HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: Idrottsvetenskap (1-60), 60 hp Sport Science 60 credits Grundnivå Progression: 1-60 Huvudområde: Idrottsvetenskap, grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är fastställd av styrelsen för Sektionen för hälsa och samhälle (2006-12-06) och gäller studenter antagna höstterminen 2007. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår som en obligatorisk del i det Idrottsvetenskapliga programmet Behörighetskrav Ma A, Sh A. Kursens mål Kursen betonar grundläggande kunskaper inom idrottsvetenskapliga forskningsområden, speciellt folkhälsovetenskap, pedagogik och psykologi samt anatomi och fysiologi. Dessutom studeras idrott och idrottsrelaterade företeelser som påverkansfaktor. Stor betydelse läggs också vid hur individuella egenskaper, organisatoriska faktorer samt hur samhällsförhållanden samspelar och påverkar individen och dennes utveckling. Detta samspel kan beskrivas och analyseras i idrottsvetenskapliga termer med avseende på mål, utformning och effekter. Rubricerad kurs är en akademisk plattform till vidareutbildning inom ämnesområdena, men är också meriterande för praktiskt arbete inom det idrottsvetenskapliga området. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för faktorer som påverkar människors fysiska, psykiska och sociala hälsa, ur ett såväl samhälls- och organisationsperspektiv som ett individ- och grupperspektiv. Färdighet och förmåga använda ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till idrott och hälsofrämjande arbete. använda kunskaper om lärande inom området idrott och hälsofrämjande arbete. identifiera, formulera, analysera och lösa uppgifter och problem inom det idrottsvetenskapliga kunskapsområdet. använda kunskaper om människans anatomi och fysiologi med särskilt inriktning på fysisk träning. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra huvudmoment och delkurser om vardera 15 högskolepoäng Huvudmoment I: Idrottsvetenskap ur ett pedagogiskt perspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Pedagogical Perspective, 15 ECTS) Delkurs 1: Idrott och lärande ur ett individuellt och relationellt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (Sports and Learning from Individual and Relational Perspective, 7,5 ECTS credits) Delkursen är en orientering kring fenomenet lärande. Det centrala temat är samspelet mellan lärande individer. Lärprocesser inom idrotten betraktas i ljuset av historia, kultur, erfarenheter och utveckling. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: beskriva betydande händelser i idrottens historia och utveckling i relation till dagens motions- och idrottsutövning. Observera, analysera och redogöra för individens (motoriska) utveckling. Beskriva och diskutera kursrelevanta teorier och begrepp i ett refererande och reflekterat skrivande. Redogöra för vilka konsekvenser olika former av idrott och motion kan ha för människors lärande utifrån individuella och relationella aspekter. Delkurs 2: Idrott, pedagogik och samhälle, 7,5 högskolepoäng (Sports, Education and Society, 7,5 ECTS credits) Delkursen belyser människors idrottsrelaterade handlingar i relation till sociala strukturer och samhällsförändring. Den moderna svenska idrottsrörelsen beskrivs utifrån organisation, verksamhet och utbildningssystem. Kursen belyser idrotten utifrån habilitering och rehabilitering samt utifrån mångfalds-, kultur och genusaspekter i utbildning. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: argumentera för och diskutera idrottsrelaterade problemställningar utifrån olika teoretiska perspektiv. Formulera egna frågor kring kursens innehåll och besvara dessa med ett refererande och reflekterande skrivande. Tillämpa idrott som en form av habilitering och rehabilitering.
