Examensarbete HGU - Bevattning med hjälp av fuktmätare Mattias Wulff SAMMANFATTNING Detta är en beskrivning av hur vi på Ombergs Golf under de senaste 3 åren (2013-2015) har använt fuktmätaren på ett enkelt och okomplicerat sätt för att få kontroll över vår bevattning. Vi hade inledningsvis ett antal större problem som bland annat var konsekvenser av den bevattningsstrategi man hade, och på kort tid har vi lyckats uppnå väldigt goda resultat genom bland annat ta kontroll över bevattningen.
Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND 3 Syfte/mål 4 Om Ombergs Golf 5 Beskrivning fuktmätare 6 Plantans vattenhushållning 7 PRAKTISK TILLÄMPNING SÅ HÄR GJORDE VI 7 STEG 1: Spridning och Täckningsgrad 7 STEG 2: Anpassning efter förutsättningar - Optimering 8 STEG 3: Bevattningsstrategi Identifiering av nedre procenttal 9 STEG 4: Ha stenkoll på vädret 9 STEG 5: Referensgreener 10 SLUTSATS/DISKUSSION 11 BILAGOR 12 Bilaga 1: Jordprovsanalyser för USGA- uppbyggda greener från 2011 12
INLEDNING/BAKGRUND 2012 började jag på Ombergs Golf Resort, banan hade då ett antal större problem som vi var tvungna att ta tag i då detta påverkade kvaliteten på banan avsevärt. Fokus var då först och främst på greenerna. De problem som vi brottades med var bland annat följande; Grunt rotsystem, dålig rotutveckling Greenområdena var blöta och stod inte emot det slitage som de utsattes för under en säsong Torrfläckar på flera greener Ökad vitgröeinvandring Vi insåg ganska snabbt att flera av dessa problem kunde kopplas till bevattningen och var konsekvenser av den bevattningsstrategi man tidigare hade använt. Den bevattningsstrategi man hade använt var den strategi som rekommenderas för USGA uppbyggda greener, torkbaserad, vilket innebär att man fyller upp till fältkapacitet och sedan låter det torka ut ordentligt innan nästa vattning, vilket i praktiken innebär mycket och sällan bevattning. Nackdelen med att enbart utgå ifrån en strategi t.ex. överskotts- eller underskottsstrategi är att dessa kanske inte passar för hela banan utan kanske 60-70% vilket gör att resterande procent får för mycket vatten alt. för lite vatten vilket ökar risken för skador på dessa områden. Eftersom banan är relativt ung verkar denna strategi ha fungerat bra de första fem åren, därefter uppstod problem med återkommande torrfläckar. För att få bukt med torrfläckarna börjande man då också att skvättbevattna, vilket i sin tur skapade nya problem med grunt rotsystem och blöta greenområden. Det blev ett moment 22 eftersom man skapade nya problem genom att lösa ett istället för att ta reda på och jobba med roten till problemet. Analyser från hösten 2011 visade också att det var brist på syre i greenerna och den luftfyllda porositet var nere en bit under minimi- rekommendationerna för USGA- uppbyggda greener (se bilaga 1). Med tiden minskar syret i marken och vattenfyllda porer ökar. I och med att vi hade lite syre i profilen så var vi tvungna att vara försiktiga med att fylla på med för mycket vatten (som man gjort tidigare) för att skapa större utrymme för syre i profilen. Vi var också begränsade av greenområdena som är uppbyggda på en mellanlera och snabbt blev svampiga och vattensjuka och som därför inte klarar så mycket vatten för att hålla en god kvalitet och klara slitage vid klippning och spel. Utmaningen blev att ta tag i grundorsaken och återfå balansen mellan vatten, syre och näring för att få greener och greenområden att må bra igen. Eftersom banan är utsatt för hårt speltryck under säsongen behöver vi uppnå fasta torra spelytor som håller för det hårda speltrycket och samtidigt håller en god kvalitet och hög standard över hela säsongen.
Vårt mål var alltså att: Få djupare rötter Torra greenområden Inga torrfläckar på greenerna Hålla greenytan så torr som möjligt för att undvika sjukdomar och minimera vitgröeinvandringen Syfte/mål Under tre års tid har jag har arbetat för att försöka få bukt med ovanstående problem. I dag är vi rankade 16:de (Golf digest) och är en välbesökt anläggning. Vi har rätt ut våra problem och har kunnat hålla en hög standard under hela säsongen utan att ha haft några större problem som har påverkat de senaste åren. Som hjälpmedel har jag använt mig av en fuktmätare. Många anläggningar äger i dag en fuktmätare men mina erfarenheter är att få använder den. Jag tänkte beskriva hur vi under en 3- års period har använt fuktmätaren på ett enkelt och okomplicerat sätt med väldigt goda resultat. En av de viktigaste sakerna vi har uppnått är att vi nu kan arbeta proaktivt (dvs. föregår problemen innan de kommer) något man inte har gjort på samma sätt tidigare. Det ska tilläggas att arbetet med bevattningen endast är en del i framgången med att få bukt på våra problem, det är självklart en kombination av flera saker, men en högst väsentlig del.
