Strategirapport för Kapacitetsutveckling och Samverkan september 2011 september 2012



Relevanta dokument
Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer september 2011 september 2012

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM)

Handbok. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

STRATEGIPLAN

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Plattform för Strategi 2020

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Ramar och kriterier Minor Fields Studies 2017

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Analys av Plattformens funktion

Promemoria. Utrikesdepartementet

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Förslag till Verksamhetsplan 2011

AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

inom hållbar social utveckling

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Policy Fastställd 1 december 2012

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning. Ansökningsomgång 2011

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Internationell strategi. för Gävle kommun

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Internationell strategi

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Denna indikativa strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med GAVI för perioden

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Internationell strategi

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Strategi för digital utveckling

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Transkript:

Strategirapport för Kapacitetsutveckling och Samverkan september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Strategin för kapacitetsutveckling och samverkan har lett till nya och fördjupade samarbeten samt goda resultat sedan september 2011. Det övergripande målet kommer troligen att uppnås liksom målen inom respektive verksamhetsområde. Svenska, nationella och internationella aktörer har fått ökad möjlighet att bidra till målen för utvecklingssamarbetet genom de samarbetsformer, samverkansmöjligheter och kapacitetsutveckling som erbjuds genom strategin. Nyligen publicerade rapporter visar att en stor andel av deltagarna i internationella utbildningsprogram (ITP) och deras chefer anser att organisationernas kapacitet ökat vilket lett till förändringsprocesser för effektiv fattigdomsbekämpning. Sida bedömer att kvaliteten och genomslaget för programmen succesivt har förbättrats. Sedan januari 2011 har drygt 1 100 deltagare börjat ett internationellt utbildningsprogram (ITP), därtill kommer ca 750 deltagare antas under 2012. i Sida konstaterar att hälften av de som fullföljt ett multilateralt resursbasprogram fortsätter inom FN eller Världsbanken samt att tidigare Bilaterala Biträdande Experter fått arbete på myndigheter och enskilda organisationer i Sverige. I september 2012 är 102 personer placerade på utlandsmyndigheter, enskilda organisationer i samarbetsländerna samt FN och EU. En tydlig trend är att möjligheterna till fortsatt karriär inom multilaterala organisationer minskar då det finns färre tjänster på högre nivå. En annan trend är att konkurrensen och kvalifikationerna bland de sökande ökar. Sida ska under 2013 göra en översyn av programmet i syfte att anpassa det till behov, arbetsmarknad och målgruppens kvalifikationer. Samtidigt ska det multilaterala programmet ses över i förhållande till förutsättningarna att få kontinuitet i satsningarna genom fortsatt karriär och högre tjänster inom FN och EU. Sidas samarbete med näringslivet ökar, liksom antalet insatser inom programmet Business 4 Development (B4D) Portföljen av insatser är väl sammansatt med en relativt god geografisk spridning (visst fokus på Afrika) och ett brett spektrum av aktörer. Metodutveckling är en viktig del av arbetet och genom B4D har ett antal instrument och samarbetsformer utvecklats. Under nästa verksamhetsår (strategins sista år) ska Sida analysera instrumentens effektivitet. Under rubriken drivers of change har Sida samlat samverkan mellan civilsamhällets och näringslivets organisationer som bidrar till att förändra och påverka företags Sida 1 (19)

sociala ansvarstagande och förflytta globala marknader för stora handelsvaror mot hållbar utveckling. Ett sådant samarbete är Market Transformation Initiative tillsammans med Världsnaturfonden och ett antal stora multinationella företag. Ett exempel på resultat finns i Pakistan där bomullsodlare minskat användning av vatten med 39 % och av bekämpningsmedel med 47 %. ii Samtidigt har IKEA förbundit sig att enbart ha better cotton i sitt sortiment från och med år 2015. Utöver de konkreta resultaten från MTI-partnerskapet finns goda tecken på ringar-på-vattnet-effekter hos de deltagande företagen, dvs att de gör mer för ökad hållbarhet inom sina verksamheter, utöver själva MTI-arbetet. På så sätt kan MTI vara katalytiskt i två steg. Överlag bedömer Sida att de instrument och erfarenheter som utvecklats inom B4D skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt samverka med näringslivet. Utmaningarna ligger i att engagera och stimulera ännu fler aktörer och att åstadkomma samverkan mellan aktörer för att uppnå målen i strategin. En fortsatt satsning på kommunikation (intern och extern) och kompetensutveckling av handläggare på Sida är viktig för att tydliggöra näringslivets roll för hållbar utveckling. Också inom området Informations- och kommunikationsteknologi för utveckling (ICT4D) har Sida etablerat samarbeten inom strategins alla målområden, ett exempel är stödet till mobila finansiella tjänster för hushåll och mindre företag genom FNs Capital Development Fund. Verksamheten vid Sida Partnership Forum bedömer Sida stärker strategins övriga verksamhetsområden liksom andra delar av utvecklingssamarbetet. Synergier uppnås inom strategin genom att t ex etablera BBE tjänster med inriktning på ökat samarbete med näringslivet och inom ICT-området. Sida har också lyckats integrera strategins områden och instrument i genomförandet av andra bilaterala och regionala samarbetsstrategier. Strategin löper ut 2013 och Sida intensifierar nu arbetet med metodutveckling och resultatuppföljning inom alla strategins verksamhetsområden för att säkra strategins måluppfyllelse och dra lärdomar inför kommande strategier. 1. INLEDNING Enligt regeringsbeslut den 2010-11-04 styrs Sidas arbete på anslagspost 24 Kapacitetsutveckling och Samverkan av strategin för kapacitetsutveckling och samverkan 2011-2013. 2. EKONOMISK RAM OCH UTFALL Allokeringen för strategin för kapacitetsutveckling och samverkan för 2012 uppgår till 730 MSEK (anslagspost 24 i regleringsbrevet 2012). Detta inkluderar sparande om 20 MSEK från föregående år. Till och med den 30 september 2011 har totalt 371 MSEK utbetalats, vilket motsvarar 51 % av anslag och sparande för 2012. 91 % av delegerade medel är avtalade. Sida 2 (19)

