Säker båt- ommar din guide till en: MISSA INTE: Rätt navigationshjälpmedel / Hur du blir en säkrare fritidsskeppare / Så samsas ni i farleden rapporten bilaga från sjöf ar tsverket sommaren 2015
välkommen Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med sex nummer per år. Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Maria Ottosson Redaktör Annika Johansson annika.johansson@ sjofartsverket.se Redaktion Sara Loftås, Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Marie Hallerfelt och Daniel Lindblad Formgivning Anna Lundin Content Innovation Tryck Luftfartsverket tryckeri T14-311 ISSN-1402-2028 Omslag Foto: Anders Järkendal Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Med sunt förnuft och gott sjömanskap kommer man långt Båtsommaren är snart här och det är dags att börja fundera på vad som ska packas ner och förberedas inför semestern. I den här guiden ger vi tips och idéer på hur man kan göra sommarsemestern med fritidsbåt både säkrare och till en bättre upplevelse. Här hittar du information om olika navigationssystem som finns ute på marknaden, hur man gör om man hittar ett grund som inte är utmärkt på sjökortet, vad som egentligen menas med de termer som används i väderleksrapporten, hur man ska kunna samsas i farleder med fartyg som är flera hundra meter långa och vad man ska göra om man hamnar i en situation där man behöver hjälp från sjöräddningen. En stor del av informationen i sjökorten är fortfarande från äldre mätningar med varierande kvalitet, men man kan alltid trösta sig med att sjökorten som trycks nu är bättre än någonsin. Oavsett vad du har för utrustning ombord eller vilken storlek din båt har är det alltid viktigast att ha ett gott sjömanskap och ett sunt förnuft. Om du vill ha mer information inför båtsommaren eller är nyfiken på Sjöfartsverkets verksamhet kan du följa oss på sociala medier. På Instagram, Facebook och Twitter får du veta mer om sjöräddning, sjökort och andra spännande delar av vår verksamhet. Ha en skön sommar och segla lugnt! Fredrik Ström bäck Kundansvarig för båtlivet, Sjöfartsverket 2 säker bå tsommar 2015
Foto: ida ling flanagan Läs våra tips innan du kastar loss Ungefär två miljoner svenskar tillbringar sin fritid till sjöss på ett eller annat sätt. Vår långa kust och vackra skärgårdar lockar på semestern. Men en varm och solig dag kan plötsligt övergå till häftig åska och oväder. Då gäller det att vara förberedd. 2015 säker båt sommar 3
1. navigation Navigera med rätt hjälpmedel Konsten att navigera handlar om att kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt. Det finns en rad olika hjälpmedel för att navigera rätt på sjön. Vi hjälper dig att navigera rätt bland båtsportkort, navigationsappar och andra navigationshjälpmedel. I dag använder allt fler fritidsskeppare elektroniska navigationssystem. Framför allt navigationsappar har växt fram som ett smidigt och billigt alternativ till både sjökortsplotter och båtsportkort. Men trots konkurrensen behåller de traditionella papperskorten sin starka ställning. De elektroniska navigationsverktygen kan fungera som ett komplement till papperskorten, men har sina nackdelar. Förutom att de inte tål vatten, är ljuskänsliga och är beroende av strömförsörjning så begränsas översikten av de små skärmarna. Traditionell navigering med god marginal och bra uppsikt är alltid det säkraste. Men sjökort är en färskvara och Lita inte blint på vare sig navigationsappen eller båtsportkortet. man ska för sin egen och andras säkerhet alltid se till att ha den senaste uppdateringen ombord. Varje år sker det cirka 1 400 förändringar i Sjöfartsverkets sjökortsdatabas. Detta innefattar allt som påverkar sjökortsbilden, till exempel ändrade fyrsektorer, sjömätningar och korrigering av djup, flyttade prickar och bojar eller nya bryggor. I dag är cirka 48 procent av våra svenska vatten mätta med moderna metoder. Inom farlederna är mätningarna relativt noggranna men utanför dem är det i regel gamla sjömätningar av begränsad kvalitet som dominerar. Det kan finnas grund som inte har upptäckts och djupangivelser som inte är hundraprocentiga. Värt att notera är att digitala sjökort avsedda för plotter och navigationsappar bygger på samma data som används till papperssjökorten. Man kan med andra ord inte lita blint vare sig på sin navigationsapp eller på sitt båtsportkort. 4 säker bå tsommar 2015