Om Ombergs Golf Ombergs Golf är belägen i ett öppet hedlandskap vid Vätterns östra strand. Man har välskötta fairways och framför allt greenerna är uppskattade. De såddes med krypven Penn A4. Ombergs Golf är en klassiker som varit omtyckt sedan starten och behåller sin popularitet tack vare sitt ständiga utvecklingsarbete mot målet att vara en komplett golfanläggning och att kunna erbjuda ett bra helhetsintryck. Det finns också ett välskött övningsområde, där det erbjuds en drivingrange, övningsgreen för inspel och bunkerspel samt fyra stycken övningshål i identiskt skick med övriga banan. Överblick över 15:de green med utsikt över Vättern.
Beskrivning fuktmätare En TDR- mätare läser av det genomsnittliga vatteninnehållet i procent. Den är ett bra hjälpmedel för att bestämma behovet av bevattning. Flera stick kan visa hur jämnt vattnet är fördelat och hjälpa till att avslöja torrfläckar innan de blir synliga. Principen med TDR är mätning av elektronisk våg som färdas mellan mätpinnarna. Beroende på hur lång tid det tar kan man mäta fukt i procent. Hur snabbt vågen kommer tillbaka beror på mängden av olika material och dess olika bulkdensitet. Vatten har ε = 80, luft ε =1, och jord ε = 3-7. Med de här får man fram vatteninnehållet i marken (Volumetric Water Content, VWC). TDR- mätaren mäter ett snitt av vatteninnehållet mellan och runtom mätpinnarna. Det är därför viktigt att hela pinnarna är nere i marken. Är de inte det får man för låga mätvärden på grund av att pinnarna kommer åt luft över marken. En viktig sak att tänka på efter luftning.
Plantans vattenhushållning Gräset tar upp vatten genom rötterna. Om jorden är porös och innehåller luft trivs rötterna och kommer växa nedåt för att söka fukt i de små jordporerna. Om alla porer under en lång tid är vattenfyllda får vi syrebrist och dålig rotutveckling med påföljden att plantans vattentillgång blir sämre. För att rötterna ska kunna ta upp vatten måste de nämligen också ha tillgång till luft (syre). Det som driver vattenupptaget är att vatten avdunstar genom porerna i gräsbladet. Den här avdunstningen skapar ett sug i vattenledningssystemet som drar upp vatten från jorden. Om tillgången på vatten är begränsad kommer plantan att reagera genom att stänga till porerna och så småningom genom att prioritera djupare rötter. När porerna stängs igen får plantan samtidigt sämre tillgång på CO2 från luften. Den här gasen behövs som råvara för plantans energiproduktion som sker genom fotosyntesen. Brist på vatten är därför negativ för tillväxten. Även om gräset kan överleva länge utan vatten, eftersom tillväxtpunkten ligger väl skyddad i bladslidan, så kommer torkstress att gå ut över reparationsförmågan på den aktuella gräsytan. Greener, tees och gräs som utsätts för slitage kommer helt enkelt inte att kunna hålla en jämn och god kvalitet utan bevattningsmöjligheter. På golfbanor är målet att ge plantorna så mycket vatten att det begränsar gräsets energiproduktion. Lite begränsad vattentillgång är dock positivt eftersom den totala åtgången på vatten minskar och gräsbladen växer lite långsammare vilket minskar behovet av klippning och ger en bättre bollrull (Sterf.golf.se, bevattning). PRAKTISK TILLÄMPNING SÅ HÄR GJORDE VI Det första jag gjorde var att plocka fram vår fuktmätare och experimenterade med inställningar och mätningar så att jag lärde mig hur den fungerade. Det medföljer tre olika längder på pinnarna, jag valde den längd på pinnarna som motsvarade djupet som var rimligt att rötterna skulle söka sig mot, 7,5 cm (eftersom vi hade grunt rotsystem, och dålig rotutveckling) för att ta reda på fuktprocenten där. Enligt instruktionen ska man göra en kalibrering, som var väldigt krånglig (jag tror ärligt talat också att det är här som många packar ihop fuktmätaren igen). Jag valde helt enkelt att inte göra någon kalibrering för att jämföra med förbestämda tal utifrån en mall, utan började använda den, experimentera och använda mina tal i relation till varandra istället. STEG 1: Spridning och Täckningsgrad Till en början handlade det att lära sig banan och hur olika förutsättningar påverkar så som vind, skugga, olika greenuppbyggnad. Frågan var hur jag på bästa sätt ska anpassa bevattningen och täckningsgraden för att få en så bra och jämn täckning på alla greener. För mig som helt ny på banan blev fuktmätaren ett ovärderligt verktyg. Varje dag gjorde jag mätningar och med dessa som grund kunde jag så småningom dra egna slutsatser om olika greenuppbyggnad, hur vinden påverkade olika greener och hur skuggiga greener reagerar efter bevattningen.
