Ett mänskligare Sörmland

Ett mänskligare Sörmland Kristdemokraternas förslag till Landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-2013 samt Investeringsbudget 2011-2015 1

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna förslag till landstingsbudget med de visioner, långsiktiga mål, strategiska mål och uppdrag som anges inom respektive område att godkänna resursfördelningen i budgeten att fastställa investeringsbudgeten och principer för investeringsprocessen att fastställa utdebiteringen till 10,17 kr per skattekrona för år 2011 att godkänna driftsförändringarna att fastställa nivåerna på avgifterna i enlighet med förslaget att godkänna förslaget om nya vårdgarantierna inom hälso- och sjukvården att införa tillgänglighetsbonus för de kliniker och mottagningar som uppnår hela vårdgarantin att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att teckna avtal med Stockholms läns landsting avseende barnhospicevård att primärvårdens anslag förstärks med 60 miljoner kr för Hälsoval Sörmland att all listning ska vara aktiv fr.o.m år 2012 att upphäva det inskränkta fria vårdvalet inom ortopedin och onkologin att höja nivån för förhandsbesked från 5 000 kr till 30 000 kr att fastställa reglerna för sjuk- och behandlingsresor och att kollektivtrafik inom länet ersätts att införa certifierat miljöledningssystem för landstingets verksamheter Till läsaren: Innehållsförteckning, index och förteckning över tabeller och diagram samt förkortningar och definitioner återfinns i slutet av dokumentet tillsammans med information om budgeten. Uppgifter inom parentes anger föregående års värde, om inte annat anges. 2

Sammanfattning Härmed framlägger kristdemokraterna förslag till landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-13. Vårt huvudförslag har sin utgångspunkt i vår grundsyn på hälso- och sjukvården, hur den ska bedrivas så att den tillgodoser patienten och sörmlänningarnas behov av en säker och tillgänglig vård på lika villkor i hela länet. Vården ska utformas med patienten i centrum. Därför ska sörmlänningarnas rättigheter i hälso- och sjukvården stärkas. Tillgängligheten är låg i Sverige och särskilt i Sörmland jämfört med OECD-länderna. Bemötandet är i huvudsak bra, men omdömet beträffande patientens delaktighet är mycket varierande. Arbetet med förbättrade vårdprocesser och patientflöden är prioriterat och har stor potential. Helhetstänkande genom LEAN Healthcare är något som bör prägla hela vår organisation i framtiden. Det finns stora möjligheter att jobba effektivare i vården. Därför införs fasta vårdkontakter till alla som önskar och vårdlotsar eller sk VIP-kort till patienter med komplexa vårdbehov. Vårdpersonalens tid med patienterna ska öka och därför görs stora investeringar i utrustning och informationsteknik för att frigöra resurser och höja kvaliteten. Hälsovalet är i grunden en god idé, där patientens ställning i vården stärks. Den enskilde sörmlänningen avgör vilken vårdcentral som ersätts. Makten har flyttats från verksamheten till den enskilde sörmlänningen. Prioriteringsarbetet i vården behöver systematiseras bättre. Den etiska dimensionen i prioriteringsarbetet behöver stärkas. Det ska vara en ständigt levande diskussion om vad som är möjligt, rimligt och lämpligt att göra i vården. För detta inrättas särskilda rutiner och organ. Etiska frågor ska få ökat utrymme i vården. Antibiotika är ett av vårdens viktigaste verktyg som allvarligt hotas av resistenta bakterier. Aktiva insatser ska göras för att säkerställa en riktig och minskad användning av antibiotika, samt säkerställa grundläggande hygien. Arbetet med att göra Landstinget Sörmland ledande i Sverige med att skapa en hållbar verksamhet ska intensifieras. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2020 och 80 procent till år 2030. Bland annat ska all lustgas destrueras. Patientavgifterna ska användas för att styra till rätt vårdnivå. Avgiften för besök hos distriktssköterska ska tas bort. Högkostnadsskydd återinförs för hjälpmedel och sänks för speciallivsmedel. Det är landstinget, inte patienten, som ska hålla ordning på om nivån för högkostnadsskydd är nådd. All tillsvidareanställd personal i Landstinget Sörmland ska anställas på heltid, med flexibel (valfri) tjänstgöringsgrad. Fastighetsförvaltningen och Folktandvården ska bolagiseras för att effektivisera verksamheten. Gemensam upphandling med grannlandstingen ska öka för bättre samordningsvinster och ökat fokus på miljön. Rekrytering av chefer ska inte baseras på medicinska meriter. Läkare behövs först och främst i den direkta vården. Chefer ska i första hand vara skickliga på att leda och entusiasmera medarbetarna, inte primärt att göra medicinska bedömningar. Landstinget antar övergripande strategier för att möte den demografiska utmaningen, däribland hälsofrämjande arbete, utvecklad närvård, sammanhållen hemsjukvård och ökad hushållning med landstingets resurser. Strategiska satsningar görs på investeringar, såväl i fastigheter, utrustning och informationsteknik. Skattenivån är oförändrat år 2011 och ska därefter successivt sänkas och återställas på sikt. Särskilda avsättningar ska göras för personalens pensioner, och därför inrättas en pensionsstiftelse. Avsättningar görs också för att finansiera byggandet av Citybanan i Stockholm. Landstingets soliditet har de senaste tio åren minskat från omkring 50 till 30 procent, genom återkommande underskott. Det krävs gedigna insatser för att effektivisera vården och det finns potential till s k vardagsrationaliseringar. 3

