Innehåll. Inledning 5. Resultatredovisning. Forskningsstöd 9 Forskningskommunikation 31 Strategi, utvärdering och analys 35 Organisation 47

2011 ÅRSREDOVISNING

Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning Forskningsstöd 9 Forskningskommunikation 31 Strategi, utvärdering och analys 35 Organisation 47 Finansiell redovisning Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Anslagsredovisning 53 Redovisning mot bemyndiganden 53 Tilläggsupplysningar och noter 58 Sammanställning över väsentliga uppgifter 63

4 u ÅRSREDOVISNING 2011

Inledning Formas ska enligt regeringens uppdrag (SFS 2009:1024) främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Finansiering av utvecklingsverksamhet får ske i begränsad omfattning. Formas forskningsstrategi för åren 2009-2012 har varit en utgångspunkt för verksamheten under 2011. En annan central utgångspunkt för verksamheten har varit den forskningspolitiska propositionen ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). Fokus ligger på att forskningen ska bidra till att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Genom propositionen tilldelades Formas totalt 300 miljoner kronor för åren 2009-2012 för fyra strategiska forskningsområden. Utöver de i forskningspropositionen tilldelade medlen har Formas, i linje med regeringens ambitioner, utlyst och beviljat medel till starka forskningsmiljöer. Redan 2004 satsade vi på starka forskningsmiljöer inom ramen för formel-exc och sedan 2006 har vi, tillsammans med Vetenskapsrådet, beviljat projekt inom de så kallade linnéstöden. Avsikten med dessa satsningar är att stödja forskargrupper som bedöms ha stor utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Sammantaget har vi under perioden 2004-2015 satsat nära 800 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer. I vårt uppdrag ligger också att främja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte inom våra ansvarsområden. I det nordiska samarbetet deltar vi i Nordiska Ministerrådets olika kommittéer, särskilt inom sektorerna jord- och skogsbruk men också genom finansiering av forskningsprogram inom ramen för det nordiska forskningsrådet NordForsk. Vi deltar sedan några år tillbaka i det nordiska toppforskningsinitiativet, som syftar till att främja framstående nordisk forskning inom klimat- och energiområdet. Sedan 2010 leder vi eu-projektet Vision for Research and Development for Sustainable Development vision rd4sd. Projektet är treårigt och bedrivs tillsammans med 25 partners och åtta observatörer från ett stort antal europeiska länder. Det syftar till att ta fram verktyg för forskningsfinansiering för ny kunskap som gör att Europa kan bidra till en global hållbar utveckling. Formas har sedan 2004 deltagit i eus program European Research Areas (era-net), samt medverkat i gemensamma europeiska utlysningar inom flera områden, ofta som ett resultat av samverkan inom era-net. Det formella ansvaret att representera Sverige sker bland annat i form av ledamotskap i olika programkommittéer i eus sjunde ramprogram tema 2: Livsmedel, jordbruk och fiske, och bioteknik samt tema 6: Miljö (inklusive klimatförändringar). Formas ansvarar också för ÅRSREDOVISNING 2011 t 5

6 u ÅRSREDOVISNING 2011 Sveriges medlemskap i International Institute for Applied Systems Analysis (iiasa). Under året har Formas tillsammans med Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Rymdstyrelsen och Energimyndigheten, lämnat underlag till nästa forskningsproposition till regeringen. Enligt regeringens uppdrag har Formas, i samråd med övriga forskningsfinansiärer, genomfört en analys av svensk statligt finansierad miljöforskning samt tagit fram en nationell forskningsstrategi för 2011-2016. Sju områden är särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. De viktigaste slutsatserna i strategin och analysen är att den svenska miljöforskningen håller generellt sett god vetenskaplig kvalitet och hanterar för samhället viktiga frågor. En samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna vid Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova har under året samarbetat i en rad frågor. Enligt instruktionen är syftet med samverkan att gemensamt utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt ta initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten. Som ett led i detta samarbete har det till exempel under året genomförts en gemensam forskningssatsning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa.

Samverkan mellan myndigheterna har blivit ett naturligt inslag i verksamheten såväl administrativt som när det gäller forskning. På den administrativa sidan har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, fortsatt med att utveckla en ny gemensam projektdatabas (prisma). Formas fördelade i november 396 miljoner kronor för åren 2011-2015 till 106 nya projekt i den årliga öppna utlysningen. Åtta procent av de sökta projekten fick stöd, vilket betyder att många goda projekt inte har kunnat få medel. Samtidigt har vi genomfört 16 riktade utlysningar under året och beslutat om totalt 448 miljoner kronor, varav 249 miljoner kronor går till starka forskningsmiljöer. Beredningsarbetet genomfördes som alltid på ett mycket tillfredsställande sätt. Ett stort tack till ledamöterna i våra beredningsgrupper som gör ett fantastiskt arbete med att välja ut de bästa ansökningarna. Stockholm i februari 2012 Rolf Annerberg generaldirektör ÅRSREDOVISNING 2011 t 7

8 u ÅRSREDOVISNING 2011

Forskningsstöd Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningens kvalitet och samhällsrelevans Formas tar emot projektansökningar inom rådets samtliga ansvarsområden efter utlysning, dels i den årliga öppna utlysningen, dels i ett antal riktade utlysningar som annonserats under året. Varje ansökan bedöms utifrån såväl vetenskaplig kvalitet som den relevans forskningsresultaten kan få för en hållbar utveckling i samhället. I den vetenskapliga kvaliteten ligger också bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Genusperspektivet beaktas när det är relevant. Forskningens vetenskapliga kvalitet samt nytta och relevans för samhället säkras genom att anlita framstående sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens och företrädare från relevanta samhällssektorer. För detta ändamål har Formas ett antal beredningsgrupper som bedömer och prioriterar inkomna ansökningar. För att säkerställa att ansökningarna bedöms i ett internationellt perspektiv engageras utländska ledamöter i beredningsgrupperna i så stor utsträckning som möjligt. I den ordinarie utlysningen i 2011 års beredningsorganisation var andelen utländska ledamöter 62 procent. Beredningsorganisationen De åtta beredningsgrupper, som har verkat under 2011 i den årliga öppna utlysningen, täcker följande problemområden: klimatförändring, naturmiljön, nyttjande av naturresurser, resurseffektiva produkter och processer, miljöföroreningar, livsmedel och djurs välfärd, stads- och landsbygdsutveckling, den byggda miljön. I varje beredningsgrupp ingår 15-20 ledamöter, såväl aktiva forskare som användare med forskningserfarenhet, där majoriteten är aktiva forskare. Beredningsgrupperna har sammansatts så att de ska kunna bedöma ansökningar inom gruppens hela ämnesområde, det vill säga ha en ämnesmässig täckning och kunna bedöma såväl vetenskaplig kvalitet som nyttan för samhället. En enkätundersökning bland ledamöterna i beredningsgrupperna visar att systemet fungerar bra men att vissa justeringar kan behöva göras. Som ett led i en utvärdering av beredningsorganisationen Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa erfarenheter av det nya systemet med färre beredningsgrupper. ÅRSREDOVISNING 2011 t 9

har forskarrådet inbjudit ordförandena samt vice ordförandena i beredningsgrupperna för diskussioner i februari 2012. Resultaten från utvärderingen kommer att presenteras senare under våren 2012. Strategiska satsningar I den senaste forskningspolitiska propositionen (prop 2008/09:50) tilldelades Formas medel för fyra strategiska forskningsområden om totalt 300 miljoner kronor som löper under åren 2009-2012: hållbart nyttjande av naturresurser (20 milj kr per år), effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald (25 milj kr per år), klimatmodeller (10 milj kr per år), havsmiljöforskning (20 milj kr per år). I samma forskningsproposition pekade regeringen också ut 24 strategiska forskningsområden inom medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och samhällsvetenskap i syfte att stärka Sveriges och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. Efter förslag från forskningsråden fördelades medlen till universitet och högskolor. Enligt regeringsbeslut (dnr 2010-2193) har Formas, tillsammans med övriga forskningsfinansiärer, i uppdrag att göra årliga uppföljningar och att utvärdera dessa satsningar efter fem år. Under året har uppföljning av satsningarna genomförts, som presenteras i avsnittet Strategi, utvärdering och analys. Starka forskningsmiljöer Satsningen på starka forskningsmiljöer startade redan 2004 inom ramen för det så kallade formel-exc-programmet. Programmet omfattade totalt 126 miljoner kronor och finansierades under åren 2004-2009. Som ett resultat av den förra forskningspolitiska propositionen forskning för ett bättre liv (prop 2004/05:80) har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, satsat medel på starka forskningsmiljöer vid universitet och högskolor (de så kallade linnéstöden). Formas finansierar två stöd från den första utlysningen. Det ena stödet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och det andra stödet avser forskning inom kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Till gruppen vid Stockholms universitet har också knutits en forskarskola. Inom ramen för Linnéstöden har ytterligare en utlysning ägt rum i samverkan med Vetenskapsrådet. Två projekt beviljades med finansiering från Formas, i ett första skede för åren 2008-2010, och efter utvärdering, fortsatt satsning av projekten fram till 2013. Därmed uppgår den totala satsningen för Linnéstöden 2004-2013 till 196,6 miljoner kronor. Medel till starka forskningsmiljöer inom de områden som prioriteras i Formas forskningsstrategi utlystes redan 2009. I utlysningen efterfrågades bland annat projekt som baseras på djärva och nydanande 10 u ÅRSREDOVISNING 2011

frågeställningar, samt av ämnesövergripande karaktär. Totalt beviljades 178,3 miljoner kronor för perioden 2009-2013 inom områdena: hållbar utveckling hela Formas ansvarsområde (102 milj kr), markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv (50,5 milj kr), nanoteknik risker med nya material (25,8 milj kr). Formas utlyste och beviljade medel till sex nya forskningsmiljöer 2010. Varje forskningsmiljö tilldelades totalt 15 miljoner kronor för perioden 2010-2012 med intentionen att stöden ska ges i ytterligare två år det vill säga totalt 90 miljoner kronor inom områdena: klimatförändringar i natur och samhälle, en rik naturmiljö, hållbart nyttjande av naturresurser, föroreningar, miljö och hälsa, stads- och landsbygdsutveckling, hållbart byggande. Under 2011 har ytterligare en utlysning genomförts, där syftet är att stödja forskargrupper som bedöms ha stor utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Forskningen ska företrädesvis vara ämnesövergripande och bygga på djärva och nytänkande frågeställningar. Åtta projekt har tilldelats knappt 25 miljoner kronor vardera för perioden 2011-2015, det vill säga 198,8 miljoner kronor. Under perioden 2004-2016 har Formas beviljat 789,7 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer, varvid finansieringen under 2011 uppgick till 137,5 miljoner kronor. Riktade satsningar Riktade satsningar är utlysningar inom avgränsade områden med särskilt angelägna forsknings- och kunskapsbehov. Behoven kan identifieras av Formas själv, oftast som ett resultat av utvärderingar, andra myndigheter och intressenter eller av regeringen. Många av de riktade satsningar som genomförs sker i samverkan med andra finansiärer. Under 2011 har 16 utlysningar för riktade satsningar genomförts. Forskarrådet har fattat beslut om nya satsningar från 2012, där några redan är under utlysning. Formas gick i början av sommaren ut med en inbjudan via hemsidan till forskarvärlden om att komma med förslag till framtida riktade satsningar. Gensvaret var stort och 173 förslag kom in. Arbetet med att klassificera och gruppera förslagen har inletts. Forskarrådet kommer att fatta beslut om ytterligare satsningar under 2012. Forskarskolor Stödet till forskarskolor syftar till att stimulera forskarutbildning och att främja rekrytering till angelägna forskningsområden. Stödet ska även stimulera mång- och tvärvetenskap och bidra till internationella perspektiv i forskarutbildningen samt stimulera dialog och samverkan mellan doktorander och med avnämare. Stöd ges som längst under ÅRSREDOVISNING 2011 t 11

fem år och med högst 1,5 miljoner kronor per år. Medlen ska i första hand täcka kostnader för utveckling, samordning och kursverksamhet, medan doktoranderna finansieras i annan ordning. Forskarrådet har beviljat ansökningar om totalt 29,5 miljoner kronor för perioden 2008-2012 inom områdena: hortikulturell mikrobiologi, biomimetrisk fiberteknologi, hållbarhetsvetenskap, tvärvetenskaplig avfallsforskning, skogens skötsel och hållbara nyttjande. Resultat från en under 2010 genomförd utvärdering om stöd till forskarskolor antyder att modellen med att finansiera administrativa processer och kursplanering har bidragit till att utveckla undervisningen. Forskarrådet har beslutat om fortsatt finansiering fram till och med 2012. Under året har ytterligare en forskarskola inom arkitekturforskningen beviljats stöd. I anslutning till utlysningen inom arkitekturforskningen, som beskrivs i avsnittet svaga men för samhället viktiga områden, har beviljats 30 miljoner kronor för åren 2011-2016 till en forskarskola vid Lunds universitet. Totalt har beviljade medel till forskarskolor för år 2011 uppgått till 11 miljoner kronor. Hållbar utveckling av byggd miljö Tillsammans med Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (IQS, tidigare Byggsektorns Innovationscentrum) har Formas samverkat sedan 2003 inom programmet hållbar utveckling av byggd miljö. Målet är att forskarsamhället och sektorn i gemensamma projekt ska skapa ny kunskap och nya innovativa produkter, processer och tjänster som möter brukares och kunders krav, stödjer en hållbar utveckling och tillväxt samt skapar incitament för nytänkande. Programmet har utgjort svenskt bidrag inom det internationella samarbetet (erabuild, eracobuild). För åren 2003-2013 har sju utlysningar genomförts där det beviljade beloppet uppgår till 156,7 miljoner kronor. I den utlysning som har genomförts under året beviljades projekt motsvarande 14,3 miljoner kronor för perioden 2011-2013, varav 5 miljoner kronor avser 2011. En utvärdering av den forskning som utfördes under åren 2003-2006 har genomförts under året. Resultatet av utvärderingen redogörs för i avsnittet strategi, utvärdering och analys. Miljöteknik Tillsammans med VINNOVA har en forskningsstrategi utarbetats avseende miljöteknikforskning, vilken inlämnades till regeringen 2007. I enlighet med strategin har Formas genomfört tre tidigare utlysningar i samverkan med VINNOVA och Energimyndigheten och med samfinansiering från näringslivet. Under året har en fjärde utlysning genomförts i samverkan med Energimyndigheten med inriktning mot områdena: 12 u ÅRSREDOVISNING 2011

