Promemoria 2015-03-19 Prag Landrapport: Tjeckien Basfakta Officiellt namn: Tjeckiska republiken (Česká republika) Huvudstad: Prag (1,3 milj invånare) Språk: Tjeckiska (officiellt språk), slovakiska, romani Yta: 78 864 km² (18 % av Sveriges yta, 133 invånare/km²) Folkmängd: 10,5 miljoner (februari 2013) Födelsetal: 8,6 födda/1000 invånare (uppskattat värde för 2012) Religion: Icke-troende 59 %, katoliker 27 %, protestanter 2 % Statsskick: Republik, enhetsstat Statschef: President Miloš Zeman Regeringschef: Premiärminister Bohuslav Sobotka Regeringspartier: Koalitionsregering bestående av CSSD (socialdemokratiskt), ANO (högerpopulistiskt) och KDU-CSL (kristdemokratiskt). Parlament: Parlamentet(underhuset)(200 platser), Senaten (81 platser) Partier i parlamentet: Socialdemokrater (50), ANO 2011(47), kommunistpartiet (33), TOP 09 (26), ODS (16), Dawn of Direct Democracy (14), KDU-CSL (14). Den socialdemokratiska oppositionen har sedan 2010 haft majoritet i senaten. Senaste allmänna val: Extrainsatt parlamentsval (okt 2013), presidentval (jan 2013), val till Europaparlamentet (maj 2014) regionalval samt val till 1/3 av senaten (okt 2014). Nästa allmänna val: Val till 1/3 av senaten (2016). Parlamentsval 2017. Valuta: Koruna (CZK), 1 CZK = 0,33 SEK (september 2014) BNP: 198.45 miljarder USD (2013), 14081,72 USD per capita (2013)
2 Viktigaste handelspartners: Tyskland (31,4 % av total export, 25,4 % av total import), Slovakien (8,9 % respektive 6 %) Viktigaste exportprodukter: Personbilar, verkstadsprodukter, andra industrivaror (stål, glas, textiler) Tillväxt: 2,5 % Inflation: 0,6 % (2014). Beräknas till 1,7 % 2015. Budgetunderskott: 100 miljarder CZK (2015) Statsskuld: 1683 000 000 CZK (46,04 % av BNP) (oktober 2014) Handelsbalans: 21300 miljoner CZK (augusti 2014) Bytesbalans: - 1241.34 miljoner Euro (andra kvartalet 2014) Bistånd: 0,11 % av BNI (2013) Arbetslöshet: 7,3 % (oktober 2014) Kort historik Inom den habsburgska dubbelmonarkin (1867-1918) utgjorde dagens Tjeckien en del av det österrikiska kejsardömet. Nuvarande Slovakien lydde under den ungerska kungakronan. Tjeckoslovakien blev självständigt 1918 och utvecklades under mellankrigstiden till en förhållandevis stabil parlamentarisk demokrati och en av Europas ledande industrinationer. Genom Münchenöverenskommelsen 1938 styckades Tjeckoslovakien upp och stora landområden tillföll Tyskland. I mars 1939 ockuperade Tyskland resterande delar av landet. Efter andra världskriget och Pragkuppen i februari 1948 hamnade Tjeckoslovakien i den sovjetiska intressesfären och integrerades politiskt och ekonomiskt i östblocket. 1968 blev Alexander Dubček ledare för kommunistpartiet och påbörjade en reformprocess med målsättningen att skapa en "socialism med ett mänskligt ansikte". Utvecklingen under den s.k. Pragvåren accepterades inte av ledarna i Moskva och Tjeckoslovakien invaderades av Warszawapaktstrupper i augusti 1968. Gustav Husák tog över som partiledare 1969 och så gott som alla reformer upphävdes under den s.k. "normaliseringsperioden". I januari 1977 undertecknade ett antal regimkritiker ett manifest, Charta 77, i protest mot statens kränkningar av mänskliga och politiska rättigheter. En av undertecknarna var Václav Hável, som senare blev det fria Tjeckoslovakiens förste president. Kommunistregimen föll i slutet av 1989 som ett resultat av den fredliga "sammetsrevolutionen". Efter 1989 restes slovakiska krav på större självbestämmande, vilket ledde fram till landets uppdelning i Tjeckien och Slovakien vid årsskiftet 1992/93.