Allokering Utfall Prognos 2012 (MSEK) 1 jan- 30 sep jan-dec (MSEK) (MSEK) Internationella utbildningsprogram, ITP 180 72,5 170 Resursbasutveckling 240 180 235 Stöd genom och samverkan med 225 83 225 näringslivets aktörer, B4D Informations- och kommunikationsteknologi 70 28,5 79 för utveckling, ICT4D Sida Partnership Forum 18 13 17,5 Totalt 730 377 726,5 Sida bedömer att hela anslaget kommer att utnyttjas 2012, såsom redovisats i senaste finansiella uppföljningar. Under året har Sida fördelat om medel mellan strategins verksamhetsområden för att uppnå fullt anslagsutnyttjande. Av samma anledning har det varit nödvändigt att prioritera identifiering och beredning av insatser med större volym. Ny bemyndiganderam för 2013 och framåt är 1 200 MSEK, varav ca 843 MSEK är intecknat. Sida bedömer att den nya ramen kommer kunna intecknas till fullo. 3. RESULTAT - STRATEGIGENOMFÖRANDE Övergripande mål för strategin: Det övergripande målet för samarbetet genom kapacitetsutveckling och samverkan är god kapacitet och kompetens hos såväl svenska som internationella aktörer, inklusive i utvecklingsländer, att bidra till målen för det internationella utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa. Strategins verksamhetsområden är: Kapacitetsutveckling i utvecklingsländer genom internationella utbildningsprogram (ITP) Resursbasutveckling (främst genom svensk tjänstgöring i multilaterala organisationer och EU, utbildningsprogram inom Sidas fältverksamhet, stipendium-, utbytes- och praktikprogram) Samverkan med och stöd genom näringslivets aktörer (B4D) Informations- och kommunikationsteknologi för utveckling (ICT4D) Inom strategin finns även verksamheten vid Sida Partnership Forum (SPF) som har i uppdrag att stärka genomförandet av strategins verksamhetsområden och övriga delar av utvecklingssamarbetet genom utbildningar, kompetensutveckling och mötesplatser/ Sida 3 (19)

arenor för ökade synergier och höjd biståndskapacitet bland utvecklingssamarbetets aktörer samt bidra till att utveckla resursbasen. 3.1 Kapacitetsutveckling genom Internationella Utbildningsprogram, ITP Mål för verksamhetsområdet: God kompetens och hög kapacitet hos organisationer i utvecklingsländer att driva förändringsprocesser för mer effektiv fattigdomsminskning. Organisationerna representeras av enskilda individer som utvecklar god kompetens i sakfrågor samt hur denna kunskap kan tillämpas och förmedlas. Instrument inom detta område är Internationella utbildningsprogram (ITP) samt U4 Anti-Corruption Resource Center och Internationellt Centrum för Lärande för Hållbar Utveckling (SWEDESD) vid Högskolan på Gotland. Antal avtalade insatser på globala medel är 51 st. 1 Under perioden januari augusti 2012 har 5 insatser avslutats medan 4 nya avtal har undertecknats. Beredning av det förnyade samarbetet med Högskolan på Gotland för verksamheten vid SWEDESD fortsätter och en finansiell revision kommer att göras av pågående verksamhet. Under 2012 erbjuder Sida 29 internationella utbildningsprogram (ITP) på det globala anslaget för kapacitetsutveckling och samverkan 2. Löpande analys av befintligt och planerat utbud tillsammans med Sidas tematiska rådgivare liksom de operativa verksamheterna slår fast att programmen är riktade mot för Sverige prioriterade områden. Huvuddelen av programmen med start 2012 återfinns inom marknadsutveckling, därefter är det relativt jämt fördelat mellan sektorerna. Under 2011 deltog 1 050 personer i ITP. 3 Ytterligare 725 deltagare kommer att antas till program med start under 2012. 4 Sedan strategiperiodens start januari 2011 har drygt 1 100 deltagare påbörjat ett program. 5 Sida har fortsatt sitt arbete med förbättrad analys av aktuella problem i samarbetsländerna under såväl utveckling av nya program som vid årliga portföljanalyser. Därtill har tydligare krav ställts på arrangörerna att göra fördjupande inledande analyser och uppföljning av resultat. Detta har inneburit en ökad arbetsintensitet dels 1 Insats definieras som grundläggande globalt program, globala dubbleringar, resultatseminarier, administration samt stöd till SWEDESD och U4. Förlängda program på globala medel är inte inkluderade. 2 Ytterligare 11 program erbjuds på andra anslag. 9 av dessa är dock regionala eller nationella varianter (s.k. dubbleringar) av globala program, och KAPSAM har därigenom bidragit till att kapacitetsutveckling genom andra anslag. 3 Siffran avser ITP med global målgrupp som finansieras på detta anslag. Om regionala och nationella program som finansieras på andra anslag räknas med är siffran 1 453 st för 2011. 4 1 000 deltagare kommer att starta 40 ITP på alla Sidas anslag år 2012. 5 Med anslaget för 2012 finansieras också deltagare på program som startat tidigare år i och med att de individuella programmen sträcker sig över mer än 12 månader. Sida 4 (19)

