Ansökan enligt 35 miljöskyddslagen för justering av tillståndsbestämmelserna.

Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh/Tfn: 06 367 5211, faksi/fax 06 367 5251 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 18.4.2005 Diarienummer LSU 2003 Y 1072 (121) ÄRENDE Ansökan enligt 35 miljöskyddslagen för justering av tillståndsbestämmelserna. SÖKANDE Malax kommun PB 5 66101 Malax ANLÄGGNING Avloppsreningsverket i Bergö tätort. VERKSAMHETEN OCH DESS LÄGE Avloppsnätet i Bergö tätort är ca 10,4 km långt. Avloppsnätet är i sin helhet byggt av plaströr. Till avloppsreningsverket leds avloppsvattnet av ca 305 invånare som bor i fastigheterna som är anslutna till avloppsnätet. Avloppsvattnet är till kvaliteten vanligt hushållsavloppsvatten. Inga industriavloppsvatten leds ut i avloppet. Avloppsreningsverket är beläget i närheten av tätorten på den södra delen av Bergö på fastighet Reningsverk Rnr 3:162 som ägs av Malax kommun. Avloppsreningsverkets adress är Sviditået 23, 66220 Bergö. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 5 2 momentet lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet, om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid.

2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12e och 5 punkt 8 i miljöskyddsförordningen behandlar den regionala miljöcentralen ansökan om det gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 4 000 personer. ANSÖKANS ANHÄNGIGGÖRANDE OCH KOMPLETTERINGAR Malax kommun har skickat tillståndsansökan till miljöcentralen 22.12.2003 och kompletterat ansökan 16.2.2004. TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har 25.3.1992 med sitt beslut nr 29/1992/3 beviljat Malax kommun tillstånd för avledande av avloppsvatten från Malax ut i Malax å, från Petalax ut i Petalax å och från Bergö ut i havet i Malax kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1c) i beslutet skall avloppsvattnet från Bergö behandlas så att reningseffekten med avsikt på BOD 7ATU värdet och totalfosfor är minst 85 %. BOD 7ATU värdet i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får vara högst 20 mg O 2 /l och fosforhalten högst 1,5 mg/l. Alla nämnda värden räknas som årsmedelvärden inklusive eventuella störningssituationer och förbitappningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Enligt tillståndsvillkor 9) i beslutet skall tillståndsinnehavaren lämna in en ny tillståndsansökan före slutet av år 2003 för justering av tillståndsbestämmelserna. Planerna för området I Malax kommuns delgeneralplan för Bergö har reningsverkets tomt märkts ut med E (område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning). FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger i den södra kanten av tätorten, ca 350 meter från bykyrkan mot sydväst. Öster om reningsverket går landsväg nr 6732 och i söder på ca 800 meters avstånd ligger havet. Det renade avloppsvattnet leds i ett ca 300 meter långt utloppsrör ut i ett dike som leder ut vattnet i havsviken Södersund som ligger ca 800 meter lägre ner. Reningsverkets närmaste granne är ett radhus som ägs av kommunen, men i övrigt består miljön av småhusbebyggelse. De närmaste bostadsfastigheterna ligger på ca 80 120 meters avstånd från reningsverket. Avloppsreningsverket är inte beläget på ett viktigt eller för samhällenas vattenanskaffning lämpligt grundvattenområde. På reningsverkets verkningsområde finns inga utmärkta rekreations eller skyddsområden. I närheten finns heller inga objekt som har antecknats i Natura 2000 programmet. Allmän beskrivning av vattenområdet Recipient för Bergö avloppsreningsverk är havet dit avloppsvattnet leds i ett ca 0,8 km långt öppet dike. Dikets avrinningsområde är ca 1,5 km 2 och vattenföringsuppgifterna är enligt följande:

3 Högvattenföring HQ 0,40 m 3 /s Medelvattenföring MQ 0,01 m 3 /s Lågvattenföring NQ 0,001 m 3 /s Den genomsnittliga renade vattenmängden 25 m 3 /d motsvarar vattenföringen 0,29 l/s och i dimensioneringssituationen (90 m 3 /d) 1,04 l/s. Under årets torraste perioder är således en betydande del av vattnet som rinner i diket avloppsvatten. Vattnet i utloppsdiket mynnar ut i Södersund som är en ca 1 km 2 stor havsvik i södra Bergö. Viken är en del av Bergöfjärden som via Söderströmmen har kontakt med Trälhavet. Belastningen i vattenområdet Belastningen från Bergö avloppsreningsverk ut i havet har åren 1997 2002 som årsmedeltal varit 0,18 0,46 kg O 2 /d för BOD 7ATU värdet, för totalforsfor 0,003 0,03 kg/d, totalkväve 0,83 1,5 kg/d och ammoniumkväve 0,58 1,4 kg/d. Under kontrollperioden har reningsverket fungerat enligt tillståndsvillkoren. Belastningen förväntas inte förändras under den närmaste framtiden. Vattenområdets tillstånd och vattenkvalitet Vattenkvaliteten följs upp med vattenprover tre gånger per år. Kontrollstationerna finns i utloppsdiket innan det mynnar ut i havet och i havsviken utanför utloppsdiket öster om Härtanviksbådan. I ansökningsplanen granskas vattenkvaliteten utgående från kontrollresultaten åren 1998 2002. Avloppsvattnets inverkan i utloppsdiket ses tydligt: fosforhalterna har varierat mellan 38 och 35 000 µg/l och totalkvävehalterna från 3 100 till 15 000 µg/l. Syremättnadsgraden har varit 5 103 %. Vattenkvaliteten i Södersund kan till kvaliteten karakteriseras som vanligt strandnära brackvatten. Närsaltshalterna i viken är en aning förhöjda jämfört med det öppna havet, men området kan dock inte anses vara avsevärt eutrofierat. Vattnets närsaltshalter har varit 15 300 µg/l för totalfosfor och totalkvävehalterna har varit 160 1400 µg/l. De högsta närsaltshalterna har vanligen uppmätts på vintern under istäcket. Utgående från a klorofyllhalterna är vikens vatten lätt eutrofierat med halter på 4,2 5,1 µg/l. Syresituationen i viken har vanligen varit bra förutom vårvintern 1999 när syremättnadsprocenten sjönk till 13. Fiskbestånd och fiske Fisket i området av Södersund Söderströmmen i södra Bergö har kontrollerats sedan år 1992 enligt ett kontrollprogram som har godkänts av Vasa landsbygdsnäringsdistrikt. Enligt provfiskeresultaten och fiskeförfrågningarna har åtminstone följande arter påträffats i området: abborre, gers, gös, mört, sik, strömming, gädda, lake, id, nors, öring och flundra. De viktigaste lekområdena för gädda, abborre och mört ligger väster om Bergö, men det har även påträffats en aning lekande fisk i mynningen av utloppsdiket. Havsområdet utanför Bergö hör till Korsnäs Malax fiskeområde samt Bergö fiskelag.