hållbart samhällsbyggande, miljöskyddsteknik, användande av biologiska naturresurser, energi. Formas andel av beviljade ansökningar inom denna utlysning uppgår till 15 miljoner kronor för åren 2011-2013. De totala satsningarna inom miljöteknikområdet omfattar perioden 2008-2013 och uppgår totalt till ca 210 miljoner kronor, varav Formas andel är 84,4 miljoner kronor. Ytterligare samarbete inom miljöteknikområdet sker, i enlighet med regleringsbrevet, med Stiftelsen Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Formas har deltagit i detta samarbete sedan 2009. Det finansieras till lika delar av staten, via Formas och Naturvårdsverket, och näringslivet. Formas andel för år 2011 uppgår till 17 miljoner kronor. Djurskydd Området djurskydd innefattar forskning som syftar till att öka de grundläggande kunskaperna om djur, till exempel deras sociala behov, fysiologi, genetik, nutrition och beteende. Regeringen har uppdragit åt Formas att genomföra en särskild utlysning inom området djurskydd. I en första utlysning beviljades medel för åren 2009-2011 om 30,1 miljoner kronor, där medlen avseende 2011 uppgår till 6,6 miljoner kronor. Ytterligare en utlysning har genomförts under året där sex nya projekt beviljades medel för perioden 2011-2012 om totalt 17,4 miljoner kronor, där de beviljade medlen för 2011 uppgår till 5,4 miljoner kronor. Till områden djurskydd ska även inkluderas den satsning som görs inom era-net-projektet emida. Under året har en särskild utlysning genomförs inom detta samarbete, där det har beviljats medel för åren 2011-2013 om totalt 14,7 miljoner kronor. Beviljade medel för år 2011 uppgår till 4,9 miljoner kronor. Totalt beviljade medel 2011 för området djurskydd uppgår därmed till 16,9 miljoner kronor. Livsmedel Regeringen har uppdragit åt Formas och vinnova, i samverkan med Livsmedelsföretagen (Li), Svensk dagligvaruhandel och Stiftelsens lantbruksforskning (SLF) att ta initiativ till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom livsmedelsområdet (TvärLivs). Målet med TvärLivs är att stärka svensk livsmedelsforskning, branschens förmåga till innovation och kostnadseffektivitet samt att skapa hållbar utveckling i en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Totalt omfattar TvärLivs 200 miljoner kronor under åren 2010-2014. Under 2010 beviljades tolv projekt, där Formas andel uppgår till totalt 12,9 miljoner kronor och under 2011 ytterligare sju projekt om totalt 13,8 miljoner kronor. Samtliga projekt innefattar också 50 procents medfinansiering från näringslivet. ÅRSREDOVISNING 2011 t 13

Landsbygdsutveckling I enlighet med regeringens uppdrag har Formas utarbetat en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Framtidens forskningsledare inom området landsbygdsutveckling är en sådan satsning som syftar till att stödja yngre, lovande forskare som anses ha potential och ambition att bli framtida forskningsledare. En utlysning har genomförts under året, där 3 projekt beviljades medel för perioden 2011-2015 om totalt 45 miljoner kronor, där 2011 års medel uppgår till nio miljoner kronor. Arkitekturforskning Även beslutet om stöd till svensk arkitekturforskning är ett resultat av Formas strategi om att stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Satsningen avser perioden 2011-2016 och uppgår totalt till 80 miljoner kronor. Satsningen innefattar dels stöd för utveckling och etablering av en nationell forskarskola om 30 miljoner kronor, dels stöd till två starka forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod om 50 miljoner kronor. Det beviljade beloppet för 2011 för stöd till arkitekturforskning uppgår till 15 miljoner kronor. Övriga riktade utlysningar Utöver ovan redovisade riktade satsningar har utlysningar genomförts 2011 för informationsprojekt, starka forskningsmiljöer, samt gemensamt europeiskt forskningssamarbete. Dessa satsningar redovisas under respektive avsnitt i årsredovisningen. Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungliga vetenskapsakademin (kva) har analyserat svensk och internationell forskning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa. Resultaten som presenterades 2010 visade att det svenska kunskapsläget är tämligen begränsat. Det är inte minst påtagligt när det gäller skola, lärande och psykisk hälsa. Bland annat mot bakgrund av dessa analyser har Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova beslutat om en gemensam utlysning och avsatt totalt 50 miljoner kronor per år i sex år med start 2012 för ändamålet. Målsättningen med forskningsprogrammet är att: långsiktigt stärka forskningen i Sverige, utveckla ny kunskap om, och metoder för att studera, barns och ungdomars psykiska hälsa, ge en vetenskaplig grund för insatser och åtgärder genom nyttiggörande av vunna resultat i syfte att skapa förutsättningar för en god psykiska hälsa bland barn och ungdomar, befordra interdisciplinär och, där så är lämpligt, transdisciplinär forskning och innovation. 14 u ÅRSREDOVISNING 2011

Unga forskare Formas har gett stöd till unga forskare bland annat i form av postdoktorala stipendier och anställning som forskarassistenter. Formas har genomfört en utvärdering av de postdoktorala stipendierna (se avsnitt Strategi, utvärdering och analys), som bland annat visar att nyttan av programmet för nydisputerade forskare och deras möjlighet att långsiktigt bidra till forskningen är stor. Enligt utvärderingen har såväl stipendiater som deras handledare varit mycket positiva till stödet, men har även föreslagit en del förbättringar. I och med att Förordning om anställningar beslutade av forskningsråd (sfs 2000:1472) har upphört från och med årsskiftet 2010/2011 kan stöd till nya anställningar av forskarassistenter inte längre ges. Formas har mot den bakgrunden förändrat formerna för stöd till unga forskare. I årets öppna utlysning infördes att det från och med 2012 finns två modeller för finansiering. Ett så kallat mobilitetsstöd för unga forskare ersätter tidigare postdoktorala stipendier. Syftet är att främja den sökandes individuella vetenskapliga utveckling. Med unga forskare avses här personer som avlagt doktorsexamen tidigast tre kalenderår före ansökningsåret. Projektbidraget innehåller lönemedel till den sökande samt rese- och övriga kostnader i samband med utlandsvistelse. Bidraget kan sökas för upp till tre år och baseras på en anställning vid ett svenskt universitet eller högskola. Minst ett och högst två år av de tre åren ska utgöra tjänstgöring vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut. Från och med 2012 har särskilda medel för forskningsprojekt avsatts för unga forskare. Projektbidraget innehåller lönemedel till den sökande samt driftmedel. Medel kan sökas för upp till fyra år. Unga forskare definieras i detta fall som personer som har avlagt doktorsexamen tidigast åtta kalenderår före det aktuella ansökningsåret. Lönemedel för doktorander kan även fortsättningsvis sökas inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekten. Totalt beviljade medel i den öppna utlysningen 2011 uppgår till 396 miljoner kronor. Drygt 30 procent av de medel som fördelas i öppna utlysningen avsätts till unga forskare, vilket är i paritet med tidigare satsningar. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa insatserna för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre stödperioder. Rådet ska säkerställa att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras, och att jämställdheten mellan kvinnor och män beaktas. Unga forskare/mobilitetsstöd 2012 2011 2010 Tillgängliga medel för nya projekt enligt budget, tkr 125 000 150 000 140 000 Medel som beviljats till unga forskare, tkr 42 264 50 537 48 534 Procent beviljade medel till unga forskare, % 33,8 33,7 34,7 ÅRSREDOVISNING 2011 t 15

Ekologisk produktion Ekologisk produktion syftar till att få en livsmedelsproduktion som både värnar djur och miljö och som är konkurrenskraftig på lång sikt. Regeringen har uppdragit åt Formas att finansiera stöd till forskning rörande ekologisk produktion med minst 20 miljoner kronor under 2011. Forskarrådet har för åren 2007-2012 sammanlagt beviljat 119,9 miljoner kronor till 37 projekt. I fokus för flera av projekten står ekosystemtjänster. En forskargrupp ska bland annat studera hur ekosystemtjänsterna påverkas av en intensifiering av jordbruket och den förändring av odlingslandskapet som det innebär. För många projekt är det djurens välfärd och hälsa som står i fokus. Kunskaperna som genereras ska bidra till förbättrad biologisk bekämpning och ökad produktion på ekologiska gårdar. Totalt för 2011 har 20 miljoner kronor satsats till forskning inom ekologisk produktion. Till satsningarna inom ekologisk produktion ingår 5,1 miljoner kronor som beviljats inom eu-samarbetet core organic. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga med för samhället viktiga områden. Svaga men för samhället viktiga områden Formas har utarbetat en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden, samt utarbetat en handlingsplan för genomförandet. Utgångspunkten för att identifiera sådana områden är till exempel utvärderingar, kunskapsöversikter och forskningsstrategier. Valet av insatser baseras i huvudsak på Formas strategi, vilken i sin tur bygger på tidigare gjorda utvärderingar, omvärldsanalyser och forskningsstrategier. För varje utpekat område upprättas en handlingsplan, som innehåller motiv, lämpliga stödformer, aktiviteter, ansvar, tidplan och uppföljning. Under året har Formas genomfört utlysningar inom följande två områden: Framtidens forskningsledare inom området landsbygdsutveckling är en satsning som syftar till att stödja yngre, lovande forskare som anses ha potential och ambition att bli framtida forskningsledare. I en första utlysning beviljades 37,1 miljoner kronor till 17 projekt. Ytterligare en utlysning har genomförts under året, där 3 projekt beviljades medel för perioden 2011-2015 om totalt 45 miljoner kronor. Formas har också beslutat om stöd till svensk arkitekturforskning med syfte att långsiktigt säkra dess kvalitet i ett internationellt perspektiv. Satsningen avser perioden 2011-2016 och omfattar totalt 80 miljoner kronor och innefattar dels stöd för utveckling och etablering av en nationell forskarskola, dels stöd till två starka forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod. 16 u ÅRSREDOVISNING 2011

Etik i forskningen Inom flera forskningsområden förekommer studier som rör både människor, djur och växter. Frågorna kan avse olika metoders tillämpning där såväl människors integritet som djurs välbefinnande kan vara berörda, eller där enskilda arter eller ekosystem kan hotas. Forskare som söker medel ska alltid redovisa vilka etiska frågor som berörs och hur de kommer att hanteras i forskningsarbetet. Forskare som tilldelas medel från Formas omfattas av samma regelsystem som forskare som får sin finansiering från annat håll. Det är av stor vikt att de forskningsetiska frågorna hanteras likvärdigt inom forskarvärlden. Formas har beslutat om riktlinjer för hur rådet ska hantera forskare som har konstaterats avvika från god vetenskaplig sed eller bedriva vetenskaplig oredlighet. Motsvarande beslut har fattats inom Vetenskapsrådet och fas. Etiska frågor i samband med beredning av forskningsansökningar avser bland annat jävsförhållanden. I riktlinjerna för beredningsprocessen regleras hur jävsfrågor ska hanteras med avseende på beredningsgruppernas ledamöter. Enligt dessa riktlinjer får en ledamot inte söka forskningsbidrag i den egna beredningsgruppen. En annan åtgärd för att i möjligaste mån undvika jäv har varit att anlita vetenskapligt sakkunniga från andra länder. Genusperspektiv Formas har enligt instruktionen i uppdrag att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Formas uppmanar de sökande inom samtliga utlysningar att beakta detta perspektiv där så är relevant. Under året har ingen sökande särskilt angett att man i sin ansökan har anlagt detta perspektiv. Jämställdhet Målet med jämställdhetsarbetet är att alla inkomna ansökningar om forskningsmedel ska behandlas och bedömas utifrån samma kriterier och bedömningsgrunder oavsett den sökandes kön. En jämn könsfördelning bland beredningsgruppernas ledamöter kan förväntas bidra till att uppnå detta mål. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering ske på grund av kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilka sökanden som beviljas medel. Om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. Frågan om jämställdhet tas upp vid utbildning av ledamöterna i beredningsgrupperna. Formas åtgärder för att förbättra jämställdheten har lett till godtagbara resultat vad avser relationen kvinnor/män som söker forskningsbidrag respektive beviljas anslag och andel kvinnor/ män i beredningsorganisationen, men kan givetvis förbättras. I beredningsgrupperna i den årliga öppna utlysningen 2011 var andelen män 59 procent och andelen kvinnor 41 procent. Från och med 2010 har beredningsgrupperna indelats i åtta problemområden. ÅRSREDOVISNING 2011 t 17

Under år 2009 var antalet beredningsgrupper sex, varför jämförelsetal för alla grupper och år inte kan presenteras. Inriktningen är att ytterligare öka andelen kvinnor i beredningsgrupperna. Andel kvinnor per beredningsgrupp, procent 2011 2010 2009 Klimatförändring 47 41 44 Naturmiljön 47 47 33 Nyttjande av naturresurser 35 47 35 Resurseffektiva produkter och processer 44 43 0 Miljöföroreningar 37 44 44 Livsmedel och djurs välfärd 39 29 0 Stads- och landsbygdsutveckling 40 39 61 Den byggda miljön 33 18 39 Totalt 41 39 43 I den årliga öppna utlysningen 2011 var andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande 41 procent, medan andelen beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande var 42 procent. Könsuppdelad statistik årliga öppna 2012 2011 2010 utlysningen Totalt antal ansökningar 1 299 1 349 1 249 varav procent kvinnor 41 40 37 varav procent män 59 60 63 Antal beviljade projekt 106 146 133 varav procent kvinnor 42 49 43 varav procent män 58 51 57 Under 2011 genomfördes 16 riktade utlysningar inom olika områden. I utlysningarna 2011 har 44 procent kvinnor och 56 procent män beviljats medel. Könsuppdelad statistik riktade utlysningar 2011 2010 2009 Totalt antal ansökningar 295 450 516 varav procent kvinnor 40 46 31 varav procent män 60 54 69 Antal beviljade projekt 85 122 134 varav procent kvinnor 41 50 38 varav procent män 59 50 62 Samfinansierad forskning Formas ska, enligt Landsbygdsdepartementets regleringsbrev, stödja samfinansierad forskning inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet med lägst 44 miljoner kronor per år. Verksamheten regleras genom särskilda avtal med berörda näringar. Avtalen innebär att Formas och Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning 18 u ÅRSREDOVISNING 2011

