Arkitektur Stockholm Strategier för stadens gestaltning

Arkitektur Stockholm Strategier för stadens gestaltning 5

4 Innehåll Förord Arkitektur som verktyg 1. Staden 2. Stadsrummet Gator och torg Gröna rum Blå rum 3. Stadsdelen Skala City 4. Byggnaden Grön arkitektur Om- och tillbyggnader 5. Processen Dialog Upphandling 3 5 8 15 18 22 25 30 36 40 43 46 53 57 58 61 Omslagets framsida: De nyinvigda terminalbyggnaderna på Strömkajen visar möjligheterna att bygga vidare på Stockholms kulturarv med tydligt fokus på stadsrummet. Införlivande av ny arkitektur av hög kvalitet speglar och kontrasterar stadens karaktär och bidrar till att höja dess upplevelsevärden och avläsbara tidsdjup. Marge Arkitekter. Foto: Johan Fowelin Omslagets baksida: Hur ser Stockholm ut om trettio år, vilken stad bygger vi för nästa generation? Skol och förskolelokaler med hög arkitektonisk kvalitet såväl interiört som exteriört är en viktig investering med långsiktigt värde. Förskolan Sjötorget, Rotstein Arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman

Arkitektur Stockholm är Stockholms första arkitekturstrategi. Den beskriver mål och strategier för hur stadens vision och översiktsplan ska förverkligas. Detta styrdokument utgår från Stockholms Stads vision 2030 om ett växan de innovativt och upplevelse - rikt Stockholm med utgångspunkt i medborgaren. Formellt är Arkitektur Stockholm ett tematiskt tillägg till Promenadstaden översiktsplan för Stockholm och utgör tillsammans med Den gröna promenadstaden och Framkomlighetsstrategin en del av Stockholms strategiska planering. Arkitektur Stockholm förtydligar hur översiktsplanen ska förverkligas med arkitektur som verktyg och är som paraplydokument utgångspunkt för mer detaljerade kunskapsunderlag och vägledningar som tas fram successivt. Stockholms byggnadsordning, som var en del av Stockholms förra översiktsplan, ÖP99, ersätts nu av Arkitektur Stockholm. De historiska återblickar över stadens framväxt som återfanns i byggnadsordningen kommer att beskrivas närmare i dokumentet Stockholms karaktärsdrag och stadsbyggnadskvaliteter.

4 Förord

3 Förord T. v. Stockholm är fullt av landmärken från olika perioder. Här Karolinska och Stadshuset med Globen i fonden. Foto: Rolf Christensen, Scanpix

5 Arkitektur som verktyg Mariaberget, närheten till vattnet bidrar till Stockholms attraktivitet. Foto: istock bildbyrå T. h. Nya Årstabron, en lustfyllt formad tung trafikfunktion, känsligt inordnad i sitt sammanhang. Foster and partners. Foto: Mostphotos Stockholm är idag en av Europas snabbast växande städer. Stockholm har de högsta ambitioner när det gäller utveckling av stadsliv, hållbar utveckling och integration. Arkitektur Stockholm förtydligar stadens vision och visar strategier för hur de kan förverkligas med arkitektur som verktyg i samspel med medborgare och stadsbyggnadsaktörer. Stockholms attraktivitet byggs upp av ett nära samspel mellan kultur, utbildning och innovationsnäringar. Tillsammans med goda stadslivskvaliteter och en högt värderad kulturmiljö med unika skönhetsvärden byggs stadens identitet. Stockholms årstidsväxlingar och vackra ljus, arkitekturens skönhet och det naturnära skärgårdsläget bidrar alla till dessa värden. Här finns goda förutsättningar att utveckla Stockholm till en mer modern och hållbar stad redo att möta framtidens behov av fler bostäder och ett välkomnande stadsliv. Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller att främja en attraktiv stadsbild, införliva ny arkitektur och säkra ett hållbart byggade. Historiskt har Sverige och Stockholm haft en ledande roll som inspiratör och föregångare i stadsplaneringsfrågor. När staden ännu en gång står inför kraftig expansion blir fokus på arkitektur och kvalitet nödvändig för att stadens högt ställda mål ska uppnås med helhetsperspektiv och sammanhang.

7 Årstadalsparken, en grön lunga i en för övrigt urban miljö. Anders Jönsson Landskapsarkitekter. Foto: Kasper Dudzik T. v. Observatorium, en plats och en social och funktionell skulptur på gränsen till arkitektur. Gunilla Bandolin. Foto: Michael Perlmutter Stockholm skall främja kvalitativ och innovativ arkitektur i byggnader, landskap och offentliga rum med ett tydligt förhållningssätt till stadens växande behov, dess identitet och historiska miljö. Innovation och nytänkande ger möjlighet till relevanta lösningar med nutida arkitektur. Stockholm har som mål att bli ledande i Grön Arkitektur. Hållbar stadsutveckling handlar om att minimera byggandets negativa miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus och att hantera den kunskap om de klimatutmaningar vi ställs inför utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet. Tillfällig arkitektur kan i stadsutvecklingssammanhang inspirera till ny användning av staden och kan visa möjligheter att påverka och förändra förutsättningar för stadslivet. Stadsbyggnadsprocessen tillförs ett redskap där initiativtagare och brukare på ett engagerande och kostnadseffektivt sätt gemensamt kan pröva nya lösningar baserade på faktiska behov. Arkitektur Stockholm är ett strategiskt dokument som ska bidra till förverkligandet av en högkvalitativ, hållbar och funktionell arkitektur och stadsmiljö. Innovativ, grön och tillfällig arkitektur presenteras vid sidan av kunskap som nödvändiga redskap för att bygga vidare på stadens kulturarv med det offentliga rummet i fokus.

