Policy för byggnadsminne i Norrbottens län

Policy för byggnadsminne i Norrbottens län

Titel Policy för byggnadsminne i Norrbottens län. Länsstyrelsens rapportserie nr 4/2011 Författare: Agneta Rehnberg Omslagsbild: Fotograf: Länsstyrelsen Kontaktperson: Agneta Rehnberg, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Byggnadsminnespolicy 1 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Byggnadsminnespolicy Inledning Länsstyrelsens föreliggande policy för arbetet med byggnadsminnesförklaringar syftar till att underlätta urvalet av vilka byggnader och anläggningar som kan komma i fråga som byggnadsminne. Ambitionen är att byggnadsminnena bättre ska spegla länets historia på ett allsidigt sätt. Handläggningen behöver rationaliseras där så är möjligt och anpassas till en i vissa stycken förändrad syn och värdering i samband med bifall och avslag. Det finns även ett behov av att utveckla arbetsmetoder för hanteringen av byggnadsminnesärenden. Policyn är i första hand ett internt dokument för Länsstyrelsens arbete men vi avser informera om och sprida policyn bl a via Länsstyrelsens web och kommunbesök. En viktig del av policyns utformning är att den med jämna intervaller ska revideras. Inriktningen på arbetet bör kontinuerligt omprövas och urvalet av miljöer för byggnadsminnesförklaring förnyas. Till policyn fogas en bilaga med byggnadsminnesfrågor som ska prövas de närmaste åren. Årligen görs en revidering utifrån de behov som är mest prioriterade för det kommande året. Vad innebär en byggnadsminnesförklaring? Byggnadsminnesförklaringar enligt Kulturminneslagen (SFS 1988:950 KML) är en av statens möjligheter att skydda vårt byggda kulturarv. Var och en privatpersoner, föreningar, kommuner och även Länsstyrelsen - har rätt att initiera ett ärende om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsen ansvarar för att utreda frågorna och fattar också beslut om byggnadsminnen. Det finns inga tydliga, för landet gemensamma, riktlinjer för vilka miljöer som kan byggnadsminnesförklaras. Det får dock inte röra sig om fasta fornlämningar, kyrkobyggnader, byggnader eller andra anläggningar på begravningsplatser eller byggnader i statlig ägo, eftersom det finns andra skyddsformer för dessa. Rekvisitet synnerligen märklig formuleras i lagen, vilket har tolkats som värdefullt ur nationellt perspektiv. En byggnads värde utgörs vanligtvis av flera beståndsdelar, t ex byggnadshistoriskt, teknikhistoriskt, arkitekturhistoriskt, socialhistoriskt och samhällshistoriskt värde som alla är en del av det större begreppet kulturhistoriskt värde. Något preciserat ålderskrav för ett byggnadsminne finns inte, i propositionen sägs dock att det inte ska vara fråga om en helt ny byggnad. I praktiken innebär byggnadsminnesskyddet att Länsstyrelsen, efter samråd med byggnadens ägare, fattar beslut om skyddsbestämmelser som är avpassade för den aktuella byggnaden. Dessa omfattar vanligtvis skydd mot rivning, flyttning och förändring av byggnadens exteriör, kanske också skydd mot ingrepp i stommar och ändring av planlösningar. Om det är befogat kan fast inredning skyddas. Även andra typer av anläggningar än byggnader kan bli föremål för en byggnadsminnesförklaring. I huvudsak ska de vara byggda och fasta anläggningar t ex parker, trädgårdar och gruvor. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

Byggnadsminnespolicy 2 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Byggnadsminnesbeslutet innebär inte att staten övertar ansvaret för byggnadens skötsel och vård. Detta åligger även fortsättningsvis ägaren, som därför bör lämna sitt samtycke till beslutet. Staten har dock möjlighet att i viss utsträckning, om medel finns tillgängliga, kompensera ägaren för fördyrade underhållskostnader genom det s k kulturmiljöbidraget. Anslaget kan användas om det vid byggnadsminnesförklaringen är aktuellt med ersättning men det förekommer sällan. Ett byggnadsminnesbeslut kan upphävas, t ex om byggnaden förstörs eller skadas så svårt, att ett bibehållande eller iståndsättande framstår som ändamålslöst. Principen är dock att ett byggnadsminne ska bevaras för framtiden och ge en bild av historien. Byggnadsminnesskyddet ska nyttjas för att bevara byggnader och anläggningar som har höga kulturhistoriska värden, som även är intressanta ur ett nationellt perspektiv och som på ett bra sätt speglar länets historia och samhällsutveckling. En del av det urvalet är att det görs mot bakgrund av Norrbottens kulturmiljöprofil. Varför en byggnadsminnespolicy? Dagsläget Länsstyrelsens ambition med inrättandet av byggnadsminnen är att spegla länets och landets historia på ett rikt och nyanserat sätt i faktiska byggnader och anläggningar. Norrbotten har få byggnadsminnen i jämförelse med de flesta andra län i Sverige, endast 44 stycken varav 11 statliga. Det är viktigt att öka antalet för att få en breddning av kategorier, typer av anläggningar och byggnader och att skildra en mer sammansatt bild av länet. Samtidigt ska arbetet med byggnadsminnesförklaringar resultera i ett demokratiskt och modernt uttryck både i vad som byggnadsminnesförklaras och att fler perspektiv representeras i vårt majoritetssamhälle. Handläggningen är omfattande och tidskrävande och behöver rationaliseras där det är möjligt. I dag är handläggningstiden alltför lång och nya ärenden kommer in till Länsstyrelsen i högre takt än de som hinner avgöras och avslutas. Utredningar om byggnadsminnesförklaring kan förkortas och ärenden om byggnadsminnesförklaring som uppenbart inte kommer att bifallas kan avgöras i tidigare skede. Ärendena bör tydligare prövas i förhållande till ovan nämnda arbete med antal och kategorier. Hittills har vi i byggnadsminnesförklaringar lagt stor vikt vid att byggnaden eller anläggningen ska ha ett högt nationellt värde, vilket också flera statliga utredningar har poängterat. Diskussionen om vad det nationella värdet består av behöver fördjupas i förhållande till hur vi tolkar de regionala värdena. Vilka byggnadsminnen finns i länet? I Sverige finns för närvarande ca 2144 byggnadsminnen och 266 statliga byggnadsminnen, vilket är i snitt drygt 109 per län. I Norrbotten har vi 44 stycken (se vidare bilaga 1) varav 11 statliga byggnadsminnen. De statliga byggnadsminnena är byggnader i statlig ägo för vilka regeringen fattat beslut om byggnadsminnesförklaring efter förslag från Riksantikvarieämbetet som också handlägger frågor rörande dessa.