(sjmf) respektive Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) finansierar viss del av verksamheten vid jti Institutet för jordbruksoch miljöteknik samt Skogforsk med 50 procent vardera. Inom ramen för den samfinansierade forskningen har, i samarbete med slf, medel utlysts till forskning inom växtförädling. Forskningen avser icke kommersiell växtförädling samt växtförädling och tillämpningar av växtbioteknik som kan höja konkurrenskraften i svensk vegetabilieproduktion eller kan möta specifika miljömål för denna. Programmet är treårigt och omfattar totalt 24 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till tolv miljoner kronor för perioden 2009-2011. Ytterligare två miljoner kronor från vardera Formas och slf utgör medfinansiering för en särskild satsning på växtförädlingsområdet inom slu. Tillsammans med lrf/gröna näringens riksorganisation (gro) och slf har en gemensam utlysning genomförts med inriktning mot trädgårdsforskning inom klimatområdet. Forskningen avser hela kedjan från grundforskning till tillämpning, samt att främja en ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling inom trädgårdsnäringen. Formas finansierar fyra projekt under åren 2008-2011 om totalt 6 miljoner kronor. Internationellt forskningssamarbete Det internationella samarbetet har ökat både i betydelse och omfattning. Det gäller såväl eu-samarbetet som andra samverkansformer i Europa (inkl Norden). Det gäller också olika utom-europeiska satsningar (Japan, Kina, Indien, USA, m m) såväl bilateralt som multilateralt. Bredden på åtagandena, behovet av aktiva insatser samt kopplingen till policyfrågor i många fall gör att kravet på samverkan i det svenska systemet ökar. För att uppnå en bättre samordning och fördjupa samrådet i internationella frågor mellan de fyra forskningsfinansierande myndigheterna finns finsam - Forskningsmyndigheternas internationella samverkansgrupp. Nordiskt samarbete Toppforskningsinitiativet De nordiska statsministrarna beslutade 2007 att forskning på nordisk basis inom klimat-, energi- och miljöområdena ska främjas. Med anledning av beslutet skapade Nordiska ministerrådet (nmr) Toppforskningsinitiativet (tfi). Initiativet innebär att ett nordiskt forskningsprogram etableras inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del för att säkra att resultaten kommer till användning. Budgeten för programmet är ca 500 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till 10 miljoner kronor per år för perioden 2009-2013. ÅRSREDOVISNING 2011 t 19

Nordic Centre of Excellence Nordic Centre of Excellence är olika program initierade av Nordforsk där syftet är att främja samnordisk forskning av internationellt hög kvalitet med fokus på områden där de nordiska länderna har en stark ställning. Food Nutrition and Health är ett sådant program inom livsmedelsområdet som löper under perioden 2007-2011. Svenska deltagare i programmet är vinnova och Formas, där Formas andel uppgår till åtta miljoner kronor för åren 2008-2011. Nordisk skogs- och jordbruksforskning I det nordiska forskningssamarbetet har Formas deltagit inom skogsoch jordbruksområdet genom Samnordisk skogsforskning (sns) och Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (nkj). Deltagandet i nkj finansieras av de samverkande länderna, medan nmr står för kostnaderna inom sns. Inom ramen för nkj-samarbetet har sju projekt finansierats 2011 om 5,2 miljoner kronor. Europeiskt samarbete EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling Inom eus sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling är Formas huvudansvarig svensk myndighet för tema 2 Livsmedel, jordbruk och fiske och bioteknik samt tema 6 Miljö (inklusive klimatförändringar). Verksamheten syftar till att koordinera och förbereda utlysningar av eu-medel för forskning. Formas har även deltagit i eus Standing Committee for Agricultural Research (scar), där olika former av samarbeten i Europa diskuteras, initieras och implementeras. eus sjunde ramprogram har interimutvärderats av en av eukommissionen utsedd expertgrupp. Rapporten ger en detaljerad utvärdering av genomförandet av ramprogrammet och presenterar ett antal rekommendationer. Horizon 2020 the Framework Programme for Research and Innovation är det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation som träder i kraft 2014. Horizon 2020 tar vid när det sjunde ramprogrammet avslutas. VISION RD4SD Sedan 2010 leder Formas eu-projektet Vision for Research and Development for Sustainable Development vision rd4sd. Projektet är treårigt och bedrivs tillsammans med 25 partners och åtta observatörer från ett stort antal europeiska länder och syftar till att ta fram verktyg för forskningsfinansiering, som kan säkerställa att den forskning som finansieras, utöver att vara av högsta vetenskapliga kvalitet, också kommer att bidra till en global hållbar utveckling. Huvudaktiviteten inom projektet är att arrangera workshops och konferenser för att därigenom skapa en plattform för utbyte av tidigare erfarenheter och strukturerad dialog om framtiden mellan policymakers och forskningsfinansiärer i Europa. 20 u ÅRSREDOVISNING 2011

Joint Programming Formas deltar också, tillsammans med företrädare för utbildningsdepartementet, i samarbetet i högnivågruppen för Joint Programming (gpc Groupe pour la Programmation Conjointe) som har identifierat ett tiotal områden för samarbete mellan nationella finansiärer i Europa. Under 2009 tog Konkurrenskraftrådet beslut om fyra teman som hanterar bland annat Neurodegenerativa sjukdomar (främst Alzheimer); Livsmedelssäkerhet, jordbruk, och klimatförändringar (facce); Kulturarvet; samt Hälsosam föda för ett hälsosamt liv. I december 2011 tog Konkurrenskraftsrådet beslut om ytterligare sex teman i den så kallade andra vågen, vilka handlar om Antibiotikaresistens; Klimatkunskap för Europa; Friska och produktiva hav och oceaner; Vattenutmaningar i en föränderlig värld; Det urbana Europa; samt Mer år bättre liv (demografiutmaningen). Formas deltar i styrelsen för Klimatinitiativet men arbetar också tillsammans med andra svenska finansiärer inom Det urbana Europa och i viss mån Friska och produktiva hav och oceaner. Formas deltar också i styrelsen för facce. European Research Area Sedan 2004 deltar Formas i European Research Area (era net). Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom prioriterade forskningsområden. eu bidrar till nätverksbyggandet, men inte till själva forskningsfinansieringen som sker med nationella medel. För närvarande finns ett femtiotal era-net samarbeten, där Formas har varit med som partner i tolv under år 2011. Pågående samarbeten biodiversa syftar till samverkan kring forskning om biologisk mångfald. Som ett resultat av denna samverkan startade gemensamma forskningsprojekt 2009. Fem projekt med svenska deltagare finansieras med totalt 13,6 miljoner kronor från Formas och Naturvårdsverket fram till 2012. I projekten samarbetar de svenska forskarna med forskare från bland annat Frankrike, Norge, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Under året har ytterligare en utlysning genomförts, där nio projekt om totalt 21,5 miljoner kronor har beviljats medel för perioden 2011-2014. Samarbetet inom nätverket Climate Impact Research and Response Coordination for a Larger Europé circle ii rör forskning kring effekter av klimatförändringar och anpassningsstrategier och har pågått sedan 2005. En fortsättning av nätverket startade 2010, där inriktningen mer fokuserar på policyskapande och tillämpning av forskningsresultat. Formas har finansierat ett projekt om drygt en miljon kronor under 2011. core organic ii syftar till att öka samarbetet mellan nationella forskningsaktiviteter i Europa inom området ekologisk produktion och konsumtion, och består av 29 parter från 21 länder. core ÅRSREDOVISNING 2011 t 21

organic II startade i mars 2010 och är en fortsättning av ett tidigare nätverk. Nätverket genomför minst två utlysningar, varav den första annonserades hösten 2010 och den andra hösten 2011. Totalt beviljades fyra projekt om 5,1 miljoner kronor för 2011. Tillsammans med den andra utlysningen uppgår den totala satsningen till 11,6 miljoner kronor. era cobuild startade 2008 som en fortsättning av det tidigare era build, och syftar till att etablera en plattform för forskningssamarbete inom bygg- och fastighetssektorn. Formas deltar tillsammans med Energimyndigheten och Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (iqs). Tre utlysningar har genomförts inom programmet, den senaste under 2011. Totalt har inom ramen för nätverket har sex projekt beviljats om totalt 9,3 miljoner kronor. emida syftar till att stödja forskning inom området djurhälsa och att bygga upp en forskningsinfrastruktur samt påverka policyarbetet inom området. Två gemensamma utlysningar har genomförts, där Formas har beviljat medel för perioden 2010-2013 om totalt 17,8 miljoner kronor, där medel för 2011 uppgår till 4,9 miljoner kronor. eco innovera startade 2010 och ska pågå till 2014, I programmet ingår 25 partners från 20 länder och dess målsättning är att främja miljöteknik och miljöinnovation genom forskning och implementering. I programmet ingår också att ta fram strategier för policyarbete samt att genomföra gemensamma utlysningar. En första utlysningar har genomförts under året. Samarbetet i nätverket ruragri startade hösten 2009 och ska pågå fram till 2013. Syftet är att stärka forskningen kring jordbruk och hållbar utveckling inom landsbygden. Formas är ansvarig för att ta fram en gemensam strategisk forskningsplan inom projektet och har även avsatt medel för att delta i gemensamma utlysningar under kommande år. Formas och vinnova deltar tillsammans i wood wisdom net. Formas har beviljat totalt 15 miljoner kronor för åren 2008-2010 till sex projekt inom trä- och fiberforskning. Programmet sker i samverkan med ett antal europeiska forskningsfinansiärer och har beviljats en andra fas med fler deltagande länder än tidigare. För perioden 2011-2013 har ytterligare 14,9 miljoner kronor beviljats under året. Under 2011 startade ett nytt era-net sus food Sustainable Food Production and Comsumption som ska arbeta för att öka forskningens bidrag till hållbara livsmedelssystem. Nätverket består av 25 partners från 16 länder och ska under projektets 36 månader bland annat genomföra gemensamma utlysningar inom området. Som en fortsättning på det under 2011 avslutade projektet urbannet startade det nya nätverket urban nexus. Projektet är ett urbant nätverk med inriktning mot kunskapsspridning. Inom Urban-Nexus har Formas ansvar för området Sustainable Urban Land Use. Avslutade samarbeten marifish startade 2006 och rörde forskning kring fisk och fiskeförvaltning och syftet var att skapa ett nätverk mellan finansiärer av fisk- och fiskeriforskning i Europa. Nätverket representerades av 22 u ÅRSREDOVISNING 2011

forskningsfinansiärer från 16 länder. Inom Marifish, som avslutades 2011, har Formas inte deltagit i någon finansiering av forskningsprojekt. Samarbetet inom urban-net syftade till att koordinera och finansiera transnationell forskning om uthållig stadsutveckling i Europa. I nätverket ingick sammanlagt 16 partners från 13 olika länder. Under perioden 2008-2012 finansierar Formas forskning om totalt 35,2 miljoner kronor. Övriga EU-projekt Formas deltar som partners i environmental ncp together, som är ett eu-finansierat nätverk för nationella kontaktpersoner (ncp) inom det tematiska området Miljö (inklusive klimatförändringar). Varje tematiskt område inom FP7 har en ncp i respektive land, som arbetar med information och rådgivning till forskare som deltar i ramprogrammet. Syftet med nätverket är att stärka samarbetet mellan Europas ncp och därigenom öka kvaliteten på servicen och stödet till forskare som deltar i eus sjunde ramprogram. Formas deltar även som observatör inom motsvarande nätverk för området kbbe (Knowledge Based Bio-Economy). bonus eeig organiserar forskningsprogrammet bonus+ som handlar om Östersjöns miljö och förvaltning med deltagare från länderna runt Östersjön. Under perioden 2009-2011 finansierades 16 projekt, varav 15 med svenskt deltagande omfattande 280 miljoner kronor. eu-kommissionen har bidragit med en tredjedel och resterande finansiering kommer från de deltagande länderna. Bidrag till svenska forskare kommer från Formas (32,2 miljoner kronor), Naturvårdsverket (15 miljoner kronor) samt eu (34 miljoner kronor). Under 2010 har eu beslutat om ett nytt forskningsprogram inom området bonus-185, ett gemensamt program för Östersjöregionen under artikel 185 i eg-fördraget. bonus bygger på bonus+-programmet. snowman är ett nätverk av europeiska forskningsfinansiärer och utgör en plattform för mark- och grundvattenforskning. Snowman era-net avslutades under 2009 men har fortsatt som ett självfinansierat nätverk efter projekttiden. Nätverket består numera av fyra partnerorganisationer från fyra europeiska länder. Formas medverkar i nätverket genom finansiering av utlysningar. Övrigt internationellt samarbete International Systems Analysis Formas är svensk medlem i International Institute for Applied Systems Analysis (iiasa), där ett 20-tal länder ingår. Utöver den svenska medlemsavgiften 2011 om knappt 6 miljoner kronor har avsatts medel för forskarstuderandes deltagande i iiasas sommarskola i Wien. iiasa är ett internationellt forskningsinstitut beläget i Laxenburg, Österrike, som arbetar med att forska och utveckla verktyg för studier av framför allt globala miljöfrågor, som långsiktiga förändringar av klimat, demografi och markanvändning. Forskning som rör energisystem, gränsöverskridande luftföroreningar och allmänna riskfrågor står också i fokus. ÅRSREDOVISNING 2011 t 23

En utvärdering av de svenska insatserna inom iiasa har genomförts. Syftet med utvärderingen var bland annat att säkerställa att iiasamedlemskapets fulla potential tas tillvara och att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Utgångspunkten inför utvärderingen var också att Sverige ska kvarstå som medlem i iiasa. Som ett resultat av utvärderingen har Formas avsatt medel för 2012 till informationsoch seminarieverksamhet i syfte att sprida information om iiasa och systemanalys i Sverige. Environmental Earth System Sciences Många svenska forskare verkar i den absoluta frontlinjen inom detta forskningsfält, men det svenska deltagandet i de internationella forskningsprogrammen är fortfarande begränsat. Med avsikt att på ett mera strategiskt och därmed kraftfullare sätt relatera svenska forskningsinsatser inom global utveckling har ett samarbetsavtal om inrättande av Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (sseess) tecknats mellan forskningsfinansiärerna (Formas, Vetenskapsrådet, fas och vinnova) och kva. sseess ska arbeta för att öka det svenska engagemanget i internationell tvärvetenskaplig forskning inom globala miljö- och resursfrågor, och samtidigt vara en pålitlig informationskälla för svenska beslutsfattare. Under den första treårsperioden 2010-2012 satsar finansiärerna gemensamt 3,5 miljoner kronor per år. Sustainable Development in Developing Countries Under 2011 har samarbetet med Sida via ett samfinansierat forskningsprogram om svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder fortsatt. Målet är att bidra till global hållbar utveckling genom ett ökat samarbete mellan svenska forskare och forskare i utvecklingsländerna. Programmet har pågått sedan 2007 och har omfattat 45 miljoner kronor. För åren 2010-2011 finansieras projekt om 16,7 miljoner kronor, där Formas och Sida tillsammans står för finansieringen. Swedish Research Links Tillsammans med övriga forskningsråd har medverkan i Sidas forskningsprogram swedish research links fortsatt. Programmet syftar till att främja forskningssamarbetet mellan forskare i Sverige och forskare i ett antal utvalda länder i Afrika, Asien, Europa, Mellanöstern och Latinamerika. Administrationen sköts av Vetenskapsrådet och Formas medverkar i beredningsgruppen. International Energy Agency Formas deltar i samverkan med Energimyndigheten i International Energy Agencys (iea) forskningsprogram Energy Conservation in Buildings and Community Systems. I programmet är ett 25-tal länder medlemmar. Svenska forskare deltar i flera av programmets pågående samarbetsprojekt. Formas deltar som svensk representant i programmets styrelse. 24 u ÅRSREDOVISNING 2011