4 Enligt fiskeförfrågningarna fiskade 14 yrkesfiskare och 7 deltidfiskare i omgivningen av Bergö. I Södersund Söderströmmen idkas inget yrkesmässigt fiske och det fanns också bara fyra deltidsfiskare. Enligt fiskeförfrågan år 1998 var deltidsfiskarnas totala fångst 395 kg. Den viktigaste fångstfisken var sik och abborre. Fiskeredskapen var nät, men även sikkrokar utnyttjades på våren och hösten. Övrig användning av vattenområdet Utöver fisket erbjuder Bergö vattenområden goda möjligheter även till annan rekreation. Det finns inga badstränder eller vattentäkter på avloppsvattnets verkningsområde. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket i Bergö blev färdigt år 1979. Reningsverket effektiverades på 1990 talet, eftersom anläggningen inte uppnådde godtagbart reningsresultat. Reningsverket är ett biologisk kemiskt efterfällningsverk som fungerar med aktivslammetoden. Fosforreduktionen i avloppsvattnet effektiveras med aluminiumbaserad polyaluminiumklorid (PAX 14). Avloppsvattnets klarning effektiveras dessutom med polyelektrolyt. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är följande: pumpverk för inkommande vatten, avloppsvattensilning, luftningsbassäng (17 m 3 ) mellanklarningsbassäng (16 m 2 ), dosering av fällningskemikalie, blandningsbassänger (2 st), efterklarningsbassäng (9 m 2 ), avloppsvattenmätning och utloppsrör ut i diket. Slammet som uppstår vid reningsverket komprimeras i slambassängerna och transporteras med tankbil till avloppsreningsverket i Malax för behandling. Reningsverket har följande värden för den dimensionerade belastningen: personekvivalenttal 170, dygnsvattenföring (Q kesk. ) = 90 m 3 /d, timvattenföring (q mit. ) = 6,2 m 3 /h, L BOD7 = 12 kg O 2 /d, fosforbelastning 0,8 kg/d. Energi och kemikalieförbrukning Under åren 1998 2002 har energiförbrukningen vid anläggningen varit 32 888 44 072 kwh, vilket är ca 3,5 5,0 kwh/kubikmeter avloppsvatten. Förbrukningen av fällningskemikalien (PAX 14) var ca 3 760 5 350 kg per år, dvs. ca 500 g/m 3. Vid anläggningen används ca 1 g/m 3 polyelektrolyt. Fällningskemikalien förs till anläggningen i form av korn och lagras i två ca 1000 dm 3 kärl. Polyelektrolyten lagras i säckar vid anläggningen. Vid anläggningen används dessutom små mängder olja för pumpar och växlar samt bensin för gräsklipparen. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Det biologiska avloppsreningsverket i Bergö som har effektiverats med kemisk efterfällning är tekniskt och ekonomiskt ändamålsenligt, eftersom det effektivt minskar föroreningen i miljön. Enligt sökanden uppfyller avloppsreningsverket kraven på bästa tillgängliga teknik.

5 MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläpp i vattnen och avloppet Den genomsnittliga inkommande belastningen till avloppsreningsverket och belastningen som leds ut i vattendraget samt resthalterna och reningseffekterna åren 1997 2002 har varit enligt följande räknat som årsmedeltal: BOD 7ATU Fosfor Totalkväve Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 1997 21 3,26 155 0,28 13 91 1998 27 4,66 172 0,30 11 94 1999 24 6,30 262 0,34 14 95 2000 28 5,70 204 0,28 10 95 2001 26 5,20 203 0,46 18 91 2002 23 8,80 385 0,18 8 98 Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 1997 21 0,16 7,6 0,004 0,17 98 1998 27 0,20 7,5 0,004 0,16 98 1999 24 0,25 11,0 0,006 0,23 98 2000 28 0,28 10,0 0,007 0,24 98 2001 26 0,28 11,0 0,030 1,20 89 2002 23 0,31 14,0 0,003 0,12 99 Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 1997 21 0,97 46 0,89 42 8 1998 27 1,34 50 0,90 34 32 1999 24 1,60 67 1,20 50 26 2000 28 1,90 68 1,20 44 35 2001 26 1,80 71 0,83 32 54 2002 23 2,00 89 1,50 64 28