för Sida, dels för programarrangörerna, vilket fått till följd både att antalet ITPprogram (och därmed det totala antalet deltagare) har minskat under strategiperioden i förhållande till tidigare år, och en kostnadsökning av programmen räknat per deltagare. 6 Sidas bedömning är att den något större investeringen per program är nödvändig för att höja kvaliteten på verksamheten och för att öka förutsättningarna för resultat i deltagande organisationer. En konsekvens av ökat analysarbete är också att programutbudet tydligare avspeglar svenska prioriteringar inom olika politik- och sakområden liksom i de bilaterala och regionala samarbetena. Rådgivning och stöd till andra enheter som också genomför internationella utbildningsprogram har ökat. Genom att ITP används inom ramen för andra samarbetsstrategier breddas utbudet och aktörer. Sida har också åstadkommit en närmare koppling till bilateralt och regionalt samarbete såsom har slagits fast vid tidigare samråd med UD, och har koncentrerat ITP till färre länder. 7 Huvuddelen av deltagarna kommer från länder med vilka Sverige bedriver annat bilateralt utvecklingssamarbete, 4/5, vilket Sida anser är en rimlig balans. Därutöver kommer deltagare från länder som bedöms ha värdefulla erfarenheter. Alla utvecklingsländer är välkomna att söka till ITP liksom kurser vid SWEDESD, för vissa ITP har dock en mer restriktiv landlista slagits fast. Sida anser att kvaliteten därmed har höjts på verksamheten samt ger ökade förutsättningar för att möta de utmaningar som lyfts i tidigare strategirapporter, att mäta hur utbildning av individer leder till utveckling av organisationer. Effektivitetsrevisionen av ITP-instrumentet 2011 liksom uppföljningar som Sida låtit göra sedan förra rapporteringstillfället visar samtidigt att en stor andel av deltagarna och deras överordnande anser att organisationerna tack vare programmen har ökad kapacitet att driva och bidra till förändringsprocesser för effektiv fattigdomsbekämpning. 8 Uppföljningarna visar överlag att flera deltagare har avancerat i sina organisationer eller sektorer och att flera av dem har påverkat sina respektive organisationer positivt samt bidragit till införande av nya metoder och arbetssätt. 9 Sidas bedömning är att strategimålet för verksamheten är på god väg att uppnås; utbudet av olika program och kurser speglar prioriteringar i det svenska utvecklings- 6 Kostnaden per deltagare i program som handlades upp 2008 låg på 160 000 SEK, för det program som handlats upp 2012 ligger den på 190 000 SEK per deltagare. Kostnaderna är inte kompenserade med hänsyn till kostnadsprisindex. 7 2011 hade Sida deltagare från 62 länder på de globala programmen. 8 Sexual and Reproductive Health and Rights 2006-2010; Management of Hydro Power Development and Use 2007-2010; översyn av ITP-portföljen inom Ekonomisk Tillväxt (inkluderande utvärdering av Strategic Business Management 2006-2010); alumni-träff i Colombia för programmen Air Pollution Management samt Climate Change Mitigation and Adaptation. Med ett undantag (SRHR) har oberoende utvärderare också medverkat. 9 Värt att notera är att dessa program liksom huvuddelen av de ITP-program som avslutats under aktuell strategi utvecklades och handlades upp 2004-2005 med fokus på individuell kapacitetsutveckling med svag koppling till dito på organisationsnivå. Under genomförandet har Sida arbetat med reviderade målformuleringar och mer fokuserad inbjudning till strategiska länder och organisationer. Sida 5 (19)

samarbetet; den globala ansatsen upprätthålls med en prioritering mot länder med bilaterala och regionala samarbeten; instrumentet ITP leder till resultat. Sida ser dock risk att instrumentet ITP inte utnyttjas till sin fulla potential för att nå effekt i det svenska utvecklingssamarbetet. Vidare utgör tidigare ITP-deltagare en outnyttjad resurs för dialog och samverkan. Det konstareras att när ITP finns med i en strategi (såsom den för regionalt samarbete med Mellanöstern och Nordafrika) tillför Sida resurser och integrerar ITP-instrumentet på ett strategiskt sätt inom utvecklingssamarbetet och uppnår resultat. 10 3.2. Resursbasutveckling Mål för verksamhetsområde resursbasutveckling: Ökat genomslag för svenska prioriteringar i det internationella utvecklingssamarbetet. Återföring av erfarenheter från internationellt utvecklingssamarbete till svenska aktörer. För att uppnå målet ska Sida Stödja verksamhet för att öka antalet anställda kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade internationella och regionala organisationer genom särskilda program för tjänstgöring vid mulitlaterala/internationella organisationer, som JPO, SARC mm 11 Stödja utbildningsprogram inom Sidas fältverksamhet, som programmet för bilaterala biträdande experter (BBE-programmet.) Stödja verksamhet för att bredda den svenska resursbasen genom särskilda program för yngre personer inom ramen för både högskoleutbildning samt inom näringslivets och det civila samhällets organisationer, genom de sex program Sida finansierar hos Internationella Programkontoret (IPK) De bilaterala och multilaterala programmen inom FN- och EU-systemen fortsätter att rekrytera och placera yngre akademiker i enlighet med fastslagna målbilder, utifrån tematiska prioriteringar och genom val av strategiska organisationer. Antal avtalade insatser är 117 st. 12 Under perioden januari augusti 2012 har 5 insatser slutförts medan 3 nya avtal har undertecknats. September 2012 är 102 personer placerade i pågående multi- och bilaterala utbildningsprogram. Sida utvärderade det särskilda programmet för Yngre Konsulter under våren 2012 och fann att målen inte uppnåtts. Konsultuppdragen var i allmänhet alltför korta för att 10 Strategirapport för MENA september 2011 september 2012, utkast 121003 11 Junior Professional Officer, Special Assistant to the Resident Coordinator samt Junior Expert to Delegation, JED. 12 Insatser för placeringar inom respektive program, stöd till Internationella Programkontoret samt stödinsatser såsom rekrytering och förberedelsekurser. Sida 6 (19)