Att välja navigationshjälpmedel Båt spo rt ko rt Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna i ett mindre format för båtlivet. Sjökorten är tryckta på ett plastlaminat som gör dem både vattentäta och slitstarka. Sjökortsskalan och basinformationen är densamma som i allmänna sjökort. Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka och det finns 16 serier att välja bland. F ungerar utan el och ger en god översikt. Båtsportkorten är ett officiellt sjökort vilken innebär att de är utgivna av S jöfartsverket som garanterar produktens kvalité. Ingen hjälp med positionering. Navig at io nsap par Surfplattor och smart - phones utrustade med navigationsappar blir allt vanligare hos fritidsbåtsfolket. Billigt och smidigt verktyg med internetuppkoppling som även kan användas till annat. Enkel att uppdatera. K änslig för stötar, fukt och solreflexer. S vårt att få överblick och batteritiden är begränsad. Dat or navig er ing Navigering med en bärbar dator kan vara ett alternativ eller ett komplement till en sjökortsplotter. Inte samma begränsningar i lagringskapacitet och processorkraft som en plotter, större skärmar. K änslig för fukt och stötar. Begränsad batteri kapacitet och känslig för solreflexer. Plo t t er Plottern är en g ps-navigator som är anpassad för att användas i båten. Mindre känslig för stötar, fukt och solreflexer. D yr att köpa in och ofta krävs det att man byter ett minneskort hos återförsäljaren för att uppdatera systemet. 2015 säker bå tsommar 5
2. väderprognoser Håll ko ll på väder oc h vind K unskap om vädret är avgörande för den som vistas till sjöss. Åska och blixtar, dis och dimma, sjöbris, vågor och strömmar är några av de faktorer som fritidsskepparen måste ta hänsyn till. Vädret är inte alltid förutsägbart, men det viktigaste är att förbereda sig så gott det går. Lyssna på den allmänna sjörapporten i radions kanal P1 och på kustväderprognosen i lokalradion. Detaljerad information om väder och vind i ytterskärgården och vid kusterna finns på www.smhi.se ViVA Sj ö far t sver ke t s Vind - & vat t ent j änst l ViVa, Sjöfartsverkets Vind & Vatten, är ett bra hjälpmedel på sjön. ViVa visar vind- och vattenvärden i realtid från mätstationer runt Sveriges kuster samt i vissa sjöar. ViVa finns tillgänglig på Sjöfartsverkets webbplats och som en applikation för mobiltelefoner och surfplattor. 6 säker bå tsommar 2015
3. navigationsutbildning Bli en bättre skeppare O m du vill ta dig lite längre bort från hemmabryggan är en navigationskurs ett bra sätt att lära dig hitta rätt och veta hur du beter dig på sjön. Utbildningarna för fritidsbåtar heter Förarintyg och Kustskepparintyg. För dig som just upptäckt båtlivet heter kurs en Förarintyg i katalogerna från studieförbunden. Du kan även hitta kursen hos båtutbildningsföretag eller i många båtklubbars regi. För den som redan kan grunderna, har en större båt och som kanske vill ge sig ut på öppet hav eller på längre färder, heter kursen Kustskepparintyg eller Kustskepparen. Provet efter kursen ger ett kustskepparintyg. foto: Leif Johansson 4. sjösäkerhetsrådets 10 regler Lär dig sjö vett D e tio sjövettsreglerna är framtagna av Sjösäkerhetsrådet för att öka säkerheten på sjön. Se till att båten är 1 sjöduglig och att god ordning råder ombord. Ha alltid nödvändig 2 säkerhetsutrustning med ombord. K om ihåg: flytväst åt alla ombord och de ska vara på. G e dig inte ut 3 på större vatten än båten är lämpad för. T ala alltid om ditt 4 färdmål och studera noga färdvägen. Om du ändrar färdmål, meddela hem. D et är din plikt att 5 känna till de regler som gäller på sjön. A lkohol och båtliv hör inte ihop. Ö verlasta inte båten, 6 och sitt i båten. Håll alltid god utkik. 7 Var försiktig med farten. L yssna på väderleksutsikterna. Är de dåliga, 8 stanna hemma. Är du redan till sjöss, sök lä eller närmaste hamn. O m båten kantrar men 9 flyter, stanna kvar vid den. D u är säkrare där än om du simmar mot land. S kräpa inte ner, varken på 10 land eller i sjön. T a med skräpet hem eller lämna det i en sopmaja. foto: HK Andersson 2015 säker bå tsommar 7