Global Research Alliance I samband med cop15-mötet om klimatet i Köpenhamn 2009 skrev drygt 20 länders regeringar under ett avtal om att koordinera den globala forskningen om jordbruk och växthusgaser i form av en allians global research alliance. Fler länder har anslutits senare och 30 länder är nu medlemmar i alliansen. Formas deltar i styrelsen council of senior officals. Ansökningsbehandling Behandlingen av inkomna ansökningar presenteras dels efter den årliga öppna utlysningen, dels efter utlysningar för riktade satsningar. Huvuddelen av de ansökningar som inkommer i den årliga öppna utlysningen 2011 avser projekt som startar 2012, medan ansökan och projektstart ofta är samma år för de riktade utlysningarna. I årets öppna utlysning kom 1299 ansökningar in, varav 106 nya projekt om 396 miljoner kronor har beviljats. Ansökningar årliga öppna utlysningen 2012 2011 2010 Antal inkomna ansökningar 1299 1 349 1 249 Antal nya beviljade ansökningar 106 146 132 Totalt ansökt belopp, miljoner kronor 5 402 3 738 3 158 Totalt beviljat belopp, miljoner kronor 396 499 392 Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,18 1,09 1,08 Beredningsgrupperna har bedömt ansökningarna i två steg. I ett första steg har varje ansökan lästs och poängsatts av fyra sakkunniga med avseende på den vetenskapliga kvaliteten och nyttan för samhället. De högst rankade ansökningarna har därefter bedömts i ett andra steg, där ytterligare fyra sakkunniga har bedömt den vetenskapliga kvaliteten och samhällsnyttan. Beviljningsgraden i den årliga öppna utlysningen var åtta procent om man jämför antal inkomna ansökningar med antal ansökningar som har beviljats medel. Det innebär att många excellenta projekt inte har kunnat finansieras. Utöver den årliga öppna utlysningen har 16 utlysningar för riktade satsningar (inklusive starka forskningsmiljöer) genomförts under året. Den stora volymen beviljade projekt under 2009 avser beslut om såväl de strategiska satsningarna som starka forskningsmiljöer. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa: - antalet beviljade ansökningar i förhållande till det totala antalet ansökningar, - beviljade bidrag i förhållande till sökta bidrag och genomsnittlig bidragsstorlek, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan nya bidragsmottagare och mottagare som mottagit forskningsstöd även året innan, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan olika lärosäten samt mellan projektmedel, anställningar och andra stödformer, samt - fördelningen mellan programsatsningar och öppen utlysning av projektmedel. Ansökningar riktade utlysningar 2011 2010 2009 Antal inkomna ansökningar 295 450 516 Antal nya beviljade ansökningar 85 122 134 Totalt ansökt belopp, miljoner kronor 2 650 1 276 4 952 Totalt beviljat belopp, miljoner kronor 448 218 687 Genomsnittlig projektstorlek, miljoner kronor 1,29 1,80 5,10 Utfallet för de olika satsningarna redovisas i ansökningstabellen på sidan 28-29. ÅRSREDOVISNING 2011 t 25

26 u ÅRSREDOVISNING 2011

Forskningsmedlens fördelning Av beviljade medel har 91 procent fördelats till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bidragens fördelning på bidragsmottagare respektive år framgår nedan. Bidragsmottagare Utbetalda forskningsmedel, tkr 2011 2010 2009 Sveriges lantbruksuniversitet 222 776 189 053 208 159 Lunds universitet 110 555 124 037 99 847 Göteborgs universitet 87 940 93 807 81 427 Stockholms universitet 68 997 78 111 86 182 Uppsala universitet 63 770 55 440 55 854 Kungl tekniska högskolan 55 194 50 329 46 179 Umeå universitet 37 502 39 640 56 046 Chalmers tekniska högskola 61 837 52 263 37 360 Linköpings universitet 17 475 19 729 21 882 Luleå tekniska universitet 18 029 17 917 15 756 Karolinska institutet 9 791 10 756 17 083 Övriga universitet och högskolor 15 713 18 316 26 880 SMHI 13 660 14 077 12 475 Övriga statliga myndigheter 15 943 25 122 17 913 Forskningsinstitut 90 379 85 237 76 685 EU, internationella organisationer, mm 20 355 20 203 21 272 Postdoktorala stipendier 7 756 11 375 9 855 Vetenskapsakademier 8 566 6 707 7 683 Övriga 6 671 3 500 7 172 Totalt 932 909 915 619 905 710 Forskningsmedel fördelat på forskningsområden, tkr 2011 2010 2009 Miljö och natur 348 707 366 660 356 327 Areella näringar, djur och livsmedel 399 839 393 877 391 410 Samhällsbyggande 152 258 123 022 121 849 Övrigt 32 105 32 060 36 124 Totalt 932 909 915 619 905 710 Miljö och natur 38% Areella näringar, djur och livsmedel 43% Samhällsbyggande 16% Övrigt 3% ÅRSREDOVISNING 2011 t 27

Ansökningstabell Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Forskningsområde 2012 2011 2010 Öppna utlysningar (beredningsgrupper tom 2008) Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Klimat och biogeokemi - 4 396-19 526 23 922 Miljörelaterad toxikologi - 6 210-13 424 19 634 Ekologi och biodiversitet - 4 560-11 413 15 973 Naturvård och biodiversitet - 1 618-6 850 8 468 Akvatisk ekologi, biodiversitet, fiske - 6 949-18 666 25 615 Växtbiologi för de areella näringarna - 5 519-16 229 21 748 Skogsbruk och skogens primärprodukter - 3 144-7 833 10 977 Jordbruk och trädgård - 4 089-11 812 15 901 Djur och veterinärmedicin - 5 618-14 138 19 756 Livsmedel - 5 000-12 255 17 255 Ekonomi, samhälle och regional utveckling - 4 995-12 755 17 750 Samordnad stadsutveckling - 4 062-6 920 10 982 Människor och byggd miljö - 964-6 604 7 568 Anläggningar och tekniska system - 3 258-6 337 9 595 Byggnader, byggande och förvaltning - 3 744-10 728 14 472 Byggmateral och komponenter - 5 330-11 280 16 610 Information - 1 465-3 505 4 970 Mång- och tvärvetenskap 1) - 14 304-31 004 45 308 Utrustning 2) - - 5 100-5 100 Delsumma 85 225 5 100 221 279 311 604 Beredningsgrupper fr o m 2009 Klimatförändring 9 800 24 157 14 660 12 809 16 498 77 924 Naturmiljö 9 600 26 009 18 082 10 699 15 587 79 977 Hållbar användning av naturresurser 3) 19 623-20 680 21 113 61 416 Nyttjande av naturresurser 4) 12 400 18 071 22 703-5 333 58 507 Produkter och processer baserade på förnybara resurser 6 370 9 919 12 344-2 758 31 391 Föroreningar, miljö och hälsa 3) 20 547-21 632 21 633 63 812 Miljöföroreningar 4) 12 200 14 950 19 150-4 390 50 690 Livsmedel och djurs välfärd 4) 12 000 15 030 19 379-4 394 50 803 Stads- och landsbygdsutveckling 12 190 23 263 16 999 10 823 14 460 77 735 Den byggda miljön 8 303 22 634 15 886 10 531 14 447 71 801 Forskarassistenter 71 363 39 340 53 967 37 381 30 481 232 532 Unga forskare -projektstöd 22 855 22 855 Postdoktorala stipender 5 745 7 350 4 214 7 966 4 628 29 903 Postdoktorala stipendier - utländska 3 847 3 847 2 700 3 187-13 581 Mobilitetsstöd 19 409 19 409 Delsumma 125 127 275 158 189 740 148 055 169 147 35 109 942 336 Summa årliga utlysningar 125 127 275 158 189 740 233 280 174 247 256 388 1 253 940 Strategiska satsningar enligt fo propen (2008/09:50): Klimatmodeller - 10 000-10 000 10 000 30 000 Havsmiljö - 20 000-20 000 20 000 60 000 Hållbart nyttjande av naturresurser - 20 000-20 000 20 000 60 000 Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald - 25 000-25 000 25 000 75 000 Summa Strategiska satsningar - 75 000-75 000 75 000 225 000 28 u ÅRSREDOVISNING 2011

Forskningsområde 2012 2011 2010 Riktade utlysningar / Programsatsningar Nya Pågående Nya Pågående Nya Pågående Totalt Linnéstöd 1 5) 8 500-17 000-17 000 42 500 Linnéstöd 2 5) 16 025-16 025-15 250 47 300 Starka fo miljöer - hållbar utveckling (hela Formas ansvarsområde) 59 752 39 752 20 000-20 000 139 504 Starka fo miljöer - markanvändning 9 720-9 720-9 850 29 290 Starka fo miljöer - nanoteknik 5 000-5 000-5 000 15 000 Hållbar utveckling m inriktn klimat - - - - 10 000 10 000 Miljögifter och könsskillnader - - - 9 840 9 840 Arkitekturforskning 10 000 10 000 20 000 Landsbygdsutveckling 9 000 9 000 715-14 988 33 703 Ekologisk produktion 11 700-14 899 23001-49 600 Trädgårdsforskning m inriktn klimat 1 500-1500 - 3 000 Växtförädling - 4 000-4 000 8 000 BIC-samverkan (Hållbart byggande) 9 577 4 888 4 638 4815 14 926 38 844 Sida 5) - 8 397 8299-16 696 Stadsutveckling 5) 8 750-8 750 6500-24 000 Hästforskning 12 000-9 000-21 000 Djurskydd 12 000 5 385 6 614-11 524 35 523 Miljöteknik 5) 11 079 5 007 14 758 6 994 15 382 53 220 Bergteknik (BEFO) 2 381 2 766 2 768-7 915 Hållbar butik 5 600-6 000 6 000-17 600 Livsmedel ( Tvärlivs ) 8 300 5 500 2 925 9 965-26 690 Hållbar vattenhantering (SVU) 2 983-2 983 2 985-8 951 Forskarskolor 11 000 5 000 6 000-6 000 28 000 NKJ 2 470 1 960 3 285 1 445 3 205 12 365 Informationsprojekt 6) 1 953 1 953 INRA - - - 750 750 IIASA-sommarstipendier (bidrag till resa och uppehälle) 172-172 - 344 EU-stöd planeringsbidrag 398-1 177-1 575 BONUS 5) - 8 419-19 169 27 588 ERA-net Biodiversa 7 357 5 500 9 056-3 581 25 494 ERA-net Build/ERACoBuild 1 345 1 200 2 268 1 116-5 929 ERA-net Core Organic 5 103 - - - 5 103 ERA-net EMIDA 4 925 4 925 9 850 ERA-net Urban 8 441-8 441 8 404-25 286 ERA-net Wood Wisdom 4 967 4 967 - - 5 000 14 934 ERA-net SnowMan 2 357 1 377 980-980 5 694 Summa riktade utlysningar / programsatsningar 233 229 125 587 183 639 94 141 186 445 823 041 TOTALT 2 301 981 Uppgifter från motsvarande tabell i Årsredovisning 2010 kan skilja sig åt på grund av händelser som inträffat under 2011, exempelvis kan ytterligare medel ha tillförts. 1) Nya projekt inom mång- och tvärvetenskap är inkluderade i beslut inom ramen för problembaserade beredningsgrupper fr o m 2010. 2) Särskild utlysning 2008. 3) Beslut 2009. 4) Nya beredningsgrupper fr o m beredningen 2010. 5) Inkl samfinansiär. 6) Löpande utlysning under året. ÅRSREDOVISNING 2011 t 29

30 u ÅRSREDOVISNING 2011

Forskningskommunikation Formas ska ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt till popularisering av den forskning som finansieras av rådet. Under 2010 genomförde Formas, med hjälp av Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, en översyn av kommunikationsverksamheten. Informationsaktiviteterna har, som en följd av bland annat denna översyn, organisatoriskt integrerats med övrig verksamhet inom myndigheten. Stora delar av informationsverksamheten har inordnats i forskningsenheten, webbansvaret samt tidskriftsredaktionen ligger inom samordningsenheten, och aktiviteter inom press och media sorterar under staben. Översynen resulterade också i att produktionen av böcker kommer att avvecklas från och med utgången av 2011. Pocketbokserien formas fokuserar kommer emellertid att behållas och vidareutvecklas. Formas kommer också att satsa mera på snabb digital kommunikation samt på möten, seminarier och konferenser. Spridning av forskningsresultat Webbplatsen www.formas.se är en viktig informationskanal med cirka 20 000 besökare i månaden. Här ges information om verksamhet och forskningsprogram, utlysningar, pågående och avslutade projekt, aktuella seminarier och konferenser samt publikationer. Webbenkäter har visat att formas.se behöver uppdateras vad avser design, navigering och struktur. En projektgrupp med uppdrag att ta fram en ny webbplats har dels tagit fram en strategi för webben och för sociala medier, dels genomfört en del förändringar under våren i enlighet med strategin. Formas har bidragit till att finansiera av ett antal populärvetenskapliga dokumentärfilmer. Tillsammans med övriga forskningsråd och vinnova har en dokumentär om svensk forskning livsviktigt samt ett antal forskarporträtt producerats. Kontinuerligt produceras också korta populärvetenskapliga webb-tv inslag. Under 2011 har sju inslag färdigställts, varav fem inom ramen för samarbetet urban-net. Totalt har 19 filmer producerats som presenterar olika frågeställningar och forskningsresultat. Under året har ett presseminarium arrangerats om pocketboken återvinna fosfor hur bråttom är det? Aktiviteten var välbesökt och resulterade i inslag i radio och TV samt flera artiklar i dags- och fackpress. Tidskriften miljöforskning har från och med 2011 övergått till en webbtidskrift, som har utkommit med fem nummer under året. Tidskriften ger en bred och aktuell bild av Formas ansvarsområden. Ett 100-tal artiklar har publicerats och ett 90-tal forskare har medverkat. Varje nummer har översatts till engelska och publicerats i webbtidskriften sustainability, som redan 2008 övergick till att enbart finnas på webben. Under året har Miljöforskning haft över 100 000 ÅRSREDOVISNING 2011 t 31

besökare på webben och Sustainability närmare 30 000 besökare. Det webbaserade nyhetsbrevet, med drygt 6000 prenumeranter, har utkommit med sju nummer under året. Debatt och popularisering Publikationer Pocketbokserien formas fokuserar är ett debattforum där forskare redovisar sin syn på dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Sedan 2003 har totalt 22 böcker publicerats i serien och de ämnen som tagits upp spänner över Formas samtliga ansvarsområden. Årets pocketböcker genteknik som tar skruv och återvinna fosfor hur bråttom är det? tar upp frågor om den snabba utvecklingen inom gentekniken respektive vår hantering av den ändliga resursen fosfor. Nyutgivning av böcker på Formas Förlag kommer att upphöra i och med årets utgång. Under 2011 har tre publikationer getts ut bostaden i staden, takstolsboken samt arkitekturteoriernas historia. Intäkterna av försäljning av böcker har de senaste åren legat på cirka 2,5 miljoner kronor, men förväntas minska i takt med att nyproduktion upphör och existerande boklager minskar. Årets intäkter uppgår till 1,6 miljoner kronor. Formas producerar också rapporter (forskningsprogram, utvärderingar, kunskapsöversikter) och broschyrer. Under 2011 har 6 rapporter och 6 broschyrer och 7 projektblad publicerats. Informationsaktiviteter Under 2011 har Formas arrangerat 15 egna konferenser och seminarier. Formas har dessutom medverkat med bokbord eller som föredragshållare vid ett flertal andra seminarier och konferenser. I början av februari arrangerade Formas tillsammans med Naturvårdsverket och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) forum för miljöforskning - tema maten. Övriga större satsningar under året har varit medverkan vid energiutblick, vetenskapsfestivalen i Göteborg och samspråk under Almedalsveckan tillsammans med Vetenskapsrådet, fas och Riksbankens jubileumsfond, samt medverkan på forskartorget under Bok & Biblioteksmässan, där flera seminarier arrangerades med forskare som finansieras av Formas. Under året har Formas medverkat vid 6 utställningar. De stora satsningarna har varit World Sustainable Building i Helsingfors, Energiutblick, Sustainability Day och Skolforum. 32 u ÅRSREDOVISNING 2011