bidra till målet för resursbasutveckling, dessutom kan målgruppen delta i det bilaterala resursprogrammet. 13 Sida beslutade mot bakgrund av detta att avsluta programmet. Under 2012 har en särskild satsning genomförts för att stärka den svenska resursbasen inom näringslivssamverkan och ICT4D inför en förväntad ökning av kompetensbehov inom dessa områden. Sammanlagt 21 personer har erbjudits BBE-placeringar på ambassader och organisationer i Sidas samarbetsländer. Sida har på ett effektivt sätt lyckats förankra denna satsning i den operativa verksamheten i av Sverige prioriterade länder och regioner. Antalet placeringar inom de multilaterala programmen för JPO och SARC har ökat jämfört med tidigare år, som svar på ett stort intresse i svensk utrikesförvaltning och hos FN-organen. EU avslutar sitt nuvarande JED-program i december 2012 till följd av förändrad utrikesförordning. Diskussioner pågår mellan EU, Sida och UD om ett eventuellt svensk deltagande i det föreslagna nya programmet som startar 2013. Sida finansierar genom en ramöverenskommelse med IPK sex stipendie- och utbytesprogram. Resultatstyrningen av programmen har förbättrats och Sida anser att måluppfyllelsen är god. Sida har under 2012 fortsatt effektivisera rekryteringsprocessen genom att lägga ut fler moment på externa parter. 14 Styrning och uppföljning av verksamheten ligger kvar på Sida. Sedan strategin började gälla januari 2011 har 56 personer slutat sina anställningar och utbildningsprogram, 11 av dessa har erhållit sk finansiella karriärstöd (bidrag till återinträde på den svenska arbetsmarknaden). Sida har inlett arbetet med att följa upp de som avslutat sin tjänstgöring på ett systematiskt sätt, framför allt som underlag för analys inför en ny strategi från 2014. Redan nu kan konstateras att hälften av de som fullföljt ett multilateralt utbildningsprogram fortsatt inom FN eller VB; tidigare BBEare återfinns på myndigheter och enskilda organisationer i Sverige. Sida ska under 2013 att göra en översyn av resursbasprogrammen för att analysera resursbasprogrammens effektivitet i förhållande till verksamhetens mål. 15 Översynen genomförs i nära samarbete med intressenter och aktörer. Tanken är att resultaten av översynen ska bidra till framtagandet av ny strategi. Sida bedömer att strategimålen kommer att uppnås för verksamhetsområdet multi- och bilaterala resursbasprogrammen samt samarbetet med IPK. Sida bedömer att 13 Beslut 2012-001927 14 UNDP, UNICEF, UNWOMEN och Världsbanken gör sina egna kortlistor av sökande. Rekrytering av BBEare utförs av extern rekryteringskonsult, liksom språktester och förberedelsekurser. 15 Detta inkluderar alla instrument som bidrar till resursbasutveckling: bilaterala och multilaterala resursbasprogram, IPK samt verksamhet vid SPF. Sida 7 (19)

verksamheten uppfyller målet med ökat genomslag för svenska prioriteringar, dels genom att följa den med UD överenskomna målbilden för det multilaterala programmet och dels genom en löpande analys av tematiska prioriteringar och behov av resursbasutveckling. Vad gäller stöd till fortsatt karriär inom FN fortsätter Sida sitt arbete tillsammans med UD. Under perioden har Sida sett en trend av minskad möjlighet att få in svenskar på högre positioner inom multilaterala organisationer till följd av snävare finansiella ramar inom FN-organen. Färre tjänster på högre nivå betyder minskade möjligheter för de svenskar som genomgått ett resursbasprogram att fortsätta sin karriär inom FN, med risk att strategins första delmål inom verksamhetsområdet inte uppnås. För att motverka denna risk, kommer Sida att bjuda in UD till ett samlat arbete 2013 och inför kommande strategi för att målbilderna för strategiska organ för svenska placeringar på lägre och högre nivå är samstämmiga. 3.3 Stöd genom och samverkan med näringslivets aktörer, B4D Mål för verksamhetsområdet: Näringslivsaktörer som bidrar effektivt till målen för det internationella utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa. För att uppnå målet bidrar Sida med finansiering och kompetens till insatser (finansierade på flera anslag) samt mobiliserar andra resursflöden och stimulerar samverkan mellan aktörer utan finansiella åtaganden från Sida. Antal avtalade insatser på det aktuella anslaget är 67, vilket är en kraftig ökning i förhållande till samma tidpunkt 2011. Detta är ett resultat av att Sida avsatt resurser för att identifiera och bereda ett stort antal insatser. Under perioden januari augusti 2012 har 3 insatser avslutats och 13 nya avtal har undertecknats. De samarbeten som initierats med näringslivet inom andra strategier redovisas inte i denna rapport. Det är Sidas bedömning att nuvarande portfölj är väl sammansatt med en relativt god geografisk spridning (visst fokus på Afrika) och brett spektrum av aktörer. Sida 8 (19)

Globala 18 Bilaterala 7 (Demokratiska republiken Kongo, Irak 2 st, Palestina, Sydsudan, Uganda, Zambia) Regionala 6 Figur 1. Geografisk spridning av pågående insatser september 2012 Inom PPP-samarbeten (Public Private Partnership) är det fortfarande en övervägande andel svenska företag, men en ökning av utländska företag förväntas. Den tidigare rapporterade utmaningen i att nå balans mellan stora och säkra initiativ med kända parter i förhållande till mer innovativa insatser med nya aktörer ligger fast som en följd av fokus på fullt anslagsutnyttjande. Med flera avtal om större program i hamn, kommer Sida nu att prioritera att samverka med nya aktörer och mobilisera andra finansiella resurser. Anslaget finansierar framförallt globala och regionala insatser. Andelen nationella insatser kan förväntas öka när fler PPPer etableras, eftersom alltfler av dessa bekostas på landramar (då de är landspecifika). Samtidigt anser Sida att det finns anledning att ha beredskap för att samarbeta (också finansierat på det globala anslaget) med företag i medelinkomstländer som Indien och Kina. Där finns goda möjligheter att effektivt bidra till fattigdomsminskning eftersom det är i dessa länder den största mängden fattiga människor finns. Det finns också ett intresse från stora företag att etablera sig i Indien och Kina vilket skapar fler möjligheter för PPP-samarbeten. Det har visat sig effektivt att stödja strategiska ICT4D-insatser tillsammans med näringslivet. Exempel på samarbeten är stödet till en företagsinkubator med fokus på ICT-entreprenörer i Uganda (Global Business Labs) och flera insatser inom IAPn såsom ICT-baserade vädertjänster i Ghana och solceller för laddning av mobiltelefoner. Det samarbete kring en vattenfacilitet tillsammans med IFC som planerats sedan i våras har inte gått framåt enligt plan och Sida överväger nu alternativa samarbetsparter. Sida 9 (19)