5. ANKARE OCH lina Ha bra ankare Ha ankare och ordentligt med ankarlina ombord. Med hjälp av ankaret kan man få stopp på båten om man till exempel driver eller har manöverproblem. Genom att ankra kan man vinna mycket värdefull tid innan assistans hinner komma till platsen. Men lika viktigt som att ha ett ankare ombord är det att ha tillräckligt med ankarlina. 6. lär DIG termerna Tolka vädret foto: ronnibobs Det är viktigt att följa väderprognoserna. Men lika viktigt är det att kunna tolka vad som rapporteras sägs det att det är risk för åskbyar så betyder det också att det är risk för snabba och kraftiga väderomslag. Hastiga väderomslag, så kallat överfallsväder, är oftast mer riskabelt än utpräglat lågtrycksväder med ihållande vind och regn. 7. bogserhjälp Skaffa bogserhjälp För att ett larm ska klassas som sjöräddningsfall måste det föreligga fara för liv. Det händer att fritidsskeppare som står fast på grund, utan att sväva i 8. rätt utrustning Se till att kommunicera Anpassa båtens kommunikationsutrustning. Ska man segla utomskärs är det att bra att utrusta båten med VHF- radio, som har betydligt bättre täckning än mobiltelefoner. Allra bäst är att ha med en PLB, personlig nödsändare, ombord. PLB:n larmar via satellit och positionen blir känd samtidigt som larmet kommer in. PLB:n måste registreras. 9. planera Tänk framåt Det lönar sig att tänka ett eller ett par steg framåt i allt man gör på sjön. Om du sökt lä och vinden vänder 180 grader vad gör du då? Har du upprättat en färdplan som någon i land känner till hur meddelar du dem att du kommit fram, alternativt ändrat i färdplanen? livsfara, inser att de måste bekosta bärgning själv. Det är dyrt, om man inte har tecknat en assistansförsäkring eller är medlem i Sjöräddningssällskapet. 10. serva FÖRE premiären Starta lugnt Ta det lugnt de första turerna för säsongen. Serva motor och rörliga delar inför varje säsong. Se över genomföringar, bränsle- och kylvattenslangar regelbundet. Och ta de första turerna nära land, det är många fritidsskeppare som gjort upptäckten att motorn inte är i toppskick först när de kommit en bit ut under säsongens första tur. 8 säker bå tsommar 2015
2015 säker bå tsommar 9
m olyckan är framme F å fritidsskeppare är för beredda på att en olycka kan inträffa, men under 2013 rapporterades 36 personer som avlidna/saknade på sjön och antalet räddnings insatser uppgick till 950. Om du råkar i sjönöd så går larmet till S jöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral i G öteborg. 10 säker båt sommar 2015
Foto Rickard Gillberg Sjöfartsverket är ansvarigt för sjö- och flygräddningen i Sverige. Sjöräddningsverksamheten bedrivs i nära samverkan med flera andra aktörer, både frivilligorganisationer och myndigheter. Arbetsfältet är havet kring våra kuster såväl inom- som utomskärs samt Vänern, Vättern och Mälaren. 2015 säker båt sommar 11
Om olyckan är framme Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral j r c c (J oint R escue C o-ordination C entre) i G öteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. J onas Sundin som är en av räddningsledarna tipsar om hur du ska gå till väga när du larmar. Ring 112 om du hamnar i sjönöd och begär Sjöräddning. Du blir då framkopplad till Sjö- och flygräddningscentralen. Var beredd att svara på frågor av typen vad ni har för telefonnummer, har ni fler telefoner ombord, vad larmet gäller, hur många personer som befinner sig i fara, var ni är och hur du har för avsikt att agera. Centralen är bemannad dygnet runt och leder insatser vid sjö- och flygräddning. VHF KANAL 