Vi genomförde också under mitt första år en bevattningsrevision på två greener som visade bra täckningsgrad, vilket innebär att vi kunde dra slutsatsen att vår bevattningsanläggning håller måttet och det är inte det som är problemet. Det jag märkte var att även om täckningsgraden var bra så upplevde jag genom mina mätningar med fuktmätaren ganska stora % diffar, ojämnheten var framförallt mellan låg- och högpunkter. Genom att testa olika vätmedel och mäta skillnaden så hittade vi till slut ett vätmedel som gav betydligt jämnare tal över hela greenytan, vilket är en viktig del för att lösa torrfläcksproblematiken. Om inte vattnet tränger ner på rätt ytor, kvarstår problem med torrfläckar och man tvingas handvattna för att uppnå ett jämnt bevattningstal. STEG 2: Anpassning efter förutsättningar - Optimering Arbetet fortsatte med att anpassa bevattningen för att optimera för green och greenområde. Vår ambition var att vattna så optimalt som möjligt, och undvika att varken vattna för mycket eller för lite, dels för att främja rotutvecklingen samt att vi hade problem med för blöta greenområdena. Efterhand när vi minskade bevattningsmängden så upptäckte vi svaga partier som inte fick tillräckligt med vatten. Vi såg framför allt två greener som inte fick tillräckligt med vatten och där det blev torrfläckar. Detta berodde på att dessa greener var mer utsatta för vind och därmed hade ett högre ET- värde jämfört med de andra greenerna. Som vi såg det hade vi tre alternativ: 1. Öka den totala bevattningsmängden igen för att täcka de svaga punkterna. 2. Handvattna de utsatta områdena. 3. Förändra bevattningsförutsättningarna för dessa greener. Med alternativ 1 löser vi torrfläcksproblematiken men problemet kvarstår med blöta greenområden och grunt rotsystem, och vi är tillbaka på ruta 1. Så alternativ 1 uteslöts. Även om vi hade ökat bevattningen, hade vi ändå inte fått vattnet på rätt ställen på grund av att de var vindutsatta. Det förutsätter att det är vindstilla förhållande vid bevattningstillfället. Vi började med att handvattna dessa greener, vilket funkade till en början men på grund av ett konstant högt speltryck var detta svårt att genomföra eftersom vi inte hade möjlighet att vattna alltid när det krävdes. Det alternativ som kvarstod var att förändra bevattningsförutsättningarna på dessa greener. Vi bytte ut greenspridare till vindtoleranta spridare, skillnaderna på dessa spridare jämfört med andra är; lägre kastvinkel och större droppar som inte är lika känsliga för vind. Detta gjorde att bevattningen inte var lika känslig för vind och jag visste med mer säkerhet att vattnet träffat greenytan och täckningsgraden ökade. Det gjorde även att greenområden inte var så blöta.
