett underskott på konstgräsplaner och sporthallar i de flesta kommunerna i Stockholmsregionen och nya anläggningar som byggs täcker knappt de lokala behoven. Närheten till fritidsaktiviteterna är även viktig för att barn och ungdomar ska fortsätta idrotta. Om barnen behöver skjutsas till en aktivitet eller om restiden blir för lång är risken stor att de slutar med aktiviteten på grund av tidsbrist eller att de inte har föräldrar som kan skjutsa. Bristen på idrottsanläggningar medför att många av Väsbys föreningar inte kan utvecklas eller ta emot fler barn och unga till sina verksamheter. Detta innebär en risk för att barn och unga i Väsby inte har möjlighet att börja med den idrott de är intresserade av i sin hemkommun. 3.3 Behov av nya eller utökade verksamheter Kultur- och fritidsnämnden är idag i stort behov av en ny fullstor sporthall, en konstgräsplan anpassad för amerikansk fotboll som även kan nyttjas av fotbollsföreningarna för träning, en isbana med tak, nytt ridhus samt tennisbanor utomhus. Befintliga utegym måste förses med bra belysning för att öka tryggheten så fler vill nyttja dem. Inom tre år behövs en matchhall för inomhusidrotten, vilket bland annat innebär en fullstor plan med läktare, cafeteria och domarrum. En större matchhall kan även inrymma kanslilokaler och mötesrum för föreningar. En matchhall bör planeras i samband med utvecklingen av Vilundaparken, där även löparbanorna måste bytas ut och befintliga omklädningsbaracker bytas ut mot riktiga omklädningsrum. Elbelysning vid motionsspåret i Fresta bör sättas upp för att öka tryggheten och nyttjandegraden vid det spåret. Under de kommande tre åren behövs även olika typer av spontanaktivitetsanläggningar för olika intressen. Inom fem år behövs en ny konstgräsplan för elvamannafotboll, denna plan bör förses med en tältlösning så den kan nyttjas även vintertid. Det finns även behov av en rackethall samt danssal. 13
I samband med utvecklingen av frilufts- och idrottsområdet i nordvästra Väsby görs bland annat satsningar på ridstigar, stigar för cykling, flytt av utegymmet, bättre belysning samt Kairobadet, allt i enlighet med resultaten från kulturoch fritidsvaneundersökningen. I samband med att nya sporthallar byggs måste även förrådsutrymmen skapas eftersom det redan idag är ett stort behov hos kommunens idrottsföreningar. Nyinflyttade Väsbybor med olika bakgrund och från olika kulturer bidrar till en ökad mångfald av aktiviteter. Bland annat bildas nya föreningar med behov av olika typer av lokaler för sina verksamheter 3.4 Var behövs lokalerna? För ett effektivt nyttjande av sporthallar bör nya hallar byggas i samband med att nya skolor byggs, då kan hallarna även nyttjas dagtid av skolorna. En ny sporthall planeras att byggas i samband med att nya Vikskolan byggs. Utredningar pågår gällande anläggning av nya tennisbanor utomhus i Johanneslund samt byggnation av nytt ridhus i Sättra. Konstgräsplaner bör anläggas nära skolor/sporthallar för närhet till omklädningsrum. Konstgräsplan utan tillgång till omklädningsrum kan eventuellt användas som träningsplan om det finns tillgång till toalett och vatten. Möjliga ytor för nya konstgräsplaner är befintliga grusplaner. Mötesrum och kanslilokaler för idrottsföreningar placeras med fördel i närheten av sporthallar och konstgräsplaner. Spontanidrottsanläggningar bör placeras så att både föreningslivet och allmänheten känner sig välkomna och trygga att använda anläggningen. Exempelvis bör utegym vid ett motionsspår inte placeras inne i skogen då det kan kännas otryggt. Behovet av nya sporthallar, konstgräsplaner och ytor för spontanaktivitet är långsiktigt. I takt med att kommunen växer med fler barn och unga som vill delta i föreningslivet eller aktivera sig på egen hand måste antalet idrottsytor öka. 14
3.5 Omfattning lokalbehov I de flesta fall handlar det om att kommunen måste bygga nya lokaler och anläggningar för idrott- och fritidsverksamhet. Gällande isytan kan det räcka med att bygga ett tak eller sätta upp en tältlösning över befintlig utomhusbana. Föreningarnas behov av mötesrum kan eventuellt lösas genom att nyttja skolornas lokaler kvällstid. Det finns en möjlighet för idrottsföreningar att bygga nya idrottsanläggningar genom bidrag från bland annat Stockholmsidrotten och Allmänna Arvsfonden. Om en idrottsförening ska kunna söka bidrag för anläggningar måste kommunen upplåta marken till föreningen under en tioårsperiod. 3.6 Ekonomiska effekter på grund av behov Det är svårt att uppskatta investeringskostnader för respektive anläggning, nedan följer en tidig uppskattning över driftskostnader: Fullstor sporthall driftskostnad på cirka 2 miljoner kronor årligen. Konstgräsplan (amerikansk fotboll) med läktare driftskostnad på 2 miljoner kronor årligen. Matchhall kostnaderna är i hög utsträckning avhängiga vilken kvalitet och vilka kringfaciliteter anläggningen har. Konstgräsplan med tält driftskostnad på 3 miljoner kronor årligen. De ekonomiska effekterna för utvecklingen av frilufts- och idrottsområdet i nordvästra Väsby samt Vilundaparken är svåra att spekulera i, framtida utredningar måste inväntas. Med fler idrottsanläggningar måste även driftsenheten utökas med minst två tjänster samt fler fordon och maskiner köpas in. När det finns förutsättningar för Väsbys föreningar att växa med fler antal bidragsberättigade medlemmar och fler aktiviteter per år, ökar även bidragen till föreningarna. Grundbidrag och aktivitetsbidrag baseras på antal bidragsberättigade medlemmar respektive antal sammankomster. 3.7 Slutsats lokalbehov för fritidsoch idrottsverksamhet De akuta behoven är en ny fullstor sporthall, en konstgräsplan anpassad för amerikansk fotboll, en isbana med tak, tennisbanor utomhus, nytt ridhus samt att befintliga utegym förses med bra belysning Tennisbanor utomhus driftskostnad på cirka 1,5 miljoner kronor per år. Investeringsmedel finns med i kommunens flerårsplan. Ny ispist i ishallen samt tältlösning över uterink driftskostnad på cirka 3 miljoner kronor per år. Ridhus Sättra driftskostnad på cirka 2,2 miljoner kronor per år. Investeringsmedel finns med i kommunens flerårsplan. Spontanaktivitetsanläggningar medel för tre anläggningar á 1 miljon kronor finns med i kommunens flerårsplan. Inom tre år behövs en matchhall för inomhusidrotten, elbelysning vid motionsspåret i Fresta samt olika typer av spontanaktivitetsanläggningar för olika intressen. Inom fem år behövs en ny konstgräsplan med tak för elvamannafotboll. Prioriterade områden är även frilufts- och idrottsområdet i nordvästra Väsby samt Vilundaparkens utveckling. 15
Upplands Väsby kommun 194 80 Upplands Väsby telefon 08-590 970 00 Besöksadress: Dragonvägen 86 Väsby centrum upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se