Samverkan med omvärlden Formas har, tillsammans med universitet och högskolor och övriga forskningsråd, medverkat i www.expertsvar.nu en tjänst för media som förmedlar pressmeddelanden och forskarkontakter. Frågor som inkommer till Expertsvarsportalen besvaras av informatörer på forskningsråd, universitet och högskolor. Flertalet frågor och svar har gett resultat i form av radio- och tv-program eller artiklar i dagsoch fackpress. Via Expertsvar.nu finns också tillgång till motsvarande utländska tjänster. Samarbetet kring webbportalen www.forskning.se tillsammans med Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (kk-stiftelsen), Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Vårdalstiftelsen har fortsatt. Forskning.se kan ses som en vägvisare för den som vill veta något om forskning men inte vet var man ska börja. Portalen livsmedelssverige drivs av SLU med visst bidrag från Formas. Portalen bidrar till att forskningsresultat inom livsmedelsområdet webbpubliceras. Bakom portalen står Livsmedelscentrum i Lund, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, lrf, Konsumentverket, slu samt Sveriges hotell- och restaurangföretagare. 3.4 Projektstöd Forskare och övriga kan ansöka om bidrag för att ta fram informationsmaterial eller anordna informationsaktiviteter inom Formas ansvarsområden. I samband med översynen av beredningsorganisationen har även beredningen av informationsprojekt förändrats. Ansökan om bidrag behandlas löpande under året där beredning och beslut sker inom kansliet. För 2011 har elva projekt finansierats om totalt 1,9 miljoner kronor. ÅRSREDOVISNING 2011 t 33

34 u ÅRSREDOVISNING 2011

Strategi, utvärdering och analys Formas ska utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till och i utvärderingen särskilt bedöma kvaliteten, relevansen och nyttiggörandet för samhället även i ett internationellt perspektiv. Strategi Under året har Formas forskningsstrategi för 2009-2012 varit en utgångspunkt för verksamheten. I strategin lyfter vi fram fem teman som är centrala för en hållbar utveckling inom ansvarsområdena Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel samt Samhällsbyggnad. De fem teman som verksamheten fokuserar kring är: klimat och energi, naturresurser och miljö, miljöteknik och nya material, stads- och landsbygdsutveckling, samt livskvalitet för människor och djur. Utgångspunkt för en forskningsstrategi efter 2012 kommer att utgöras av de resultat som framkommit i den nu genomförda analysen av miljöforskningen, samt de förväntade resultaten från regeringsuppdraget om en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Genomförda utvärderingar Utvärderingar är ett medel i det ständiga arbetet att förbättra verksamheten och utgör en vital del av nya strategier som rådet tar fram med jämna mellanrum. Formas utvärderar regelbundet hela forskningsprogram eller tematiska områden. Dessa tar då sin utgångspunkt i de enskilda projekt som finansierats inom respektive program/område. Postdoktorala stipendier Formas har utlyst postdoktorala stipendier sedan 2002 och har hittills finansierat totalt 142 stipendiater. Verksamheten har utvärderats under 2011 med syfte att ta reda på nyttan med programmet för nydisputerade forskares karriär och också för deras förmåga och möjlighet att långsiktigt bidra till forskning om hållbar utveckling. Utvärderingen genomfördes i form av enkäter till samtliga stipendiater, deras handledare i värdlandet samt handledare vid hemma-institutionen. Enkäten visade att vistelsen som post dok var mycket positiv och både stipendiater och handledare ansåg att den var betydelsefull för karriären och en viktig merit. Den har också inneburit ökad kompetens och breddat kontaktnät. Även för den personliga utvecklingen anser man att vistelsen varit mycket betydelsefull. Stipendiaterna har även utvecklats på många olika sätt förutom rent kunskapsmässigt, de har ÅRSREDOVISNING 2011 t 35

lärt sig nya språk, samarbetat med nya människor samt fått större förståelse för andra kulturer och tankesätt. Utvärderingens resultat har legat till grund för Formas nya satsningar för stöd till unga forskare. Hållbar utveckling av byggd miljö Programmet är ett samarbete mellan Formas och Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (iqs, tidigare bic). En utvärdering av programmet har genomförts för åren 2003-2006, vilken omfattar 71 projekt och belyser såväl projektens vetenskapliga kvalitet, relevans och forskningsfrågor som resultatens kvalitet och kvantitet samt dess inverkan på byggsektorn och samhället i stort. Sammanfattningsvis bedömde utvärderingsgruppen att satsningarna har varit värdefulla och att de finansierade projekten är relevanta och aktuella inom byggsektorn. Bedömningen av forskningskvaliteten visar dock på svagheter, främst vad gäller vetenskaplig publicering. Vad gäller utvärderingen av de övergripande forskningsfrågorna, kommunikationen och resultatens genomslag samt utvärderingen av fördelarna för involverade företag och samhället i stort, är projektgenomförandet i genomsnitt acceptabelt. Utvärderingsgruppen konstaterade dock att implementeringen av forskningsresultaten inte uppvisar goda resultat, vilket är särskilt nedslående med tanke på den speciella betoningen på implementering som gjordes vid utlysningarna. Utvärderingen avslutar med ett antal rekommendationer inför kommande utlysningar. projektens storlek bör beaktas och bör inte vara för små, det sätt på vilket implementeringen integreras i forskningsprojekten bör noga övervägas, tvärdisciplinär forskning bör uppmuntras, uppföljning och rapporteringsrutiner som åläggs projektledarna bör förbättras. Resultatet från utvärderingen kommer att ligga till grund för utvecklingen av fortsatt samarbete med IQS. Uppföljning av genomförda utvärderingar Marin miljöforskning Formas fick i regleringsbrevet 2009 i uppdrag att utvärdera marin miljöforskning i Sverige. Utvärderingen genomfördes i samråd med Naturvårdsverket och omfattade såväl forskningens vetenskapliga kvalitet som dess relevans och betydelse för åtgärdsarbetet i havsmiljön. Utvärderingen inkluderade projekt som finansierats av Formas och Naturvårdsverket, samt en del av den forskning som bedrevs vid dåvarande Fiskeriverket under åren 2003-2008. I februari 2010 överlämnades en utvärderingsrapport till regeringen. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser var att kvaliteten på forskningen generellt sett var hög eller mycket hög och på en jämförbar nivå med andra länder i Europa med stora resurser för marin forskning. 36 u ÅRSREDOVISNING 2011

När det gäller relevans och användarvärde, konkluderade utvärderingen att forskningen generellt sett tagit sig an viktiga miljöproblem som har hög relevans för samhället. Dock ansåg man att kommunikationen av forskningsresultaten till relevanta användare kunde vara betydligt bättre. Genomförda aktiviteter Utvärderingen har fungerat som underlag till andra utredningar och analyser. Exempelvis har den använts som underlag i analysen av miljöforskningen. Den har även fungerat som stöd för Formas beslut att fortsatt engagera sig i nationella och internationella forskningssamarbeten (exempelvis Östersjöprogrammet Bonus och Joint Programming Initiative Oceans) för att stärka samarbeten mellan svenska forskare och forskare från andra länder inom det marina området. Satsningen på mobilitetsstöd är ett led i att ytterligare öka rörligheten för unga forskare och därmed öka deras internationella kontaktnät, vilket enligt utvärderingen är av största vikt för hög vetenskaplig kvalitet. I anslutning till att utvärderingen presenterades anordnades en temadag om kommunikation mellan forskare och användare och andra intressenter. Bland annat framkom att det saknas både tid och pengar för att kommunicera forskningen inom ramen för de vanliga forskningsprojekten. För att komma till rätta med problemet krävs större program med en särskild kommunikationsfunktion inbyggd. Det framkom också att det saknas naturliga mötesplatser för forskare och användare. Deltagarna menade också att det bör ställas tydligare krav på forskarna att kommunicera sin forskning och forskningsresultaten. Forskningsfinansiärerna har här en viktig roll att fylla genom att anordna mötesplatser och att sätta upp tydliga riktlinjer för hur kommunikationen skulle kunna gå till. Inför årets ordinarie utlysning gjordes en översyn av bedömningskriterierna. Utvärderingen har tjänat som underlag för översynen när det gäller ansvaret för kommunikation. Framtida insatser De slutsatser som framkommit i utvärderingen och i seminariet om kommunikationsfrågorna kommer också att arbetas in i Formas kommunikationsstrategi. Detta arbete har startat under 2011 med en workshop och behandlade dels Formas kommunikation med omvärlden, dels hur vi i framtiden ska arbeta med att underlätta och initiera kommunikationen mellan forskare och användare. Biologisk mångfald Regeringen beslutade år 2001 om en särskild satsning på forskning om biologisk mångfald. Under åren 2002-2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Formas och Vetenskapsrådet genomförde en utvärdering 2010 av forskningen inom biologisk mångfald i Sverige. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden av den särskilda satsningen. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som samhällsrelevans och effekter på forskargruppernas verksamhet, inriktning och resultat. ÅRSREDOVISNING 2011 t 37

Utvärderingen genomfördes av två internationella expertkommittéer en för den vetenskapliga delen och en för samhällsrelevansen. Utvärderarna konstaterar att tillskottet av medel har bidragit till fördjupade kunskaper inom flertalet specialområden. Man framhöll dock att satsningarna till största delen har bidragit till att fördjupa redan existerande forskningsområden, medan verkligt integrerande tvärvetenskaplig forskning var mindre vanlig. Det fanns också få tecken på att de mänskliga dimensionerna av biologisk mångfald har blivit väl införlivade i projekten. För att underlätta att forskningsresultaten kommer till användning på ett mer effektivt och lämpligt sätt föreslog man att intressenter och användare bör göras delaktiga i projektens utveckling och styrning, där detta är möjligt. I anslutning till utvärderingen lämnades även en lista med rekommendationer. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer behandlades vid en workshop som arrangerades av Formas och Vetenskapsrådet i februari 2011. Under denna workshop bjöds avnämare och forskare in att diskutera utvärderingens slutsatser och hur vi går vidare. En rad förslag till förbättringar framkom. Genomförda aktiviteter Utvärderingen har fungerat som underlag till andra utredningar och analyser. Exempelvis har den använts som underlag i analysen av miljöforskningen. Den har även fungerat som stöd för att Formas bör fortsätta engagera sig i internationella samarbeten (t ex era-net Biodiversa) för att stärka samarbeten mellan svenska forskare och forskare från andra länder. När det gäller tvärvetenskapen satsas det inom Biodiversa stort på detta i kommande utlysning. Formas har även föreslagit att man inom Biodiversa ska utlysa medel till unga forskare. Under den workshop som nämnts ovan diskuterades formerna för och graden av engagemang av användarintressen i forskningen. I dagsläget är ofta samhällsrelevansen av mindre betydelse, eller läggs till en redan befintlig projektidé, snarare än att forskarna tar utgångspunkt i användares befintliga behov. Formas har under hösten 2011 haft en öppen inbjudan till att föreslå kommande riktade satsningar, vilket är ett sätt att fånga upp för samhället angelägna forskningsbehov. Liksom för utvärderingen av marin miljöforskning, framkom att det saknas både tid och pengar för forskarna att kommunicera sin forskning inom vanliga forskningsprojekt. För att detta ska komma till stånd krävs större program med en särskilt kommunikationsfunktion inbyggd redan på planeringsstadiet. Framtida insatser Formas och Vetenskapsrådet har diskuterat hur samarbetet kan ökas. Det kan till exempel gälla samfinansiering av längre projekt som har både stark grundforskning och en fortsättningsfas som är mer tillämpad. Ett annat samarbete som har tagits upp handlar om skapa mötesplatser för seniora forskare. 38 u ÅRSREDOVISNING 2011

Samhällsvetenskaplig miljöforskning Formas har, tillsammans med Energimyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, genomfört en internationell utvärdering av den samhällsvetenskapliga miljöforskningen 2010. Expertpanelen noterar en ökning av finansieringen och antalet doktorander vilket är positivt och ser även en trend mot mer tvärvetenskaplig forskning. Panelen nämner också en snabb ökning av samhällsvetenskaplig forskning om klimat, ekosystem, miljöekonomi och miljöpolitiska styrmedel. Samtidigt finns flera spänningar inom forskningsområdet som kan hota dess potential. Naturvetenskapliga perspektiv kan försvåra identifiering av viktiga sociala och ekonomiska forskningsfrågor. Vidare förordar utvärderarna ett tydligare engagemang hos alla aktörer och menar att nya idéer och djärva satsningar behöver få mer plats. Genomförda aktiviteter För att diskutera den genomförda utvärderingen anordnade Formas, tillsammans med de övriga forskningsfinansiärerna, i september 2010 ett seminarium med ett stort antal representanter för forskare och brukare av forskning. Baserat på utvärderingen har Formas utarbetat ett internt dokument med syfte att identifiera vilka av de rekommendationer som ges i utvärderingen som är relevanta samt hur man ska kunna möta dessa rekommendationer. I samband med detta har tidigare utlysningstexter samt kriterier för vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans gåtts igenom för att identifiera om dessa favoriserar ett naturvetenskapligt perspektiv framför ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt. Arbetet kommer att fortgå för att säkerställa att så inte sker i kommande utlysningar. Utvärderingen har tjänat som underlag i arbetet med den genomlysning av Formas kriterier som genomförts inför den öppna utlysningen 2011. Som ett resultat av detta arbete kunde bedömningskriterierna vid ansökningsberedningen förtydligas, så att ansökningar med samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv, kan få en bättre ämneskompetent bedömning. I samarbete med Energimyndigheten, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen har Formas genomfört en utlysning 2011 av ett antal fyraåriga karriäranställningar inom området samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning med inriktning på hållbar utveckling. Satsningen syftar till att ge unga forskare inom området en möjlighet att under en längre tid få utveckla och fokusera på sin egen forskning samt att bygga nationella och internationella nätverk. Beslut kommer att fattas under 2012. Utvärderingens rekommendationer har också använts som bakgrund för utvecklingen av Formas mer generella mobilitetsstöd som riktar sig till nydisputerade forskare med syfte att öka rörligheten för unga svenska forskare och därmed öka deras internationella kontaktnät. ÅRSREDOVISNING 2011 t 39