8 1.1 Stockholms identitet och kulturmiljö är utgångspunkt för all nutida arkitektur som med internationell relevans och kvalitet bidrar till att stärka stadens attraktivitet och avläsbara tidsdjup. 1. Staden 1.2 Stadsplanering i Stockholm utgår från medborgaren och ett helhetsperspektiv där aktivitet och attraktivitet prioriteras i stadens offentliga rum. Götgatsbacken, en tidigare starkt trafikerad gata som nu åt - njuter ett aktivt stadsliv som gågata. Foto: Stockholmsfoto.se T. h. Kulturhuset, ungt och omtalat men numera en själv klar del av Stockholms kulturarv. Peter Celsing. Foto: Adam Haranghy Stockholms identitet och kulturarv är utgångspunkt för den innovativa arkitektur av hög kvalitet som ska stärka och utveckla den växande staden. När fler samsas på en given yta krävs planering med helhetssyn, samordning och gemensamma mål. Med fler stockholmare och ökad aktivitet i det gemensamma stadsrummet ställs tydligare funktionella krav på alla stadens offentliga miljöer. Därför läggs tydligare fokus på utveckling och samordning av Stockholms gemensamma stadsrum. All stadsutveckling ska formas med utgångspunkt i Stockholms identitet och kulturhistoria. Målsättningen är att öka stadens upplevelsevärden med nyfiken, väl avvägd och kontextmedveten arkitektur där människan står i fokus. Stockholm har ett särskilt ansvar att förvalta och utveckla huvudstaden på ett sätt som stämmer överens med internationella överenskommelser om kulturarv, arkitektur och urbana landskap.

11 1.3 Stadsplanering med stadslivet i fokus kräver ett mer utvecklat samspel mellan landskaps-, stadsmiljö- och bebyggelseplanering och en tidig samordning mellan stadens olika förvaltningar och stadsbyggnadsaktörer. 1.4 En hållbar stadsutveckling är utgångspunkt för all planering i Stockholm där miljö-, energi- och klimatfrågor balanseras med ekonomisk, social och kulturell hållbarhet till en väl avvägd helhet. Observatorielunden med Stadsbiblioteket av Gunnar Asplund i fonde. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad T. v. Vy över Slussen från Mosebacke. Foto: Kamilla Kraczkowski, Folio Utpekade Riksintresseområden och övriga kulturmiljöområden ska utvecklas så att kulturvärdena integreras i strategier för staden som helhet. Detta syftar till att stärka Stockholms attraktivitet och avläsbara tidsdjup. När nu Stockholm återigen växer är det särskilt viktigt att stadens höga kultur- och skönhetsvärden är förutsättningar i en dynamisk utvecklingsprocess. Stadsplaneringen i Stockholm utgår från ett hållbart helhetsperspektiv som tar sin utgångspunkt i medborgaren och balanserar miljö-, energi- och klimatfrågor med ekonomisk, social och kulturell hållbarhet till en väl avvägd helhet. Medveten arkitektur med tydligt förhållningssätt till stadens identitet, historiska miljö och växande behov ska bidra till en bättre stad att leva i.

1.5 All ny bebyggelse i staden bidrar till att höja den kvalitativa upplevelsen av Stockholm och att förbättra den gemensamma stadsmiljön. Stort och smått. 1.6 I Stockholm främjas en attraktiv stadsbild med varierad arkitektur av hög relevans och kvalitet i alla stadens byggnader, offentliga rum och landskap. Ökad satsning på gång- och cykelnät är viktig för stadens utveckling. Foto: Håkan Borgström, Mostphotos Ovan t. v. Byggnad 10, Wingårdh Arkitektkontor Foto: Åke E:son Lindman T. h. Vasaparken, ett ambitiöst och lyckat exempel på hur en stadspark i en tät stadsdel utvecklats för att också i framtiden vara en angelägenhet för alla åldrar och intressen. Grontmij Landskapsarkitekter. Foto: Hans Cogne 1.7 Stockholm är tillgängligt för alla, en trygg stad där man lätt tar sig fram. En stadsmiljö där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Stadens visioner om ett utvecklat stadsliv förverkligas med hjälp av arkitekturen. Dess uppgift är att tillgodose de behov och krav som ställs av stadens brukare. Alla nya byggprojekt förväntas bidra till att höja den kvalitativa upplevelsen av Stockholm och förbättra den gemensamma stadsmiljön. En stadsutvecklingsstrategi med helhetsperspektiv sätter människan i fokus. Stockholm ska vara en stad tillgänglig för alla och det ska vara tryggt och lätt att ta sig fram. Fler ska kunna gå och cykla och kollektiv trafiken ska vara effektiv. Staden är blandad, tät där tillgängligheten är god och robust med en arkitektur som medger förändrad användning över tid. Stockholms Miljöprogram 2012 2015 pekar, bland sex prioriterade områden, på förtätning, trafikplanering och utbyggnad av gång- och cykelnät som viktiga målområden för ökad miljöeffektivitet. Arkitekturens uppgift blir här att med ny tänkande och gränsöverskridande lösningar gestalta en i alla aspekter hållbar stadsutveckling med klimatfrågor i fokus utan att kompromissa med dess skönhetsvärden.