Inom flera initiativ samverkar Sida med andra givare, t ex Dfid och USAID. Samverkan med andra givare har även stärkts i samband med arbetet inför och under högnivåmötet i Busan. Det är idag inte möjligt att genom Sidas insatshanterings-, statistik- och ekonomisystem mäta och redovisa resultat av arbete som inte är direkt kopplat till en insats finansierad Sida. Målet att engagera och stimulera näringslivets aktörer för fattigdomsminskning 16 uppnås också genom andra verksamheter som inte belastar utvecklingssamarbetets anslag. Det innebär att målen i denna strategi (ännu idag) inte kan rapporteras fullt ut. Ett arbete pågår för att registrera arbetsinsatser och effekter som inte är kopplade till utbetalningar. Vad gäller utväxling av biståndet bidrar B4D till att Sidas nya insatshanteringssystem ska innehålla rapportering på utväxling. Som uttalat uppdrag i regleringsbrevet är detta en fråga för hela myndigheten och utgör en viktig del i arbetet med ett kostnadseffektivt bistånd. Som Sida har tagit upp vid tidigare samråd är intresset för samverkan med näringslivet stort inom Sida och på Utlandsmyndigheterna. Samtidigt finns det en risk att näringslivets roll för utveckling inte utnyttjas till sin fulla potential inom utvecklingssamarbetet. Näringslivssamverkan är än så länge inte en integrerad del av utlandsmyndigheternas utvecklingssamarbete, såsom t ex är fallet med samverkan med civila samhällets organisationer. För att åstadkomma ökad samverkan med näringslivet inom fler strategier och kontexter har Sida under det senaste året arbetat strategiskt med kompetensutveckling, kommunikation och samverkan med näringslivet inom Sida, med utlandsmyndigheter och externt. Ett internt kunskapsnätverk för näringslivssamarbete har etablerats. Hemsidan har utvecklats och ett nytt informationsmaterial har tagits fram för att sprida lärdomar och erfarenheter. Satsningen på Bilaterala Biträdande Experter (BBEare) med inriktning på näringslivssamverkan förväntas bidra till ökad kunskapsspridning och ökat samarbete med näringslivet. Sidas B4Dmedarbetare har gjort ett stort antal interna och externa föredragningar, t ex för Sidas styrelse, vid chefsmöte, NPO-kurser, företagsmöten, Stockholm International World Water Week samt Globala kommuner. Sida har under året besökt flera ambassader för att diskutera samarbete med näringslivet och i samband med detta träffat flera av de lokala NU-råden. En slutsats från detta är att NU-råden inte genomgående används som en plattform för att utveckla näringslivssamarbetet på UM. Samverkan mellan UD, Sida och UMs för att stimulera samarbetet mellan näringslivets aktörer och utvecklingssamarbetet är en fortsatt utmaning. Metodutveckling är en viktig del av arbetet inom B4D och har lett till att det nu finns ett antal instrument som prövas och ska utvärderas, vilka beskrivs nedan. 16 Ett exempel på genomslag för Sidas arbete att engagera och stimulera näringslivets aktörer är att Sida placerats på sjätteplats på en 100-lista över Sveriges mest inflytelserika vad gäller hållbart företagande. 16 Sida har under 2012 beslutat om riktlinjer för Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbart företagande. Sida 10 (19)

Genom att ge stöd till drivers of change, etableras samverkan mellan näringslivets och civilsamhällets organisationers arbete för hållbar utveckling, t ex genom att utveckla marknader och produktionsmetoder till gagn för människor som lever i fattigdom. Några exempel på sådana insatser är stödet till Global Reporting Initiative, Business for Social Responsibility och Business Call to Action. En insats inom detta är Sidas stöd till Market Transformation Initiative, med det övergripande målet att förändra globala marknader för stora handelsvaror i riktning mot ökad hållbarhet. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner 31,2 2011-2014 24 Världsnaturfornden Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Program 13 Här arbetar Sida, Världsnaturfonden (WWF) och ett antal multinationella företag gemensamt för att förändra och påverka globala marknader för stora handelsvaror (t.ex. bomull, palmolja, timmer). Hela värdekedjan kan påverkas genom att arbeta med nyckelaktörer i leverantörskedjan och föra samman olika intressenter i rundabordsdialoger för att utveckla standarder och förbättrade metoder, samt arbeta med certifiering och efterfrågan. Fokus på det fåtal mycket stora multinationella företag som tillsammans dominerar den globala marknaden för t.ex. bomull, gör att hela marknaden kan påverkas att ta steg framåt. När en kritisk massa av aktörer inom en marknad är med rör sig marknaden som helhet i riktning mot ökad hållbarhet, vilket då får storskaliga positiva effekter som dessutom kommer de fattiga längst ner i leverantörskedjan till gagn. I Pakistan har bomullsodlare minskat vattenanvändningen med 39 %, användningen av kemiska bekämpningsmedel med 47 % på 170 000 hektar. 17 I genomsnitt har 60 % av de deltagande jordbrukarna ökat sina vinster. Vidare bidrar detta till bättre arbetsförhållanden och minskad miljöpåverkan. IKEA kommer 2015 att enbart ha better cotton i sitt sortiment. Resultatrapporteringen hittills tyder på goda effekter av arbetet. En utvärdering planeras i slutet av 2012. Utöver de konkreta resultaten från MTI-partnerskapet finns goda tecken på ringar-på-vattnet-effekter hos de deltagande företagen, dvs att de gör mer för ökad hållbarhet inom sina verksamheter, utöver själva MTI-arbetet. På så sätt kan MTI vara katalytiskt i två steg. Vidare ser Sida challenge funds som ett effektivt sätt att mobilisera och nyttiggöra små och medelstora företags affärsidéer. Genom att ge stöd till African Entreprise 17 WWF: Making Markets Work for People and Nature, Annual Results Progress Report 2011, 2012-06-01 Sida 11 (19)