Analyser Strategiska forskningsområden Med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 2008/09:50) lämnade Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, fas och vinnova, rekommendationer om finansiering av de strategiska forskningsområden som regeringen utpekat i propositionen. Kriterier för val av forskningsmiljöer har tagits fram av myndigheterna gemensamt, vilka omfattar: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. Regeringen följde rekommendationerna och föreslog till riksdagen att besluta om stöd till 43 forskningsmiljöer inom 20 olika områden för perioden 2010-2014. Detta innebär en nivåhöjning under en femårsperiod som år 2012 kommer att uppgå till 1,35 miljarder kronor. En satsning på 748 miljoner kronor till infrastruktur avsattes under samma period inom ramen för de strategiska satsningarna. Regeringen har därefter uppdragit åt samma myndigheter (dnr 2010-2193) att genomföra årliga uppföljningar och svara för att genomföra en utvärdering som ska redovisas 2015. Myndigheterna har gemensamt tagit fram en enkät som diskuterats och förankrats med rektorerna på lärosätena. Aktuella frågeställningar har varit avsatta resurser för områdena, huvudsakliga prioriteringar, verksamhet som har bedrivits samt uppnådda resultat. Under år 2011 har varje lärosäte skickat in enkätsvaren för de forskningsområden man ansvarar för. I det följande redovisas rapportens huvudsakliga slutsatser: Myndigheternas gemensamma bedömning är att lärosätena visar höga ambitioner att uppfylla målen för initiativet och ser positivt på utvecklingen av de strategiska forskningsmiljöerna det första året. Medlen till de strategiska forskningsmiljöerna har gjort det möjligt för lärosätena att genomföra åtgärder som inte hade kunnat genomföras med ordinarie fakultetsmedel. De har till exempel skapat bredare forskningsteman som bättre svarar mot behov i samhälle och näringsliv. Många miljöer har utnyttjat möjligheten att köpa utrustning för att stärka den lokala infrastrukturen. Verksamheten det första året har i huvudsak fokuserats på att bygga upp och organisera miljöer såväl ledningsmässigt, organisatoriskt som vetenskapligt. Internationell rekrytering förekommer i många fall. Varje forskningsmiljö består i allmänhet av flera forskargrupper med hög vetenskaplig profil. Många miljöer bygger delvis på befintliga centrumsatsningar som finansieras av forskningsråd, myndigheter, strategiska stiftelser eller eu. 40 u ÅRSREDOVISNING 2011

Analys av miljöforskningen Regeringen har uppdragit åt Formas att genomföra en övergripande analys av miljöforskningen (dnr 2010-1833), som ska ge underlag till utformningen av en nationell forskningsstrategi för perioden 2011-2016. Samråd har skett med Mistra, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, vinnova, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Trafikverket under arbetets gång. Analysen visar att de svenska statliga satsningarna på miljöforskning år 2009 uppgick till drygt två miljarder kronor exklusive fakultetsanslag. Därutöver tillkommer finansiering från eus ramprogram som för år 2009 uppskattas till 400 miljoner kronor för miljöforskningsområdet. För att illustrera inriktningen på miljöforskningen sorterades forskningsanslagen efter de 16 miljömålen. Analysen visar att den största andelen av miljöforskningsanslaget fördelas till miljömålet begränsad klimatpåverkan. Miljömålet god bebyggd miljö är ett område där Formas är den största finansiären. Stora satsningar riktas också mot miljömålet ett rikt djur- och växtliv, som fångar upp forskning orienterad mot biologisk mångfald. Andra stora områden är giftfri miljö, levande skogar, hav i balans och ett rikt odlingslandskap. Kartläggningen visar dessutom att en stor del av miljöforskningen, ca 65 procent, genomförs inom ramen för tematiskt riktade forskningsprogram. Analysen visar också att avnämare sällan involveras i utformningen av programmen. Formas bedömer att programmens nytta sannolikt skulle öka om en dialog fördes med avnämarna redan när programmen planeras. Forskarna bör dock ha ansvar för att formulera forskningsfrågorna utifrån samhällets behov av ny kunskap. Finansiärernas uppskattningar av respektive verksamhets inriktning visar att ungefär hälften av den svenska miljöforskningen kan klassas som effektforskning och hälften som åtgärdsforskning. En genomgång av ett 30-tal utvärderingar visar att den forskning som har bedrivits i de allra flesta fall har bedömts vara av god kvalitet. Flera av utvärderingarna värderar forskningens relevans för samhället och den bedöms i regel vara hög. En vanlig rekommendation i utvärderingarna är att satsa på ökad samverkan mellan forskargrupper, såväl nationellt som internationellt. I flera fall efterlyser utvärderarna ett större inslag av tvärvetenskap. Flera utvärderingar pekar på behov av att utveckla metodik för att överföra forskningsresultat till de potentiella användarna för att säkra att resultaten verkligen kommer till användning och nytta. Det är också angeläget att öka insatserna för att resultaten leder till kommersialisering. I uppdraget ingick också att identifiera svaga och starka forskningsområden i förhållande till samhällets behov. Generellt sett kan det konstateras att Sverige står starkt inom den disciplinära forskning som har relationer till miljöforskningen. Samtidigt framgår det att det finns ett behov av att stärka den tvärdisciplinära ansatsen för att ge miljöforskningen bättre förutsättningar att möta samhällets kunskapsbehov. Formas har identifierat sju områden som är särskilt relevanta för framtidens miljöforskning i Sverige, nämligen: ÅRSREDOVISNING 2011 t 41

biologisk mångfald, effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl vatten), energi, havsmiljö, hållbara städer, kemikalier, klimatförändringar. Inom flera av områdena anser Formas att framför allt åtgärdsforskningen behöver stärkas, men även fortsatt effektforskning behövs för att identifiera och kvantifiera nya utmaningar. Frågor relaterade till samhällsstyrning för förvaltning av dessa komplexa system bör lyftas fram, eftersom de kan vara avgörande för om nya lösningar verkligen kommer att implementeras och därmed komma till nytta. I analysen föreslår Formas inte några ändringar i miljöforskningens organisation. Analysen har emellertid visat att avnämarna bör ges större möjligheter att medverka när det gäller att identifiera och prioritera kunskapsluckor och nya problemområden. Formas kommer därför att bilda ett avnämarforum som kan ge råd till finansiärerna av miljöforskning. Övriga uppdrag Skogsträdsförädling Skogsstyrelsen har i sitt regleringsbrev för 2011 fått i uppdrag att lämna förslag till ett samfinansierat fyraårigt program om förstärkt skogsträdsförädling. Till ändamålet anvisades 4,5 miljoner kronor, där Formas har dispositionsrätten. Enligt regleringsbrevet har medlen utbetalas till Skogforsk som ska utföra uppdraget. En slutredovisning av programmets genomförande och resultat ska inlämnas till regeringen i mars 2015. Hållbar stadsutveckling Regeringen har uppdragit (dnr 2009-1833) åt Boverket att, tillsammans med Formas, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet, medverka till en ökad samverkan inom miljö- och kulturpolitiken, i syfte att bland annat stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. Utifrån ett sammanhållet perspektiv på hållbar utveckling ska sociala och kulturella aspekter särskilt prioriteras i det gemensamma arbetet Arkitekturens samlande och innovativa roll i processerna för en hållbar utveckling av städerna ska lyftas fram, liksom värdet av social mobilisering. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot de möjligheter som finns för en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. En rapport har lämnats till regeringen i mars 2011. Nationellt samiskt forskningsprogram Regeringen har uppdragit (dnr 2010-2256) åt Formas att, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, utforma och utlysa ett tvärvetenskapligt forskningsprogram omfattande den samiska ursprungsbefolkningen, 42 u ÅRSREDOVISNING 2011

samerelaterade verksamheter och hälsa, arbets- och livsvillkor. En första utlysning avser medel till forskningsprojekt och starka forskningsmiljöer i högst fyra år med start 2012. Utlysningens utformning grundar sig bland annat på den kunskapsöversikt om hållbar rennäring och övrig samerelaterad forskning som presenterades 2006. Kunskapsöversikten pekade på behovet av en bättre samordning av forskningen mellan såväl berörda forskningsfinansiärer som -utförare. Dessa behov har också identifierats av Sametinget i dess kunskapsstrategi som togs fram i samband med forskningspropositionen 2008/09:50. Forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina Regeringen har uppdragit (dnr 2010-2312) åt Formas, Vetenskapsrådet, fas, vinnova, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen att gemensamt föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina. I rapporten, som lämnades till regeringen i september, föreslås bland annat strategiska områden för forskningssamarbete och hur näringslivets samarbete kan främjas, liksom mobilitetsfrämjande åtgärder samt redovisas planerade aktiviteter och förslag till finansiering från befintliga statliga medel. Underlag till forsknings- och innovationspropositionen Formas har, gemensamt med övriga forskningsfinansiärer, lämnat underlag till regeringens kommande proposition om forskning och innovation (dnr 2011-0185). De sex myndigheterna redovisar i denna rapport ett antal förslag för att öka forskningens kvalitet och användbarhet. De inledande förslagen gäller nödvändiga egenskaper hos systemet för fördelning av basanslag till universitet och högskolor respektive insatser för ökat nyttiggörande av forskning. Vidare föreslås åtgärder för att stimulera mobilitet och internationell rekrytering. Tre förslag svarar mot nya behov och specifika flaskhalsar: områden för nya riktade forskningssatsningar, inrättande av utmaningsdrivna samverkansprogram, medel för att i enlighet med en nationell eu-strategi möjliggöra proaktiv påverkan på och deltagande i framtida eu-program. Myndigheterna har sammanlagt anslag om 9,3 miljarder kronor för forskning och utveckling, varav en betydande del är uppbunden av tidigare åtaganden och särskilda uppdrag. Till en del bedöms de förslag som redovisas kunna finansieras genom ett intensifierat samarbete och fortlöpande omprioriteringar inom ramen för de resurser som myndigheterna disponerar. ÅRSREDOVISNING 2011 t 43

Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsområde Forskningsstöd 2011 2010 2009 * Intäkter av anslag 29 318 31 665 33 334 * Övriga intäkter 3 762 3 704 4 613 * Kostnader -33 389-35 817-38 325 * Medel för finansiering av bidrag 869 144 859 883 845 591 * Lämnade bidrag -869 144-859 883-845 591 Utfall -309-448 -378 Forskningskommunikation 2011 2010 2009 * Intäkter av anslag 13 648 14 740 15 518 * Övriga intäkter 1 752 1 724 2 147 * Kostnader -15 543-16 673-17 841 * Medel för finansiering av bidrag 6 025 5 457 8 212 * Lämnade bidrag -6 025-5 457-8 212 Utfall -143-208 -176 Strategi, utvärdering och analys 2011 2010 2009 * Intäkter av anslag 7 582 8 189 8 621 * Övriga intäkter 973 958 1 193 * Kostnader -8 635-9 263-9 912 * Medel för finansiering av bidrag 57 740 50 279 51 907 * Lämnade bidrag -57 740-50 279-51 907 Utfall -80-116 -98 Totalt för myndigheten 2011 2010 2009 * Intäkter av anslag 50 548 54 594 57 473 * Övriga intäkter 6 487 6 387 7 953 * Kostnader -57 567-61 753-66 078 * Medel för finansiering av bidrag 932 909 915 619 905 710 * Lämnade bidrag -932 909-915 619-905 710 Utfall -532-772 -652 44 u ÅRSREDOVISNING 2011

Prestationer I enlighet med givna bestämmelser om verksamhetsindelning och prestationer har Formas indelat sin verksamhet i tre verksamhetsområden: Forskningsstöd Forskningskommunikation Strategi, utvärdering och analys Formas uppgifter enligt instruktion och regleringsbrev är att fördela medel till forskning, utvärdera den forskning som stöds samt informera det omgivande samhället om vunna forskningsresultat. Utifrån dessa instruktioner har vi inledningsvis valt följande prestationer: Ansökningsbehandling Publikationer (böcker, tidskrifter) Informationsaktiviteter (seminarier, utställningar, konferenser) Utvärdering, analys, m m Arbetet med att indela verksamheten efter prestationer inleddes under 2010, och kommer att fortsätta utvecklas under ett antal år framöver. Vi kan konstatera att redovisning enligt prestationsmått inte är enkelt. Redovisningen under åren 2009 och 2010 har skett schablonmässigt. Sedan 1 januari 2011 har tidredovisning i Agresso införts, bland annat för att förbättra redovisningen av prestationerna. Även omläggning av kodplanen har varit nödvändig, varför precisionen i nedlagda kostnader har förfinats. Vi förutser att fördelningen kan ytterligare förfinas i takt med att rutinerna i tidrapporteringen förbättras. Prestation 2011 2010 2009 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Ansökningsbehandling 1 594 24 900 1 799 17 673 1 355 17 307 Publikationer 10 6 826 8 6 627 11 6 490 Informationsaktiviteter 21 6 598 33 6 627 30 6 490 Utvärdering, analys, m m 8 1 241 12 13 255 10 12 980 Utfall 39 565 44 182 43 267 Fördelningen på prestationer baseras på redovisade timkostnader samt faktiska kostnader som registrerats i Agresso. Myndighetens gemensamma funktioner, som till exempel lokalrelaterade kostnader, verksamhetsplanering, ekonomi- och personalfunktioner, kontorsservice, IT, m m har i sin tur fördelats på varje prestation. Kostnaderna för prestationen Utvärdering, analys, m m har sjunkit markant jämfört med tidigare år. Formas utvärderingsverksamhet har under året utvecklats och innefattar nu även regelmässig uppföljning av tidigare genomförda större utvärderingar. Kostnaderna för sådana uppföljningar är betydligt lägre än de fullständiga utvärderingar som ofta genomförs av internationell expertis. Formas vill betona att såväl de valda prestationerna som volym och kostnad för dessa måste ses som ett första steg i ett utvecklingsarbete, vilka eventuellt kan komma att justeras under kommande år. ÅRSREDOVISNING 2011 t 45