4 2. Stadsrummet

15 2.1 Stadsplanering i Stockholm utgår från behovet av väl gestaltade offentliga rum. 2.2 Alla projekt bidrar till nytta för allmänna intressen, till ett attraktivare stadsrum där fler vill stanna och delta i ett aktivt stadsliv. Norra Bantorget, Nyréns Arkitektkontor, Foto: Åke E:son Lindman T. v. Stranden, Rosenlundsparken, Bernstrand & Co Foto: Thomas Bernstrand Livet i staden pågår mellan husen på gator och torg, i parkerna och i stadens vattenrum. Arkitektur Stockholm tar utgångspunkt i stadslivet och syftar till att stadens urbana landskap anpassas till ökad aktivitet, bättre upplevelsevärde och till att varje byggnadsprojekt bidrar till en attraktivare stadsmiljö. Livet mellan husen är nyckeln till en socialt hållbar stad. Ett nytt helhetsperspektiv med stadslivet i fokus, kräver ett mer utvecklat samspel mellan landskaps-, stadsmiljö- och bebyggelseplanering och därmed också mellan stadens olika förvaltningar och aktörer. Stor vikt läggs vid det enskilda projektets nytta för allmänna intressen, hur det med sina funktioner och kvaliteter kan bidra till ett attraktivare stadsrum, där fler vill stanna och delta i ett aktivt stadsliv.

16 2.3 I stadens planering prövas olika processer där tillfällig arkitektur tillåts inspirera till ny användning och kunskap om stadens offentliga rum. Tillfällig restaurang, Stureplan, Tham & Videgårdh Arkitekter. T. h. Rålis skatepark, ett genomfört medborgarförslag, Placed to ride skateparks. Foto: Johan Töpel, Johnér Målsättning är ett Stockholm med rikt och aktivt stadsliv under hela året med närhet, sammanhang och tillgänglighet i stadens gemensamma stadsrum. Torg, gator och parkrum samspelar med stadens bottenvåningar och vävs ihop till en levande stadsmiljö. Stadsplaneringen ska utgå från behovet av väl gestaltade offentliga rum, särskilt att beakta vid förtätning och omvandling. Stockholm har i sin roll som huvudstad stort fokus på utveckling av evenemang, internationellt värdskap och festligheter som berör landet i stort. Stockholm är en självklar plats för evenemang men ska samtidigt fungera för vardagslivet året runt. Gator, torg, parker och vattenrum utgör tillsammans ett nätverk av offentliga rum, det golv som ska stötta både vardagsliv och fest. Ett fungerande, tillgängligt och tillåtande offentligt rum är därför en viktig utgångspunkt i all planering för att ge förutsättning för en jämlik stad.

18 2.4 Stadens gator och torg är rum för alla och ska upplevas välkomnande och trygga under dygnets alla timmar. 2.5 I det offentliga rummet främjas framkomlighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Staden eftersträvar en balanserad trafikmiljö som inte domineras av motortrafik. 2.6 Särskild omsorg läggs på planering för personer med begränsade möjligheter att röra sig i staden. TIllgänglig och helt automatiserad stadstoalett, Humlegården. Dinell- Johansson. Foto Wilhelm Rejnus, barabild.se T. h. Sätra centrum, en viktig men bortglömd plats har rustats upp och fått ny mening, Nivå Landskap. Foto: Anders Karlen Gator och torg För att uppnå visionen om ett levande stadsrum ställs höga krav på de offentliga rummens utformning. Stadens gator och torg ska fungera för alla och upplevas välkomnande och trygga under dygnets alla timmar. Särskild omsorg läggs i planering för de med begränsade möjligheter att förflytta sig längre sträckor. En framkomlig stad är en förutsättning för delaktighet och jämlikhet i samhället. Staden arbetar kontinuerligt med förbättringar och beskriver i Framkom lighetsstrategin nya prioriteringar i gaturummet. Trafikhierarkin vänds upp och ned med fotgängare i topp och prioriterad framkomlighet för bussar och cyklister.

21 2.7 Bebyggelse i anknytning till offentliga rum och gatumiljö utformas med en struktur av öppna och inbjudande bottenvåningar så att funktioner som bidrar till olika aktiviteter över tid och vistelse möjliggörs. 2.8 Ökad transparens eftersträvas i det urbana stadsrummet genom öppenhet och mänsklig närvaro i fasadliv och tak genom exempelvis franska fönster, balkonger och terrasser. Liljeholmstorget, ett nytt urbant stadsrum med omsorg om detaljer, Nivå Landskap. Foto: Anders Karlen T. v. Blandade funktioner i staden, Sven-Harrry s konstmuseum innehåller även bostäder med generösa balkonger. Wingårdh Arkitektkontor. Foto: Tord-Rickard Söderström Stadens offentliga rum ska erbjuda prioriterad plats för fotgängare att gå, stanna och sitta. Omgivande bebyggelse förväntas innehålla funktioner som stödjer ett attraktivt stadsrum med aktivitet i bottenvåningar och ett öppet förhållningssätt mellan privat och offentligt. Tillfällig arkitektur, konst och aktivt involverande stadsplaneringsprocesser kan ge möjlighet att arbeta med oprövade lösningar i det offentliga rummet.