16 är sjöfartens internationella nödkanal, som passas dygnet runt av personal på räddningscentralen. Anropet är Sweden Rescue och den internationella nödsignalen är MAYDAY. Har du sett en olycka eller en nödsignal så bör du omedel bart larma. Anropa Sweden Rescue på kanal 16 eller ring 112 för att nå JRCC. Ett saknat fartyg kan anmälas om en förväntad kontakt uteblivit. Om din båt råkar i sjönöd, är du i egenskap av befälhavare skyldig att göra allt som står i din makt för att rädda de ombordvarande. Träffar du någon som råkat i sjönöd, är du skyldig att hjälpa till och vara behövlig vid en räddningsinsats, om det kan ske utan allvarlig fara för den egna båten eller för dem ombord. ST AT IST IK FR ÅN SJÖ - OC H FLYg r ädd NING S- C ENt r alen l Under sommarmånaderna är det högsäsong för Sjöoch flygräddningscentralen (JRCC) i Göteborg. Juli är den i särklass larmtätaste månaden och i juli 2014 ledde 208 larm från fritidsbåtar till insats. Det är en minskning med 30 larm jämfört med juli året innan. l Antalet sjöräddningsfall under perioden maj-augusti 2014 var 474, jämfört med 543 föregående år. De enskilt vanligaste orsakerna till larm var grundstötning (109), maskin/ propellerhaveri (90) samt hårt väder/utsatt läge (35). l Totala antalet sjöräddningsinsatser inom svenskt ansvarsområde ökade från 825 till 950 fall under 2013 jämfört med föregående år. Det totala antalet sjöräddningsinsatser har minskat sedan toppnoteringen 2007, då 1 287 insatser genomfördes. 12 säker bå tsommar 2015
Samsas med yrke stra fike n Ä r du fritidsseglare och seglar i samma farvatten som yrkessjöfart? T änk då på att vara tydlig med dina avsikter och att hålla undan i tid. O ch kom ihåg att de flesta handelsfartyg ofta håller högre fart än du tror. Det vanligaste misstaget som fritidsseglare gör när de möter handelsfartyg är att missbedöma fartygens hastighet, de flesta tror att handelsfartyg per automatik håller låg fart. Som seglare måste man tänka igenom sitt vägval i god tid och försöka förutspå vad som kommer att hända, säger Erik Waller, sjökapten och fritidsseglare. Erik Waller på Sjöfartsverket har med sin bakgrund som sjökapten och lots en hel del erfarenhet av att möten i farleden. Han har vid några tillfällen under yrkeslivet stått på kommandobryggan och sett fritidsbåtar skära kursen framför fartyget. Vad de flesta fritidsseglare inte vet är att sikten framför stäven är ordentligt skymd på i stort sett alla större fartyg. Skär man kursen framför fartyget syns man alltså inte från 1 2 Sikten framför stäven är skymd på i stort sett alla större fartyg, något som många fritidsseglare inte är medvetna om. Här en situation i Mälaren, där fritidsbåten försvinner ur sikte mitt framför det större fartyget en stund. bryggan, säger Erik Waller. För yrkessjöfarten är radarn det viktigaste hjälpmedlet efter den visuella utkiken, men som fritidsseglare är det viktigt att veta att radarn inte ser allt som rör sig på sjön. På de flesta större fartygen sitter radarantennen högt placerad vilket innebär att objekt väldigt nära det egna fartyget inte syns på radarskärmen, säger Erik Waller. så BLir d u en bät t r e fr it id ssk eppa r e 1 Håll alltid Var tydlig, du är ute i mörker. 2 utkik. Allt visa dina Saknar du möjlighet syns inte på en avsikter i tid. att tända radar skärm eller Tänk på att lanternorna så 3 en plotter det större fartyg tänk på att någon du ser med blotta ögat är ofta håller högre fart än du tror. typ av ljus, till exempel från en alltid det mest Ha tända fick lampa, är bättre 4 avgörande. lanternor när än inget ljus. Enligt Erik finns plats för alla på sjön, men det är gott sjömanskap att alltid väja för yrkessjöfart. Stråken in mot hamnarna räknas som trånga farleder, vilket innebär att fritidsbåtar inte får hindra säker genomfart för de fartyg som är beroende av farlederna. Förutom att veta att större fartyg ofta rör sig snabbare än man tror är det också viktigt att veta var farlederna går, var man kan förvänta sig att möta större fartyg. Hjälpmedel som radar och AIS kan vara användbart även för fritidsskeppare, men det är alltid den visuella utkiken som är nummer ett, oavsett hur stor eller liten båt man sitter i, säger Erik Waller. Foto: Anders Knutas 2015 säker bå tsommar 13