Förord 4

Ett mänskligare Sörmland Vi har mycket att vara stolta över i Sörmland! Vår vackra natur, vårt rika kulturarv och faktiskt en sjukvård som håller mycket hög kvalité inom vissa områden när vi jämför oss med andra landsting i Sverige. När Kristdemokraterna går till val i höst så är det för ett mänskligare Sörmland. Det handlar om ha en sjukvård som ska utgå från sörmlänningarna och patienternas behov. Då handlar det om satsningar på bättre tillgänglighet och patientsäkerhet. Vi har kommit en bit på väg men är inte i mål! När det gäller förtroendet för landstinget hos sörmlänningarna hamnar vi i strykklass! Vi måste visa att vi kan ge vård i tid, svara i telefon och kunna ge snabba besked, korta väntetiderna på våra akutmottagningar och ha öppet mer på kvällarna. Men det handlar lika mycket om bemötande! Man kommer långt med att vara vänlig och visa respekt. Det är jobbigt att vara sjuk och beroende av vård. Att söka vård i andra landsting måste också bli enklare men också att få vård hos privata vårdgivare. Behovet är stort när det gäller privat psykoterapi och tillgången på terapi är otillräcklig. Det gäller även privata kiropraktorer och naprapater. Valfriheten är central i vår politik. Politiker ska inte styra med pekpinnar och tala om vad som är bäst för den enskilde och patienten. Vi ska göra vårt bästa för att se till att det finns valfrihet även för den som söker vård, därför ska det finnas fler som bedriver vård. Det ska vara kvalitén som ska styra vården och det ska vi som politiker ta ansvar för. Hälsovalet har precis startat upp och målet har varit att öka tillgängligheten inom primärvården. Nu har sörmlänningen makten och styra resurserna till den vårdcentral man valt. Vi kan redan se att tillgängligheten har blivit bättre så det känns helt rätt med satsningen på Hälsovalet. Ett av Kristdemokraternas viktigaste mål i Alliansregeringen var just att öka valfriheten och tillgängligheten i vården. Kömiljarden har blivit en succé så nu vill vi använd samma morot i vårt egna landsting. En köfri vård är målet och vi kommer att kämpa tills vi nått det målet. Nu tar vi sikte på valet den 19 september och vi siktar på ett maktskifte i landstinget. Det handlar om att skapa en politik som gör varje människa till ett mål och inte ett medel. Helt enkelt ett skifte för ett mänskligare Sörmland! Marie-Louise Forslund Mustaniemi Gruppledare (KD) 5

6

Inledning 7

Politik för ett mänskligare Sörmland Människans unika och okränkbara värde är grunden för Kristdemokraterna och ligger till grund för vår vårdpolitik. Det spelar ingen roll om man är en framgångsrik företagare, har psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, svårt kroniskt sjuk; alla har rätt till en god hälsa och vård på lika villkor! Vården ska vara offentligt finansierad men den behöver inte vara offentligt producerad. Vårt uppdrag är att tillgodose en säker och tillgänglig vård till sörmlänningarna och då är inte driftformen det viktigaste. Vi vill att vården ska vara: Säker för att undvika patientskador inom vården i syfte att uppnå bästa tänkbara hälso- och sjukvård. Patientfokuserad genom att erbjuda vård som respekterar varje enskild patients behov och de etiska värderingar som det råder bred politisk överensstämmelse om bland annat utifrån riksdagens prioriteringsbeslut från 1997. Tillgänglig med kortast tänkbara väntetider till gagn för såväl patienter som vårdens medarbetare. Kostnadseffektiv genom att undvika onödigt spill i fråga om resurser, utrustning, vårdmetoder och energi. Likvärdig genom att erbjuda vård som inte varierar i kvalitet på grund av ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller socioekonomisk status. Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande genom att aktivt erbjuda råd, stöd och hjälp till sörmlänningar som riskerar att drabbas av ohälsa. Tio viktiga områden som vi särskilt vill lyfta fram i vårt budgetförslag är: Rätt patient i rätt säng i rätt tid. Fungerade vårdkedjor och processer för våra patienter Akutmottagningarna och väntetider Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete Valfrihet och tillgänglighet Patientsäkerhet Den psykiatriska vården Beroendevården Fler alternativa driftformer och entreprenörer i vården Kultur och livskvalité Folkhälsa och Miljö Hälso- och sjukvården ska präglas av ansvarstagande för patientens sammanlagda sjukvårdsbehov istället för specialisering. Människan är inte endast en kroppsdel eller åkomma, vården ska vara utformad utifrån en helhetssyn. En trygg patient är en nöjd patient! Vårt landsting kan idag ge en i huvudsak god och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet som står sig väl i nationella jämförelser. Tack vare Alliansregeringens och socialminister Göran Hägglunds framgångsrika arbete med de långa väntetiderna så får nu patienter vård snabbare både i Sörmland och i övriga landet! Denna utveckling vill vi förstärka i vårt egna landsting genom att inrätta en särskilt tillgänglighetsbonus på 20 miljoner. Bonusen ska fördelas till de kliniker som uppfyller alla delar i väntetidsgarantin. Inom samtliga områden ska vi givetvis bedriva en vård som är jämlik och som präglas av ett gott bemötande och respekt för individen. Barnkonventionen och FN:s konventioner ska implementeras och följas. Rätt patient i rätt säng i rätt tid. Den stora utmaningen i framtiden är att skapa ekonomiskt utrymme för den medicinska utvecklingen, tillgodose vårdbehovet hos våra äldre patienter och säkra kompetensen inom flera specialistområden. Cancervården kommer att öka och är en vårdform som slukar resurser. Gapet mellan resurser och vad vården kan göra har varit i obalans under decennier. Vården ska bedrivas inom den skattenivå vi har idag. Det som vi måste arbeta med är våra inre processer vården. Brister inom logistik, schemaläggning, rutiner och organisation kan leda till enormt slöseri av både pengar, utrymme, personal och energi. Därför vill Kristdemokraterna verka för en effektivisering som inte drabbar patienter och personal negativt utan tvärtom ökar värdet genom förbättrade rutiner och minskat slöseri. Ett strukturerat införande av Lean Healthcare i hela organisationen är nödvändigt. Målet är att vi ska ha rätt patient i rätt säng i rätt tid. Då kan vi skapa högre kvalitet, bättre vårflöden och en bättre 8