22 2.9 Stockholm ökar närheten till grönområden av hög kvalitet genom att förbättra befintliga parker, och skapa nya där de behövs. Kungsträdgården när körsbärsträden står i full blom. Foto: Roland Magnusson, Mostphotos T. v. Odlingar på Årstafältet, ett aktivt grönt rum. Foto: Johan Ödmann, Johnér 2.10 Ny bebyggelse förväntas bidra till att öka andelen tillgänglig grönyta för rekreation, odling och hållbarhetsåtgärder. Gröna rum Stockholms närhet till naturlandskapet med rik flora och fauna ger unika stadslivskvaliteer. Stock holms gröna stråk av natur och anlagda parker ger plats för motion, samvaro och aktivitet året om men också möjlighet till avkoppling och kontemplation. Närhet till naturupplevelser i den täta staden är värdefullt för många och bidrar till god livskvalitet. Gröna stadsrum, parker och naturområden är stockholmarnas gröna vardagsrum som används året runt. I Den gröna promenadstaden, som är ett tillägg till översiktsplanen, beskrivs mål och strategier för utveckling och skötsel av Stockholms gröna miljöer. Bland annat planeras nya stadsparker, mindre fickparker, ett nät av gröna promenader och gröna stockholmsstråk som kopplar stadsdelarna tätare samman. En viktig målsättning är att fler stockholmare ska få nära till bra parker och naturområden när staden växer. Detta kräver satsningar på att förbättra och tillgängliggöra grönområden och skapa parker där det behövs. Grönska i stadsmiljö består inte bara av natur och anlagda parker utan är också den grönyta som finns på tak, gårdar och fasader. Staden arbetar med att ta fram nya verktyg för att öka andelen grön yta vid nybyggnad med exempelvis gröna tak för dagvattenhantering eller terrasser och balkonger för rekreation och odling. Plats för stadsodling i olika former är en viktig del i en grön storstad och bör integreras i stadens nya byggnadsstrukturer.

25 2.11 Stockholm samordnar planeringen av stadens vattenrum för att förbättra tillgänglighet och ökad aktivitet i och nära vattnet. 2.12 Stockholm förbättrar kopplingen av promenad och cykelstråk längs kajer och stränder. Badbryggor bidrar till ökad tillgänglighet till vattnet. Foto: Gunnar Smoliansky, Link T. v. De blå rummen är en tillgång även på vintern. Foto: Henrik Trygg, Johnér Blå rum Stockholms läge i skärgården mellan Saltsjön och Mälaren bidrar till det nära samspel mellan topografi, natur och bebyggelseutveckling som gett staden sin unika karaktär och särprägel. Stockholms vattenrum är stadens största sammanhållande offentliga rum och en viktig grundförutsättning för stadens vidare utveckling. En samordnad planering av dessa vattenrum är därför av stort intresse. Stockholms olika vattenrum ger förutsättning för både aktivitet och avkoppling och kompletterar stadens parker och torg som stockholmarnas gemensamma vardagsrum. Vattenfronterna planeras för mer aktivitet både på land och vatten med ökad tillgänglighet och bättre förutsättningar för promenad och cykling längs kajer och stränder.

27 2.13 Stadens offentliga rum vid vattnet utvecklas för att öka möjligheter till möten, rekreation och lek på kajer och stränder. Hornsbergs strandpark, Nyréns Arkitektkontor Foto: Åke E:son Lindman T. v. Klippbad på Lång holmen Foto: Svartpunkt AB 2.14 Bebyggelse, markbeläggning och möblering av kajer utformas med medveten omsorg och koppling till vattenrummens identitet och skönhetsvärden. 2.15 Stadens utblickar och kopplingar mot vattnet tillvaratas och utvecklas. Stadens olika vattenrum bidrar till kajernas och strändernas olikhet och särpräglade identitet, med kunskap om dessa värden i förhållande till helhetsmiljön ges större möjlighet till utveckling av enskilda platser. Tillägg kring vattenrum innebär arkitektoniska utmaningar. Bebyggelse i mötet med vatten ger möjlighet till exklusiva utblickar men innebär också avvägningar när det gäller tillägg i känsliga naturoch kulturmiljöer. Ny bebyggelse, ombyggnader och byggnadsdetaljer ska därför göras med omsorg om vattenrummens skönhetsvärden och med ambition att utveckla attraktiva stadsrum med plats för möten, rekreation och lek vid stadens kajer och stränder.