3 Inrikespolitik I mars 2013 tillträdde Miloš Zeman som Tjeckiens första direktvalda president (tidigare utsågs presidenten av parlamentet). Zeman har en positiv grundinställning till EU-samarbetet. Efter parlamentsvalet i maj 2010 tillträdde en trepartiregering under ledning av premiärminister Petr Nečas (ODS). Koalitionen bestod av de båda högerpartierna ODS ("Demokratiskt medborgarforum") och TOP 09 (förkortning för "Tradition, Ansvar, Välstånd" partiet grundades 2009) samt det något mer centerinriktade LIDEM ("Liberaldemokraterna"). I juni 2013 avgick Nečas (och därmed hela regeringen) efter det att en brottsutredning inletts mot Nečas kanslichef. Misstankarna mot kanslichefen rör korruption och missbruk av tjänsteställning. President Zeman utnyttjade tillfället att kringgå parlamentet och utse en tjänstemannaregering under ledning av ekonomen Jíři Rusnok. Efter att denna misslyckats med att få parlamentets förtroende upplöstes parlamentet och nyval utlystes till den 25-26 oktober 2013. Efter nästan tre månaders fördröjning utnämndes en ny folkvald regering, ledd av socialdemokraten Bohuslav Sobotka. Det är en trepartikoalition bestående av socialdemokratiska ČSSD, högerpopulistiska ANO 2011 och kristdemokraterna KDU-ČSL. Koalitionen benämns center-vänster i flertalet tjeckiska medier, även om det inte är självklart var ANO 2011 befinner sig på den traditionella vänster-högerskalan. De tre partierna har helt olika ideologiska och politiska utgångspunkter, men koalitionspakten lägger vikt vid tillväxtsatsningar, infrastruktur, export och stärkt konkurrenskraft. Även oförändrade skatter (på kort sikt), korruptionsbekämpning samt fortsatta steg mot ett tjeckiskt eurozonsinträde finns med i pakten. Regeringen består av 17 ministrar (varav 14 män): Premiärminister: Bohuslav Sobotka Förste vice premiärminister, tillika finansminister: Andrej Babiš Vice premiärminister, tillika forskning- och innovationsminister: Pavel Bělobrádek Inrikesminister: Milan Chovanec Utrikesminister: Lubomir Zaorálek Försvarsminister: Martin Stropnický Justitieminister: Robert Pelikán Utbildningsminister: Marcel Chládek Arbetsmarknads- och socialminister: Michaela Marksová-Tominová Hälsominister: Svatopluk Němeček
4 Transportminister: Dan Tok Industri- och handelsminister: Jan Mládek Jordbruksminister: Marian Jurečka Minister för regional utveckling: Karla Šlechtová Miljöminister: Richard Brabec Kulturminister: Daniel Herman Minister för mänskliga rättigheter: Jiří Dienstbier CV för respektive minister återfinns på den tjeckiska regeringens hemsida http://www.vlada.cz/en/vlada/ Tjeckiens EU- och utrikespolitik Tjeckien blev medlem i EU den 1 maj 2004 efter att 77 procent röstat för medlemskap i en folkomröstning. Tjeckien innehade ordförandeskapet för EU under första halvåret 2009. Landet driver frågor om fortsatt avreglering av den inre marknaden, en frihandelsinriktad handelspolitik och fortsatt utvidgning av EU. Tillväxtfrågor och diversifiering av energiförsörjning är också högt prioriterade områden för Tjeckien. EU och NATO är hörnpelare i Tjeckiens utrikes- och säkerhetspolitik. Tjeckien blev medlem i NATO 1999 och har genomfört en omfattande modernisering av försvaret. Tjeckien värnar om nära relationer med USA. Liksom Sverige förstärker Tjeckien försvarsmaktens möjligheter att delta i FN- och EU-operationer. Landet har bidragit med trupp i Afghanistan genom FN, med stabspersonal i EU:s operation "Atalanta" på Afrikas horn och även i insatsen i Mali. I fredsbevarande syfte finns Tjeckien representerat i Bosnien-Hercegovina och på Sinaihalvön. Förutom EU och NATO fokuseras utrikespolitiken på relationerna med länderna i närområdet, inte minst samarbetet med de tre övriga s.k. Višegradländerna - Slovakien, Ungern och Polen. Den djupa och goda relationen med Slovakien intar en särställning. Även förbindelserna med Tyskland och Österrike är nära. I Österrike finns en stark folkopinion mot det tjeckiska kärnkraftverket i Temelin, c:a 60 kilometer från gränsen mellan länderna. Tjeckisk biståndspolitik är nära integrerad med utrikespolitiken och har bland annat som uttalat mål att säkra demokrati och stabilitet i närområdet.