patientupplevelse, utan att nämnvärt behöva öka kostnaden. Det krävs ett nytt ledarskap, all personals kompetens behöver tas tillvara och alla ska få vara delaktiga i förändringsarbetet. Ett bra exempel är hur man har arbetat systematiskt med tillgängligheten på Öronkliniken i Sörmland. Målet för förbättringsarbetet har varit att tillgodose en hög kvalité, tillgänglig vård, gott bemötande med patienten i centrum och effektivare användning av resurser genom att förbättra vårdprocesser. Sedan 2008 har man jobbar målmedvetet inom kliniken och förbättrat både tillgängligheten, kvalitén och vårdflöden. Arbeta med rätt patient i rätt säng i rätt tid Inrätta vårdlogistiker i vården Inför Lean Healthcare i hela vården Arbeta med effektiva vårdflöden och vårdprocesser Akutmottagningarna och väntetider Det är inte rimligt att patienter ska behöva vänta 10-12 timmar innan man får hjälp på akuten. Fortfarande är väntetiderna för långa på våra akutmottagningar. Ingen ska behöva vänta längre än tre timmar på vård. Svårt multisjuka äldre ska kunna skrivas in direkt på vårdavdelning. Nuvarande struktur och arbetssätt behöver ses över, bemanning av personal och kompetenser. Vi behöver fler läkare som tjänstgör enbart på akutmottagningarna för att få ett bättre och snabbare omhändertagande av patienter. Bemanna och schemalägga fler läkare på akuten. Väntetidsgaranti ska införas, max tre timmars väntetid på akuten. Återbetalning av patientavgiften om patienten får vänta mer än tre timmar på läkarkontakt. Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete Att arbeta för en bättre hälsa hos befolkningen är den stora utmaningen för landstinget. Rökning, fetma och övervikt är de största hoten mot hälsan i framtiden. Vi har en hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande policy i landstinget. Avsikten är att försöka styra över mer av våra resurser genom satsningar på ökad hälsa och därmed förebygga sjukdomar. Det handlar om hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, cancer och KOL. Den hälsofrämjande och förebyggande delen av vården ska vara högt prioriterad och ska ingå som en naturlig del i alla vårdens möten. För att detta ska bli verklighet är det betydelsefullt att ha ett så kallat salutogent perspektiv som fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa och inte enbart fokusera på det som är sjukt patogent. Det finns mycket kunskap om det som avviker det patogena, den kunskapen kan dock inte fullt ut visa på vad som ger hälsa. Det salutogena perspektivet tar vara på friskfaktorer och de möjligheter som finns. Det är viktigt att ha en positiv syn på varje persons möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa. Alla människor har inneboende resurser och det är viktigt att ge makt och möjlighet till den enskilde att själv ta ansvar för sin hälsa. Med rätt stöd i rätt tid kan människor själva påverka och vara aktivt delaktiga i sin egen vård. Förhållningssättet i mötet med den enskilda människan är av avgörande betydelse för hur personen upplever vården. All personal som möter människor i hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att skapa vårdande möten för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I det hälsofrämjande förhållningssättet är det viktigt att se helheten. Människor ingår i ett socialt sammanhang och alla människor har olika behov som måste beaktas i ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Därför måste varje patient få bli bemött med hänsyn till såväl fysiska, psykiska, andliga och sociala behov. Tillit, självbestämmande, respekt för den enskilde och en strävan efter att skapa goda möten i alla vårdrelationer är av stor betydelse för resultatet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bör ges ett större utrymme inom ramen för den dagliga hälso- och sjukvården och det är angeläget att våra sjukhus och blir certifierade som hälsofrämjande sjukhus. Ökade möjligheter för personer som vill få hjälp att gå ner i vikt, förbättra sin hälsa eller sluta röka Teckna avtal med privata hälsocoacher/centra Starta projektverksamhet med alternativa behandlingsmetoder ex vis akupunktur Teckna avtal med leg psykoterapeuter, leg naprapater och leg kiropraktorer Patientsäkerhet Antalet vårdplatser har minskat kraftigt under senare år i hela Sverige. Sjukvårdspersonal får lägga stor tid på att söka vårdplatser, patienter blir liggandes på akutmottagningar i väntan på ledig 9