34 Carl Johan Billmarks Stockholmspanorama från 1868 visar hur mycket staden har utvecklats under de senaste etthundrafemtio åren, men också att dess identitet är intakt. Det närmaste decenniet utvecklas Stockholm till en miljonstad, nya stadsdelar planeras och byggs. Staden förändras och dess miljöer byter innehåll och skepnad. I den processen krävs strategier för hur nytt och gammalt ska förenas, hur den befintliga staden bäst tas tillvara och utvecklas för att den stad vi bygger idag ska upplevas som levande, attrak tiv och trygg också i framtiden. Foto: Stadsmuseet

30 3. Stadsdelen 3.1 Platser i staden är olika och deras unika karaktär ska förstås och undersökas i dialog med medborgarna inför varje betydande omvandling. 3.2 Stadsomvandlingsprojekt planeras med utgångspunkt i helhetstänkande och närhetsprinciper för medborgarnas tillgång till utbildning, arbetsplatser, handel, service, natur, kultur och rekreation. OK Sofia kyrka under byggnation, 1905. Foto: Stadsmuseet T. h. Aktivt stadsliv på Nytorget, Södermalm. Foto: stockholmfoto.se Stockholms identitet är summan av de olika stadsdelarnas unika karaktärer. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa individuella kvaliteter och förutsättningar vid tillägg och omvandlingar. Med utgångspunkt i helhetstänkande och närhetsprinciper planeras för medborgarnas tillgång till utbildning, arbetsplatser, handel, service, natur, kultur och rekreation. När staden växer integreras bostäder i en tätare urban struktur som medger förändrad användning över tid där torg, parker och olika verksamheter blandas med service och omsorg. Olika upplåtelseformer och stadsbyggnadsexperiment i mindre skala uppmuntras tillsammans med forskning kring ny teknik och progressiv landskapsarkitektur. Social hållbarhet och kulturell mångfald är ett av stadens högst prioriterade mål och största utmaningar. Stadsplaneringen utgår därför från alla befolkningsgruppers behov och ge möjlighet att leva sida vid sida. Arkitekturen ska bidra till ett tryggt urbant landskap med plats för olika kulturella aktiviteter i ett tillgängligt och välkomnande stadsrum. Ny bebyggelse ska vara inbjudande och utformad med tanke på tillgänglighet för alla.

33 3.3 Stadsmiljön är blandad och tät med god tillgänglighet, uppbyggd av en arkitektur som strukturellt medger förändrad användning över tid. 3.4 Stockholms stadsliv berikas genom att nya projekt tillför möjlighet till en innehållsmässig variation och därmed blandade funktioner till det gemensamma stadsrummet. Dieselverkstan i Nacka, ny funktion i gammal bebyggelse. Nyréns Arkitektkontor Foto: Åke E:son Lindman T. v.: Ericssons tidigare lokaler vid Telefonplan, nu hem åt Konstfack och andra. Foto: Pawel Flato, Stockholms stad Kulturhistoriska avtryck finns överallt, även i vardagliga mer samtida bebyggelsemiljöer. När betydande nya tillägg och omvandlingar ska göras i staden krävs därför kunskap om stadens identitet och kulturhistoria, lyhördhet och medvetet kvalitetstänkande kring arkitektonisk gestaltning. Eftersom kulturarvet är del av vår gemensamma historia är dialogen med medborgarna viktig för att förstå och utveckla olika platsers identitet. Att ta tillvara det byggda kulturarvet som en resurs för stadsutveckling kan även innebära genomgripande omvandlingar av befintlig mer vardaglig bebyggelse. Omvandling av exempelvis industriområden till nya integrerade stadsdelar planeras med utgångspunkt i platsernas befintliga karaktär. Här ger bevarande och utveckling av äldre bebyggelse den historiska förankring som krävs för att platserna ska upplevas som attraktiva. Ett bättre stadsliv byggs upp av innehållsmässig variation och blandade funktioner i det gemensamma stadsrummet. Mångfald främjas av variation i byggnaders identitet och uttryck och ett nära samspel mellan byggnader med god detaljering och deras omgivande stadsmiljö. Bebyggelse som medger olika verksamheter med en strukturell transparens och öppenhet i bottenvåningar, fasader och taklandskap ger större möjlighet till variation och mångfald än vad enbart skillnader i färg form och fasadmaterial kan åstadkomma. Långa slutna bottenvåningar mot allmänna gaturum ger negativa effekter och bör undvikas i urbana sammanhang.

34 3.5 Stadsplaneringen utgår från alla befolkningsgruppers behov och möjlighet att leva sida vid sida. Stadsradhus i Fittja, Kjellander & Sjöberg. Foto: Johan Fowelin T. h. Tillfällig arkitektur på Lilla Torg i Malmö. Foto: Kasper Dudzik Förtätning sker genom kompletteringsbebyggelse eller större stadsdelsomvandlingsprojekt. Större omvandlingar sker främst i de stadsdelar som utpekats som tyngdpunkter. Genom en stadsövergripande samplanering som stärker urbanitet och stadslivskvaliteter skapas en hållbar stad med bättre underlag för kollektivtrafik, kultur och service. I övriga stadsdelar koncentreras förändringar till komplettering och förtätning av befintliga strukturer. Tillfällig arkitektur kan användas i stadsutvecklingsprocessen för att locka besökare och pröva nya användningsområden för en plats. Tillfällig användning av byggnader och tomter i väntan på fastighets utveckling kan bidra till en värdeökning av områden som i sig genererar möjligheter till ny stadsutveckling. Tillfällig arkitektur kan också innebära experiment med tillfälliga stadsrum, parker eller aktiviteter som kan bidra till social samhörighet och gemensam kunskap och nya stadsdelar kan med utvärdering av temporära aktiviteter utveckla en egen urban identitet utifrån unika förutsättningar.