Byggnadsminnespolicy 3 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Kategorisering av länets byggnadsminnen - 44 st år 2011 Försvarsväsen 7 st Jordbruk 6 st varav 3 hembygdsgårdar Kommunikationsväsen 6 st Fiske och sjöfart 4 st Religionsutövning 3 st Kultur och nöjesliv 3 st Rekreation och turism 2 st Samhällsservice och teknisk försörjning 2 st Offentlig förvaltnig 2 st Bostadsbebyggelse 2 st Skogsbruk 2 st Hantverk och manufaktur 1 st Rättsväsen 1 st Handel och bankväsen 1 st Hälso-, sjuk- och socialvård 1 st Boställen och tjänstebostäder 1 st Kategoriindelningen följer Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister Fördelning per kommun Boden 10 st Luleå 7 st Kiruna 6 st Arvidsjaur 4 st Jokkmokk 4 st Piteå 4 st Haparanda 2 st Kalix 2 st Överkalix 2 st Pajala 1 st Älvsbyn 1 st Övertorneå 1 st Av Norrbottens byggnadsminnen dominerar kategorin försvarsväsendet med sju anläggningar. Den näst största kategorin är jordbruk med sex gårdar varav hälften, tre stycken utgörs av hembygdsgårdar. Samtliga av dessa var hembygdsgårdar vid respektive beslutstillfälle. Även kategorin kommunikationsväsen som består av sex byggnadsminnen. Malmbanan är där ett stort byggnadsminne som representeras av elva

Byggnadsminnespolicy 4 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 platser. Byggnadsminnena är uppförda mellan åren ca 1750 (Laxholmen Edefors) och 1966 (Jävre turiststation), varav merparten i tidsintervallet 1800-1950. En stor andel av dem, 23 anläggningar är uppförda under 1900-talet. Fem stycken är från efterkrigstiden vilket betyder att byggnadsminnena i Norrbotten är en ganska ung grupp relativt andra län. De är spridda över länet och de statliga verksamheterna malmbanan och försvaret har påverkat fördelningen. Arjeplogs och Gällivare kommuner saknar byggnadsminnen medan Boden har tio stycken och Kiruna sex stycken. Brister som är uppenbara är snedfördelningen av kategorier där försvarets, jordbrukets och kommunikationens kulturminnen tar stor plats, avsaknaden och bristen på flera viktiga kategorier och att de specifikt samiska byggnaderna är få. Kategorier som saknas är slott och herrgårdar, utbildning och vetenskap, folkrörelser och föreningsliv, konstnärligt skapande, parker och trädgårdar och nomadnäring. Nomadnäringen är värt en anmärkning eftersom byggnadsminnet Vaisaluokta kyrkkåta främst räknas till kategorin religionsutövning. Vad gäller boställen och tjänstebostäder finns några statligt ägda byggnadsminnen som också innehåller tjänstebostäder; residenset, kommendantsbyggnaden i Bodens garnison, banvaktarstugor längs Malmbanan och Rödkallens fyr och fyrvaktarbostad. Residenset är dock den byggnad som i första hand har räknats in i kategorin tjänstebostäder. Vid en jämförelse med länets kulturmiljöprofil (se sid 6-7) finns bland byggnadsminnena representanter för de flesta av de områden som kulturmiljöprofilen har tagit upp. Men inom kategorierna Tidiga gruvor och bruk och Naturvetenskaplig forskning saknar vi byggnadsminnen och de befintliga bör utökas med fler för att representera ett vidare spektrum av historien. Den historia som speglas i byggnadsminnena visar till stor del en patriarkal föreställningsvärld. De uttalat kvinnliga miljöerna saknas i princip men också den historia och de värden som lyfts fram i byggnadsminnesutredningar speglar denna föreställningsvärld. Där kan tolkningsföreträdet ändras, även till fördel för andra underrepresenterade grupper eller perspektiv. Verkligheten är dock sällan representativ och vi får uppmärksamma att en del typer av byggnader, t ex industribyggnader, handels- och kontorshus och parkanläggningar är mer utsatta för förändringstryck, medan andra inte är det och då lättare blir behandlade som kulturminnen. Vad tycker allmänheten? Länsstyrelsen kan utifrån de ärenden som väckts om byggnadsminnesskydd göra en tolkning av vad folk i allmänhet uppfattar som kulturminnen och som anses skyddsvärda. Under de senaste 10 åren 2000-2010 har 37 frågor väckts om byggnadsminne. Av dessa rör sju kommunikationsmiljöer, sex är agrara miljöer, fyra är bostadshus, tre är skolbyggnader och två är industrier och i övrigt blandade typer. Vi drar slutsatsen att de byggnader som ses eller besöks av många är mer uppmärksammade. Ett flertal, 14-15 st kan anses ha ett visst symbolvärde som välkända i bemärkelsen av att de ligger centralt i staden t ex byggnader vid torget i Haparanda, landmärket Gamla hamnkranen i Luleå, känd miljö i bygden som skolan i Sörbyn, eller en byggnad efter en känd person som Laestadiusmuseet. Flera av dessa ärenden har kommit till Länsstyrelsen när en rivningsfråga eller stor förändring (som skulle äventyra de kulturhistoriska värdena) har varit aktuell.