Sida 2 (6) Huvudmoment II. Idrottsvetenskap ur ett Folkhälsoperspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Public Health perspective, 15 ECTS credits) Delkurs 1: Folkhälsovetenskapens grunder, 7,5 högskolepoäng (The Basics of Public Health Sciences, 7,5 ECTS credits) Kursen ger en orientering över folkhälsovetenskapens utveckling, organisation, mål och arbete nationellt och internationellt. Folkhälsa studeras ur ett kulturellt, genus- och åldersperspektiv. Studenten ska under kursen inhämta kunskap om hälso- och hälsoriskfaktorer utifrån individ, grupp och samhälle. Målet är även att studenten ska tillägna sig ett kunskapskritiskt förhållningssätt till hälsoutveckling och folkhälsoarbete. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: Beskriva hur folkhälsan har utvecklats i Sverige över tid. Känna till olika teorier om hälsa och ohälsa. Ha kunskap om faktorer av betydelse för folkhälsans fördelning i en befolkning. Känna till de största folkhälsoproblemen och de vanligaste folksjukdomarna. Delkurs 2: Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng (Public Health Work, 7,5 ECTS credits) Delkursen innefattar hälsopolitik och hälsoorganisationer samt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vidare behandlas olika modeller/strategier som ligger till grund för folkhälsoarbete. Utöver detta diskuteras etiska och kulturella aspekter i folkhälsoarbete. För att få kunskap om praktiskt folkhälsoarbete studeras och diskuteras hälsopedagogiska metoder och kommunikation. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: Ha viss förståelse för hur samhället är organiserat och kunna använda kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier genom hälsokommunikation. Identifiera hur folkhälsovetenskap med hänsyn till etiska och kulturella aspekter kan tillämpas. Huvudmoment III. Idrottsvetenskap ur ett psykologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Psychological Perspective, 15 ECTS credits) Delkurs 1: Allmän ämnesintroduktion, 7,5 högskolepoäng (Introduction to Psychology, 7,5 ECTS credits) Delkursen innehåller en orientering om psykologins teorier, metoder och användningsområden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och en grund för det moderna vetenskapliga tänkandet. Därefter behandlas delar av individens biologiska utveckling, motivation och emotion, kognitiva förmågor, arv- och miljöfaktorer samt perception, medvetande, inlärning, minne, språk, stress och stresshantering. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: Identifiera de områden som ingår i den moderna vetenskapliga psykologin. Redogöra för samt förklara olika psykologiska grundläggande teorier och begrepp. Relatera och använda psykologiska teorier för att förstå mänskligt beteende i olika situationer. Delkurs 2: Idrottspsykologi I, 7,5 högskolepoäng (Sport Psychology I, 7,5 ECTS credits) Delkursen innehåller en grundläggande orientering om idrottspsykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrottsutövandet. Därmed ges förutsättningar att tillämpa kunskaperna i idrottssammanhang. Exempel på faktorer och processer som beaktas är tävlingsnervositet och stresshantering, motivation, självförtroende, målsättningsarbete, mental träning samt karriärövergångar. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: förstå idrottspsykologin som en vetenskap. Förstå hur idrottspsykologisk kunskap kan tillämpas i idrottslig miljö. Redogöra för hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrottsutövandet. Huvudmoment IV. Anatomi och fysiologi - inriktning fysisk träning 15 högskolepoäng (Anatomy and Applied Physiology for Physical Training, 15 ECTS credits) I kursen behandlas grundläggande kunskaper om människans anatomi och fysiologi med särskilt inriktning på fysisk träning. Rörelseapparatens fysiologi med betoning på mekanisk belastningspåverkan på skelettet, muskulaturens energisystem och andra faktorer som inverkar på kroppens prestationsförmåga såsom motorisk kontroll och kondition. I kursen studeras även medicinsk terminologi (anatomiska termer och referensplan, rörelseaxlar och termerna för riktningsangivelse samt rörelser) för skelett, leder, muskelsystem och perifera nervsystemet. Dessutom kommer olika typer av rörelseanalyser genomföras. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: översiktligt beskriva och förstå kroppens reglering och samspel av olika fysiologiska processer samt hur den fysiska hälsan påverkas av olika faktorer så som rökning, stress och övervikt. Ingående beskriva fysiologiska förändringar som sker vid fysisk aktivitet i skelett, muskulatur, nervsystem, cirkulation, digestion och respiration på kort och lång sikt. Förstå hur enskilda muskler bidrar till rörelse genom kunskap om dess ursprung och fäste. Använda medicinsk terminologi för anatomiska referensplan, rörelseaxlar och rörelser samt för skelett, leder, muskelsystem och perifera nervsystemet. Utföra anatomiska palpationsövningar, analys av postural kontroll och rörelser, konditionsprov och tester av fysiologiska faktorer, samt inse vikten av kroppens uppbyggnad som förutsättning för rörelse och fysiskt välbefinnande. Undervisning Undervisningen kan ske i form av ex: föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och gruppövningar. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination kan ske dels individuellt och/eller i grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt
Sida 3 (6) därefter fyra examinationstillfällen. dokumenteras och redovisas för studenterna. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska Kurslitteratur Huvudmonent I. Idrottsvetenskap ur ett pedagogiskt perspektiv, 15 högskolepoäng. Delkurs 1: Idrott och lärande ur ett individuellt och relationellt perspektiv, 7,5 högskolepoäng Engström, L-M & Redelius, K (red)(2002) Pedagogiska perspektiv på idrott. HLS Förlag, Stockholm. Bjerstedt, Å. (1997) Rapportens yttre dräkt. Havnesköld, L. & Mothander, P.(2002) Utvecklingspsykologi. Liber, Stockholm. Säljö, R. (2005) Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Toppningsstudien. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar. Regler och tävlingssystem - i barn- och tidig ungdomsidrott. Lärande och erfarenheters värde en studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott. Trost J. & Levin, I. (2004) Att förstå vardagen : med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Studentlitteratur,Lund. Delkurs 2: Idrott, pedagogik och samhälle, 7,5 högskolepoäng Ambjörnsson, F. (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront, Stockholm. Andreasson, Jesper (2007) Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag.