säng på annan avdelning. För få vårdplatser leder till ökade överbeläggningar vilken i sin tur kan leda till en sämre patientsäkerhet. Det handlar främst om problem med multiresistenta bakterier men den ökade stressen för personalen kan innebära att remisser, provsvar och informationsmissar. Att antalet vårdplatser har minskat har naturligtvis inte enbart varit negativt. En mer effektiv och framgångsrik vård har kunnat korta vårdtiderna och det är alltid önskvärt att göra sjukhusvistelsen för en patient så kort som är möjligt och samtidigt medicinskt säkert. Dock finns det en smärtgräns för hur få sängplatser sjukvården kan klara sig med. Strävan efter effektivitet får inte gå så långt att den medicinska säkerheten äventyras. Patientsäkerhet är grundläggande inom en hälsooch sjukvård med god kvalitet. När säkerheten brister finns det ofta bakomliggande orsaker som kan förklaras av brister inom organisationen eller rutinerna. Därför måste vården utveckla säkra system för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling som sker genom att lära från egna och andras positiva exempel och gjorda misstag. Socialstyrelsens vårdskadestudie från 2007 visar att nästan nio procent av patienterna i den somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada. Studien bekräftar också bilden av att skadorna ofta uppkommer till följd av brister inom organisationen, bristfälliga rutiner samt en otillräcklig säkerhetskultur i vården. Studien visar på stora förbättringsområden och på behovet av en omfattande, strategisk och nationell satsning på patientsäkerhet i den svenska hälso- och sjukvården. Varje år drabbas 100 000 personer i Sverige av skador inom vården som går att undvika. Ungefär var tionde patient som söker vård drabbas. Det skapar ca 630 000 extra vårddygn till en kostnad av 5,7 miljarder kronor varje år. För Sörmland innebär den kostnaden ca 120 miljoner per år och motsvarar ca 24 000 extra vårddygn. Vårdskador ianspråktar oacceptabla resurser i sjukvården som dessutom är undvikbara. Det är dyrt att göra fel men det personliga lidandet för den enskilde är stort därför behöver vi en 0- vision för vårdskador i Sörmland! Enheten för patientsäkerhet bör förstärkas och utvecklas Avvikelser ska dokumenteras, redovisas systematiskt och följas upp. 0-vision för vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska gälla. Öppna kvalitetsredovisningar ska göras inom vården. Patienterna ska ha lättillgänglig information om resultaten av dessa mätningar. Patientens rättigheter ska stärkas. Arbete med överförskrivning av läkemedel prioriteras för att minska läkemedelsbiverkningar framförallt hos äldre Kultur och hälsa Landstinget har en viktig uppgift när det gäller att skapa en levande kultur i länet. Vi ska göra allt för att människor som bor i vårt vackra landskap ska ha god tillgång till både konst, musik, teater och naturupplevelser. Kultur skapar livskvalité och är hälsofrämjande. Vi behöver arbeta för att det ska bli mer kultur i vården men också som ett led i arbetet med en bättre hälsa för sörmlänningen. Den kreativa sektorn är en viktig näring i Sörmland och gör att hela Sörmland kan leva och utvecklas. Folkhögskolorna har en viktig funktion för att främja kultur, integration och hälsa. Verksamheterna vid Nynäs är viktiga att vidareutveckla. Länsmuseet och Scenkonst Sörmland är verksamheter som behövs för kunskapen om vår historia och en levande kultur. Hemslöjdsverksamheten är viktig för att bevara sörmländska slöjdtraditioner och öka kunskapen till sörmländska barn och ungdomar. KRUT- den kreativa näringen behöver uppmärksammas och prioriteras Hälsoval i primärvården- nu har sörmlänningen makten! Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval i Sörmland. Det innebär att primärvården numera drivs som hälsovalsenheter och ska utgöra basen av sjukvården i Sörmland. Alla kan välja vilken enhet man vill lista sig hos och är man inte nöjd så får man byta vårdcentral. Den offentliga vården arbetar på samma villkor som den privata. Det är patienten som styr resurserna. Syftet med Hälsoval är givetvis att skapa en ökad valfrihet för patienterna men också att öka patientens makt. Vården har under många år bedrivits utifrån ett verksamhetsperspektiv; det ska bli spännande att följa hälsovalet och se vilka konsekvenserna blir på 10

kort och lång sikt. Det är den första riktiga valfrihetsreformen i landstingets historia! Hälsovalsenheterna ska också arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom familjecentraler, barn- och mödravårdscentraler, utbildning och information till föräldrar. Arbetet med utformningen av satellitmottagningarna pågår och för oss kristdemokrater är det viktigt att den nära vården också ska vara tillgänglig. Hur verksamheten utformas kan respektive hälsovalsenhet själv orda. Många av distriktssköterskorna har övergått till den kommunala hemsjukvården den 1 januari 2010 så kommunerna kommer att ta ett större ansvar för vård av svårt sjuka äldre i hemmet. I framtiden bör flera delar av den specialiserade vården integreras mer inom hälsovalsenheterna och bli en naturlig del av den nära sjukvården. Kontinuiteten av vården förbättras samtidigt som sjukhusen kan avlastas viss diagnostik och behandling. För att vården ska kunna bedrivas nära patienterna krävs en fortsatt utveckling av nätverksbyggandet mellan primärvård, länssjukvård och den primärkommunala hälso- och sjukvården. Primärvården bör på sikt utvecklas till det som brukar betecknas som närsjukvård. Grundtanken med närsjukvård är att vårdkompetensen samlas runt patienten som så långt som möjligt ska slippa bli hänvisad fram och tillbaka för olika undersökningar och behandlingar. En utveckling av närsjukvård, byggd på en god grundläggande hälsooch sjukvård med inslag av bred specialistkompetens ökar möjligheterna att kunna tillfredsställa de behov och förväntningar som befolkningen ställer. Fritt vårdval Alla sörmlänningar ska kunna välja var man vill ha vård någonstans. Det fria vårdvalet ska gälla all vård med undantag för högspecialiserad vård. Begränsningen inom ortopedi och cancervård, där patienter endast får välja om inte vårdgarantin kan uppfyllas, anser vi ska tas bort. Vi vill att valfriheten ska gälla i hela Mälardalen. Vi vill att man ska kunna lista sig på en vårdcentral även i andra län i Mälardalen. Bor man i Sörmland men arbetar i Stockholm vill vi att man ska kunna lista sig i Stockholm om man önskar det. Slopa begränsningen av det fria vårdvalet inom ortopedi och onkologi. Vi vill att det ska bli möjligt att lista sig i hela Mälardalen, Stockholm, Västmanland, Örebro eller Östergötland. Det ska finnas lättillgänglig information för att underlätta det fria vårdvalet för sörmlänningen. Etiken i vården Hippokrates, läkekonstens och medicinens fader skrev eden som är grunden för etiken i vården och den är lika aktuell och viktig som när den skrevs för 2400 år sedan. Sammanfattningsvis innebär den att vården ska: Aldrig skada Om möjligt bota Ofta lindra Alltid trösta I mötet med sjukvården är det viktigt att både patienter och anhöriga känner trygghet och tillit. De ska kunna förvänta sig god service samt lättillgänglig och relevant information. Vården och verksamheten ska fokusera på patienten som människa och en unik person, inte enbart sjukdomen eller skadan. Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande får inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Patientens egen upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården är ett viktigt mått på vårdens kvalitet. Med personal som strävar efter att möta var och en utifrån dennes förutsättningar och behov ökar medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Ingen människa ska behöva känna sig diskriminerad i mötet med vården. Det är också oerhört viktigt att patienters och anhörigas önskan om information tillgodoses. Även om det kan krävas medicinsk skolning för att fullt ut kunna förstå till exempel ett sjukdomstillstånd eller en behandlingsmetod måste patientens frågor och behov av kunskap om sitt tillstånd respekteras, besvaras och tillgodoses så långt som möjligt. Patienten har rätt att vara och känna sig delaktiga i vården bland annat genom att få ta del av information om olika behandlingar och förväntade resultat. Ett gott bemötande handlar om att respektera patientens självbestämmande, oro och funderingar. Det handlar också om att tydliggöra patientens eget ansvar och medverkan i vården och behandlingen. Många av de anmälningar som görs till patientnämnden handlar om brister i bemötandet. Patientnämndens arbete ska utvecklas och förstärkas. 11