Challenge Facility (AECF) har Sida finansierat ett särskilt fönster för konfliktländerna. Sida har även utvecklat sin egen challenge fund genom Innovation Against Poverty (IAP) som fyller ett behov där riskkapital inte finns tillgängligt och där det finns få möjligheter för annan finansiering för företagen. Företagen som beviljas IAPmedel är alltför omogna eller för små för att vara intressanta för t ex, riskkapital finansiärer eller långivare. Genom AECF och IAP sänker och delar Sida risken för företagen så att dessa innovativa investeringar och initiativ blir av, vilket bidrar till att stimulera näringslivsutveckling och entreprenörskap i samarbetsländerna. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 54 2011-2014 25 Price Waterhouse Coopers/ Orgut/ Njord Consulting Projekt Ca 65 Tre utlysningar har genomförts (av totalt sex), en fjärde utlysning startar hösten 2012. Intresset är mycket stort (över 600 förslag) där drygt 180 ansökningar kvalificerat sig och bedömts. 18 Sedan start har 35 projekt beviljats stöd. Förslagen har en vid geografisk spridning med ansökningar från 67 länder. Sida har utifrån detta gått vidare med lands- och regionspecifika satsningar Beviljade projekt implementeras i 11 länder varav huvuddelen i Afrika, därefter i Asien. Projekten spänner över flera olika sektorer, såsom hälsa, jordbruk och energi. Flera insatser är kopplade till ICT4D. Sida bedömer att programmet IAP uppfyller den första delen av sitt mål, att stimulera utveckling av nya produkter. Samarbeten mellan privata och offentliga aktörer, Public Private Partnerships (PPPer) har tagit något längre tid att etablera. Det beror främst på att PPPer bygger på företagens initiativ och än så länge är möjligheten att samarbeta med Sida relativt okänt de flesta företag, särskilt för icke-svenska företag. Under perioden har 6 PPPer avtalats och 16 är vid rapporteringstillfället under beredning. De PPPer som Sida deltar i skulle inte kommit till stånd eller kommit till skala om det inte vore för den additionalitet som biståndsmedlen ger, vilket åskådliggörs av Sidas samverkan med Scania, UNIDO och det irakiska arbetsdepartementet i insatsen för yrkesutbildning av fordonsmekaniker i Irak. Genom höjd kvalitet och omfattning av kvalificerad yrkesutbildning vid Swedish Academy for Training höjs den industriella effektiviteten att öka vilket i sin tur förväntas bidra till både ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. 18 Förslag har kommit från totalt 67 länder Sida 12 (19)

Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner 18 2011-2014 11 UNIDO/ Scania Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Program 50 Utbildningscentret öppnade april 2012 och har just examinerat sin första kull, 115 studenter som utbildats i underhållsteknik, data, engelska och marknadsföring. 19 20 % av deltagarna är kvinnor, vilket är ett bra steg mot målet på 30 %. Sida fortsätter lyfta frågan att säkerställa en jämnare könsfördelning bland studenterna och behovet av samsyn i detta samt en plan för nå dit. Sida har erbjudit expertis för att stödja akademin i dessa strävanden. Trots stora utmaningar så utvecklas projektet väl och enligt förväntningar. Vissa justeringar har gjorts för att säkerställa tekniska förutsättningar för projektet och frågan har ställts om hur studenter utanför den kurdiska regionen ska kunna delta i utbildningarna. Överlag bedömer Sida att de instrument och erfarenheter som utvecklats inom B4D skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt samverka med näringslivet. Utmaningarna ligger i att engagera och stimulera fler aktörer och att stimulera samverkan mellan aktörer för att uppnå målen i strategin. Vidare gör Sida bedömningen att en fortsatt satsning på kommunikation (intern och extern) och kompetensutveckling är viktig för att uppfylla uppdraget med att nyttiggöra näringslivets roll för hållbar utveckling. 3.4 Information- och kommunikationsteknologi för utveckling, ICT4D Sida har sedan 2011 upparbetat en portfölj av beviljade och potentiella samarbeten för att stärka målet med verksamheten: God kompetens och hög kapacitet hos olika aktörer att bidra till effektivt utnyttjande av och tillgång till ICT4D. Antal avtalade insatser är 5 stycken. Under perioden januari augusti 2012 har ingen insats slutförts medan 3 nya avtal har undertecknats. För att nå fullt utnyttjande av anslaget har Sida inledningsvis prioriterat etablerade parter och program. För att uppnå alla delar i strategin avser Sida att öka andelen insatser av mer innovativ karaktär liksom samarbeten med mindre och nya aktörer. Ett exempel är att Sida under hösten 2012 bjuder in organisationer och andra aktörer att söka bidrag för projekt att stärka kvinnor och flickors tillgång till och användande av ICT, vilket kommer att uppfylla uppdraget i strategin att särskilt lyfta kvinnor och flickor. 19 Sida deltog, reserapport Jan Grafström september 2012. Sida 13 (19)

Den konferens kring nätfrihet (Stockholm Internet Forum) som Sida, tillsammans med UD och.se 20, anordnade våren 2012 samlade 380 deltagare varav 160 kom från DAC-länder för att diskutera ämnet utifrån ett utvecklingsperspektiv. Sida och UD har gemensamt dragit slutsatsen att detta stora deltagande från utvecklingsländer var en stor framgång som gjorde det möjligt att byta erfarenheter och kunskaper. Genom denna konferens har Sveriges internationella nätverk för nätfrihetsfrågor stärkts. Ett kvitto på denna framgång var att konferensen var ett av de tio mest diskuterade ämnena på Twitter när den pågick. Ett exempel på en innovativ insats som Sida stödjer är United Nations Capital Development Fund Mobile Money for the Poor (MM4P). Insatsens huvudsakliga mål är ökad tillgång till finansiella tjänster genom användandet av mobila tjänster. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 30 2011-2013 20 UNCDF Projektstöd 25 Genom upprättandet av privata och offentliga projekt för finansiella IT-tjänster kommer hushåll och mindre företag i utvecklingsländer att få tillgång till säkra sätt att hantera pengar till en överkomlig kostnad. Sida bevakar i detta program särskilt hur kvinnor inkluderas i dessa projekt och har tagit initiativ till att en strategi tas fram för hur jämställdhet ska integreras i respektive satsning. En utmaning är samtidigt för UNCDF att hitta finansiering för hela programmet för de närmsta fyra åren, att under det första året visa på programmets relevans och genomförbarhet för att attrahera ytterligare finansiärer. Sida har bedömt detta som godtagbart samtidigt som risken följs noggrant. ICT4D är integrerat i strategins alla verksamhetsområden. 21 Ämnet har vidare integrerats i programmet för lokal förvaltning i norra Afghanistan där ICT ska användas för att förbättra samhällsstyrningen och förstärka engagemanget mellan den lokala regeringen och dess medborgare. Med hänvisning till de projekt och kontakter med nya aktörer som Sida upparbetat, bedömer Sida att strategimålet kommer att uppnås. Sida ser dock att det finns risk att potentialen av ICT4D inte utnyttjas fullt i det samlade utvecklingssamarbetet. I kommande resultatstrategier skulle en integrering av ICT4D kunna bidra till 20 Stiftelsen för Internetinfrastruktur som ansvarar för.se-domäner och arbetar för främjande av Internet i Sverige. 21 ITP har ett särskilt program för ICT och pedagogisk utveckling som ges första gången 2012. En BBE är placerad vid Ghana Education Service under det ghanesiska utbildningsministeriet 2010-2013 och en särskild satsning görs under 2012 som redovisats ovan. Under hösten 2012 anordnar SPF en kurs för svenska aktörer (huvudsakligen i det civila samhället) tillsammans med Spider i att integrera ICT4D. Sida 14 (19)