36 3.6 Arkitekturen bidrar till ett tryggt och inbjudande urbant landskap med plats för olika kulturella aktiviteter i ett tillgängligt och välkomnande stadsrum. 3.7 Förtätning sker främst genom större omvandligsprojekt i de stadsdelar som utpekats som tyngdpunkter i Promenadstaden samt genom kompletteringsbebyggelse i övriga stadsdelar. Taklandsskapet i Vasastan. Foto: Jeppe Wikström, Johnér T. h. Kyrktorn och spiror bryter den sammanhållna skalan i Stockholms äldre kvarter. Foto: Bruno Ehrs Skala Stockholms fysiska identitet är uppbyggd av överlagrade förändringar, byggnaderna är inom rådande skala inbördes olika och vittnar om olika tidsepoker i stadsliv samt arkitekturhistoria och ger på samma vis plats för vår tids arkitektoniska tillägg. I de äldsta delarna av Stockholm med utblick över centrala inlopp och i malmarnas stenstadskvarter är stadsbilden känslig för skalförskjutning. Här förändras helheten snabbt om flera enskilda projekt avviker från etablerade höjder och utbredning. I dessa delar av staden erbjuds få möjligheter att bryta sig ur befintlig skala. Endast projekt av stort allmänt intresse som uppvisar särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans, kan prövas här med fokus på förbättrad helhetsverkan och omgivande stadsmiljö. I stenstaden och på Stockholms malmar råder en sammanhållande skala med en byggnadshöjd på mellan fem och sex våningar. Kvarteren har byggts upp över lång tid med många inbördes olika fastigheter av varierande funktion och ursprung. Detta har bidragit till en tät, blandad och attraktiv urban miljö med stor flexibilitet och stark identitet. Stockholms Citys södra delar utgör undantag med färre kvartersstora byggnader med större höjd- och breddskala, de flesta byggda under perioden mellan 1960- och 1980-talet.

39 3.8 Vid förtätningsprojekt ställs särskilt höga krav på den arkitektoniska utformningen av helhet, funktion, detalj och samspelet mellan byggnad och stadsrum utöver stadens krav på tillfredsställande vind-, ljud-, och dagsljusförhållanden. 3.9 Genomgripande omvandlingar av befintlig bebyggelse kan prövas med förutsättning att byggda kulturarvet tas till vara och dess karaktär bildar utgångspunkten för en ny integrerad stadsdel. Kista utmärker sig med flera höga byggnader över 100 meter. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad T. v. Viktoria tower, Wingårdh Arkitektkontor Foto: Åke E:son Lindman De genomgripande förändringar som skedde i och med Cityförnyelsen i Klarakvarteren blev ett av efterkrigstidens största och mest omtalade stadsbyggnadsprojekt i Europa. De omfattande och storskaliga förändringarna i stadens kärna gav efterdyningar med kraftiga lokala protester som satte spår i stadens fortsatta planering. Den snabba stadsutvecklingen med högre och mer storskaliga kvarter bromsades i de centrala delarna av Stockholm och en bebyggelse av större skala från senare tid återfinns istället främst i områden som exempelvis Globen och Marieberg. I dag växer en ny typ av storskalig stadsförnyelse fram i Nordvästra Kungsholmen, Hagastaden och Liljeholmen. Kista utmärker sig med fler byggnader över 100 meter och har lösgjort sig från den övergripande skalan. Dessa landmärken har fysiskt positionerat Kista som en av stadens tyngdpunkter och kan visuellt kopplas både till den centrala staden och till det omgivande landskapet. Denna utveckling visar att en förändring av rådande höjdskala kan prövas i utpekade tyngdpunkter och utvecklingsområden. Väl placerade och genomtänkta skalförändringar kan gynna stadslivet men prövas som alla nybyggnadsprojekt utifrån sina förutsättningar, helhetskvaliteter och tillförda allmänvärden för stadens invånare.

40 3.10 Tillfällig användning av befintliga byggnader och stadsrum uppmuntras. Nya stadsdelar kan med erfarenhet av temporära installationer utveckla en egen urban identitet utifrån dess unika förutsättningar. Trädgård på spåret, mellan Eriksdalsbadet och Tullhagens koloniträdgårdar. Foto: Magnus Svaneby T. h. Citykvarteren uppvisar större skal - variationer än andra innerstadskvarter, här Hötorgsskraporna och södra Klara. Foto: Alexander Crispin, Folio 3.11 Projekt som innebär förändring av stadens rådande höjdskala, kan kvalitetsprövas i stadens utpekade tyngdpunkter och utvecklingsområden. City City är stadens mest föränderliga stadsdel är och under ständig utveckling som kräver särskild omsorg. Att stärka centrala Stockholm är en viktig strategi för staden som helhet. Bebyggelsen i City och främst i Klarakvarteren är mer storskaliga än i övriga stadsdelar med kvarterstora byggnader som i stort följer stadens historiska rutnät och ofta uppvisar hög kvalitet i arkitektur och materialverkan. Kvarterens långa fasader med få variationer i funktion och uttryck bidrar till upplevelsen av en monoton och storskalig stadsmiljö. Den pågående utvecklingen med översyn av dessa cityfastigheter utgår från en ambition om en mer levande stadsmiljö med kunskap om fastigheternas historia och arkitektoniska värde som utgångspunkt. Här kan en väl avvägd volymändring prövas men större byggnadsvolymer förutsätter en väl samordnad fastighetsutveckling med god kunskap om närområdet, dess befintliga arkitektur och helhetsverkan för staden i stort. Pågående fastighetsutveckling i City ska utöver arkitektonisk kvalitet särskilt utvärderas från ett helhetsperspektiv med avseende på stadsmiljö och stadsliv. Målsättningen med tillägg av fler bostäder i stadens centrala delar innebär vissa förtätningar och höjdförskjutningar i City. Möjligheter till nya bostäder i City är begränsad, men prövas där det är möjligt då ett tillskott av bostäder i stadens centrala delar kan ge en bättre blandning av verksamheter, ökad trygghet och en mer attraktiv stadsmiljö.