Byggnadsminnespolicy 5 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Våren 2002 genomförde kulturmiljöenheten ett upprop till länets kommuner, museer och befolkning angående bevarandevärda byggnader. Den konkreta frågan var: Vilka byggnader, bebyggelseområden, parker, trädgårdar och andra anläggningar anser ni uppfyller lagens höga krav på kulturhistoriskt värde och därför borde byggnadsminnesförklaras? Länsstyrelsen var angelägen om att få tips på tänkbara byggnadsminnen och vi ville få veta vilka byggnader och anläggningar som folk i allmänhet såg som bevarandevärda. Kommunernas, allmänhetens m fl förslagslista Kommunikationsväsen 16% 26 st Jordbruk 12% 20 st Hantverk och manufaktur 10% 17 st Handel och bankväsen 9% 15 st Religionsutövning 7% 12 st Utbildning och vetenskap 7% 11 st Folkrörelser och föreningsliv 7% 11 st Nomadnäring 5% 8 st Samhällsservice och teknisk försörjning 4% 7 st Kultur och nöjesliv 4% 7 st Hälso-, sjuk- och socialvård 4% 6 st Fiske och sjöfart 4% 6 st Boställen och tjänstebostäder 4% 6 st Skogsbruk 2% 4 st Slott och herrgårdar 2% 3 st Rekreation och turism 2% 3 st Rättsväsen 1% 2 st Försvarsväsen 1% 2 st Av diagrammet ovan framgår att de flesta tips rör miljöer inom kategorierna jordbruk, hantverk och manufaktur, religionsutövning, utbildning och vetenskap, handel och bankväsen, folkrörelser och föreningsliv samt kommunikationsväsen. Inom jordbrukskategorin dominerar bondgårdar inklusive enstaka byggnader på en bondgård. Hantverkskategorin omfattar ett flertal s k byakvarnar men de flesta tips rör byggnader och miljöer med anknytning till gruvnäringen. Inom kategorin religionsutövning återfinns bl a ett antal frikyrkor/bönhus men även fem kyrkor som skyddas genom KML kap 4. Samtliga förslag inom utbildningskategorin är skolor. Av handelskategorins förslag är flertalet av typen bostadshus/handelshus, dvs byggnader där delar av ett affärshus utgörs av bostad, vanligtvis för affärsinnehavaren. Inom folkrörelsekategorin återfinns hembygdsgårdar, ett ordenshus, en byastuga samt ett flertal Folkets Hus. Kommunikationskategorin, slutligen, omfattar allt från bensinstation och bro till kanalanläggning och telegraf. Merparten är dock förslag på byggnader med anknytning till järnvägstrafiken, varav många är i statlig ägo och därmed inte kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring enligt kulturminneslagen.

Byggnadsminnespolicy 6 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 En jämförelse kategorivis utvisar att vi har få förslag på byggnadsminnen inom kategorierna skogsbruk, nomadnäring och folkrörelser och föreningsliv och inga inom konstnärligt skapande och parker och trädgårdar. Den största, enskilda undergruppen är nybyggargård/fjällägenhet där vi har två byggnadsminnen (Rikti-Dockas och Granberget) samt 22 förslag på tänkbara gårdar. Styrdokument för arbetet med kulturmiljöer Mål för arbetet med byggnadsminnesförklaringar I de kulturpolitiska mål som fastställdes 2009 (Tid för kultur prop 2009/10:3), ingår kulturmiljön i kulturarvet; Ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas: Till kulturpolitikens kärnuppgifter hör att främja ett levande kulturarv. Kulturarvet präglas av historien och mångfalden i dagens samhälle och är lika mångfacetterat och mångbottnat som samhället självt. Kulturarvet skapar perspektiv på samhället och dess utveckling och berikar människors liv. Synen på och tolkningen av kulturarvet förändras ständigt. Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att det förs ett öppet samtal om dessa tolkningar och vad de representerar. Kulturarvet tillhör alla och bör ses som en tillgång i samhället som bidrar till utveckling och förnyelse. Medborgarnas engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att kulturarvet ska leva vidare och utvecklas. Länsstyrelsens övergripande mål med byggnadsminnesförklaringar är att: Berätta länets kulturhistoria, att skildra dess karaktärsdrag och roll och del i nationen. Byggnadsminnena ska bevara länets mest betydelsefulla byggnader och anläggningar. Utöver de kulturpolitiska målen och Länsstyrelsens övergripande mål gäller även fortsatt intentionen i Kulturminneslagen och synen på kulturhistoriska värden - att byggnadsverk av ålder, skönhet eller annan betydelse kan komma i fråga som byggnadsminnen. Norrbottens kulturmiljöprofil Länets kulturmiljöprogram har reviderats 2009 och i samband med det formulerades en kulturmiljöprofil som en grund i länsstyrelsens strategier för urval av miljöer att lagskydda och för att fördela bidragsmedel för vård och underhåll. Här presenteras den övergripande. Norrbottens kulturmiljöprofil beskriver det som är karaktäristiskt för Norrbotten med historiska spår och sammanhang som kan avläsas i landskapet och bebyggelsen. De områden som har kategoriserats som särskilt betydelsefulla historiskt sett och som har bäring på byggnadsminnesarbetet är;