Förstärka det etiska arbetet i hela organisationen Bemötandefrågor ska vara centralt i allt patientnära arbete I mötet med sjukvården är det viktigt att både patienter och anhöriga känner trygghet och tillit Vården och verksamheten ska fokusera på patienten som människa och en unik person, inte enbart sjukdomen eller skadan. Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande får inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Barnens rätt både som patient och nära anhörig ska tillgodoses enligt FN:s Barnkonvention Psykisk ohälsa En människa är så mycket mer än sin fysiska kropp. Ibland blir själen sjuk och behöver vård, men fortfarande står många tabun och rädslor i vägen för att den som behöver skall få den vård och det bemötande som krävs i tid. Sjukvårdens uppgift måste vara att se hela människan, inte bara från fysiska åkommor. Sjukvården måste också bli bättre på att förebygga såväl psykisk som fysisk ohälsa genom att förstärka den hälsofrämjande hälso- och sjukvården. Kan man förhindra att människor blir sjuka och skadade kan man i ett och samma drag spara både pengar och mänskligt lidande. Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Andelen personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom tycks inte ha ökat under senare år men andelen personer som upplever psykiska besvär ökar. En ökning har framförallt skett bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna. I Sverige har cirka 50 000 personer en schizofrenidiagnos och ungefär en till två procent av befolkningen har någon form av personlighetsstörning. Depression är en vanlig sjukdom och studier i Sverige visar att upp till 40-50 procent av kvinnorna och cirka 30 procent av männen någon gång under livet drabbats av behandlingskrävande depression. Under lång tid har många människor inte fått den psykiatriska vård och det stöd som de har behövt, vilket bland annat visades i slutbetänkandet av den nationella psykiatrisamordningen Ambition och ansvar, under ledning av Anders Milton. Staten, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att komma tillrätta med bristerna inom psykiatrin. Något som idag är särskilt oroande är den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. För att möta det ökade behovet krävs en utveckling och ekonomisk förstärkning av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Alliansregeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har under 2007 och 2008 satsat cirka 1 miljard kronor i särskilda satsningar inom psykiatriområdet. Under tre år, 2009-2011, pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,8 miljarder kronor för, det vill säga 900 miljoner kronor per år. Den innefattar en rad olika åtgärder. Syftet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Satsningar på psykiatrisk vård och omsorg ska vara prioriterat inom hälso- och sjukvården och arbetet ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskilde patientens behov. Såväl akut sjuka som kroniskt sjuka patienter ska, utifrån behov, beredas plats inom slutenvård, alternativt öppenvård, och inom närsjukvården. När det gäller tillgång till slutenvård är det viktigt att säkra så att ingen nekas plats eller skrivs ut på grund av platsbrist. Attityden till psykisk ohälsa måste, genom ökad information och kunskap förbättras och bli mer öppen, förstående och tolerant och det är viktigt att kvaliteten inom den psykiatriska vården är lika hög som inom den somatiska vården. Alla former av psykoterapi ska vara tillgänglig för patienter som har behov av terapi. Avtal med privata psykoterapeuter ska tecknas Patientens delaktighet och möjlighet att påverka vården måste förbättras Beroendevården Idag bedriver vi beroendevård i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Vi har även avtal med Vårnäs i Vingåker för avgiftning. Det pågår ständiga diskussioner om beroendevården i länet. Det handlar om läkemedelsbehandlingar och avgiftnings/tillnykting/abstinensplatser. Det är viktigt att vi bedriver en likvärdig beroendevård av hög kvalité för alla våra patienter i länet. Enhetliga riktlinjer, kompetens och tillgången på vårdplatser för abstinensbehandling är nödvändig och ska säkras. Det är också viktigt att personer med beroendeproblematik inte hamnar mellan stolarna och bollas mellan socialtjänst och landstinget. Samarbete mellan myndigheter och olika vårdgivare är central för att skapa en hållbar vårdkedja. 12