R apportera för ett säkrare båt liv O m du upptäcker fel i sjökort, släckta fyrar, drivande föremål eller något annat som kan utgöra fara för sjöfarten ska du genast rapportera detta till Sjöfartsverket. D in observation kan bidra till ett säkrare båtliv för alla. Det finns en scen i filmen SOS Sällskapsresan som många känner igen. Skärgårdsgubbarna sitter på en bänk och skrattar åt stockholmare som kör på Petterssons grund. Scenen har viss bäring på verkligheten, menar Niklas Hammarkvist, nautisk expert på Sjöfartsverket. Alla som har lokalkännedom inom ett visst område i skärgården vet att det till exempel finns grund som är särskilt välbesökta. Ibland kan dessa grund vara felaktigt redovisade i sjökortet eller saknas beroende på att en del av de sjömätningar, som ligger till grund för sjökortet, är gjorda med gamla metoder. För att kunna göra något åt detta behöver vi mer information om vilka grund det rör sig om, säger Niklas Hammarkvist. 14 säker bå tsommar 2015
Fel i sj ö ko r t o c h a nd r a pr o d u k t er l Om du hittar fel i sjökort eller vill lämna annan iakttagelse som inte kräver omedelbar åtgärd vill vi att du meddelar oss. Webbf or mul är : www.sjofartsverket.se T el ef on : 0771-63 06 05 Navig at io NSVar ning ar l En navigationsvarning innehåller information av brådskande betydelse för sjöfarten. När något inträffar sänds navigationsvarningar ut via VHF-radio och upprepas därefter var 6:e timme. De finns även på Sjöfartsverkets webbplats. U nder r ät t else för sj ö far and e l Underrättelser för sjöfarande, Ufs, är en tjänst som erbjuder notiser om ändringar av till exempel utmärkning, fyrar och annat som redovisas i sjökort. Informationen kan antingen sökas direkt i Ufs-databasen som finns på Sjöfartsverkets webbplats eller läsas i PDFformat. PDF-versionen av UFS går att prenumerera på och publiceras en gång i veckan. Br åd sk and e r ap po r t l Om du upptäcker fel på utmärkning, släckta fyrar, drivande föremål eller iakttar annat som kan utgöra fara för sjöfarten vill vi att du genast rapporterar detta till Sjöfartsverket. T el ef on : 0771-63 06 85 V HF : Anropa MSI SWEDEN E -pos t: msi@sjofartsverket.se Den som iakttar en felaktig utmärkning eller en fara till sjöss kan rapportera det på Sjöfartsverkets webbplats, via telefon eller över VHFradio. Rapporter som kommer in kontrolleras och efter det avgörs vilka åtgärder som ska vidtas. Det som rapporteras in kan vara av olika vikt för allmänheten. Om det är viktigt att nå ut snabbt till de sjöfarande kan en navigationsvarning sändas ut via VHF-radio. Rapporter av mindre betydelse, men som ändå kan leda till ändringar i sjökortet, publiceras som en UFSnotis på Sjöfartsverkets webbplats, säger Niklas Hammarkvist. På Sjöfartsverkets webbplats kan du få information om vilka prickar, bojar och fyrar som inte fungerar. En karttjänst visar alla felrapporterade sjösäkerhetsanordningar, SSA. Inom svenskt sjöterritorium finns det i dag cirka 15 000 SSA och Sjöfartsverket äger cirka hälften av utmärkningarna. Övriga ägs av andra aktörer som fått tillstånd av Transportstyrelsen. Sjöfartsverket har specialutrustade fartyg och personal med stor erfarenhet av underhåll av våra farleder, men för att kunna åtgärda ett fel måste vi veta om det. Genom att synliggöra vilka sjösäkerhetsanordningar som är felrapporterade hoppas vi på att fler rapporterar in aktuella fel till oss, säger Niklas Hammarkvist. 2015 säker bå tsommar 15
ViVa ger dig tillgång till väder och vind just nu 90 väderstationer runt Sveriges kust ger information om vindstyrka, vindriktning, vattenström, sikt och vattennivå. Du hittar ViVa-applikationen på App Store för Iphone, Google Play för Android och windowsphone.com för Windows Phone. 0:00 AM 16 säker bå tsommar 2015