Byggnadsminnespolicy 7 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Samiska kulturmiljöer med variation och mångfald De samiska miljöerna i länet visar stor närings- och kulturmässig bredd med fjällmiljöer, skogssamiska miljöer och de unika koncessionsbyarnas renskötarmiljöer. Jordbruk från kust till fjäll De agrara miljöerna representerar en mängd variationer på jordbrukets skiftande villkor och förutsättningar. Alltifrån kustlandets kontinuerliga jordbruk med rötter i medeltiden till fjällägenheterna som både kom till och övergavs under 1900-talet. Jakt och fiske räknas in här som komplementnäringar. Jakt, fiske och sjöfart i kust och skärgård Här finns gamla fiskelägen med stugor, sjöbodar och hamnar men också spår efter sjöfartens fyrar, ålderdomliga båkar och vrak vid sidan av den tidiga industrialiseringens och jordbrukets miljöer. Centralmakten Spåren av centralmaktens intresse är många, t ex gränsmarkeringar, bebyggelsemönster, marknadsplatser och de äldsta stadsplanerna. Först på 1300-talet reglerades suveränitetsförhållandena mellan Ryssland och Sverige i norra Skandinavien. Vid 1500- talets slut kan man säga att Norrbotten ingår i det territorium som definierades som Sverige. Riksgränsen har även gett upphov till ett rikt militärhistoriskt arv. Tidiga gruvor och bruk I Norrbotten finns välbevarade miljöer efter småskalig gruvbrytning och bruk med anor från 1600-talet. På 1700- och 1800-talen anlades fortsatt många bruksmiljöer ofta med nybyggen på lämpliga ställen. 1900-talets storskaliga industrier I Norrbotten är industriarvet i stora delar statliga industrimiljöer i huvudsak baserade på råvaruutvinning med gruvor, järnverk, kraftstationer, ledningsgator och järnvägsmiljöer. Stora delar av industriarvet är antingen bortrivet eller fortfarande i drift. Skogsnäring Norrbotten har präglats av den tidiga skogsindustrin från det sena 1800-talet till 1960- talet och det har satt mängder av spår i landskapet. Kronotorp och kolonat togs upp i inlandet, bolagen byggde tjänsteboställen, träpatroner uppförde herrgårdar och sågverkssamhällen liksom samhällen vid massaindustrin växte fram. Naturvetenskaplig forskning och turism Norrbotten har under århundraden varit ett intressant besöksmål för forskare och turister. Före järnvägen var det främst vetenskapsmän och forskare som besökte länet men i och med järnvägen blev mer avlägsna platser tillgängliga för fler. Miljöer som finns kvar är forskningsstationer, fjällstationer, turiststugor, leder och udda lämningar som Struwes meridianbåge.

Byggnadsminnespolicy 8 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 Handläggning Den löpande hanteringen av beslutade byggnadsminnen Den löpande hanteringen av beslutade byggnadsminnesärenden sker genom tillståndsprövning och tillsyn. Prövning innebär en att en fråga om ändring av ett byggnadsminne prövas gentemot skyddsbestämmelserna. Normalt sker en dialog med informella samråd inför tillståndsbeslut. Tillsyn kan delas in i tillsyn av tillståndsärenden och tillsyn av efterlevnaden av skyddsbestämmelserna. Tillsyn av tillståndsärenden innebär att Länsstyrelsen kontrollerar om åtgärderna utförs enligt tillståndet. Kontroll sker i ganska få fall, då åtgärderna är komplicerade eller kanske innehåller principiellt intressanta delar. Tillsyn av att skyddsbestämmelserna efterlevs sker löpande och gäller ett mindre antal byggnadsminnen/år. Det är ett tillfälle för Länsstyrelsen att få en uppfattning om byggnadsminnenas skick, att diskutera skyddsbestämmelserna och eventuella planerade ändringar med ägaren. De bidrag som Länsstyrelsen hanterar genom kulturmiljöanslaget (7:2) är betydelsefulla eftersom det innebär en möjlighet att kompensera ägare/förvaltare för fördyrande material och metoder vid en restaurering. Möjligheter finns även att medfinansiera kunskapsunderlag av olika slag. Prövning av nya byggnadsminnen Arbetet med att pröva nya byggnadsminnesfrågor är tidskrävande, processen beskrivs i bilaga. Ärenden startas med en första bedömning av förutsättningarna för en byggnadsminnesförklaring. Bedömningen gäller dels det kulturhistoriska värdet men även förhållanden för den framtida förvaltningen. Om det inte finns förutsättningar för en byggnadsminnesförklaring så bör ärendet avslutas. Utredningstiden bör kunna förkortas genom att ärenden tydligare prövas i förhållande till Norrbottens kulturmiljöprofil. Om de kulturhistoriska värdena inte svarar mot de mål och kriterier vi har uppgett här kan ärendet avskrivas. Det upprop som genomfördes 2002 visar att många människor har en särskild relation till mer tillgängliga byggnader t ex frikyrkor, skolor och Folkets Hus som bör beaktas. Beskrivs t ex i värdekriterierna symbol- och identitetsvärde. I kategorierna kommunikationer, försvarsväsen och jordbruk som representeras av flera byggnadsminnen bör prövningen av nya byggnadsminnesärenden granskas apropå att de i så fall tillför fler aspekter än de som redan representeras.