4 4. Byggnaden

43 4.1 Stockholms identitet vidareutvecklas med nyfiken, väl avvägd och kontextmedveten arkitektur i en nutida och relevant stadsutveckling. 4.2 Alla byggnader utformas utifrån medvetna arkitek toniska val för att aktivt bidra till en bättre stadsmiljö. 4.3 Nya byggnader planeras samordnat med en infrastruktur som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet med god tillgång till service, omsorg, gröna parker och offentliga rum. Bonnierhuset, Johan Celsing Arkitektkontor. Foto: Johan Fowelin T. v. Bostadshus, Annedahl, Reflex Arkitekter Foto: Johan Fowelin Med nyfiken, väl avvägd och kontextmedveten arkitektur som verktyg kan Stockholms identitet tillföras nya tolkningar utifrån nutida ideal och behov som bidrar till en modern och medveten stadsutveckling. Istället för upprepning av typologier och formspråk finns här möjlighet att vidareutveckla stadens urbana arkitektur i gränslandet mellan olika funktioner och mellan stadsrum och byggnad. Innovativa lösningar kan leda till ny kunskap och arkitektoniska landvinningar. Arkitektonisk kvalitet uppnås med kunskap om hur de enskilda byggnadernas funktioner samspelar med stadsrummet som helhet, med relevanta och hållbara byggnadsmaterial, höga konstnärliga värden och kunskap om byggprocessen. En öppen, flexibel och funktionell struktur i byggnaderna tilllåter olika funktioner över tid och medger möjlighet till ett bra samspel mellan ute och inne och övergången mellan privat och offentligt. Särskilt fokus läggs på utformning av byggnadernas bottenvåningar, hur de tillför funktioner som bidrar till en bättre stadsmiljö och hur de samspelar med den mänskliga skalan.

45 4.4 Den kvalitativa arkitektur som byggs idag stärker stadens kulturarv och står som utgångspunkt för morgondagens stadsliv. 4.5 Arkitekturen i Stockholm utformas så att kvalitetsoch skönhetsaspekter inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden. Bostadshus, Skogskyrkogården, Joliark Foto: Åke E:son Lindman T. v. Bostadshus, Sundbyberg, Wingårdh Arkitektkontor Foto: Wilhelm Rejnus, barabild Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, dagsljushantering och kvalitetsoch skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Den arkitektur som byggs i dag blir en del av stadens kulturarv och utgångspunkt för morgondagens stadsliv. Val av byggmaterial och energikällor, utformning av system av dagvatten-, sop-, och bullerhantering blir med detta perspektiv självklara delar att hantera inom stadens hållbara arkitektoniska gestaltning. Varje byggnad förväntas bidra med en närmiljö som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet. Stadens bostadsplanering förutsätter medvetna arkitektoniska val utifrån kunskap om hur bostadsbebyggelsen aktivt kan bidra till en bättre stadsmiljö. Mångfald i stadsrummet främjas av byggnader med sinsemellan tydlig identitet och uttryck och i ett nära samspel mellan byggnad och omgivande stadsmiljö.

46 4.6 Ny bebyggelse eftersträvar variation och mångfald i identitet och uttryck genom funktionsblandning, strukturell transparens i bottenvåningar, fasad och taklandskap. 4.7 Byggnader och infrastruktur i Stockholm kännetecknas av hållbara energilösningar och smart miljödesign med tydlig anpassning till dagens kunskap om framtida klimatförändringar. Utsikt över Vinterviken mot Aspudden Foto: Lasse Eklöf, Briljans T. h. Grön arkitektur under uppförande i Norra Djurgårdsstaden. Visionsbild Vera arkitektkontor Grön arkitektur Alla byggnader och all infrastruktur i Stockholm ska kännetecknas av hållbara energilösningar och smart miljödesign med tydlig anpassning till kunskap om framtida klimatförändringar. Stockholms högt ställda miljömål skärps ytterligare i utvecklingen av nya bostadsområden där experimentell och undersökande arkitektur uppmuntras. Med samarbete över disciplingränser och med forskning kommer kunskapen till direkt nytta och kan inspirera till fortsatta framsteg. Grön arkitektur handlar om att minimera byggandets negativa miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus och att hantera den kunskap om de klimatutmaningar vi ställs inför utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet. Höga krav på material, tekniska system, resursförbrukning och biologisk mångfald kan vändas till en resurs där resultatet blir lustfyllt, pedagogiskt och användbart. När staden växer ställs särskilt höga krav på den arkitektoniska utformningen av helhet, funktion och detalj. Hit räknas också stadens höga krav på vind- ljud- och tillräckliga dagsljusförhållanden som måste bearbetas i varje ingående byggnadsdel och sammanhang. Framgång i gestaltning av dessa kvaliteter blir avgörande för upplevelsen av mikroklimat och möjligheter för vistelse i byggnaders närmiljö.

