Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av de lagändringar inom assistansersättning som träder ikraft den 1 juli 2013 finns det behov av att göra ändringar i 6, 13 och 14 Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning. De ändringar som föreslås i 6 a föreskrifterna är endast följdändringar på grund av ändringar i 51 kap. 19 socialförsäkringsbalken (SFB). Föreskrifternas innehåll i denna paragraf ändras inte i sak. De ändringar som föreslås i 13 och 14 föreskrifterna beror på nya bestämmelser i 51 kap. 7, 11 och 24 SFB och innebär ändringar i sak. För att bestämmelserna ska bli enklare att läsa föreslås också att två nya paragrafer införs i föreskrifterna. Även mellanrubriker införs. De nya bestämmelserna i 51 kap. 24 2 SFB innebär att assistansersättning endast lämnas under förutsättning att den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent lämnar uppgifter som visar den arbetstid som en assistent har arbetat hos en assistansberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand. Med arbetsgivare menas både försäkrade som själva anställer sina personliga assistenter och de assistansanordnare som är arbetsgivare för personliga assistenter (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s. 239). Med uppdragsgivare menas den anordnare som dels anlitar en assistent genom bemanningsföretag, dels anlitar en assistent som bedriver enskild näringsverksamhet (prop. 2012/13:1, Utgiftsområde 9, s.256 och 258 [författningskommentaren till 11 a LSS och 51 kap. 24 LSS]). Det är den anordnare som den försäkrade har avtal med och som har tillstånd att bedriva assistans som är skyldig att lämna uppgifter om assistenternas arbetstid. Detta innebär att om den försäkrade har avtal med en anordnare som i sin tur anlitar ett bemanningsföretag (underentreprenör) som är arbetsgivare för assistenterna är det anordnaren i egenskap av uppdragsgivare, och inte arbetsgivaren, som ska lämna uppgifter om arbetstid. Den anordnare som den försäkrade
Konsekvensutredning 2 (8) har avtal med kan i vissa fall vara både arbetsgivare och uppdragsgivare i de fall som anordnaren har lagt ut vissa timmar på ett annat företag. Försäkringskassan föreslår därför föreskriftsändringar som innebär att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren ska skriva under blanketten tidsredovisning. Genom sin underskrift visar arbetsgivaren eller uppdragsgivaren dels att det är de som har lämnat uppgifterna, dels att det som assistenterna har intygat på tidrapporterna är korrekt utifrån det som de utifrån sitt ansvar som arbetsgivare eller uppdragsgivare kan förväntas känna till om assistenternas arbetstid. Uppgifter om bolagets namn, organisationsnummer, namn och befattning på den som skriver under anges på blanketten. Om det är uppdragsgivaren som skriver under anges även namn och organisationsnummer på den som är arbetsgivare (underentreprenör) för assistenterna. Vem som är behörig att för ett bolags räkning skriva under en tidrapport kan inte Försäkringskassan reglera. Vanliga regler för vem som kan göra ett åtagande för ett företags räkning gäller i dessa fall. Men om det finns anledning att anta att den som skrivit under tidsredovisningen inte är behörig kan Försäkringskassan begära in uppgifter som kan styrka detta. För att ersättning ska kunna betalas ut för retroaktiv tid gäller idag som villkor för utbetalning att den försäkrade har fått personlig assistans och att hon eller han har haft en sådan kostnad för assistansen som ska ersättas genom assistansersättningen, antingen genom att den försäkrade köpt assistans från anordnare eller genom att hon eller han själv som arbetsgivare haft kostnader för att avlöna sina personliga assistenter (51 kap. 4 SFB och prop. 2007/08:61, s. 17). Fr.o.m. den 1 juli 2013 gäller också att assistansersättning som avser assistans som utförs innan beslut har fattats i ett ärende lämnas endast om den enskilde månadsvis under handläggningstiden redovisar till Försäkringskassan att assistansen utförs i enlighet med kraven och förutsättningarna i SFB (51 kap. 7 SFB). När en enskild ansöker om assistansersättning eller om förhöjd sådan ersättning ska alltså uppgifter om tidsredovisning dokumenteras och redovisas till Försäkringskassan på samma sätt som redovisningen av sådan assistans som redan är beviljad. Den enskilde ska också säkerställa att anställningsavtal finns för assistenten (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s. 232). I förarbetena sägs att anledningen till ändringen i 51 kap. 7 SFB är att det ofta förekommit krav på stora belopp i assistansersättning för assistans som uppges ha genomförts i förfluten tid och i avvaktan på slutligt avgörande i frågan om assistansersättning. Kontrollmöjligheterna av sådan ersättning är små och risk för brott med assistansersättningen kan därför föreligga. Regeringen ansåg därför att Försäkringskassans kontrollmöjligheter måste stärkas när det gäller sådan