Byggnadsminnespolicy 9 (12) Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 När värden i en miljö lyfts fram bör tolkningen sträva efter ett så brett perspektiv som möjligt. I tolkningen ska vi överväga om hittills underrepresenterade perspektiv kan lyftas fram i beskrivningen av byggnadsminnet. En geografisk fördelning bör eftersträvas. Ännu en viktig aspekt på geografiska gränser är de kulturgeografiska som har stor betydelse för den historia och information som ett byggnadsminne kan besitta. Byggnadskategorier som saknas Äldre byggnader Norrbottens byggnadsminnen är till stor andel byggda under 1900-talet. Byggnader uppförda före år 1700 är mycket ovanliga i länet. Vi bör därför överväga att byggnadsminnesförklara samtliga byggnader äldre än 300 år förutsatt att dessa är välbevarade i sin ålderdomliga gestaltning och daterade. Samiska anläggningar De samiska anläggningarna är en del av länets karaktärsdrag och bör finnas bland de skyddade. Koncessionsrenskötseln är en unik företeelse och bör uppmärksammas särskilt. Vi bör byggnadsminnesförklara fler byggnader av olika typer men förvaltarfrågan bör vara klarlagd samt förutsättningarna för användande i den mån vi kan överblicka det. Svårhanterade kategorier Anläggningar med oklara ägandeförhållanden Ibland står byggnader på ofri grund vanligtvis på statens mark men även privata markägare förekommer. Ett särskilt problem är att dessa byggnader inte utgör fastigheter i egentlig bemärkelse. Det är också vanligt att byggnadens ägare är okänd eller att ägarfrågan är komplicerad. Dessa ärenden riskerar att bli tidskrävande och bör avslås om de bedöms mycket svåra att utreda och den framtida förvaltningen inte är klarlagd. Tillfälliga och obeständiga anläggningar Anläggningar kan ha byggts för tillfälliga verksamheter och dessa byggnader var inte menade att bestå någon längre tid men kan ändå ha brukats längre än planerat. Där finns en risk att konstruktioner och material inte är av god kvalité och riskerar att snabbt förstöras. Liknande problematik har också byggnader i utsatta lägen. Exempel kan vara vattenrallarsamhällen, en utedansbana eller en del samiska anläggningar. För dessa gäller att underhållsfrågan bör vara klarlagd samt förutsättningarna för användandet i den mån vi kan överblicka det. Ickekonkreta, abstrakta värden Då och då startar ett ärende om att skydda en byggnad som har ett högt värde genom i första hand immateriella värden. Det kan gälla en symbolisk betydelse en viktig händelse kan ha ägt rum där eller byggnaden kan vara en del av en företeelse men där de fysiska sammanhangen i miljön inte längre är så tydliga men de teoretiska/historiska förhållandena kan vara mer betydelsefulla (t ex tullhusen i Haparanda). Där måste vi pröva frågan om det går att åstadkomma skyddsbestämmelser som har avsedd effekt. En

Byggnadsminnespolicy Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 10 (12) byggnadsminnesförklaring förutsätter tydliga fysiska spår av historien i byggnaden. Det som skyddas är det konkreta byggnadsmaterialet och skyddsbestämmelser kan inte styra bruket av en byggnad mer än i underhållsfrågor. I detta sammanhang blir en avgörande fråga om där finns en fungerande verksamhet som tar vara på de icke materiella värdena och som i så fall samverkar med byggnadsminnesförklaringen. Storskalig och svåranvänd bebyggelse Kulturmiljövården har successivt vidgat synen på vad som är angeläget att skydda. De storskaliga industrierna har varit viktiga i länets historia och industribyggnader överhuvudtaget kan ha en särskild utformning för en specialiserad användning. Svårigheterna kan vara stora med att de delar som inte längre nyttjas blir hinder eller säkerhetsrisker. Att bevara anläggningar som är i skarp drift kan vara problematiskt. Vi bör söka nya vägar och i högre grad prioritera arbetet med att använda dem pedagogiskt eller i ord och bild dokumentera dem. Det är inte en ersättning för ett konkret bevarande utan ett alternativ när bevarande inte är rimligt. Ett exempel på storskaliga anläggningar är Norrbottens teknologiska megasystem - ett av landets tolv viktigaste industriminnen. Det omfattar malmfälten, malmbanan, malmhamnen, Porjus kraftstation och Bodens fästning. Alla anläggningarna utom Bodens fästning används än idag i sina ursprungliga syften. Nationellt värde kontra regionalt och lokalt värde I KML och i utredningar läggs stor vikt vid att objekt som byggnadsminnesförklaras ska ha hög kvalité vilket ofta har tolkats som att byggnaden eller objektet ska vara en av de intressantaste i sin grupp. För att kunna utveckla vår syn på regionala värden behöver vi en fördjupad diskussion om hur vi tolkar de regionala värdena i förhållande till ett nationellt perspektiv. I sammanhanget blir gränsdragningen gentemot PBL intressant då kommunerna där ska hantera bebyggelse med lokala värden. I utredningar om lagstiftningen för skydd av kulturmiljöer har skillnaderna i ansvar mellan kommuner och staten och avsikten med lagstiftningen diskuterats. I Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128) menar man att skyddsinstrumenten i KML bör och kan användas i betydligt mindre omfattning än de motsvarande instrumenten i PBL. Bara den bebyggelse som framstår som en väsentlig del av vårt kulturarv bör i första hand omfattas av åtgärder med stöd av KML. K-märkt, kulturbebyggelseutredningen (SOU 2004:94) föreslog att formuleringen synnerligen märklig skulle bytas mot kulturhistoriskt värde av nationell betydelse. Begreppet synnerligen märklig antyder språkligt att det som är ovanligt prioriteras eller att enklare typer av byggnader diskvalificeras. Rekvisitet är dock tydligt om vilken kvalité som behövs och ska tolkas som att värdet ska vara högt i en nationell jämförelse. Byggnadsminnesskyddet är avsett att fungera i förhållande till kommunernas skyddslagstiftning, bl a detaljplaneläggning. Kommunerna har en skyldighet att enligt 2 kap 3 plan- och bygglagen beakta kulturvärden såväl vid bygglovprövning som i planförfarande. Ansvaret avser all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse till skillnad från det statliga ansvaret för bebyggelse av särskilt höga värden. Så har det inte fungerat annat än i mindre omfattning. Konsekvensen har blivit att mycket av bebyggelseskyddet kommit att handla om att använda Kulturminneslagen för byggnadsminnesförklaring