5 Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Tjeckien har en svag tillväxt på 2,5 procent. BNP ökade mellan första och andra kvartalet 2014 med 0,30 procent, att jämföra med den betydligt starkare tillväxten åren före den ekonomiska krisen. Den huvudsakliga anledningen är att Tjeckiens exportorienterade ekonomi i mycket är beroende av utvecklingen i eurozonen och EU i sin helhet. Den 7 november 2013 genomförde den tjeckiska centralbanken en depreciering av den tjeckiska kronan i förhållande till euron, med ett riktvärde på ca 27 CZK/euro. Motivet för deprecieringen var att bryta recessionen, stärka exportindustring, motverka risken för deflation samt att öka tillväxten. Målet är en tillväxt på ca 2,4 % för 2015. Sedan 2008 har Tjeckien haft budgetunderskott som överstigit konvergenskriterierna. Budgetunderskottet för 2014 hamnar på -1,9 procent av BNP. Statsskulden har ökat rejält under de senaste tio åren och uppgick 2013 till omkring 46 procent av landets BNP. Detta är dock fortfarande relativt lågt i jämförelse med den totala statsskulden för samtliga EU:s medlemsstater som uppgår till över 80 procent av unionens samlade BNP. Tjeckien respekterar kriterierna för ett eurointräde. Exporten motsvarar ca 80 procent av Tjeckiens totala BNP. Fyra femtedelar av exporten går till länder inom EU och strax under en tredjedel går till Tyskland. Regeringen vill i dessa ekonomiska orostider minska beroendet av handeln inom unionen och har i detta syfte presenterat en ny handelsstrategi med avsikt att öka satsningarna på marknader utanför EU. Under 2013 uppgick den svenska importen av tjeckiska varor till ca 12,7 miljarder SEK, medan exporten till Tjeckien genererade runt 8,1 miljarder SEK under samma period. På listan över Sveriges största export- och importländer hamnar Tjeckien på 23:e respektive 16:e plats. Den svenska importen från Tjeckien domineras av verkstadsprodukter. Denna produktgrupp utgörs främst av maskiner och apparater (42 procent) samt fordon (18 procent) och stod 2012 för 66 procent av importen från Tjeckien. Den största delen svensk export till Tjeckien består av maskiner och apparater (22 procent), järn och stål (13 procent) samt kemiska produkter (12 procent). Siffrorna avser helåret 2013. Det är huvudsakligen andra EU-länder som investerar i Tjeckien. Andra EU-länder står för ca 75-80 procent av alla direktinvesteringar i landet. Tyskland är det enskilt största investeringslandet. Svenska
6 direktinvesteringar har varierat kraftigt från år till år - 2012 uppgick beloppet till ca 11 miljarder SEK. Sveriges förbindelser med Tjeckien Sverige och Tjeckien har, sedan en lång tid tillbaka, mycket goda relationer. Sedan 1921 har Sverige en ambassad i Prag. I februari 2013 besökte handelsminister Ewa Björling Tjeckien och i juni 2013 besökte Tjeckiens utrikesminister, Karel Schwarzenberg, Sverige. Ambassaden arbetar bland annat med Sverigefrämjande i Tjeckien i samarbete med Business Sweden, som har lokalkontor i Prag. Svensk miljöteknik, hälsovårdskunnande, trafiksäkerhet, fordonsteknik, design, film och litteratur är några av de områden som presenteras för den tjeckiska marknaden. Nordiska Handelskammaren i Prag har ett drygt hundratal svenska medlemmar och bedriver, tillsammans med ambassaden och Business Sweden, ett aktivt arbete för att stödja och representera dessa företag. Tjeckien representeras i Sverige genom sin ambassad i Stockholm samt ett honorärkonsulat i Malmö. Närmare 200 svenska företag finns representerade i Tjeckien: Alfa Laval, IKEA, Lindab, Mölnlycke Health Care, Nibe, Oriflame, Saab, Scania, Sandvik, SKF och Volvo är några exempel. Skanska är det största med ca 5 000 anställda. Den vanligaste verksamheten är försäljning, men produktion förekommer också. Finsk-svenska IT-företaget Tietos anläggning i Ostrava i östra Tjeckien, med över 2 000 anställda, är ett exempel på en investering i tjänstesektorn. Inom detaljhandeln har bl.a. H&M och Lindex framgångsrikt etablerat sig på den tjeckiska marknaden. Den hittills enskilt största affären, som har sin grund i ett avtal mellan den svenska och tjeckiska staten, är det tjeckiska försvarets leasing av 14 stycken JAS 39 Gripen. Kontraktet tecknades ursprungligen för en tioårsperiod (2005-2015) men förlängdes i maj 2014 för ytterligare 12 år. Leasingsamarbetet har också lagt grunden till ett bredare och långsiktigt industriellt samarbete mellan Tjeckien och Sverige.