6 Ammoniumkväve Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 1997 21 0,97 46 0,68 33 29 1998 27 1,34 50 0,84 31 37 1999 24 1,60 67 1,10 48 29 2000 28 1,90 68 1,10 41 39 2001 26 1,80 71 0,58 22 68 2002 23 2,00 89 1,40 62 30 Reningsresultatet har varit i enlighet med vattendomstolens beslut. Avfall och avfallsbehandling Vid reningsverket uppstår varje år ca 300 400 m 3 slam med en torrsubstanshalt på ca 2 4 %. Slammet transporteras med tankbil till reningsverket i Malax för behandling och därifrån vidare till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm. Halterna av kadmium i slammet har tidvis överskridit de största tillåtna mängderna i slam som används inom jordbruket i enlighet med statsrådets beslut 282/1994. Utsläpp i luften och i marken (förhindrande) Utsläppen i luften och i marken är mycket små och har inte fastställts. Eventuella luktolägenheter är också mycket obetydliga och kortvariga och hör samman med lastning av slam. Miljöbuller Verksamheten orsakar inget buller. Tunga fordon (lastbilar eller traktorer) som hämtar slam eller levererar kemikalier till anläggningen och annan servicekörning sker ett par gånger per månad. Personbilstrafiken består av anläggningsskötarens resor till reningsverket och därifrån ca tre gånger per dag och under veckoslutet ett par gånger per dag. Trafiken sker dagtid och medför inga störningar för miljön. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Renat avloppsvatten leds i ett ca 300 meter långt utloppsrör ut i ett öppet dike och vidare ut i havet i Södersund. Vattenföringen i diket är så liten att under årets torraste perioder är således en betydande del av vattnet som rinner i diket avloppsvatten. I avloppsvattnets utloppsområde i Södersund är närsalts och klorofyllhalterna i genomsnitt lite högre än längre ut på öppet hav, men ungefär på samma nivå som på andra ställen i Bergöfjärden. Vid några kontrolltillfällen har dock observerats exceptionellt höga närsaltshalter när viken har varit frusen. I synnerhet vårvintern 1999 var vattnets närsaltshalter mycket höga: totalkväve 1 400 µg/l och fosforhalten 300 µg/l; syremättnadsgraden var endast 13 %. Avloppsvattnet som leds ut från diket kan uppenbart inte blandas upp tillräckligt när viken är frusen, utan vattnet transporteras direkt till kontrollstationen vid Härtanviksbådan.

7 Under öppet vatten ses inga effekter av avloppsvattnet från utloppsdiket, eftersom vattnet från diket blandas väl upp med vattenmassan i viken. I avloppsvattnets utloppsdike är vattnets hygieniska kvalitet dålig. Den försämrade hygieniska kvaliteten har dock inte kunnat observeras på vattenkvalitetskontrollplatsen vid Härtanviksbådan. Därför anses inte avledandet av avloppsvattnet påverka vattnets användning för rekreation och för andra ändamål på något skadligt sätt. I området av Södersund Strömmen gjordes en anmälan om slemmiga nät sommaren 1998. Näten kan bli slemmiga i omedelbar närhet av utloppsdiket för avloppsvattnet. Enligt sökandens uppfattning utgör avloppsvattnet som leds ut från reningsverket tack vare den obetydliga mängden och de goda utspädningsförhållandena inga betydande olägenheter för områdets fiskbestånd och för fiskeförhållandena. Verksamheten vid reningsverket ser heller inte ut att inverka skadligt på fiskens lekområden. Enligt sökandens uppfattning orsakar avledandet av renat avloppsvatten ut i havet ingen ersättningsbar skada. Belastningen orsakar heller inga olägenheter för fiskbeståndet eller fiskeriet i havsområdet. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Driftkontroll Vid reningsverket utförs driftkontroll i syfte att reda ut reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, skötsel, kemikalieförbrukning osv. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid rapportering av anläggningens verksamhet. Utsläppskontroll I belastningskontrollen utreds mängden vatten som leds till reningsverket och från reningsverket ut i havet, vattnets kvalitet och hur tillståndsvillkoren har uppfyllts. Proverna i belastningskontrollen tas sex gånger per år. Proverna tas som 24 timmars samlingsprover med reningsverkets automatiska provtagare både av det inkommande och utgående avloppsvattnet. Följande analyseras av inkommande och utgående avloppsvatten: temperatur ph elektrisk ledningsförmåga fastsubstans kemisk syreförbrukning COD Cr biologisk syreförbrukning BOD 7ATU totalfosfor totalkväve alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet görs dessutom följande analyser: ammoniumkväve nitratkväve