Byggnadsminnespolicy Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 11 (12) även i de frågor där de kulturhistoriska värdena är av lokal eller regional betydelse (SOU 2004:94). Länsstyrelsens målsättning är att det regionala värdet ska få större tyngd. Om ett objekt har ett högt regionalt värde är det även intressant i förhållande till det nationella perspektivet. De värdena ska tydligare beskrivas och lyftas fram. Kravet för en byggnadsminnesförklaring är att det ska vara välbevarat, i den meningen att det ska kunna skildra en intressant historia. I ett byggnadsminnesärende ska frågan om vilken typ av skydd som är lämpligast övervägas i den första bedömningen som görs. Om annan lagstiftning bör användas så är det skäl för Länsstyrelsen att avslå ärendet. Anmälningsplikt Länsstyrelsen kan besluta om anmälningsplikt enligt 3 kap KML 6 för byggnader som bör komma i fråga som byggnadsminnen i avvaktan på att en mer ingående utredning görs. Det kan användas om Länsstyrelsen behöver mer rådrum och kan tillämpas i samband med att Länsstyrelsen lämnar större bidrag till objekt. Handläggningsprocessen beskrivs i bilaga. Handläggningen med anmälningsplikt förutsätter en enklare utredning och syftet är att ägaren ska vara medveten om husets kulturhistoriska värde. Anmälningsplikten innebär att ändringar som väsentligt minskar det kulturhistoriska värdet ska anmälas till Länsstyrelsen och vi fattar beslut om åtgärden tillåts. Beroende på bifall eller avslag ska Länsstyrelsen starta ett ärende om byggnadsminnesförklaring eller ta bort anmälningsplikten. Länsstyrelsen bör vid större bidragsärenden (300 000 kr som engångsbelopp eller 500 000 kr ackumulerat inom fem år) göra en första bedömning av det kulturhistoriska värdet och förutsättningarna för en eventuell byggnadsminnesförklaring. Listning Länsstyrelsen har som mål att ha en rullande lista med de ärenden som väcks om byggnadsminnesförklaring och som vi efter en första bedömning har beslutat gå vidare med genom utredning. Syftet är att få en tydligare struktur för arbetet med byggnadsminnesförklaringar och att målstyrningen mot våra kriterier ska prövas tydligare när objekt listas. Objekt som listas för fortsatt utredning ska vara byggnader där vi har beslutat om anmälningsplikt och de ärenden med byggnadsminnesfrågor som inkommit och som vi har beslutat att utreda vidare. Länsstyrelsen styr listningen av de som ska fortsatt utredas genom den första prövningen där förutsättningarna för en byggnadsminnesförklaring prövas.

Byggnadsminnespolicy Datum 2011-06-17 Diarienummer 432-783-11 12 (12) För de objekt som listas för utredning ska huvudsakliga värdena och kopplingen till Byggnadsminnespolicyns mål anges. Årligen gör Länsstyrelsen en prioritering av de objekt som är mest prioriterade för utredning om byggnadsminnesförklaring. Utveckla samarbete och information Ansvaret för skyddet av kulturmiljön delas av alla (KML 1 kap). Ett viktigt område att utveckla är samarbete kring skydd av bebyggelse med fastighetsägare, kommuner, museer, hembygdsföreningar och andra intressegrupper. Det sker nu endast i blygsam omfattning i huvudsak relaterat till enskilda ärenden där kontakter tas. Ett bredare samarbete är viktigt för att uppnå ett större deltagande och ansvar. Ett väl förankrat byggnadsminnesarbete kan i sig vara en garanti för byggnadernas fortbestånd. Förslag på åtgärder: Bredda informationen vid byggnadsminnesförklaringar och gå ut till fler intressenter som kan anses berörda när beslutet om byggnadsminne är taget, t ex Hembygdsförbundet, byaföreningar och liknande samt media. I utredningen görs en kontroll av vilken typ av informationsinsatser och tillgängliggörande som är önskvärt och möjligt. Kanske kan t ex en fadderverksamhet etableras eller informationsmaterial stöttas. Göra en skrift/broschyr om kulturminneslagen och dess syften, skyddsbestämmelser, skillnaden mellan underhåll och ändring, material och metoder etc. Den kan produceras regionalt eller på riksplanet, men det är viktigt att broschyren innehåller lokalt framtaget material om länets byggnadsminnen. Anordna sammankomster med t ex föreläsningar om traditionella material, och exkursioner till näraliggande byggnadsminnen. Bilagor: Handläggning av en ny byggnadsminnesfråga Handläggning av ärende om anmälningsplikt Blankett för att väcka fråga om nytt byggnadsminne Checklista för första bedömning Lista för utredning Befintliga byggnadsminnen

Handläggning av ärende om nytt byggnadsminne Handläggningen av en byggnadsminnesfråga ska klarlägga objektets kulturhistoriska värden men även förutsättningarna för underhåll, förvaltning i övrigt och tillgänglighet. 2011 Ansökan om att skydda ett objekt som byggnadsminne inkommer till Länsstyrelsen. Blankett för ändamålet används, tillgänglig bl a via Länsstyrelsens hemsida. Vem som helst har rätt att väcka frågan. Länsstyrelsen anmäler ärendet hos Lantmäteriemyndigheten. Uppgiften om att frågan är väckt ska registreras i allmänna fastighetsregistret. Kompletteringar av uppgifter till Länsstyrelsen görs inom en månad av den sökande. Länsstyrelsen gör en första bedömning av de kulturhistoriska värdena och undersöker förutsättningarna för framtida underhåll och förvaltning samt tillgänglighet. Prövning i första hand mot kriterier på checklista. Om de kulturhistoriska värdena inte når kvalifikationskraven och förutsättningarna för framtida förvaltning inte är tillfredsställande avslår Länsstyrelsen ärendet. Frågan utreds vidare och de kulturhistoriska värdena analyseras. Värdena prövas i förhållande till målen i byggnadsminnespolicyn. Förutsättningarna för en byggnadsminnesförklaring undersöks. Länsstyrelsen utvärderar resultatet av utredningen och utformar ett förslag på skyddsbestämmelser som tar till vara objektets kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen samråder med ägare och eventuella andra berörda om skyddsbestämmelserna. Förslaget till skyddsbeatämmelser remissas två månader. Om de kulturhistoriska värdena inte är tillräckliga och förutsättningarna inte är tillfredsställande för en byggnadsminnesförklaring avslår Länsstyrelsen ärendet Samråd sker med Rättsenheten på Länsstyrelsen kring skyddsbestämmelsernas utformning om de är komplicerade eller kontroversiella. Den som gör anspråk på ersättning till följd av skyddsbestämmelser ska anmäla det inom två månader till Länsstyrelsen. Eventuellt vidtar förhandlingar med ägare om skyddsbestämmelsernas utformning. Förhandlingarna begränsas till högst ett år. Sökandes fråga bifalls och beslutet om byggnadsminne tas. Sökande får avslag.

