Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden)

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Version 2008-05-15 Verktyget finns att ladda ner på www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar Kontakt: Åsa Erlandsson asa.erlandsson@ecoloop.se 08 442 77 60/65 1

Inledning Avloppshantering i omvandlingsområden, dvs. före detta sommarstugeområden som håller på att permanentas, har blivit en mer aktuell fråga. Många enskilda avlopp har en otillräcklig rening och måste därmed ersättas med nya system. Vad som ska ersätta de otillräckliga enskilda avloppen är inte på förhand givet. Val av VA-system Omvandlingsområden beskriver områden som antingen ligger solitärt, eller i områdeskluster. Dessa områden är relativt tätbebyggda vilket gör gemensamhetssystem tänkbara. Områdena ligger utanför det centrala nätet men såpass nära att det kan vara av intresse för utbyggnad. Vissa hushåll har redan en godkänd enskild anläggning och andra områden har lokala gemensamhetssystem. I dagens situation med omvandlingsområdesproblematik uppstår behovet av att i en och samma studie jämföra enskilda system, gemensamhetssystem och central anslutning för ett område. Vid val av VA-system i omvandlingsområden bör man, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, ta hänsyn till följande fem aspekter: hälsa, miljö, ekonomi, sociokultur och teknisk funktion. VeVaverktygets syfte är att vara till hjälp för att bedöma VA-systemens miljö- och resursaspekter utifrån regelverk och miljömål samt att jämföra kostnaden för de olika VA-systemen. Verktygets studerade VA-system I denna andra version av verktyget jämförs sju alternativa system för vatten och avlopp, (dessutom innehåller verktyget miljöindata för ytterligare fyra avloppssystem som fanns i den tidigare versionen av verktyget). Verktyget är konstruerat så att en utbyggnad för ytterligare VAsystem ska vara möjlig. De sju system som studeras i verktyget (Tabell 1) valdes av projektgruppen för VeVa-projektet i slutet av 2007. Systemen togs fram för att lämpa sig för Värmdö kommuns omvandlingsområden. Tabell 1. Studerade avloppssystem och anläggningstyp Alternativ System Typ 1 Centralt VA (självfall i området) Kommunal anslutning 2 Centralt VA (LTA i området) Kommunal anslutning 3 Gemensamt VA (självfall) Gemensamhetsanläggning 4 Gemensamt VA (LTA) Gemensamhetsanläggning 5 Dricksvattenbrunn och Sluten tank + markbädd Enskilt vatten och avlopp 6 Dricksvattenbrunn och Markbädd + fosforfälla Enskilt vatten och avlopp 7 Dricksvattenbrunn och Minireningsverk Enskilt vatten och avlopp Exempel VeVa-dal I följande vägledning beskrivs hur man i VeVa-verktyget studerar ett specifikt omvandlingsområde. Ett omvandlingsområde benämnt VeVa-dal används som fallstudie. 2

Verktygets fliksystem VeVa-verktyget är uppbyggt i Excel för att vara enkelt och användarvänligt. Verktyget består av 14 kalkylblad (flikar), uppdelade i sex olika färger som representerar: Introduktion, Områdesdata, Miljö- och kostnadsberäkningar, Jämförelse av system, Resultat av miljö- och kostnadsberäkningarna samt Ingångsdata. I Figur 1 redovisas VeVa-verktygets innehållsförteckning över ingående flikar, som i verktyget finns under den beigefärgade fliken Innehåll. Figur 1. VeVa-verktygets fliksystem uppdelat i sex olika färger, en färg för varje huvudkategori. Beige Introduktion Det finns två flikar under kategorin Introduktion, Innehåll och Förord & Omfattning. Innehåll visar innehållsförteckningen över verktygets flikar (Figur 1). Förord och Omfattning innehåller en beskrivning av VeVa-projektens organisation och en referenslista. Verktygets omfattning dvs. vilka miljö- och resursaspekter samt vilka kostnadsposter som undersöks visas med systembilder. 3

