Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Relevanta dokument
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Ekosystemtjänster och samhällsnyttor.. Carina Pålsson, Lst Kalmar

Värdering av ekosystemtjänster. och i anknytning till Emån Referensgruppsmöte

VÄRDERING AV EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH SAMHÄLLSNYTTOR I OCH I ANKNYTNING TILL EMÅN. Referensgruppsmöte 21 mars 2017

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Vattenanknutna ekosystemtjänster och dess ekonomiska värde. Gerda Kinell, Vattenmyndigheten Västerhavet Kalmar 8:e mars 2017

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Vass till biogas är det lönsamt?

VÄRDERING AV EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH SAMHÄLLSNYTTOR I OCH I ANKNYTNING TILL EMÅN NULÄGESANALYS

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Kerstin Lundman Till Näringsdepartementet N2017/07438/FF

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Nytt liv åt flora och fauna.

5 Stora. försök att minska övergödningen

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

Holsbybrunn, Referensgruppsmo te

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Holsbybrunn, Referensgruppsmo te

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Beskrivning biotopskyddade objekt

Summering Så här går vi vidare

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

SAMRÅD OM ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD VATTENMILJÖ

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Markersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Projekt Östersjön-Florsjön

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna!

EKOLOGISK KOMPENSATION

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Transkript:

Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund i ett vackert landskap hur mycket betyder det? Vad är det värt för oss? Öka kunskapen om utvalda ekosystemtjänsters värde i Emån men även större samhällsintressen kopplade till eller beroende av Emån Hur påverkas utvalda ekosystemtjänster av åtgärder?

Viktiga identifierade tjänster och samhällsintressen: Stödjande: livsmiljöer (främst ungstadier, fisk) Reglerande: vattenfördröjning (skydd mot översvämning), reglering övergödning (näringsupptag/näringsretention) Försörjande: dricksvatten (även grundvatten), icke dricksvatten (bevattning och processvatten), fisk (även koppling till kustvattnet), vattenkraft elproduktion (ej EST men samhällsintresse), jordbruksproduktion (ej EST men samhällsintresse), produktionsvärde Södra Cell (ej EST men samhällsintresse) Kulturella: rekreation/friluftsliv (fiske, fisketurism), kulturarv, naturarv

Förslag till upplägg: Beskriva eller värdera (beroende på lämplig metodik) identifierade ekosystemtjänster och samhällsintressen utifrån dagsläge = nuläge Titta på hur vissa utvalda ekosystemtjänster påverkas av åtgärder - två tänkta åtgärdsscenarier 1) Fria vandringsvägar till Vetlanda (bästa möjliga teknik) 2) Återskapande av våtmarker/översvämningsområden i 7-8 områden (baserat på resultat från vattendragsmodellen) Tidplan: nu formulerar vi vad vi vill göra och hur! Efter sommaren upphandling, resultat under 2016/2017

Åtgärdsscenario Fria vandringsvägar till Vetlanda Prioriterade ekosystemtjänster och samhällsintressen: livsmiljöer och rekrytering fisk (även koppling till kustvattnet), vattenkraft elproduktion (ej EST men samhällsintresse), rekreation/friluftsliv (fiske, fisketurism) I dagsläget 16 vandringshinder med varierande möjligheter för upp- och nedströms passage Bästa möjliga teknik ( 90-100% överlevnad samt ålyngelledare) Kartlägger nuvarande tillstånd, åtgärdsbehov samt kostnader Kartlägger underlagsmaterial kopplat till fisk och fiske

Åtgärdsscenario Återskapa våtmarker Prioriterade ekosystemtjänster och samhällsintressen: vattenfördröjning (skydd mot översvämning), reglering övergödning (näringsupptag/näringsretention), tillgång dricks- bevattnings- och processvatten Modellera effekt på flöden av fler våtmarker/vattenuppehållande åtgärder i 7-8 områden mha vattendragsmodellen. Använda underlag från modell för beräkningar med koppling till flöden Schabloner näringsretention per hektar våtmark Markpriser Genomföras våren 2017?

Produktionsvärde jordbruk Djurenheter och djurslag (lantbruksregister 2014) Antal hektar åkermark och hektar betesmark (jordbruksblock dec 2014) Fem vanligaste grödorna i ton/hektar på delavrinningsområdesnivå samt specialgrödor på delavrinningsområdesnivå (2014)

Dricksvatten och övrigt vattenuttag Dricksvatten: m3 (och antal pers) från ytvatten och grundvatten, övriga (egna brunnar): antal pers och schablon Processvatten: m3 (Södra Cell 25 milj m3, bruken i Pauliström 1,9 milj m3 och Kvillsfors, flera verkstads- och ytbehandlingsindustri och sågverk > 55 000 m3) Bevattning: drygt 2,6 milj m3 enligt vattendom + övrigt? (Löwgren, 2001: bevattningsbar areal 5000 ha men ca 3100 ha bevattnas under ett torrår) Dricksvatten till djur: ffa från egna brunnar? Använda antal djurenheter och djurslag + schablon

Vattenkraft Produktion MWh/år och intäkt (marknadspris) Nuvarande vandringsvägar upp- och nedströms Åtgärdsbehov utifrån bästa möjliga teknik (bmt) Kostnad för åtgärder (bmt)

Fisk/Fiske Fisk: Uppskattad uppvandringspotential (% överlevnad) nu och med bmt, uppskattad smoltöverlevnad vid nedvandring(% överlevnad) nu och med bmt, övriga arter? Fiske: Antal fiskevårdsområdesföreningar (83 st Löwgren, 2001), antal fiskeklubbar (8 st, ca 2000 medlemmar Löwgren, 2001), förtjänst från fiskekort sålda av FVOF (384 000 SEK år 2001), ca pris för fiskekort, antal företag specialiserade på fisketurism (8 st + 10 st som delaktivitet 2001) och antal besökare och övernattande vid Ems herrgård

Skydd mot översvämning och näringsretention Näringsrening i antal kg enligt modell och transportberäkningar: 419-471 ton kväve och 5,2-12,5 ton fosfor Markavvattningsföretag: 30 000 ha (utdikade ha våtmarker Jönköping?) Nuvarande areal sankmark: 23 077 ha (kartanalys), medelstorlek 1,5 ha Musslornas betydelse för näringsretention

Natur- och kulturarv Naturarv: Geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsande områden som utgör vistelsemiljö (habitat) för hotade djur- och växtarter, naturmiljöer eller klart avgränsade naturområden som är av särskilt stort universellt värde ur forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av deras naturskönhet." Kulturarv: Minnesmärken, grupper av byggnader eller miljöer som är av särskilt stort universellt värde ur historisk, estetisk, etnologisk eller antropologisk synpunkt. Inventeringar och material från länsstyrelserna

Workshop - gruppdiskussioner Vilka åtgärdsscenarier är realistiska? Har vi valt rätt scenarier? Vilka är de viktigaste aspekterna att värdera? Hur kan detta genomföras? Andra underlag av intresse?