8 nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier löslig fosfor resthalten av fällningskemikalien (Al). Vid varje provtagning bestäms dessutom vattenföringen under provtagningsdygnet, syrehalten i luftningsbassängen, uppehåll, slamsedimentering, fastsubstanshalt, slamindex, slambelastning och volymbelastning. I klarningsbassängerna bestäms siktdjup, syrehalt, uppehåll och ytbelastning. Av returslammet bestäms sedimentering, fastsubstanshalt och slamindex. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt %, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. Kontroll av anläggningens påverkan Kontrollstationerna för vattenkvaliteten finns i utloppsdiket innan diket mynnar ut i Södersund (Bergö Holm) samt i Södersund utanför utloppsdiket väster om Härtanviksbådan. Vid stationerna tas vattenprover tre gånger per år i samband med belastningskontrollen: i februari mars, juni och september oktober. Proverna tas på en meters djup om vattendjupet är tillräckligt. Av proverna analyseras följande kvalitetsfaktorer: temperatur syrehalt och syremättnad ph elektrisk ledningsförmåga alkalinitet färg kemisk syreförbrukning COD Cr totalfosfor fosfatfosfor totalkväve ammoniumkväve nitratkväve nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier a klorofyll (av proverna i juni). Fiskerikontroll Fiskerikontrollen har utförts enligt programmet som har godkänts av Vasa fiskeridistrikt år 1992. Vasa landsbygdsnäringsdistrikt ändrade programmet 1996 och Österbottens arbetskrafts och näringsdistrikts fiskerienhet år 1998. Fiskerikontrollen utförs med nät vid Härtanviksbådan. I fisket används en serie av fem nät med masktätheten 15, 25, 30, 45 och 60 mm. Fisket pågår under ett dygn i månadsskiftet maj juni. Provfisket utförs vartannat år. Sökanden föreslår att det gällande kontrollprogrammet även följs i framtiden.

9 Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Västra Finlands miljöcentral, Malax kommun (tekniska nämnden, miljövårdsnämnden och hälsovårdsnämnden), Österbottens arbetskrafts och näringscentrals fiskerienhet och till reningsverksskötaren. Resultaten från vattendragskontrollen samlas i en kombinationstabell och på en ADB blankett som sedan skickas inom en månad till Västra Finlands miljöcentral. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen bör vara färdigt före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad. Sammandragsrapporten över provfiskeresultatet skickas före slutet av juni följande år till Malax kommun, Österbottens arbetskrafts och näringscentrals fiskerienhet, Västra Finlands miljöcentral och fiskesammanslutningarna som är verksamma i Malax. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningarna vid reningsverket kan komma utifrån eller uppstå i processen, s.k. inre störningar. Störningar utifrån är t.ex. exceptionellt stor vattenföring till reningsverket, vilka försvårar klarningsbassängernas funktion. Störningen kan bekämpas t.ex. genom att lägga polyelektrolyt i avloppsvattnet som leds till klarningsbassängen, varvid sedimenteringen av fastsubstansen i avloppsvattnet effektiveras. En snabb ökning av den inkommande belastningen av organisk substans (BOD 7 ) ökar behovet av luftning i den biologiska reaktorn. Om syresättningseffekten inte räcker till, blir nedbrytningen av den organiska substansen långsammare och reningsresultatet försämras. Vid reningsverket finns en reservluftningskompressor som vid behov kan tas i bruk. Förhöjda fosformängder i det inkommande avloppsvattnet ökar förbrukningen av doseringskemikalien. Giftiga ämnen i det inkommande avloppsvattnet kan försämra reningsresultatet. De kan vanligen observeras först i efterskott när ämnena redan har påverkat anläggningens verksamhet. Källan till giftiga ämnen är ofta industriavloppsvatten som leds till reningsverket. Inga industrianläggningarna är anslutna till reningsverket i Bergö. Utöver plötsliga elstörningar stoppar elavbrott anläggningens verksamhet, varvid obehandlat avloppsvatten kan läcka ut i miljön. De interna störningskällorna är tilltäppta pumpar och söndriga processmaskiner och styranordningar. Om de automatiska styranordningarna går sönder kan processen skötas manuellt. I anläggningen är det också möjligt att internt gå förbi olika avloppsbehandlingsenheter. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av ansökan Ansökan har kompletterats 12.2.2004. Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen framlagd till påseende på Malax kommuns och Västra Finlands miljöcentrals anslagstavlor 1 30.4.2004.