46 u ÅRSREDOVISNING 2011

Organisation Formas är en myndighet inom Miljödepartementets område, med anslag från både Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet. Målen för verksamheten finns i Formas instruktion (SFS 2009:1024). Formas leds av en generaldirektör som är myndighetschef. Det finns ett forskarråd som fattar strategiska beslut om forskningens inriktning och beslutar om forskningsmedlens fördelning och därmed sammanhängande uppgifter. Forskarrådet består av ordförande, generaldirektören samt elva ledamöter med personliga ersättare. Ordföranden och fyra ledamöter, utöver generaldirektören, utses av regeringen. Sju ledamöter ska vara aktiva forskare och utses av en av universitet och högskolor vald elektorsförsamling. Vid myndigheten finns en huvudsekreterare, som utses av myndighetschefen efter förslag av forskarrådet. Huvudsekreteraren ska ha en hög vetenskaplig kompetens och bereder och föredrar ärenden inför forskarrådet. Formas ledningsgrupp, som är rådgivande till generaldirektören, består av huvudsekreteraren, senior advisor i kommunikationsfrågor, enhetscheferna samt presschefen. Under året har en översyn av kansliets interna organisation genomförts, med syfte att bättre integrera informationsaktiviteterna med övrig verksamhet inom myndigheten. Den analytiska kompetensen har förstärkts och bättre förutsättningar för att samordna den internationella verksamheten och övriga horisontella uppgifter har skapats. Som ett resultat av denna översyn är kansliet numera indelat i följande tre enheter samt en stabsfunktion. forskningsenheten ansvarar bland annat för ansökningsberedning, sekretariat i olika beredningsgrupper, projektadministration samt forskningskommunikation. samordningsenheten ansvarar för utvärderingar, utarbetande av strategier och analyser, internationella frågor, vissa informationsfrågor samt service åt generaldirektör och huvudsekreterare. administrativa enheten ansvarar för ekonomi- och personalfrågor, IT, registratur och vaktmästeri, del av ansökningsberedningen samt för administrativt stöd till forskarrådet. Forskarråd General direktör Stab Forsknings enhet Informations enhet Administrativ enhet ÅRSREDOVISNING 2011 t 47

Anna Ledin Rolf Annerberg Sara Österman Emilie von Essen Som stöd i ansökningsprocessen har en handbok tagits fram. Handboken innehåller såväl anvisningar till de som söker forskningsmedel, som regler och rutiner för bedömning av ansökningar samt hur beslut och rapportering av forskningsprojekt hanteras. Efter avslutad ansökningsomgång analyseras och utvärderas årets process i sin helhet. Resultatet av översynen bildar grunden för ändringar i processen och anvisningarna i kommande års handbok. Ansökan om forskningsbidrag och beredning av forskningsansökningar sker helt elektroniskt i Formas registrerings-, ansökningsoch projekthanteringssystem fraps. Uppgifter om forskningsprojekt, forskare och övriga data registreras, vilket möjliggör statistiksammanställningar över forskningssatsningar, antal sökta och beviljade projekt, åldersfördelning, kön, anställningar, med mera. 2010 startade ett utvecklingsarbete, tillsammans med Vetenskapsrådet och fas, om ett gemensamt system för hantering av forskningsbidragsoch ärendehantering prisma. Utvecklingsarbetet har gått in i ett intensivt skede under året och bedrivs i gemensamma arbetsgrupper. Systemet kommer för Formas vidkommande att tas i bruk tidigast vid årsskiftet 2012-2013. Kompetensförsörjning Enligt Formas instruktion är myndighetens uppdrag att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande, att utvärdera den forskning rådet har fördelat medel till samt att informera om forskning och forskningsresultat. För att fullgöra detta uppdrag krävs ledningskompetens, ämneskunskaper inom Formas ansvarsområden, informationskompetens samt administrativ kompetens. Formas har under året genomfört en översyn av framtida behov av kompetenser bland annat till följd av förväntade pensionsavgångar, ett utökat internationellt engagemang samt ett ökande antal omfattande utvärderings- och strategiuppdrag i form av särskilda regeringsuppdrag. Arbetet har resulterat i en plan för nyrekryteringar under kommande år. Processen med nyrekryteringar har inletts. Under året har sex rekryteringar genomförts. I samband med omorganisationen av Formas kansli har nyrekrytering av två medarbetare genomförts, en analytiker och en webbansvarig. Tillsättningen av chef för den nybildade samordningsenheten har skett genom internrekrytering. Därutöver har två vikarierande forskningssekreterare samt en administratör rekryterats. En medarbetare har avgått med pension under året. Formas har hittills inte haft några svårigheter att rekrytera kompetent personal, med undantag för kompetensområdet bygg- och anläggning. Under tiden fram till 2015 förväntas 10 personer uppnå pensionsåldern. Nästan hälften av de anställda kommer att pensioneras under den kommande tioårsperioden, vilket innebär att omprövningar av anställningar samt nyrekryteringar måste genomföras. Den långsiktiga personalplaneringen utgör härvid ett underlag för de åtgärder som kommer att vidtas. 48 u ÅRSREDOVISNING 2011

I december 2011 var 44 personer anställda. Fyra personer var tjänstlediga dels för studier, dels annan anställning. Bland de anställda fanns 29 kvinnor (66 procent) och 15 män (34 procent). Medelåldern för anställda inom kansliet var 52 år. Den ordinarie personalen har tillsvidareanställning, förutom generaldirektören, som utses av regeringen, och huvudsekreteraren som utses för högst sex år. Enhetscheferna är tillsvidareanställda men med chefsförordnande som omprövas vart tredje år. Det bör nämnas att kompetensen hos beredningsgruppernas ledamöter är av avgörande betydelse för att uppfylla målen för verksamheten. De är dock inte anställda inom myndigheten och ligger därför utanför denna analys. Formas sammanfattande bedömning är att myndigheten har tillräcklig kompetens för att fullgöra de uppgifter som myndigheten har ålagts och att vidtagna åtgärder för att säkerställa erforderlig kompetens under kommande år har tryggats genom planerade nyrekryteringar. Britt Olofsdotter Sjuk- och hälsovård Den totala sjukfrånvaron, sextio dagar eller mer, samt sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid har uppgått till: Sjukfrånvaro, procent 2011 2010 2009 Totalt 6,3 6,8 2,9 *varav kvinnor 8,0 9,6 3,8 *varav män 2,5 0,6 0,9 Anställda 30-49 år 2,3 0,7 2,8 Anställda 50 år > 8,9 10,2 2,9 Andel långtidssjuka (> 60 dagar) 52,9 83,9 44,2 Redovisningen tidigare år är felaktig och har ändrats, främst avseende andelen långtidssjuka. Den stora andelen långtidssjuka hänförs till att flera personer varit helt sjukskrivna under 2010 och större delen av 2011. Avtal om företagshälsovård finns med Sophiahemmet. Medarbetarna kallas regelbundet till hälsokontroller och kan även söka vård för sjukdom och arbetsrelaterade problem. Friskvårdssatsningar i form av motion på arbetstid samt bidrag till inköp av motionskort erbjuds alla anställda. Formas bedömer att friskvårdssatsningar bidrar till att förebygga sjukskrivningar och är viktiga för såväl den enskilde medarbetaren som samhällsekonomiskt. Marianne Glass Bengt Ohlsson ÅRSREDOVISNING 2011 t 49

50 u ÅRSREDOVISNING 2011

Finansiell redovisning Resultaträkning, tkr Not 2011 2010 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 50 548 54 594 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 2 959 3 212 Intäkter av bidrag 3 3 356 3 139 Finansiella intäkter 4 172 36 Summa 57 035 60 981 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-33 513-35 223 Kostnader för lokaler 6-4 508-4 248 Övriga driftkostnader 7-18 739-20 926 Finansiella kostnader 8-83 -8 Avskrivningar och nedskrivningar 9-724 -1 348 Summa -57 567-61 753 Verksamhetsutfall -532-772 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag 883 106 883 052 Medel från myndigheter för finansiering av bidrag 32 966 31 042 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 16 837 1 525 Lämnade bidrag -932 909-915 619 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 10-532 -772 ÅRSREDOVISNING 2011 t 51

Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Not 2011 2010 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 690 936 Summa immateriella anläggningstillgångar 11 690 936 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 0 27 Maskiner, inventarier, installationer, m m 218 188 Summa materiella anläggningstillgångar 11 218 215 Varulager m m 1 083 1 615 Summa varulager m m 12 1 083 1 615 Fordringar Kundfordringar 297 305 Fordringar hos andra myndigheter 1 822 1 004 Summa fordringar 13 2 119 1 309 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 7 158 1 311 Upplupna bidragsintäkter 17 448 158 Summa periodavgränsningsposter 14 24 606 1 469 Avräkning med statsverket -26 116 3 740 Avräkning med statsverket 15-26 116 3 740 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 9 261 10 217 Summa kassa och bank 16 9 261 10 217 SUMMA TILLGÅNGAR 11 861 19 501 KAPITAL OCH SKULDER Not 2011 2010 Myndighetskapital Statskapital 17 35 35 Balanserad kapitalförändring 18 1 615 2 387 Kapitalförändring enligt resultaträkning 10-532 -772 Summa myndighetskapital 1 118 1 650 Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser 40 157 Övriga avsättningar 275 0 Summa avsättningar 19 315 157 Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret 20 773 915 Skulder till andra myndigheter 21 1 568 1 902 Leverantörskulder 22 1 969 3 794 Övriga skulder 23 563 765 Summa skulder m m 4 873 7 376 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 24 2 647 2 790 Oförbrukade bidrag 25 2 908 7 528 Summa periodavgränsningsposter 5 555 10 318 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 11 861 19 501 52 u ÅRSREDOVISNING 2011

Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 20 2:01.001 (Miljö) Ramanslag Förvaltningskostnader 1 964 46 135-591 47 508 43 979 3 529 20 26:02.001 (Miljö) Ramanslag Forskning 4 050 502 266 0 506 316 487 396 18 920 23 01.002.005 Insatser för skogsbruket Skogsträdsförädling 0 4 500 0 4 500 4 500 0 23 1:30.001 (Jordbruk) Ramanslag Forskning och samfinansierad forskning 3 526 401 758 0 405 284 396 757 8 527 23 26:02.001 (Jordbruk) Ramanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 0 1 427 0 1 427 1 427 0 Summa 9 540 956 086-591 965 035 934 059 30 976 Redovisning mot bemyndiganden Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Uo 20 2:2 ap 1 Ramanslag 1 350 000 777 426 865 926 Utestående åtagandens fördelning per år 2012 2013 2014-2016 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Tilldelad bemyndiganderam per år 450 000 450 000 450 000 Utestående åtagandenas fördelning per år 410 129 254 671 201 126 Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden 1) Utestående åtaganden Utestående åtagandens fördelning per år 2012 2013- -2015 Uo 23 1:30 ap 1 Ramanslag 1 200 000 664 894 586 053 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Tilldelad bemyndiganderam per år 450 000 750 000 Utestående åtagandenas fördelning per år 339 299 147 478 99 276 1) Sedan föregående år har uppgift om Utestående åtaganden justerats motsvarande de medel som tillförs myndigheten från andra forskningsfinansiärer som samfinansiering av vissa forskningsprojekt. ÅRSREDOVISNING 2011 t 53

Villkor för anslag 2:2 Miljödepartementet 1. Från anslaget ska finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Högst 14,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser. Redovisning: Miljöanslaget 2011 2010 2009 Beviljad utnyttjanderam 14 500 14 500 14 500 Projektrelaterade kostnader 3 660 4 297 3 616 Informationsaktiviteter 849 2 114 3 319 Summa under året utnyttjad ram 4 509 6 411 6 935 2. Högst 17 miljoner kronor får användas för samfinansierad miljöteknikforskning med näringslivet inom Stiftelsen institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL) för forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Redovisning: Formas har utbetalat 17 miljoner kronor kvartalsvis till IVL (verifikation 4410012, 4410020, 4410038, 4410069). 3. Formas ska utbetala 2 miljoner kronor till Strålsäkerhetsmyndigheten för strålskyddsforskning. Redovisning: Formas har utbetalat 2 miljoner kronor kvartalsvis till SSM (verifikation 4410012, 4410020, 4410038, 4410069). 4. I enlighet med prop Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Redovisning: Från och med 2011 har Formas infört en ny budgetbilaga i ansökningsformuläret som ger den sökande möjlighet att lägga in den egna institutionens indirekta kostnader i form av en procentsats som en grund för projektets totala kostnader. Totala kostnader räknas ut med automatik med angivna direkta kostnader och institutionens egen procentsats för indirekta kostnader som underlag. Beräkningssättet överensstämmer därmed med lärosätenas beräkningssätt för direkta och indirekta kostnader enligt SUHF-modellen och innebär att bidrag till forskningsprojekt omfattar medel för de direkta och indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. 5. Formas ska medverka i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi som pågår år 2009-2013. Formas ska under 2011 tillsammans med Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem 54 u ÅRSREDOVISNING 2011

och Statens energimyndighet finansiera forskning inom programmet med minst 21 miljoner kronor för de fyra myndigheterna tillsammans. Redovisning: Formas har utbetalat 10 miljoner kronor till Nordiska ministerrådet (verifikation 4410080). 6. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget. Redovisning: Formas har inte finansierat stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. Villkor för anslag 1:30 Landsbygdsdepartementet 1. Medel för forskningsstöd får utbetalas med högst en tolftedel av anslaget före utgången av varje månad om inget annat anges. Redovisning: Formas utbetalar forskningsbidrag i tolftedelar till bidragsmottagare före utgången av varje månad, om inget annat anges. 2. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget. Redovisning: Formas har inte finansierat stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander via anslaget. 3. Anslaget ska finansieras forskningsbidrag samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Högst 8,5 miljoner kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser, varav 250.000 kr ska överföras till Sametinget och användas till information om forskningsresultat rörande rennäringsfrågor med särskild fokus på åtgärder med anledning av klimatförändringen. Sametinget ska redovisa hur medlen använts i särskild bilaga till årsredovisningen. Redovisning: Landsbygdsanslaget 2011 2010 2009 Beviljad utnyttjanderam 8 500 8 500 8 500 Projektrelaterade kostnader 1 853 3 151 4 287 Informationsaktiviteter 612 895 2 982 Summa under året utnyttjad ram 2 465 4 046 7 269 Redovisning: Formas har utbetalat 250.000 kr till Sametinget (verifikation 4410081). Vidare ska 550.000 kr utbetalas till Kungl skogs- och lantbruksakademin (KSLA) för verksamhet som utvecklar forskningsbiblioteket vid akademin i syfte att främja forskning för en hållbar utveckling inom ÅRSREDOVISNING 2011 t 55

de areella näringarna. KSLA ska redovisa hur medlen använts i särskild bilaga till årsredovisningen. Redovisning: Formas har utbetalat 550.000 kr kvartals till KSLA. 4. Anslaget ska finansiera stöd till forskning rörande ekologisk produktion med minst 20 miljoner kronor. Härav ska efter rekvisition utbetalas 500.000 kr till Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet. Redovisning av medlens användning ska ske till Formas och bifogas årsredovisningen som en separat skrivelse. Redovisning: Stöd till forskning rörande ekologisk produktion har utbetalats enligt forskarrådets beslut, protokoll 22/2010 resp 25/2011, med 14,9 miljoner kronor samt 5,1 miljoner kronor inom ramen för ERA Net Core Organic. Bidrag om 500.000 kr till Stiftelsen biodynamiska forskningsinstitutet har utbetalats (verifikation 4410014). 5. Anslaget ska finansiera stöd till samfinansierad forskning med minst 44 miljoner kronor inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet m.m. Medel utbetalas med högst en fjärdedel av beloppet per kvartal. Redovisning: Bidrag 2011 2010 2009 Jordbruks- och miljöteknikforskning 6 400 6 400 6 400 Skogsforskning 32 500 30 600 30 600 Växtförädlingsforskning 6 000 6 000 6 000 Trädgårdsforskning 1 500 1 500 1 500 Summa samfinansierad forskning 46 400 44 500 44 500 6. Medel till stöd till samfinansierad jordbruks- och miljöteknisk forskning och samfinansierad skogsforskning ska efter rekvisition utbetalas av forskningsrådet till Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) respektive Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och respektive stiftelse. Redovisning: Formas har, enligt avtal, utbetalat medlen efter rekvisition till Stiftelsen Jordbruks- och miljöteknisk forskning (SJMF) respektive Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). 7. Medel för stöd till samfinansierad forskning inom växtförädlingsområdet ska betalas ut för forskning i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och Stiftelsen lantbruksforskning. Därav ska 2 miljoner kronor från vardera parten finansiera verksamhet vid SLU under förutsättning av medfinansiering av SLU. Redovisning: Formas har utbetalat 6 miljoner kronor till SLU i tolftedelar under året (dnr 2009-1946, 2009-1947, 2009-1948 samt 2011-1825). 8. Medel för stöd till samfinansierad forskning inom trädgårdsområdet ska betalas ut till forskningsorgan i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och respektive företrädare för näringen. 56 u ÅRSREDOVISNING 2011