Konsekvensutredning 3 (8) assistans som utförts under Försäkringskassans handläggningstid (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s. 232). Försäkringskassan avser därför att i föreskrifterna införa krav på att anställningsavtal mellan en anordnare och dennes assistenter, avtal mellan en enskild och en anordnare, samt tidsredovisningar och räkningar ska skickas in till Försäkringskassan redan innan beslut om assistansersättning har fattats, senast den femte i andra månaden efter redovisningsmånaden - samma tidpunkt som redan nu gäller för när tidsredovisningar och räkningar ska komma in i ärenden där assistansersättning har beviljats. Ändringarna i föreskrifterna innebär tillsammans med bestämmelserna i SFB följande. I vilka fall avtal, tidsredovisning och räkning ska lämnas in och av vem En enskild som själv anställer sina personliga assistenter ska förutom att lämna uppgift om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), lämna in anställningsavtal för de personliga assistenterna vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar. En enskild som köper assistans av en anordnare ska vid ny ansökan lämna in avtal med anordnaren samt, vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar, anställningsavtal för de personliga assistenterna (13 RFFS 1993:24). Den som är arbetsgivare eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en försäkrad månadsvis i efterhand (51 kap. 24 2 SFB). Det som sägs i 51 kap. 24 2 SFB gäller även för tid innan beslut om assistansersättning har fattats i ett ärende, eftersom det av 51 kap. 7 andra meningen SFB och prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s. 232 framgår att den enskildes redovisning ska ske på samma sätt som redovisningen av sådan assistans som redan är beviljad i enlighet med kraven och förutsättningarna i SFB, vilket inkluderar arbetsgivarens eller uppdragsgivarens skyldighet enligt 51 kap. 24 2 SFB. Den som enligt 51 kap. 24 2 SFB är redovisningsskyldig (arbetsgivaren eller uppdragsgivaren) ska för varje månad redovisa uppgifter om antalet utförda assistanstimmar på blankett enligt fastställt formulär TIDSREDOVISNING (FKF 3059) och underteckna den. Assistenten ska bestyrka de uppgifter som lämnas på blanketten. (13 RFFS 1993:24).
Konsekvensutredning 4 (8) Efter utgången av varje månad ska en sammanställning av de uppgifter om utförd assistans som framgår av tidredovisningen redovisas till Försäkringskassan. Redovisningen ska ske på blankett enligt fastställt formulär RÄKNING- ASSISTANSERSÄTTNING (FKF 3057). Räkningen ska undertecknas av den som får assistans. (13 RFFS 1993:24). När assistans utförs innan beslut om assistansersättning har fattats Vid vilken tidpunkt handlingarna senast ska lämnas in Om personlig assistans har börjat utföras innan beslut har fattats i ett ärende ska avtal mellan den enskilde och anordnaren samt anställningsavtal mellan assistenter och anordnare lämnas till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Samma gäller för räkning och tidsredovisning. Räkning och tidsredovisning behöver därefter lämnas kontinuerligt senast den femte i andra månaden efter redovisningsmånaden. (13 och 15 RFFS 1993:24 ). Vad det innebär för utbetalningen om handlingarna kommer in för sent Av 51 kap. 7 andra meningen SFB följer att assistansersättning som avser assistans som utförs innan beslut har fattats i ett ärende endast lämnas om den enskilde månadsvis under handläggningstiden redovisar till Försäkringskassan att assistansen utförs i enlighet med kraven och förutsättningarna i denna balk. Detta innebär att om handlingarna kommit in för sent (dvs. senare än den femte i andra månaden efter redovisningsmånaden) till Försäkringskassan betalas assistansersättning inte ut för den månad som assistans har utförts / redovisningsmånaden. Utbetalning kan heller aldrig ske längre tid tillbaka än en månad före det att ansökan eller anmälan gjordes till Försäkringskassan enligt 51 kap. 7 första meningen SFB. Även om anställningsavtal och avtal kommit in i tid får Försäkringskassan inte betala ut ersättning tidigare än den tidpunkt då det av anställningsavtal framgår att den personliga assistenten har påbörjat sin anställning och det av avtalet om assistans framgår att det har börjat löpa. Det ska även framgå av tidsredovisningar och räkning att assistans har lämnats. (16 RFFS 1993:24). Exempel Den försäkrade ansöker om assistansersättning i början på mars månad (eller anmälan kommer in från kommunen). Den försäkrade får personlig assistans från april. Det finns anställningsavtal mellan personliga assistenter och anordnare liksom avtal mellan den sökande och anordnaren.