10 Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande om ansökan av Österbottens arbetskrafts och näringscentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Utlåtande Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Österbottens arbetskrafts och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att vattenkvaliteten i utloppsdiket som leder ut i Södersund är dålig på grund av avloppsvattenbelastningen. Vattnet i havsviken som tar emot avloppsvattnet är för kusten typiskt brackvatten med en aning förhöjd eutrofiering. Fiskbeståndet i området består av åtminstone gädda, abborre, flundra, gers, gös, nors, lake, sik, strömming, mört, id och öring. Endast mörtens och abborrens lekområden är kända. Fisket i viken är deltidsfiske som bedrivs sommartid. Fångstredskapen är främst nät och på hösten också s.k. sikkrokar. Österbottens arbetskrafts och näringscentral anser att Malax kommun kan beviljas tillstånd för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket på Bergö ut i havet. TE centralen framför att tillståndsvillkoren för reningsverket skärps ytterligare, eftersom avloppsvattnets inverkan på Södersundet i synnerhet vintertid har varit exceptionellt stor. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket skall fortsättningsvis kontrolleras på det sätt som har godkänts av Österbottens TE central. Kontrollprogrammet skall skickas till TE centralen inom tre månader från att beslutet har vunnit laga kraft. Malax kommuns miljösektion konstaterar i sitt utlåtande att reningsverket på Bergö har fungerat utomordentligt under de senaste sex åren både när det gäller BOD 7 värdet och totalfosfor. Vattendomstolens tillståndsvillkor har inte överskridits under denna tid. Belastningen som leds till avloppsreningsverket har varit ungefär lika stor under de senaste åren och det väntas inga större förändringar i belastningen under de närmaste åren. Miljösektionen framför yrkanden om bullergränser för verksamheten, lagring av avfall och kemikalier samt anmälan av sådana störningssituationer som kan påverka miljön. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de utlåtanden som har framförts i ärendet. Malax kommun har i sitt bemötande som anlänt till miljöcentralen 6.7.2004 meddelat att den godkänner miljösektionens och TE centralens krav. Inspektion Miljöcentralen har inspekterat området 25.11.2004. Protokollet över inspektionen har bifogats till handlingarna.

11 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar miljötillstånd för Malax kommuns avloppsreningsverk i Bergö tätort på lägenhet Reningsverk Rnr 3:162. Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten enligt ansökningsplanen samt för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket ut i ett öppet dike och vidare ut i havet i Malax kommun. Diket skall anses vara ett avlopp så länge som avloppsvatten leds ut i diket. Verksamheten orsakar inte sådan förorening eller skada i vattendraget som skulle kunna uppskattas på förhand och för vilka nu måste fastställas ersättningar. Svar på de yrkanden som framförts i utlåtandena och anmärkningarna Miljöcentralen tar hänsyn till Österbottens arbetskrafts och näringscentrals och Malax kommuns miljösektions krav på det sätt som närmare framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Utsläpp i vatten Avloppsvattnet skall behandlas minst i enlighet med ansökningsplanen biologisk kemiskt eller minst på motsvarande sätt så att utsläppen i havet blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i havet och reningseffekten skall uppfylla följande krav: Maximal halt Minimireningseffekt BOD 7ATU 15 mg O 2 /l 90 % fosfor 1,0 mg/l 90 % Alla värden räknas som årsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp och exceptionella situationer vid reningsverket och i avloppsnätet. Utöver ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten skall dessutom halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 365/1994 (ändring 757/1998) uppfyllas och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte i skadliga mängder innehålla tungmetaller eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 2) Buller Störande buller skall undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst.