2011 Handläggning av ärende om anmälningsplikt Handläggningen gäller anläggningar eller byggnader som kan komma i fråga som byggnadsminne men där Länsstyrelsen behöver mer rådrum för en byggnadsminnesutredning. Länsstyrelsen uppmärksammar att en byggnad eller anläggning kan komma i fråga som byggnadsminne. När Länsstyrelsen lämnar ett större bidrag (300000 kr eller mer som engångsbelopp eller 500000 kr ackumuleras som bidrag) bör Länsstyrelsen överväga om byggnaden/anläggningen är aktuell som byggnadsminne. Länsstyrelsen gör en första bedömning om byggnaden/anläggningen kan vara aktuell som byggnadsminne. Kriterier enligt checklista undersöks i första hand. Om ärendet är aktuellt för vidare utredning förs det upp på Länsstyrelsens lista för utredning. Om de kulturhistoriska värdena inte når kvalifikationskraven och förutsättningarna för framtida förvaltning inte är tillfredsställande avslår Länsstyrelsen ärendet. Länsstyrelsen förordnar att anmälan till Länsstyrelsen ska göras innan byggnaden rivs eller ändras på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värde väsentligt minskar (3 kap 6 KML). Länsstyrelsen anmäler ärendet hos Lantmäterimyndigheten. Uppgiften om att ärendet har startat ska registreras i allmänna fastighetsregistret. En anmälan om ändring av en byggnad där Länsstyrelsen har bestämt om anmälningsplikt kommer in. Länsstyrelsen ska inom en månad fatta beslut om åtgärden tillåts. Under den tiden får inte åtgärden vidtas om inte Länsstyrelsen har medgett det. Om en åtgärd inte skulle tillåtas ska Länsstyrelsen starta ärendet om byggnadsminnesförklaring eller överväga att ta bort anmälningsplikten. Ärende om byggnadsminnesförklaring startas och värden undersöks och prövas i förhållande till policy. Länsstyrelsen tar bort anmälningsplikten.

Ansökan om byggnadsminnesförklaring Sänds till Länsstyrelsen i Norrbottens län Kulturmiljöenheten 971 86 Luleå Objekt Byggnadens/anläggningens namn Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Sökandes namn/kontaktperson/ombud för sökande Postutdelningsadress Postnummer Postort Telefon Annat telefonnr Telefax E-post Ägare Ägares namn Postnummer Postort Postutdelningsadress Motivering för byggnadsminnesförklaring Motivering Bilagor som bifogas ansökan Ritningar Karta Hänvisning till förekommande dokumentation/beskrivning Foto Övrigt Övriga upplysningar Underskrift Att de uppgifter som lämnats i ansökan är riktiga och fullständiga intygas Ort och datum Namnteckning och namnförtydligande

Ansökan om byggnadsminnesförklaring Kulturminneslagen Enligt kulturminneslagen kan var och en väcka fråga om att en byggnad eller en anläggning förklaras som byggnadsminne. Ansökan om byggnadsminnesförklaring ska innehålla uppgifter om vilken fastighet det gäller och vilken byggnad, om fastighetens ägare och beskrivning av byggnaden samt motiv till varför den ska byggnadsminnesförklaras. När Länsstyrelsen har fått dessa uppgifter anmäler vi ärendet hos Lantmäterimyndigheten, till fastighetsregistret allmänna del. Handläggningen på Länsstyrelsen vidtar sedan och vi gör en första bedömning av kulturhistoriska värden och förutsättningar för en byggnadsminnesförklaring. Om en byggnad blir byggnadsminne upprättas skyddsbestämmelser som syftar till att skydda de konkreta kulturhistoriska värdena mot förändringar som är negativa. Skyddsbestämmelserna är verksamma genom att förändringar som inte är förenliga med dessa ska tillståndsprövas av Länsstyrelsen.

Checklista för första bedömning av byggnadsminnesärenden Dessa ärenden är prövade mot listan och lst går vidare med utredning Öppna ärenden Dnr Ålder Tillstånd Hotbild Ägare Fortsatt Tillgänglighet Möjliga Annan lag Kategori Mångfald Värden underhåll informationsinsatser kmp, bmpolicy Arkitektoniskt Samhällshistoris Socialhistorisktt Symbol/Identitet Byggnadshistoris Egenvärde Miljövärde Atriumhusen, Blåbärsstigen 11-25, Piteå 432-14950- 08 1960- tal Gott Ej Enskild Ja Kvikkjokk fjällstation, Kvikkjokk 1:4, del av 1:1, Jokkmokk 432-8937-09 1928, Gott? Ej akut Bolag Ja Ja Turism ja ja tidig turis nej ja ja ja Torget med byggnader i Haparanda stad 432-14578- 09 Gott? Ej akut Bolag, privatpers oner blandat? ja ja Vet ej ja ja ja Björkelund 2:4, Boden 432-4369-10 Gott? Ej akut Bodens kommun Ångbåtsstugan i Kvikkjokk, Kvikkjokk 8:1, Jokkmokk 432-4720-10 Underhålls behov Ej Byggnadenskild Mark- Statens Fastighet sverk Privatperson 1