Konsekvensutredning 5 (8) Anställningsavtal och avtal samt tidsredovisningar och räkning för april månad kommer in den femte juni, vilket innebär att de kommit in i tid enligt 15 RFFS 1993:24. Eftersom samtliga handlingar kommit in i tid (senast den femte i andra månaden efter redovisningsmånaden) och det framgår av anställningsavtalet att den personliga assistenten har påbörjat sin anställning och det av avtalet om assistans framgår att det har börjat löpa, kan utbetalning göras för april månad enligt 51 kap. 7 andra meningen SFB, 15 och 16 RFFS 1993:24. Om samtliga handlingar (eller någon av dessa handlingar) skulle komma in för sent, dvs. efter den femte juni, kan utbetalning inte ske för april månad enligt 51 kap. 7 andra meningen SFB och 15 RFFS 1993:24. Utbetalningen kan tidigast ske för maj månad under förutsättning att räkningar och tidsredovisningar för maj månad kommer in i tid (senast den femte juli). Om den försäkrade i detta exempel istället hade fått assistans utförd redan två månader före ansökningsmånaden (under januari och februari) och anställningsavtal, avtal om assistans, tidsredovisningar och räkningar för januari månad kommer in den femte mars har dessa handlingar visserligen kommit in i tid enligt 15 RFFS 1993:24, men assistansersättning kan ändå inte betalas ut för januari månad eftersom assistansersättning inte kan betalas ut för längre tid tillbaka än en månad före det att ansökan gjordes till Försäkringskassan, enligt 51 kap. 7 första meningen SFB. När assistans utförs efter att assistansersättning har beviljats Av 13 RFFS 1993:24 framgår att räkningar och tidsredovisningar ska lämnas in för varje redovisningsmånad, medan anställningsavtal (förutom vid ny ansökan) enbart behöver lämnas in vid ansökan om fler timmar. Vid vilken tidpunkt handlingarna senast ska lämnas in Handlingarna ska lämnas in vid samma tidpunkter som när assistans utförs innan beslut om assistans har fattats. Anställningsavtal lämnas till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Samma gäller för räkning och tidsredovisning. Räkning och tidsredovisning behöver därefter lämnas kontinuerligt senast den femte i andra månaden efter redovisningsmånaden (15 RFFS 1993:24). Vad det innebär för utbetalningen om handlingarna kommer in för sent Om de handlingar som enligt 13 RFFS 1993:24 ska lämnas in inte har kommit in i tid enligt 15 RFFS 1993:24 får Försäkringskassan innehålla eller sätta ned månadsutbetalningen till dess att handlingarna har lämnats in (110 kap. 52 första stycket 2 SFB).