Ideella organisationers arbete är en resurs som är viktigt att stödja. De är ett nödvändigt komplement till den övriga vården. Bättre smittskydd är viktigt för våra sprutmissbrukare. För att förbättra hälsan och förhindra smitta av HIV och Hepatit C behövs det införas sprutbyten för injicerande beroendepatienter. Hela den psykiatriska öppen och slutenvården samt beroendevården ska utvärderas och följas upp Beroendevården behöver förstärkas med kompetens och vara likvärdig i hela länet Ideella organisationers arbete är en resurs som är viktigt att stödja. För att förbättra smittskyddet inom beroendevården ska sprutbytesprogram införas i länet Folkhälsa och den ideella sektorn En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en väl utvecklad samverkan mellan samhällets olika organisationer. Det gäller såväl samarbetet mellan myndigheter, regionförbundet, landstinget och kommunerna, som med ideella aktörer. Idrottsutövning, kultur och engagemang och gemenskap i föreningar kan alla ha en hälsofrämjande effekt och bedrivs till stor del av ideella organisationer. Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer, ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes olika behov. Därför är det viktigt att stöd ges till organisationer som arbetar med verksamheter som främjar hälsan. Stöd till den ideella sektorn ska säkras och stärkas Barnsjukvården Det sägs ofta att barnen är det käraste vi har. För att starten i livet för den nyfödda ska bli så bra som möjligt är det viktigt att de blivande och nyblivna föräldrarna får en trygg start i sitt föräldraskap. Det är viktigt att föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans på BB och att de känner sig delaktiga och lyssnade på, vid såväl själva förlossningen som under BB-vistelsen. Föräldrautbildningen på MVC är viktig och ska vara tillgänglig för alla blivande föräldrar. Det är också viktigt att nå blivande föräldrar som fått asyl. Det bör finnas informatörer som en viktig resurs för MVC för att nå dessa kvinnor. Förlossningsvård är akutsjukvård och ska säkra en hög kvalité. Verksamheten ska bedrivas med hög kompetens. Idag har vi förlossningsverksamhet för normalförlossningar i Nyköping samt Mälarsjukhuset som är en resurs för hela länet. Barnläkarjour ska vara tillgänglig dygnet runt och i Eskilstuna ska även neonatalverksamhet bedrivas om vi kan säkra kompetens. För att säkra en hög kvalité i barnsjukvården måste vi också ha samarbete med regionvården genom avtal. Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till hospicevård. Barn som drabbas av sorg, som förlorar syskon eller någon förälder ska ha tillgång till barntraumateam. Barnkompetensen är viktig när det gäller vården för dessa barn. Valfrihet för barnsjukvården gäller. Föräldrar i Nyköping ska kunna söka vård även i Norrköping. Alla ska kunna få information på sitt modersmål om sitt barns hälsa, diagnos, vård och behandling Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till barnhospice. Barn som drabbas av sorg ska ha tillgång till barntraumateam. Projekt med mobila barnteam ska införas i länet Barnhälsovården Barnavårdcentralerna en viktig funktion när det gäller att tidigt upptäcka sjukdomar hos små barn. De fyller även en viktig stödjande roll för nyblivna föräldrar och därför anser kristdemokraterna att hembesök hos förstagångsföräldrar är viktig och inte får prioriteras bort. Barnhälsovården bedriver ett aktivt arbete för att främja hälsa hos våra barn. Våra BVC-sköterskor har en värdefull kompetens och är viktiga för att skapa kontinuitet och trygghet för småbarnsföräldrar. Ett sätt att samla kompetens kring barns sjukdomar och behov och samtidigt tillvarata föräldrarnas funktion och betydelse är familjecentraler. Ibland är det både svårt och dumt att helt skilja mellan medicinska behov och sociala behov och därför måste kommunerna och landstinget bli bättre på att samarbeta när det gäller landstinget och socialtjänsten. Familjecentraler där kommun och landstingsverksamheter arbetar skapar 13

förutsättningar för tryggare föräldrar och friskare barn. Kristdemokraterna vill ha en familjecentral i varje kommun. Att motverka övervikt hos barn är en viktig uppgift inom barnhälsovården. Utvecklandet av övervikt och fetma är i stor utsträckning ärftligt. Om den ärftliga bakgrunden finns är livsstilsfaktorer, sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer avgörande för om övervikt och fetma utvecklas eller inte. Ett barn med fetma i sjuårsåldern löper ungefär 50 procents risk att bli överviktig som vuxen i jämförelse med normalviktig. Förebyggande och tidiga insatser är därför prioriterat. Vi vill att det ska finnas familjecentraler i varje kommun Viktigt att familjer med invandrarbakgrund får information på sitt modersmål Motverka fetma och övervikt hos barn är prioriterat arbete inom barnhälsovården Alla ska få föräldrautbildning på sitt modersmål. Ungdomsmottagningar En annan period i livet där människan kan tänkas ha särskilda behov är ungdomsåren. Många ungdomar mår idag psykiskt dåligt och stress och oro är utbrett bland unga. Det handlar om en ålder där det ibland kan vara svårt att vända sig till sina föräldrar med alla sina problem och därför är det oerhört viktigt att vårt landsting kan erbjuda lättillgängliga vägar in i vården. Ungdomsmottagningar måste handla om mer än preventivmedelsrådgivning även om detta är en mycket viktig uppgift. Tillgängligheten till ungdomsmottagningarna måste bli bättre och dessa mottagningar måste bättre än idag kunna möta behov av psykologstöd. Ungdomsmottagningarna måste ha flexibla öppettider och telefontider för att underlätta för ungdomar att komma i kontakt med mottagningen. Arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar är prioriterat inom ungdomsmottagningarnas verksamhet. Fortfarande är pojkar och ungdomar med invandrarbakgrund underrepresenterade i verksamheten. Säkra ungdomsmottagningsverksamheten i länet Arbetet med förbättrat smittskydd är prioriterat Gratis HPV-vaccin ska införas även till pojkar Hälso- och sjukvård för äldre Ett samhälles människosyn avslöjas genom det sätt på vilket det hjälper och stöder de svaga. Eftersom antalet äldre ökar, växer också behoven av sjukvård och omsorg. Samtidigt räknas inte just denna sjukvård till den mer glamourösa. Vi kristdemokrater ser det som ett anständighetskrav att satsa på äldresjukvården. Vi motsätter oss ytterligare indragningar av vårdplatser för äldre. De äldre har rätt till lika god vård och behandling som alla andra. För att skapa en bra vård på rätt nivå för äldre invånare bör kompetensen kring äldres sjukdomar och vårdbehov stärkas inom närsjukvården. Det är viktigt att patienter med komplex sjukdomsbild kan erbjudas en adekvat och anpassad vård som präglas av närhet och kontinuitet för att skapa trygghet hos gamla och multisjuka patienter. ASIH-verksamheten är en viktig funktion för att skapa trygghet för den som är svårt sjuk och vill ha vård i hemmet. Mobila äldreenheter ska finnas i alla länsdelar ASIH-verksamheten ska säkras i hela länet IT- vården I Sverige satsas miljarder kronor varje år på IT inom vården. Vården i dag är helt beroende av datastöd för att kunna fungera. Det handlar både om vårdadministration, integrering i vårdprocesser, elektronisk utrustning mm. Användningen av IT ökar hela tiden och kommer att fortsätta öka. Sörmland finns med i den Nationella IT-strategin som bygger på en nationell patientöversikt; en patient, en journal. Samarbetet mellan de direkta vårdverksamheterna och utvecklingen av IT-stöd är central för att satsningarna ska leda till ökad effektivitet för personalen, ökad säkerhet och patientnytta. När det gäller samarbetet med kommunerna och informationsutbyte har IT en central roll. Ett sätt att göra vården tillgängligare är att utveckla internetbaserade tjänster för bokning av vårdtjänster. Landstinget ska utveckla och förbättra dessa tjänster för alla sörmlänningar. Avsätta resurser för IT-utveckling för förbättrad patientnytta och säkerhet Utveckla och förbättra internetbaserade vårdtjänster och bokningssystem i landstingets verksamheter Förbättra IT-kommunikationen med länets kommuner 14