Öppna Dnr Ålder Tillstånd Hotbild Ägare Fortsatt Tillgänglighet Möjliga Annan lag Kategori Mångfald Värden ärenden underhåll informations- kmp, bminsatser policy Arkitektoniskt Samhällshistoris Socialhistorisktt Symbol/Identitet Byggnadshistoris Egenvärde Miljövärde Urval av klass 1-broar Variati on Blandat? Ej akut Vägverke t Varierar ja Varierar vissa Vissa, Nej, tveksam möjligen Ja vissa Ja flesta Vassijaure stationshus, Kiruna Jukkasjärvi bandel 100:23 1912-14 Godtagbart Ej akut Bostadsrä ttsförenin g Vassitjåk ko 1 ja ja tveksam Ja troligen ja visst ja Skolan i Kvikkjokk, Kvikkjokk S:5 432-2383-11 432-2386-11 432-2387-11 432-3131-11 1905 Godtagbart Behöver klarlägga s Samfällig hetsföreni ng Röda skolan i Korpilombolo, Korpilombolo 16:1 432-2581-11 1860 Godtagbart Ev fråga om ansvar för underhåll 2

Byggnadsminnen prioriterade för utredning 2011 Objekt Dnr Ålder, kategori, kmp, bm-plicy Tillstånd Hotbild Ägarförhållanden Hur har frågan väckts Ärendet inkom när Torget med byggnader i Haparanda stad 432-14578-09 Torg, stadsbebyggelse Gott? Ej akut Bolag, privatpersoner blandat? Urval av klass 1-broar Variation Blandat? Ej akut Vägverket Privatpersoner 2009-12-15 1

Befintliga byggnadsminnen i Norrbotten Kommun Objekt Beslutsdatum Arvidsjaur Lappstaden 1976-06-24 Kyrkostaden 1:1 Nils Johan Larssons dalplats, Argåive, Lomträskvattnet 1:1. 2001-06-01 Hängengården, Glommersträsk 2:51, Glommersträsk 2002-04-17 Torpet Granberget, Allmänningsskogen S:1 2002-06-07 Boden Laxholmens fiskeplats Edefors 3:2 1994-02-04 Byggnader på fastigheten Vittjärv 3:60 (sommarstuga) 2001-11-30 Det f d ålderdomshemmet, Harads 7:23, Harads 2003-04-11 Boden C, stationshuset, Järnvägen 100:1 SBM 1986-08-21 BM 2001-01-01 Förklaring 2003-05-23 Regementsområdet vid artilleriregementet A8 SBM 2001-06-20 BM årsskiftet 2001/2002 Förklaring 2003-10-01 Haparanda Forslundsgården Vojakkala 1:1 1994-02-04 Haparanda stationshus, Järnvägen 100:1 SBM 1986-08-21 BM 2001-01-01 Förklaring 2003-05-23 Jokkmokk Kalix Kiruna Bio Norden Gästgivaren 1:35 Porjus kraftstation Porjus 1:77 Vaisaluokta gamla kyrkkåta Englundsgården Stg 317 och 318 Hjalmar Lundbohmsgården Fjällrosen 1 Kiruna stadshus Tätörten 3 Hyresfastigheten Jerusalem Bolaget 11:1 1994-02-04 SBM1986-08-21 Förklaring 2010-11-08 2004-12-03 1964-01-09 2001-11-30 2001-11-30 2001-11-30 Kiruna C stationshuset, Jukkasjärvi bandel 1:1 SBM 1986-08-21 BM 2001-01-01 Förklaring 2003-05-23 Abisko östra SBM 1986-08-21 1

Jukkasjärvi bandel 100:18, stationsdelen BM 2004-01-01 Förklaring 2005-07-01 Luleå Bergströmska gården Sparven 6 och 16 Vita Duvan Kungsfågeln 3, del av Massamagasinen i Karlshäll Karlsvik 1.1 1992-12-04 1992-12-03 (SBM) 1993-10-01 (BM) 2003-03-19, förklaringsbeslut 2001-11-30 Pontusbadet, Bävern 1 2003-04-11 Pajala Piteå Hamnkranen Innerstaden 2:1 Laestadiusmuséet Pajala 14:49 Rådhuset Stadsvapnet 1 2010-09-07 2010-10-18 1994-02-04 Jävre turiststation, Jävre 52:1, Jävre 2003-06-06 Sikfors kraftstation, Sikfors 3:31 2010-02-22 Älvsbyn Överkalix Övertorneå Källbacka Skogen 1 Martingården Nybyn 4:9 Rikti-Dockas nybygge Törefors 3:3 Röda Kvarn Matarengi 11:16 1994-02-04 1968-08-05 1976-03-29 1993-05-06 (SBM) Förklaring 2003-06-12 1998-06-06 2

Befintliga statliga byggnadsminnen i Norrbotten Kommun Objekt Regeringsbeslut Boden Bodens fästning 1998-06-25 Intendenturanläggningen, Bodens garnison 2001-05-03 Kommendantsbyggnaden, Bodens garnison 2001-05-03 Kalix Kiruna Jokkmokk Luleå Piteå Ballonghallen, Bodens garnison Tygstationen, Bodens garnison Malörens fyrplats Malören 1:1 Abisko östra station, Malmbanan Jukkasjärvi bandel 100:1, transformatordelen Torneträsk transformatorstation, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Stenbacken stationsmiljö, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Kaisaniemi banvaktstuga, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Kaisepakte stationsmiljö, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Solbacken banvaktstuga, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Tornehamn banvaktsuga, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Kopparåsens stationsmiljö, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Vassijaure transformatorstation, Malmbanan Del av Jukkasjärvi bandel 100:1 Bomyrberget, Vuollerim Vuollerim 37:1 Residenset Kungsfågeln 3 Rödkallens fyr och fyrvaktarbostad Rödkallen 2:1 Järnvägsbro över Piteälven vid Sikfors 2001-05-03 2007-03-22 1935-01-25 1986-08-21 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2007-03-22 2004-11-18 1935-01-25 1993-01-28 2007-03-22 3