STEG 3: Bevattningsstrategi Identifiering av nedre procenttal Vi ville undvika stressade gräsplantor för att hålla ett friskt gräs som kan stå emot sjukdomar bättre. Eftersom vi vill få ett ökat rotdjup och hålla bort Poa, vill vi sträva efter att hålla en så torr yta och profil som möjligt, optimalt är mild torkstress. Vårt nedre tal hittade vi genom att mäta i en synlig torrfläck, dvs. när bladen är mjuka och slappa och gräset mist sin elasticitet och fotavtryck syns. I vårt fall gav detta oss ett tal på 10%. När man är i detta stadie utsätts gräset för en ökad torkstress vilket leder till problem. Med detta som bakgrund bestämde vi oss för ett nedre procenttal på 12. Vid 12% så uppnår vi en mild torkstress. Detta gör att plantans fotosyntesprodukter går till rötterna vilket leder till djupare rötter. STEG 4: Ha stenkoll på vädret För att kunna jobba proaktivt är det en förutsättning att man har stenkoll på vädret och i vissa fall lära sig dra egna slutsatser baserat på olika sajter och deras tillförlitlighet. Det gäller att ha koll på både vind, luftfuktighet, temperatur och nederbörd och dess kombination. Till exempel hur mycket vi vattnar upp styrs av uppskattad vätskeförlust dagen efter. I och med att vi begränsas av att våra greenområden snabbt blir mättade, och att vi vill undvika att dessa områden blir övervattnade gäller det att ha framförhållning och koll på väderprognos kommande dagar så att greenområdena även klarar regnfall. Vindproblematiken är en stor utmaning på Ombergs Golf, vilket gör att man måste vara uppmärksam och ha koll på vindriktning vid bevattningstillfället. En förutsättning för att lyckas med detta är att tajma bevattningen efter vindförhållandena vanligtvis blåser det mindre vid soluppgång. För att hantera denna problematik mäter vi alltid på morgonen och jämför mätvärdena sätt till vindriktning. Är det stora skillnader mellan olika delar på samma green kompletteras detta med extra bevattning på dessa delar i samband med exempelvis greenklippning. Då körs enbart de spridare som är placerade i vindriktningen, på det sättet undviker vi blöta greenområden i onödan och får en jämnare täckning på green. En förutsättning för detta är att man har valved- in- head spridare. Ett av problemområdena, greenområde på hål 7. Slänten till höger orsakar inrinning, vilket leder till att greenens högra del för får mycket vatten.
Lösning: sektorspridare som begränsar bevattningen endast till green och på så sätt undvika problemet med inrinning och övervattning. Vinden påverkar också ET- värdet, dvs. den totala avdunstningen från jorden mm/dag. - Normal mängd = 2-4 mm/dag (Grönhögen GK på södra Öland har ett ET- värde på 7 mm) På grund av vinden och greenens utformning och lutning mot solen skiljer sig den totala mängden avdunstning från green till green. Detta gör att det går att ha ett generiskt nedre procenttal. STEG 5: Referensgreener Att börja använda fuktmätare kan till en början vara tidskrävande då man måste vara ute och mäta ofta och på många ställen. Med tiden lär man känna sin bana och man hittar olika referenspunkter som återspeglar resten av greenerna. T.ex. vet jag att onduleringen på 4:ans green är mest utsatt, så när det är synliga tecken där ger det mig även en indikation på övriga banan. Oftast innebär detta att enbart en extra vattning på detta område räcker, sen kan gå på det vanliga programmet. För att effektivisera sitt arbete är det alltså bra att hitta och identifiera referensgreener i olika syften t.ex. kritiska problemområden. Men detta kräver alltså att förarbetet är gjort.
Hål nr 4, är en av mina referensgreener på grund av att greenen är väldigt utsatt för vind och har ett högt ET- värde och det var där jag identifierade det nedre talet först. Onduleringen på bakre delen av green (till höger på bilden) är det stället som torkar ut snabbast. På grund av sitt utsatta läge har vi anpassat med vindtoleranta spridare så även om det blåser får jag vattendropparna på green. SLUTSATS/DISKUSSION Min erfarenhet är att fuktmätaren kan vara ett ovärderligt hjälpverktyg. Det är dock viktigt att man ser det endast som ett hjälpverktyg och det handlar främst om att utveckla sin egen känsla och kunskap och att man inte bara förlitar sig på tekniken. Det tar tid i början att utveckla sin strategi. Det kräver mycket tid i början men det är väl investerad tid. Jag har haft tur jag har kunnat lägga tid och under tre års tid har jag byggt upp en kunskap och erfarenhet som säkert motsvarar många många års mer erfarenhet, något som jag har haft stor nytta av. När man väl känner sin bana och är medveten om förutsättningar är det inte lika tidskrävande, och i dag använder jag mig inte alls så mycket av fuktmätaren längre. Jag har den kunskap jag behöver, nästa steg är möjligtvis att experimentera på vilka ytterligare sätt man kan använda den som beslutsstöd exempelvis för luftning etc. För oss har fördelen med att ha ett nedra tal att utgå ifrån (12%) varit att det är lättare att ta beslut och diskutera utifrån även om man inte är på plats själv. Eftersom alla tolkar och upplever gräsets utseende och känsla olika, kan olika personer ta olika beslut, Detta ger en obalans i bevattningen som medför en onödig stress på plantan. Har man ett referenstal att utgå ifrån, minskar risken för detta och man kan få mindre variationer, och bli mer exakt. Jag tror också att det är viktigt att inse att det som funkar på en bana kanske inte alls funkar på en annan, det är därför det är viktigt att utveckla sin egen strategi som anpassas efter rådande omständigheter och förutsättningar istället för att strikt följa allmänna rekommendationer.
BILAGOR Bilaga 1: Jordprovsanalyser för USGA- uppbyggda greener från 2011 Underlag från 2011.
Underlag från 2011.