Konsekvensutredning 6 (8) Övriga ändringar Om assistansen har utförts av någon som är bosatt utanför EES betalas assistansersättning ut endast om det finns särskilda skäl (51 kap. 16 andra stycket SFB). Enligt den nya bestämmelsen i 51 kap. 11 tredje stycket SFB ska assistansersättning i dessa fall lämnas med ett skäligt belopp. Detta innebär ett undantag från paragrafens första stycke att assistansersättning lämnas med ett schablonbelopp. Ersättning lämnas istället med ett skäligt belopp, vilket motsvarar de faktiska kostnader som den assistansberättigade har haft för assistansen. Om de faktiska kostnaderna som redovisas förefaller omotiverat höga vid en jämförelse med schablonbeloppet och med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, kan ersättningen bestämmas till ett lägre belopp. Ett högre belopp än de faktiska kostnaderna kan dock aldrig anses som skäligt (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s. 257-258). Ett tillägg görs därför i föreskrifterna om att den som enligt 51 kap. 16 andra stycket och 51 kap. 11 tredje stycket SFB kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp ska redovisa uppgifter om samtliga kostnader för utförd assistans under perioden på samma sätt som en försäkrad som är beviljad ett högre timbelopp eller som själv anställer sina personliga assistenter. Eftersom Försäkringskassan i varje enskilt fall måste avgöra om de redovisade kostnaderna är skäliga, bl.a. utifrån löne- och kostnadsläget i det landet där assistansen har utförts, behöver den försäkrade i samtliga dessa fall redovisa det underlag som ligger till grund för kostnaderna. Ett tillägg även om detta görs därför i föreskrifterna. Ikraftträdande De föreslagna ändringarna i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning bör träda i kraft den 1 juli 2013. Ändringarna i 14 första stycket 3 RFFS 1993:24 om redovisning för den som kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp ska inte tillämpas när en personlig assistent har anställts före ikraftträdandet. Berörda av förslaget Försäkringskassan, enskilda som söker assistans samt arbetsgivare och uppdragsgivare dvs. enskilda som själva anställer sina personliga assistenter samt sådana anordnare (arbetsgivare eller uppdragsgivare) som har avtal med den försäkrade och tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (före 1 juni 2013 Socialstyrelsen) att bedriva verksamhet med personlig assistans.
Konsekvensutredning 7 (8) Konsekvenser av föreskrifterna för Försäkringskassan Att ta hand om tidsredovisningar, avtal och anställningsavtal redan innan beslut om assistansersättning har fattats kommer att innebära en ökad administration och därmed kostnad för Försäkringskassan. Detta är dock ytterst en följd av lagändringarna och inte av föreskriftsändringarna i sig. Administrationen av handlingarna kommer att behöva ske oaktat vilket beslut som fattas, det vill säga handläggningen sker även i de fall där beslutet resulterar i ett avslag. För tid innan de nya reglerna 1 juli 2013 var denna administration inte aktuell. Kostnaden för denna administration beräknas till en hel årsarbetare. Konsekvenser av föreskrifterna för den enskilde, företag och egna arbetsgivare Förslaget till ändring i föreskrifterna att skicka in tidsredovisningar, räkning avtal och anställningsavtal till Försäkringskassan för tid innan beslut om assistansersättning har fattats bedöms innebära ökade kostnader för porto och administration för den enskilde samt arbetsgivare och uppdragsgivare. Räkningar, tidsredovisningar och anställningsavtal ska visserligen skickas in till Försäkringskassan redan idag för retroaktiv tid men skillnaden jämfört med tidigare blir att handlingar måste skickas in i ett tidigare skede och kontinuerligt för varje månad. Dessutom behöver arbetsgivare och uppdragsgivare visa att de har lämnat in uppgifterna genom att skriva under tidsredovisningarna. Att de behöver skriva under tidsredovisningarna innebär en ökad administrativ kostnad för dem även efter att ett beslut har fattats i ett ärende. Blanketterna för sammanställning av redovisade timmar (räkning) och tidsredovisning ändras. För de anordnare och egna arbetsgivare som idag använder sig av elektronisk tidsredovisning kan detta också komma att innebära en ökad kostnad. De berörda kommer att behöva konstruera om sina befintliga blanketter för att den elektroniska signeringen ska fungera även efter den 1 juli 2013. Kostnaderna för företagen är ytterst en följd av lagändringarna och inte av föreskriftsändringarna i sig. Förslaget bedöms inte till någon del få en negativ effekt av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller övriga villkor. Kontaktperson Kontaktperson i detta ärende är,, Verksamhetsområde processjuridik, Försäkringskassan. jenny.lindmark@forsakringskassan.se
Konsekvensutredning 8 (8) När synpunkter senast ska lämnas Synpunkter lämnas senast torsdagen den 9 maj 2013 kl.12.00. Bilagor 1) Förslag om ändring i föreskrifterna (RFFS 1993:24) om assistansersättning - tvåspaltare 2) Förslag om ändring i föreskrifterna (RFFS 1993:24) om assistansersättning underlag för beslut