Redovisning: Formas har utbetalat 1,5 miljoner kronor till SLU, enligt avtal med SLF (verifikation 4410088). 9. Av anslaget ska minst 12 miljoner kronor användas för forskning och utveckling om djurskydd enligt propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). Utlysning och utvärdering ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Redovisning: Bidrag till forskning och utveckling om djurskydd har utbetalats, enligt forskarrådets beslut, protokoll 17/2009, till bidragsmottagare om totalt 11,9 miljoner kronor samt 4,9 miljoner inom ramen för ERA-Net EMIDA. 10. I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskola omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknas för projekt i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Redovisning: Från och med 2011 har Formas infört en ny budgetbilaga i ansökningsformuläret som ger den sökande möjlighet att lägga in den egna institutionens procentsats för indirekta kostnader som en grund för projektets totala kostnader. Totala kostnader räknas ut med automatik med angivna direkta kostnader och den institutionsegna procentsatsen för indirekta kostnader som underlag. Beräkningssättet överensstämmer därmed med lärosätenas beräkningssätt för direkta och indirekta kostnader enligt SUHF-modellen och innebär att bidrag till forskningsprojekt omfattar medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Villkor för anslag 1:31 Landsbygdsdepartementet 1. Av anslaget ska 1.177.000 kronor utbetalas med högst en fjärdedel per kvartal till Kungl skogs- och lantbruksakademin (KSLA). Redovisning av verksamheten ska göras till forskningsrådet. Redovisning: Formas har utbetalat en fjärdedel av anslaget till KSLA efter rekvisition. 2. Av anslaget ska 250.000 kr användas till arbete med det nationella nätverket Ekologiskt Forum. Medlen får användas efter beslut av regeringen. Regeringen har därefter beslutat att medlen ska utbetalas till Stockholm Environment Institute, som övertar verksamheten från KSLA. Redovisning: Formas har utbetalat 250.000 kr till SEI (verifikation 4410041). ÅRSREDOVISNING 2011 t 57

Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen den 5 januari 2012 har fakturor överstigande 10 tkr exkl moms bokförts som periodavgränsningsposter. Tillämpade avskrivningstider: Immateriella anläggningar 3 år Datorer och kringutrustning 3 år Kontorsmaskiner 3 år Inredning 5 år Förbättringsutgift på annans fastighet 5 år Konst avskrivs ej Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas om anskaffningsvärdet är minst 100 tkr och har en beräknad ekonomisk livslängd om lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. PC tas inte upp som anläggningstillgång då livslängden beräknas understiga tre år. Varulager Myndigheten har ett boklager där Liber Distribution AB anlitas som kommissionär. Boklagret värderas enligt lägsta värdets princip. Skrifter publicerade före 2008 har åsatts värdet 0 kronor. Beräkningen av boklagrets värde görs per sista juni och sista december varje år på grundval av kommissionärens inventering. Skrifter publicerade 2008 har åsatts värdet 13 procent Skrifter publicerade 2009 har åsatts värdet 25 procent Skrifter publicerade 2010 har åsatts värdet 50 procent Skrifter publicerade 2011 har åsatts värdet 75 procent Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Avsättningar Avsättning för framtida pensionsåtaganden beräknas till det samlade värdet av samtliga beslut enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för statens avtalsförsäkringar har fastställt. Värdet inkluderar särskild löneskatt. Jämförelsetal I balansräkningen 2010 avseende posterna varulager och balanserad kapitalförändring har justering gjorts sedan föregående årsredovisning, på grund av avrundningsfel som påpekades vid revision. Utgående saldo på såväl tillgångssidan som skuldsidan har påverkats. Av samma orsak har not 15 Avräkning statsverket och not 19 Avsättningar justerats. 58 u ÅRSREDOVISNING 2011

Noter till resultaträkningen NOT 1. INTÄKTER AV ANSLAG 2011 2010 Förvaltninganslaget 43 574 44 137 Landsbyggdsanslaget 2 465 4 046 Miljöanslaget 4 509 6 411 SUMMA 50 548 54 594 NOT 2. INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Intäkter av utbildning 219 0 Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen 2 296 3 011 Övriga intäkter 444 201 SUMMA 2 959 3 212 NOT 3. INTÄKTER AV BIDRAG 2011 2010 Bidrag från statliga myndigheter 286 1 547 Bidrag från övriga 3 070 1 592 SUMMA 3 356 3 139 Bidrag från övriga avser bland annat bidrag för deltagande i olika EU-projekt. NOT 4. FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på räntekonto hos RGK 172 36 SUMMA 172 36 NOT 5. KOSTNADER FÖR PERSONAL Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal - egen personal (S-kod 4111, 4119) * S-kod 4111, 4119 17 941 17 664 Övriga kostnader för personal 15 572 17 559 SUMMA 33 513 35 223 NOT 6. KOSTNADER FÖR LOKALER Lokalhyra 4 180 3 897 Övriga lokalkostnader 328 351 SUMMA 4 508 4 248 NOT 7. ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Övriga driftkostnader 18 739 20 925 SUMMA 18 739 20 925 NOT 8. FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader Riksgälden 20 3 Övriga räntekostnader 63 5 SUMMA 83 8 NOT 9. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar 629 702 Förbättringsutgift på annans fastighet 28 329 Maskiner, inventarier 67 317 SUMMA 724 1 348 ÅRSREDOVISNING 2011 t 59

NOT 10. ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 2011 2010 Nedskrivning av varulager -532-772 SUMMA -532-772 Noter till balansräkningen NOT 11. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling (databas för forskningsansökningar) 2011 2010 Ingående balans anskaffningsvärde 6 416 5 772 Årets anskaffningar 384 644 Ingående ackumulerade avskrivningar -5 481-4 779 Årets avskrivningar -629-701 Summa 690 936 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 690 936 Förbättringsutgift på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde 1 648 1 648 Årets anskaffningar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 621-1 291 Årets avskrivningar -27-330 Summa 0 27 Maskiner, inventarier, mm Ingående balans anskaffningsvärde 3 663 3 617 Årets anskaffningar 97 46 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 475-3 158 Årets avskrivningar -67-317 Summa 218 188 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 218 215 NOT 12. VARULAGER Ingående balans varulager (boklager) 1 615 2 387 Årets förändring -532-772 SUMMA 1 083 1 615 NOT 13. FORDRINGAR Kundfordringar 297 305 Fordringar andra myndigheter 1 822 1 004 SUMMA 2 119 1 309 NOT 14. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda hyreskostnader 1 069 1 045 Övriga förutbetalda kostnader 6 089 266 Upplupna bidragsintäkter 17 448 158 SUMMA 24 606 1 469 Övriga förutbetalda kostnader avser framför allt årsavgift till IIASA för år 2012. Av upplupna bidragsintäkter avser förväntade intäkter från EU för samfinansiering av projektet Bonus EEIG om 16,8 miljoner kronor. Medlen avser utbetalda bidrag för åren 2010 och 2011, där EUs andel kommer att betalas till Formas först vid projektets slutredovisning. Forskningsbidragen utbetalas löpande till respektive forskare från konto i 7-gruppen. Därefter omföres beloppet till konto 1632 Upplupna bidragsintäkter. 60 u ÅRSREDOVISNING 2011

NOT 15. AVRÄKNING MED STATSVERKET Anslag i icke räntebärande flöde 2011 2010 Ingående balans 4 231 1 609 Redovisat mot anslag 890 080 893 509 Medel hänförbara till transfereringar som betalats till icke räntebärande flöde -917 967-890 888 Fordringar som avser anslag i icke räntebärande flöde -23 656 4 230 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -1 964-386 Redovisat mot anslag 43 979 44 182 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -46 135-45 760 Återbetalning av anslagsmedel (indragn) 591 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -3 529-1 964 Fordran avseende sem löneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans 1 474 1 519 Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln -405-45 Summa fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag 1 069 1 474 Övr fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 44 855 54 659 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -962 822-945 547 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 917 967 890 888 Saldo 0 0 SUMMA AVRÄKNING MED STATSVERKET -26 116 3 740 NOT 16. RÄNTEKONTO I RGK Behållning på räntekontot per 2011-12-31 enl RGK. 9 261 10 217 NOT 17. STATSKAPITAL UTAN AVKASTNINGSKRAV Ingående balans 35 35 SUMMA 35 35 NOT 18. BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING Ingående balans 2 387 3 039 Föregående års balanserade kapitalförändring -772-652 SUMMA 1 615 2 387 Ingående balans avser värdet på boklagret per 2010-01-01. Föregående års balanserade kapitalförändring avser värdeförändringen av boklagret per 2010-12-31. Det utgående saldot avser den ingående balansen 2011 på boklagret (se not 12). NOT 19. AVSÄTTNINGAR Ingående balans 157 422 Avsättning pensioner -94-213 Avsättning särskild löneskatt -23-52 Avsättning för kompetensväxling och kompetensåtgärder 275 0 SUMMA 315 157 Avsättning för kompetensutveckling består av 221 tkr som upplupna kostnader samt årets avsättning på 54 tkr. Posten redovisades tidigare på konto 2719 övriga upplupna kostnader men har omförts till konto 2290 då beslut om nyttjande av medlen inte tagits. ÅRSREDOVISNING 2011 t 61

NOT 20. LÅN I RIKSGÄLDEN 2011 2010 Ingående balans 915 974 Årets nya lån 524 668 Årets amorteringar -666-727 SUMMA 773 915 NOT 21. SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER Arbetsgivaravgifter, m m 680 972 Premier för avtalsförsäkringar 58 54 Utgående moms 38 55 Övriga skulder 792 821 SUMMA 1 568 1 902 NOT 22. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder 1 969 3 794 SUMMA 1 969 3 794 NOT 23. ÖVRIGA SKULDER Personalens källskatt 465 491 Övriga skulder 98 274 SUMMA 563 765 NOT 24. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna löner och arvoden 162 105 Upplupna semesterlöner 1 417 1 397 Skuld sociala avgifter 785 742 Övriga upplupna kostnader 283 546 SUMMA 2 647 2 790 NOT 25. OFÖRBRUKADE BIDRAG Oförbrukade bidrag - inomstatliga 55 114 Oförbrukade bidrag - utomstatliga 2 853 7 414 SUMMA 2 908 7 528 Inomstatligt bidrag avser 55 tkr från Domstolsverket som använts för finansiering av konst (konto 1260). Oförbrukade utomstatliga bidrag avser EU-projekt (2 853 tkr). 62 u ÅRSREDOVISNING 2011

Sammanställning över väsentliga uppgifter Låneram i Riksgäldskontoret 2011 2010 2009 2008 2007 Beviljat enligt regleringsbrev 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Utnyttjad låneram 773 915 974 916 965 Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Utnyttjad kredit 0 0 0 0 0 Räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter 172 36 13 172 234 Räntekostnader 20 8 14 40 27 Avgiftsintäkter 1) Avgiftsintäkter som disponeras 0 0 2 847 3 268 3 454 Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev 0 0 3 000 3 000 3 000 Anslagskredit Totalt beviljade anslagskrediter 28 505 28 234 21 807 23 045 20 267 * anslag 20 2:1 001 Förvaltning 1 384 1 373 1 329 1 307 1 290 * anslag 20 2:2 001 Forskning 15 068 14 887 9 080 12 087 10 624 * anslag 23 1:30 001 Forskning och samfinansierad forskning 12 053 11 974 11 398 9 651 8 353 Utnyttjade krediter 0 0 0 0 0 Anslagssparande Utgående anslagssparande 30 976 9 540 4 676 8 867 16 636 därav intecknat för framtida åtaganden 27 447 7 576 4 290 8 833 13 331 Bemyndiganden Totalt gjorda åtaganden 1 451 979 1 488 763 1 397 667 1 147 633 672 167 Bemyndiganderamar enligt regleringsbrev 2 550 000 2 550 000 2 450 000 1 570 000 1 520 000 Personal Antal årsarbetskrafter 41,40 41,85 38,47 44,08 43,40 Medelantal anställda 43 43 41 46 47 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 371 1 433 1 681 1 353 1 328 Balanserad kapitalförändring -1 615-2 387-3 039-146 274 Årets kapitalförändring 532 772 652 587-128 1)Sedan 2010 redovisas avgiftsintäkter mot anslaget i enlighet med Avgiftsförordningens 4. ÅRSREDOVISNING 2011 t 63

Ledamöter i forskarrådet Lars-Erik Liljelund Rolf Annerberg Katarina Abrahamsson Runar Brännlund Linda Hedlund Per Jensen Mårten Lindström Torgny Näsholm Agneta Oskarsson Eva Pettersson Henrik Smith Eva Wäckelgård Annika Åhnberg Ordförande, MISTRA Generaldirektör, Formas (övriga uppdrag Transportstyrelsen. 2011 års ersättning 1105 tkr) Göteborgs universitet Umeå universitet Lantbrukarnas Riksförbund Linköpings universitet More10 AB Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB Lunds universitet Uppsala universitet Konsult Personalrepresentanter Conny Rolén Anneli Svanberg Olsson SACO ST Lars-Erik Liljelund Katarina Abrahamsson Henrik Smith Per Jensen Eva Wäckelgård Rolf Annerberg Mårten Lindström Runar Brännlund Agneta Oskarsson Linda Hedlund Annika Åhnberg Eva Pettersson Torgny Näsholm Conny Rolén Anneli Svanberg Olsson 64 u ÅRSREDOVISNING 2011