Sjukresor Vi bedriver vård i samtliga länsdelar i Sörmland. Det är viktigt att vi underlättar för både patienter och personal att ta sig till våra vårdverksamheter. Under mandatperioden har den sk Pulsen lagts ner. Syftet med Pulsen var att patienter i västra och mellersta Sörmland enkelt skulle kunna ta sig till Mälarsjukhuset för vård och behandling. Det har skett strukturförändringar i vården och allt mer av den specialiserade vården i länet sker i Eskilstuna. Att tillförsäkra att vården är tillgänglig även för patienter som bor i andra länsdelar är därför viktig. Pulsen bör återinrättas för sjukresor i länet. Vid upphandlingar av sjukresor ska vi ställa krav på att fordonen använder förnyelsebara bränslen. Sedan 1 jan 2010 har vi Hälsoval i Sörmland. För de patienter som väljer att lista sig på andra enheter än där man bor så bör reglerna ses över så att patienter kan ta sjukresa till den Hälsovalsenhet man valt. Inrätta Pulsen i länet Möjlighet att få sjukresa till annan Hälsovalsenhet om man valt någon utanför hemkommunen Hållbar utveckling i landstinget Behovet av en hållbar utveckling och utvecklingen av miljöarbetet i landstinget är prioriterat. Vi behöver minska klimatpåverkande växthusgaser, satsa på energieffektivisering och förnybar energi. Landstingets alla transporter bör ske med förnyelsebara bränslen för att minska miljöbelastningen. Införandet av miljöledningssystem i hela organisationen ska fullföljas. Upphandlingar ska ske enligt gällande policy. Uppföljning ska ske kontinuerligt för att politiken ska kunna vidta nödvändiga åtgärder. Upphandling är ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan och nå en hållbar utveckling. I EU:s program för den integrerade produktpolitiken har EU-kommissionen uppmanat alla medlemsstater att arbeta fram nationella handlingsplaner för att öka den miljöanpassade upphandlingen. Läkemedel och miljöpåverkan är ett viktigt område. Vi behöver arbeta intensivt för att minska belastningen på miljön när det gäller läkemedel och läkemedelssubstanser, det handlar främst om hormoner, antibiotika och cytostatika. Utbildning behövs och ökat stöd till förskrivare för att kunna göra miljövänligare förskrivningar. För att upprätthålla en god hälsa är kvalitén på maten viktig. Närodlade mat och ekologiska produkter bör upphandlas i större utsträckning än idag. Målet bör också vara att minska matavfallet i vården. Vi har verksamheter i hela länet vilket innebär att vi har mycket transporter i länet. Det handlar om ambulanstransporter, sjukresor, varutransporter och personal som åker dagligen med bil i länet. Våra fordon bör drivas med förnyelsebara bränslen för att minska miljöbelastningen och vid upphandlingar av sjukresor ska det vara ett krav. Ökade möjligheter ska finnas att ha videokonferenser, det spar tid och minskar utsläppen. All upphandling ska vara miljöanpassad Landstinget ska använda fordon som drivs med förnyelsebara bränslen Lustgasdestruktion ska finnas på samtliga förlossningskliniker Läkemedel och miljö ska följas upp med målet att minska belastningen på miljön och påverkan på djurlivet Läkemedelskommittén ska i rekommendationslistan redovisa läkemedlens miljöpåverkan och ta ansvar för ökad kunskap hos förskrivare om läkemedel och miljö. Upphandling av närodlad mat och ekologiska produkter ska ske Minska matavfallet vid våra vårdinrättningar Öka tillgängligheten och möjligheterna för videokonferenser i hela länet Öka energieffektiviseringen och öka investeringarna i energisnåla produkter Samarbete mellan landstinget och kommunerna Sedan årsskiftet 2010 ansvarar kommunerna i länet för hemsjukvården. Många distriktssköterskor som tidigare arbetade i landstinget gick över till kommunerna. Vi har ett gemensamt ansvar för många äldre- och multisjuka äldre men också när det gäller verksamheter inom psykiatri- och beroendevård, personer med funktionsnedsättningar, familjecentraler mm. Det finns mycket kvar att göra och det är viktigt att vi fördjupar vårt samarbete inom psykiatri och beroendevård. På sikt kan det vara möjligt att vi har en huvudman så vi inte har ett uppdelat ansvar för patienter och vårdtagare. I länet behöver vi inrätta ett gemensamt organ där vi kan arbeta gemensamt med dessa frågor. Det är en stor brist att det inte finns den möjligheten i dag. De personer vi har ansvar för ska inte behöva ramla mellan stolarna. Vi måste se till så vi använder våra resurser så klokt som möjligt till nytta för våra vårdtagare. 15