innovation, effektivisering och bättre resultat inom samarbetsområden som till exempel jordbruk, hälsa och utbildning. 3.5 Verksamheten vid Sida Partnership Forum, SPF Mål för verksamheten: Sida ska bedriva verksamhet vid Sida Partnership Forum (SPF) för att stärka dels genomförandet av strategins verksamhetsområden, dels övriga delar av utvecklingssamarbetet. SPF ska erbjuda utbildning, kompetensutveckling och mötesplatser/ arenor för ökade synergier och höjd biståndskapacitet bland utvecklingssamarbetets aktörer samt bidra till att utveckla den svenska resursbasen. SPF har under rapporteringsperioden ordnat kurser och aktiviteter inom prioriterade områden för att höja kapacitet och bidragit till resursbasutveckling genom förberedelsekurser för deltagare på IPKs program. 22 Sedan januari 2011 har SPF haft ca 1 600 deltagare på kurser och uppåt 5 000 deltagare vid arrangemang som arenor, seminarier och workshops; i de egna lokalerna i Härnösand, i Stockholm liksom på andra orter. 23 Antalet deltagare har minskat under perioden, sedan januari 2012 har ungefär 400 personer deltog i kurser och utbildningar (1 200 stycken 2011) medan 3 350 besökte seminarier och konferenser. Den särskilda satsningen på en bredare målgrupp har fallit väl ut, privata företag kommer i allt större utsträckning till SPFs arrangemang. Såväl det minskade antalet deltagare som att de kommer från nya aktörer är följder av arbetet med en ny strategisk inriktning för verksamheten och omorganisation av SPF. Den nya inriktningen skall leda till ett långsiktigt utbud av aktiviteter för kapacitetsutveckling av svenska aktörer i utvecklingssamarbete, baserat på aktörers behov och förankrat på Sida. Verksamheten ska genomföras huvudsakligen vid SPF i Härnösand. Inom ramen för att höja biståndskapaciteten hos aktörer inom utvecklingssamarbetet är SPFs roll är att kartlägga aktörernas behov och erbjuda aktuella och efterfrågade aktiviteter. Sida har under strategiperioden undersökt aktörernas behov tillsammans med sakkunniga inom myndigheten, genom en mindre behovsinventering i samband med organisationsöversynen och i andra fora. Dessa visar att målgruppen anser SPF har en viktig roll för utbildning, komptensutveckling, och mötesplatser. En stor del av SPFs bidrag har riktats till aktörer inom den egna strategin, framför allt B4D och ICT4D som samarbetar med nya aktörer och där nya instrument utvecklas. Exempel är konferensen Internet and Democratic Change med 300 deltagare på plats 22 Antalet avtalade insatser är 11 stycken, under januari augusti 2012 har 3 insatser slutförts medan inga nya avtal har undertecknats. 23 Till dessa siffror kommer ett antal deltagare som tar del av evenemang via web-cast. Sida 15 (19)

(finns också finns tillgänglig på internet). Evenemang har också genomförts tillsammans med nya aktörer, såsom Swedish East African Chamber of Commerce liksom Utrikespolitiska Institutet. Vad gäller resursbasutveckling har SPF utvecklat en tydlig roll framför allt genom förberedelsekurser till deltagare i IPKs program. Detta ger en god grund att utveckla vidare inom ramen för den planerade översynen inom resursbasprogrammen under 2013. Sida bedömer att SPF har en verksamhet som stärker de övriga verksamhetsområdena i strategin liksom andra delar av utvecklingssamarbetet. Den nya organisation som faller på plats i början av 2013 kommer ytterligare bidra till att verksamhetens mål uppnås. Samtidigt ser Sida en utmaning i att kunna erbjuda ett relevant utbud av såväl kurser och former och har därför för avsikt att utveckla metoder för att identifiera aktörernas behov under 2013. 3.6 Övergripande bedömning av strategigenomförandet Sida bedömer att verksamheten som genomförs inom ramen för strategin för kapacitetsutveckling och samverkan i hög grad uppfyller målen för respektive område liksom det övergripande målet. Genom en bredd av samarbetsformer och instrument ökar Sida kapaciteten och kompetensen hos svenska och internationella aktörer att bidra till målen för utvecklingssamarbetet. Genomförandet av strategin har passerat halvtid och för resterande period skiftar fokus från beredningar av nya insatser till kommunikation, kompetensutveckling, uppföljning av resultat och utvärderingar samt ökad integrering i Sidas övriga samarbete. På basis av detta fortsätter Sida att justera portföljen, instrumenten och programmen för ökat genomslag och måluppfyllelse, samt förbereder underlag inför kommande strategier. Ett mer effektivt arbete inom resursbasutveckling och ITP har lett till förväntat resultatet och frigjort kapacitet för analys och resultatuppföljning. Fortsatta satsningar på kommunikation har bidragit till ökad förståelse för och efterfrågan på B4D och dess instrument, likaså har det tydliggjort förutsättningarna för resursbasprogrammen. Vidare bedömer Sida att en strategi som kopplar samman flera verksamhetsområden har varit mycket positivt och har lett till synergier med ökat genomslag i tex BBEsatsningen inom B4D och ICT4D samt kopplingar mellan ITP och B4D. Sida 16 (19)