12 Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl. 7.00 22.00 och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl. 22.00 7.00. 3) Utsläpp i luft och lukt I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 4) Avloppsnätet Avloppsnätet skall utvecklas och saneras så att regn, läck och dräneringsvatten så noggrant som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall varje år skicka en utredning om de åtgärder som har vidtagits för att minska mängden läck och dräneringsvatten till Västra Finlands miljöcentral. 5) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren skall se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, skall ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift. Reningsverket och hela avloppsanläggningen skall användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att skadorna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. 6) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att skadligheten hos industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, skall utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall känna till kvaliteten på industriavloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift och belastningskontroll och vid behov företes på skild anmodan.

13 Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp skall uppfylla bestämmelserna i sjunde paragrafen i statsrådets beslut 365/1994. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994. 7) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen skall i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande. Slammet skall behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Nödvändiga uppgifter om förfarandet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Malax kommun eller i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Annat återvinningsbart avfall skall föras till återvinning. Endast avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall skall föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall. 8) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall skall lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yteller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 9) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, skall tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja skall även brandverket i Malax kommun informeras. 10) Kontroll och rapporteringsbestämmelser Tillståndsinnehavaren skall kontrollera anläggningens verksamhet och dess miljöpåverkan på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Inverkan på fiskbeståndet och fisket skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna skall utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 och 757/1998. En plan för kontroll av konsekvenserna för fiskbeståndet och fisket skall skickas till Österbottens TE central för godkännande och planer för kontroll av andra konsekvenser skickas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft.

14 11) Bokföring Detaljerad bokföring skall föras över mätningar i anslutning till drift, utsläpps och konsekvenskontrollerna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring skall också föras över: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi och kemikalieförbrukningen vid reningsverket samt skötselåtgärder. den inkommande belastningen till reningsverket, andra faktorer som påverkar verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering. mängden annat slam som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 12) Rapportering Resultaten av alla kontroller skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral skall resultaten av utsläpps, drift och belastningskontrollerna även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av vattendragseffekterna och konsekvenserna för fisket och fiskarna skall resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Årsrapporterna om utsläpps och driftkontrollen skickas till ovan nämnda myndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollen före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. 11) Ersättningsbara skador För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan.

15 Motiveringar till tillståndsbestämmelserna I tillståndet utfärdas bestämmelser i syfte att hindra förorening. Bestämmelser har utfärdats om utsläpp, förebyggande och annan begränsning av utsläpp samt utsläppspunktens läge, avfall och minskning av avfallsuppkomsten och avfallets skadlighet. Bestämmelser ges om åtgärder vid störnings och andra exceptionella situationer samt om åtgärder med vilka förorening, fara för förorening eller olägenheter av förorening hindras, minskas eller utreds. Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. Bestämmelserna som gäller resultatet av avloppsvattenbehandlingen baserar sig på tillämpning av bästa tillgängliga teknik. Dessutom har statsrådets principbeslut 19.3.1998 om vattenskyddets mål fram till år 2005 beaktats såsom även åtgärdsprogrammet för vattenskyddet fram till år 2005 som godkändes av miljöministeriet 30.3.2000. Närsaltsutsläppen från reningsverket höjer närsaltshalterna i recipienten i synnerhet vintertid när utspädningen av avloppsvattnet under istäcket är dålig. Under istäcket belastar nedbrytningen av den organiska substansen syrehushållningen i vattendraget, vilket är till skada för fiskbeståndet. Effektivare reduktion av organisk substans förbättrar vattnets hygieniska kvalitet i utloppsdiket. (Tillståndsbestämmelse 1) Tillståndsbestämmelserna om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelserna om utsläpp i luft och lukt är nödvändiga i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen (26/1920) angående vissa grannelagsförhållanden. (Tillståndsbestämmelserna 2 och 3) Tillståndsbestämmelserna om minskning av läckvatten, drift och skötsel av avloppsanläggningen och reningsverket samt förbehandlingen av industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ges i syfte att säkerställa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik. Kravet på att hindra sanitär olägenhet grundar sig på 42 miljöskyddslagen. (Tillståndsbestämmelserna 4, 5 och 6) Tillståndsbestämmelserna om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. (Tillståndsbestämmelse 7) Med hjälp av bestämmelserna om lagring minskas risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelserna om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och de grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. (Tillståndsbestämmelserna 8 och 9) Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat och konsekvenser. (Tillståndsbestämmelse 10, 11 och 12)