Utveckla samarbetet med kommunerna inom psykiatri och beroendevården Införa ett samarbetsorgan för vård- och omsorgsfrågor i länet Utreda förutsättningarna för enbart en huvudman inom beroendevården i länet Samarbetet med andra landsting och regioner För närvarande har vi samarbete inom hälso- och sjukvårdsregionen med sex andra landsting när det gäller högspecialiserad vård i Samverkansnämnden. Vi har upphandlat högspecialiserad vård tillsammans med Västmanland som ska börja gälla fr o m 2011. I den gemensamma nämnden tillsammans med Västmanland (DU-nämnden) bedriver vi en rad samarbetsprojekt inom vissa specifika vårdområden. Vi diskuterar även ett fördjupat samarbete inom upphandlingsområdet samt personal- och bemanningsfrågor. Under mandatperioden har vi skapat ett nytt samarbete med Stockholm, Västmanland och Örebro läns landsting. Vi har en gemensam avsiktsförklaring som handlar om samarbete främst inom utbildning och kultur. Syftet är att påbörja ett arbete som på sikt kan leda till en gemensam Mälardalsregion. Målet är också att underlätta för patienter i vår region. Många arbetspendlar i regionen och det handlar om att göra vardagslivet lite enklare för de som bor och verkar i Mälardalen. För södra delen av länet är det viktigt att utveckla samarbetet med Östergötland. Det ska vara möjligt att söka vård även i Östergötland för sörmländska patienter. Det handlar om avtal inom Hälsoval men också inom barnsjukvården. Utveckla DU-samarbetet ytterligare Utveckla och fördjupa samarbetet med Stockholm, Västmanland och Örebro på våra spår. Landstinget bör arbeta för att få trafikeringstillstånd. I dagsläget betalar vi SJ för trafik på UVEN samt Svealandsbanan. Byggandet av Citybanan är grunden för att tågtrafiken och arbetspendlingen ska fungera. Avtal om finansieringen av Citybanan har tagits av samtliga kommuner i Sörmland. Persontrafik på TGOJ finns inte i dagsläget. Frågan har utretts och ska skattebetalarna bekosta persontrafik på TGOJ bör det vara ekonomiskt hållbart och försvarbart och vägas mot andra regionala infrastrukturinvesteringar i länet. Ostlänken-projektet bör genomföras för att underlätta både arbetspendling och annat resande inom Sverige/Europa genom höghastighetsnätet. I dagsläget är det fortfarande ovisst hur höghastighetståg och banor ska genomföras och finansieras. För att den framtida stambanetrafiken ska fungera är det viktigt att utbyggnaden av Götalandsbanan och Europakorridoren blir verklighet. Tydliggöra finansieringen av den regionala trafiken i kommande konsortialavtal Arbeta för genomförandet av Ostlänken Arbeta för trafikeringsrätt för regional tågtrafik Säkra den regionala arbetspendlingen i och till/från länet, både tåg och buss. Trafik och kommunikationer Landstinget ansvarar tillsammans med kommunerna för Länstrafiken i länet. Kommande arbete omkring det sk konsortialavtalet bör tydliggöra ansvaret mellan den kommunala och regionala trafiken. Landstinget ska ta ett större ekonomiskt ansvar för att underlätta pendling mellan de större orterna i länet. Det handlar om att korta restider mellan våra huvudorter för att underlätta kollektivt resande för arbetspendling. Avreglering av tågtrafiken är beslutad och kommer att gälla från den 1 jag 2011. Som trafikhuvudman saknar landstinget trafikeringstillstånd på järnväg. Det innebär att vi är beroende av SJ för att få trafik 16

Ett mänskligare Sörmland 17

Det öppna landstinget De mänskliga rättigheterna gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att dess åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. I Sverige har det ålagts kommuner och landsting att ansvara för flera av rättigheterna. Sverige har i internationella konventioner åtagit sig att till fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna. 1 Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks har regeringen och den statliga och kommunala förvaltningen. Ett enigt världssamfund och Förenta Nationerna har i många olika beslut, däribland Wiendeklarationen år 1994, betonat att de olika rättigheterna alltid ska ses som universella, ömsesidigt samverkande och som delar av samma helhet. Vid alla beslut som rör barn, som vidtas av offentliga organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnkonventionen fastslår barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätten till sjukvård och rehabilitering. 2 Konventionsstaterna ska sträva efter att till fullo säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Staten ska säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen, att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning och barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Staten ska dessutom verka för att utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor. Svenska staten har erkänt rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt ska innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att minska foster- och spädbarnsdödligheten och främja barnets sunda utveckling, förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården, förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar, yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom. Staten har därtill erkänt rätten för var och en till utbildning. De är överens om att utbildningen ska syfta till att till fullo utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Grundläggande utbildning ska så långt möjligt uppmuntras och intensifieras för dem som inte har genomgått eller avslutat grundskoleutbildning. Staten har erkänt rätten för var och en att delta i kulturlivet. Enligt barnkonventionen ska staten respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet sam för rekreations- och fritidsverksamhet. Den Europeiska sociala stadgan, i vilken staten förbundit sig att med alla tillgängliga medel verka för, anger att var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. I regeringsformen anges att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten och att det särskilt ska åläggas det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Landstinget har enligt kommunallagen allmän och speciallagsreglerad kompetens. Till de viktigare speciallagarna hör hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen, som fastslår att landstinget ska bedriva en hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen. 1 Förenta Nationerna: Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) 2 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter antagen av Generalförsamlingen 20 november 1989 18