49 4.8 Byggnaders bottenvåningar utformas för att möjliggöra funktioner som bidrar till en mer aktiv stadsmiljö och ett bra samspel mellan ute och inne, mellan privat och offentligt. 4.9 Alla, oavsett behov och bakgrund, bereds plats i den blandade staden. Kontorsbyggnad, Kvarnholmen, ombyggd till skola, Claes Tottie. Foto: Holger Ellgaard T. v. Förskolan Tellus, Telefonplan, Tham & Videgårdh Arkitekter Foto: Åke E:son Lindman Stockholms skolbyggnader har arkitekturhistoriskt varit grund pelare i stadens utveckling. Skolorna har fått utmärka sig i stadsväven på samma sätt som kyrkor och andra symboliskt viktiga byggnader och har historiskt haft en flexibel och generell brukskvalitet som gör dem möjliga även för annan användning. Dagens planeringssituation är svåröverblickbar med ständigt fluktuerande elevantal. Idag ser vi ofta kortsiktiga lösningar där prioriteringen ligger i att snabbt kunna placera elever i någon form av lokaler.

50 4.10 Permanenta och tillfälliga skol- och förskolelokaler utförs med hög arkitektonisk kvalitet såväl interiört som exteriört och en utformas med barnens behov i centrum. Förskolan Ugglan i Alby. 3dO Arkitekter Foto: Richard Törsleff T. h. Förskolan Sjöberget, Aspudden, Rotstein Arkitekter Foto: Åke E:son Lindman Stadens målsättning är att både permanenta och tillfälliga skol- och förskolelokaler ska ha hög arkitektonisk kvalitet såväl interiört som exteriört. Barnens och elevernas behov ska stå i centrum vid utformningen. Skolor och förskolor spelar med sina gårdar också en självklar central och viktig roll i dagens stadsliv. Här kan fokus på tidigt samarbete mellan stadens olika förvaltningar och synergieffekter ge bättre förutsättningar för dessa verksamheters byggnader och goda arkitektoniska lösningar inom befintlig tidsbegränsning och kostnadsram.

53 4.11 Vid om och tillbyggnad hanteras byggnaden så att dess helhetsintryck påverkar den omgivande stadsmiljön på ett positivt sätt genom att nya arkitektoniska kvaliteter tillförs bottenvåning, taklandskap och fasad. 4.12 Ny och förändrad bebyggelse planeras med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan, till staden i ögonhöjd. 4.13 Vid ökad byggnadsvolym beaktas dagsljuskvaliteter i kringliggande gaturum och stadsmiljö särskilt. Byggnader som utnyttjar sitt vattennära läge, Hammarby Sjöstad Foto: Dick Cleve stam, Folio T. v. Bostäder i tidigare Stråhattfabrik, Kungsholmen. Andreas Martin-Löf Arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman Om- och tillbyggnad Målsättningen vid om- och tillbyggnad är att hantera den befintliga bebyggelsen ur ett kunskapsmässigt helhetsperspektiv. Byggnaden ska som helhet påverka omgivande stadsmiljö på ett positivt sätt. En viktig målsättning för all bebyggelse är att planera med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan, till staden i ögonhöjd men nya arkitektoniska kvaliteter ska tillföras till såväl bottenvåning, taklandskap och fasad. Vid ökad byggnadsvolym och höjd ska dagsljuskvaliteter kring byggnaden särskilt beaktas så att tillräckligt mycket dagsljus når gaturum och stadsliv. Att utveckla och ta tillvara det befintliga taklandskapet som vistelseyta uppmuntras om utformningen av nya tillägg som altaner är väl utformade och bidrar till helhetsupplevelsen av byggnaden och staden.

54 4.14 Omvandling av fastigheter till bostäder med en utformning som aktivt bidrar till fysisk närvaro i stadsrummet uppmuntras. 4.15 Vid ombyggnad av befintliga kontorsfastigheter till bostäder tillåts entréer, balkonger och takterrasser ta plats i gaturummet för ökad transparens och närvaro i gaturummet. Tillbyggnad på tak, Koncept Stockholm Foto: Ulf Berglund T. h. Bostadshus, Vasastan, Vera Arkitekter Foto: Michael Perlmutter 4.16 Att utveckla och ta tillvara det befintliga takland skapet som vistelseyta skall uppmuntras förutsatt att nya tillägg är välut formade och bidrar till helhetsupplevelsen av byggnaden och staden. Till- och ombyggnad av hela eller delar av befintliga kontorsfastigheter till bostäder med tydliga entréer från gatan kan bidra till den fysiska närvaron i stadsrummet med upplysta fönster och aktivitet på balkonger eller takterrasser. Vid sådan ombyggnad bör entréer, eventuella balkonger och takterrasser låtas ta plats i gaturummet och på så sätt ge möjlighet till transparens och ökad närvaro i stadsmiljön. Påbyggnad på tak, utan möjlighet till ögonkontakt med gatuliv, tillför färre kvaliteter i stadsmiljön.