Sida 4 (6) Lunds universitet, Lund. Bjerstedt, Å. (1997) Rapportens yttre dräkt. Engström, L-M & Redelius, K (red)(2002) Pedagogiska perspektiv på idrott. HLS Förlag, Stockholm. Linde, G. (2006) Det ska ni veta, en introduktion till läroplansteori. Nelson, A & Svensson, (2005) Barn och leksaker i lek och lärande. Liber, Stockholm. Olesen, G. & Pederesen, M. (2004) Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt. Idrotten vill. Svenskarnas idrottsvanor - En studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003. Söeder, M. (1995) Empowerment, rehabilitation or freakshow?in: Proceedings of ISAPA 95, 10th International Symposium on Adapted Physical Activity. Ham trykk A/S. Oslo. Gee, J P. (2004) Situated Language And Learning: A Critique of Traditional Schooling. Taylor & Francis Ltd, New York. Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt examinators anvisningar Huvudmoment II. Idrottsvetenskap ur ett Folkhälsoperspektiv, 15 högskolepoäng Andersson, I. (2006) Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. (Kap. 1-2) Studentlitteratur, Lund Ewles, L., & Simnlett, I. (2005) Hälsoarbete. Faresjö, T., Åkerlind, J.(2005). Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Folkhälsoinstitutet (1999). Fysisk aktivitet för nytta och nöje.
Sida 5 (6) Kan hämtas via internet på adress: www.fhi.se Folkhälsorapport/ Socialstyrelsen.(2005) Epidemiologiskt centrum. Fritzes, Stockholm. Pellmar, K., & Wramner, B. (2001) Grundläggande Folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm. Huvudmoment III. Idrottsvetenskap ur ett psykologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng Smith, E.E., Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B.L. & Loftus, G.R (2003) Atkinson & Hilgard s Introduction to Psychology.(14:e upplagan, stora delar) Belmont, CA; London, Wadsworth/Thomson Learning Weinberg, R.S. & Gould, D. (2007) Foundations of Sport and Exercise Psychology (4:e upplagan, stora delar) Human Kinetics,Champaigne, IL. Huvudmoment IV. Anatomi och fysiologi - inriktning fysisk träning 15 högskolepoäng Bojsen-Möller, F. (2000) Rörelseapparatens anatomi Liber AB. Haug, E., Sand, O., & Sjaastad, O. (2004) Människans fysiologi Liber AB. Referenslitteratur: Feneis H. (2001) Anatomisk bildordbok. Liber AB. Marieb, E.N (2006) Human anatomy and physiology The Benjamin/Cummings publishing company. Myrhage R. et al. (1999) Basfaktakompendium Övre extremitetens anatomi latinsk ordlista. AnaKomp. Myrhage R. et al. (1999) Basfaktakompendium Bålens anatomi. AnaKomp. Myrhage R. et al. (1999) Basfaktakompendium Nedre extremitetens anatomi latinsk ordlista. AnaKomp. Platzer W. (2003) Color Atlas and textbook of Human anatomy Locomotor system.
Thieme publishing group. Sida 6 (6)