16 BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren skall lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast 30.6.2015. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av bolaget eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan skall utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts, utsläpps och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter vattendomstolens tillståndsbeslut nr 29/1992/3 om avledande av avloppsvatten ut i vattendraget som har utfärdats 25.3.1992. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 31 2 mom., 35 38, 41 43, 45 47, 52 56, 62 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19, 30 och 36 Lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) 5 2 momentet Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 19, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 8 Statsrådets beslut 363/1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut (365/1994, ändring 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN 1 300 euro Eftersom ansökan har blivit anhängig före år 2004, fastställs avgiften enligt miljöministeriets förordning 19.12.2001 om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt

17 förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1300 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Malax kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Aspholm Greta, Bergövägen 196, 66220 BERGÖ Back Emils arvingar/ Knut Back, Bergövägen 167, 66220 BERGÖ Back Klas, Skogängsvägen 24, 65480 VIKBY Back Niklas, Sviditået 30 A 1, 66220 BERGÖ Back Verna, Bergövägen 171, 66220 BERGÖ Bergman Augusts arvingar/ Nils Göran Bergman, Kalvholmsv. 117 A, 65730 JUNGSUND Bergö Evangeliska Lutherska församling, Sviditået 18, 66220 BERGÖ BERGÖ FISKARGILLE R.F./ERIK SÖDERHOLM, Valltået 61, 66220 BERGÖ BERGÖ FISKELAG/Björn Haglund, Bergövägen 211 a, 66220 BERGÖ Bergö skifteslag/ Rolf Erik West, Bredhällsvägen 142 b, 66220 BERGÖ Eriksson Felix, Rönnbackvägen 10, 65610 KORSHOLM Gref Dagny, Korsholms hälsocentral, Karperövägen 15, 65610 KORSHOLM Haglund Göran, Björkövägen 810, 65870 BJÖRKÖBY Holmstrand Börje, Västersolfvägen 86, 65450 SOLF Lassus Peter, Valsbergsvägen 291, 64610 ÖVERMARK Moliis Elvi, Svartbådavägen 25, 65800 REPLOT Norrby Gideon, Strandgatan 9 A 1, 65100 VASA Nyback Edvins dödsbo/ Ralf Nyback, Sjuryggsvägen 4 D, 22100 MARIEHAMN Nyman Kjell Ove, Bergövägen 188 e, 66220 BERGÖ Seppelin Britta, Rådhusgatan 17 A21, 65100 VASA Seppelin Pirkko, Kaptensg. 14 16 A4, 65200 VASA Stark Gretel, Bredhällsvägen 120 a, 66220 BERGÖ Stark Märthas dödsbo, Alexandersgatan 61, 64260 KASKÖ Ström Maria Linnéa, Sundsgatan 15 B 18, 65200 VASA Söderback Margareta, Dyviksvägen 4, 66220 BERGÖ Söderholm Doris, Bergövägen 233 a, 66220 BERGÖ Söderholm Elma Lovisas arvingar/bror Göran Söderholm, Bergövägen 217 a, 66220 BERGÖ West Lempi, Rådhusgatan 18 A 14, 65100 VASA West Per, Kvarnbacksvägen 14, 65480 VIKBY West Rainer, Perisgrundvägen 23, 66220 BERGÖ Åkerback Kerstin, Valltået 16, 66220 BERGÖ

18 Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Malax kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö, hälso eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Chef för miljötillståndsenheten äldre ingenjör Varpu Kujanpää Byggmästare Matti Panu BILAGA Karta Mk 1:20 000 Besvärsanvisning