4. BISTÅNDS- OCH UTVECKLINGSEFFEKTIVITET Implementeringen av strategin för kapacitetsutveckling och samverkan bidrar till biståndseffektivitet på flera sätt. Samarbetet sker inom ramen för samarbetsländernas och organisationernas egna system. Huvuddelen av strategins instrument är starkt efterfrågestyrda, där samarbetsländernas organisationer, företag och offentliga organ tar egna initiativ till samarbete. Ägarskapet stärks ytterligare genom exempelvis förankring i lokalt näringsliv i det obundna näringslivssamarbetet liksom genom att organisationer nominerar deltagare till ITP. Samverkan med aktörer är ett av de övergripande målen för strategin. Framför allt resultat inom B4D uppnås genom samverkan med aktörer och det är också här huvuddelen av det innovativa, flexibla och katalytiska samarbetet finns. Genom insatser i samverkan med näringslivet växlas biståndsmedel upp med hjälp av privata resurser, målgruppen vidgas och insatserna når fler fattiga människor. Inför det fjärde högnivåmötet i Busan tog Sidas B4D-medarbetare aktiv del i Sidas och Sveriges förberedelse och bidrog med konkreta förslag inom näringslivsområdet. Under våren har KAPSAM bistått UD i post-busan-arbetet med att konkretisera implementeringen av Sveriges åtaganden på näringslivsområdet. I linje med Busan outcome document och Joint statement om näringslivssamverkan fortsätter Sida att främja samverkan och dialog med näringslivet i sin verksamhet. Genom B4Dprogrammet utvecklas och införs nya samverkans- och samarbetsformer, samt instrument, på global nivå, men också i ökande grad inom Sidas övriga operativa verksamhet med fokus på ambassader. Sedan juli 2012 har KAPSAM även, på uppdrag av UD, tagit huvudansvaret för Sveriges räkning vad gäller den del av post- Busan som handlar om konkret genomförande av åtaganden på landnivå (Business in Development Facilities). En fortsatt utmaning i detta arbete är att säkerställa näringslivets engagemang, liksom samarbetsländernas. Instrumenten inom Sidas B4D-program fokuserar på områden som kan ge hög utväxling, där biståndsanslagets medel är katalytiska och additionella (och bidrar till att mobilisera andra aktörer och andra finansiella resurser). Exempel på sådana instrument är PPPer och diverse challenge funds. Likaså står innovativa finansieringslösningar fortsatt högt på agendan. Dialog förs med olika givare, finansieringsinstitutioner och andra aktörer för gemensamma satsningar, lärande och påverkan. Exempelvis har samarbetet med Swedfund stärkts med inrättande av garantiram för IAP-instrumentet. Sida 17 (19)

5. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA OCH DE TVÅ PERSPEKTIVEN De tematiska prioriteringarna och de två perspektiven är vägledande inom alla strategins verksamhetsområden. Beslut om placeringar och val av strategiska organisationer i resursbasutvecklingens utbildningsprogram fattas utifrån de tematiska prioriteringarna. Genom B4D- och ICT4D-programmen på Sida erbjuds metoder för att arbeta i alla sektorer och prioriterar jämställdhetsfrågor och demokratifrågor vilket visas i exemplen i kapitel 3 ovan. I flera av de internationella utbildningsprogrammen integreras prioriteringarna såväl löpande i undervisningspass som i individuella förändringsarbeten, ett exempel är en deltagare i ITP 261b Climate Change Mitigation and Adaptation 2010 som inom ramen för sitt arbete vid en enskild organisation i Uganda studerade klimatförändringar och dess påverkan på jämställdhet. Ett resultat av detta var att centrala organisationer slog fast hur de skulle kunna bidra till såväl att möta och stävja klimatförändringar som att uppmärksamma dess konsekvenser på kvinnor och män. I det analysarbete inför ny strategi som planeras kommer Sida titta på hur respektive verksamhetsområde ska fortsätta integrera de tematiska prioriteringarna och de två perspektiven. 6. BIDRAG TILL RESULTAT INOM ANDRA STRATEGIER Den stora huvuddelen av verksamheterna i denna strategi bidrar till genomförande av andra strategier inom utvecklingssamarbetet. Flera av instrumenten (framförallt ITP och B4D) används i bilaterala och regionala samarbeten, varför metodstöd till andra strategier är vanligt förekommande. Intern och extern kompetensutveckling för att utveckla samarbete med näringslivet (med hjälp av B4Dprogrammet) efterfrågas alltmer och har lett till en ökad förståelse för näringslivets potential att bidra till att målen för utvecklingssamarbetet. Fortsatt intern och extern kommunikation är en viktig del i arbetet för att bidra till ökad utvecklingseffektivitet dvs bättre resultat inom hela biståndet (också inom andra strategier). Det ömsesidiga beroendet av andra strategier och de många exempel på effektiva synergier visar på potentialer för att bidra ännu mer till kommande resultatstrategier med de instrument och verksamheter som återfinns inom strategin. Sida 18 (19)

7. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Det fjärde högninvåmötet i Busan och de åtaganden som gjordes där har gett näringslivet en mer framträdande roll i utvecklingssamarbetet. Sida förväntar sig därmed en större efterfrågan på samverkan med näringslivet, både från näringslivet självt och inom utvecklingssamarbetet i Sverige och globalt, liksom på SPFs evenemang. Sida ser också möjlighet till samverkan med andra aktörer än de traditionella. exempelvis förväntas samarbetet öka med de sk BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Diskussioner pågår också om att inkludera näringslivet roll för utveckling i de nya MDGmålen. ICT4D har fått ökad uppmärksamhet genom den arabiska våren och genom ett ökat politiskt och internationellt intresse för dess bidrag till fattigdomsminskning, yttrandefrihet och demokrati. En ny biståndsarkitektur, nya mål och utmaningar samt samarbetsformer ställer nya krav på kompetenser inom svenskt utvecklingssamarbete vilket kommer vara vägledande i översynen och återspeglas i inriktningen av Sidas resursbasutvecklingsprogram. i Indevelop: Overview of International Training Programme Management of Hydro Power Development and Use 2011-11-25; SMHI: ITP 249 Air Pollution Management och 261 Climate Change Mitigation and Adaptation resultatseminarier i Colombia juni 2012. ii WWF: Making Markets Work for People and Nature, Annual Results Progress Report 2011, 2012-06- 01 Sida 19 (19)