Gul Områdesspecifika data Den gula fliken är för användaren en av de två viktigaste flikarna. Här byter användaren själv ut data för att göra miljö- och kostnadsberäkningarna platsspecifika. Användaren ersätter de redan angivna siffrorna i de mörkgula luckorna. Områdesspecifik data berör t ex antalet hushåll i området och avstånd för ledningsdragning och transporter. I Figur 2 visas vilka luckor användaren fyller i. Områdesspecifik data (i mörkgula luckor) där användaren själv fyller i värden för det studerade området. Figur 2 Ingångsdata för områdesspecifik data. Under samma flik finns möjlighet att byta ut data för områdets befintliga avlopp. Strukturen för indata över befintliga avloppslösningar baseras på det upplägg som används för inventeringar av VA-system i Värmdö kommun. Längst ner på fliken kan kalkylräntan för investeringskostnader ändras. Exempel VeVa-dal För att studera omvandlingsområdet VeVa-dal fylls de mörkgula luckorna med områdesspecifik data för området enligt figur 2. Nedan följer en beskrivning av hur man går till väga för att fylla i flikens mörkgula luckor, uppifrån och ner. 1. Namnet VeVa-dal fylls i. 2. I VeVa-dal finns 126 hushåll. Antalet hushåll styr producerad avloppsvattenmängd och därmed mängd resulterande avloppsprodukter. 3. 16 luckor berör antalet meter ledningslängd som krävs för de olika avloppssystemen. Referensvärden kan användas för genomsnittlig ledningslängd på enskilda fastigheter, för ledning inomhus, ledning från hus till slamavskiljare/tomtgräns och ledning för urinsortering från toalett till tank. Det sammanlagda avståndet mellan fastigheterna i området, för ledningsdragning vid gemensamhetssystem, är uppskattat utifrån kartor 4

över området. I VeVa-dal är detta avstånd 4800 meter. Verktyget jämför utbyggnad av självfallsledning och tryckledning för det studerade området (både för centralt VA och för gemensamhetssystem), man kan även välja att studera att en viss procent av hushållen får självfall/lta. Utbyggt huvudledningsnät innebär en ledning i större dimension från området till central anslutning. Utbyggd anslutning till Käppala används om kommunen planerar att koppla upp sig på ett annat reningsverk (i VeVa-dals fall Käppala). Här används total ledningslängd och antalet anslutna pe år 2030. Befintligt kommunalt nät baseras på det befintliga nätet och antalet anslutna idag samt andel markledning och sjöledning. 4. Fem luckor berör avstånd för biltransporter av avloppsprodukter. För avståndet inom området används samma data som det för ledningslängd (på karta) uppmätta avståndet. Avståndet från området till mottagningsstation innebär avståndet från området till den plats dit slam från slamavskiljare och gemensamhetsanläggningar körs med tankbil, för att sedan transporteras med ledning till centralt reningsverk, i VeVa-dals fall 32 km bilväg. Avståndet mellan området och jordtillverkning innebär i VeVa-dals fall 180 km mellan området till jordtillverkning i Norrköping. Avståndet mellan området till jordbruk är i VeVa-dals fall 50 km, avståndet används för de avloppsprodukter som förs direkt från området till jordbruk så som urin och filterbäddsmaterial. Avståndet mellan centralt reningsverk och jordbruk är för VeVa-dal 50 km. 5. Fliken för dimensionering av gemensamhetsanläggningar kan ännu inte ändras, beräkningarna är gjorda för områden med ungefär 400 personer. I en senare upplaga av verktyget kan dimensioneringen av gemensamhetsanläggningarna komma att byggas ut. För en approximativ beräkning av reningsgraden i de befintliga avloppssystemen i området (utifrån att fastigheterna är åretruntbebodda) fylls sedan resterande mörkgula luckor i. Strukturen för beräkningarna bygger på inventeringar gjorda av avloppssystem i omvandlingsområden i Värmdö kommun. 1. Fastigheternas VA-standarder delas först upp mellan hur många procent av fastigheterna som har WC, Övrig toalettlösning eller Fastigheter utan WC eller BDT-vatten. Med övrig toalettlösning menas; förmultningstoalett, urinsorterande förmultningstoalett och torrtoalett. De kan även innefatta latrin, vilket dock genom höjda avgifter blivit allt mera ovanligt. Urinen från de urinsorterande förmultningstoaletterna sprids på egen tomt. I VeVa-dal har 55 % av hushållen WC, 34 % övrig toalettlösning och 11 % saknar WC och BDT. 2. De befintliga systemens WC-standarder beskrivs (omhändertagandet av klosettvatten och BDT-vatten). I VeVa-dal är fördelningen av WC-standarder enligt följande; 77 % har en godkänd sluten tank för klosettvatten, 3 % har en ej godkänd sluten tank för klosettvatten, 7 % har en godkänd slamavskiljare + markbädd för sitt avloppsvatten, 0 % har en slamavskiljare + markbädd utan tillstånd, 13 % har en undermålig slamavskiljare eller undermålig markbädd för sitt avloppsvatten. 3. Fördelningen av befintliga anläggningar för BDT-vattenrening visas. I VeVa-dal finns 45 % godkända anläggningar, 19 % anläggningar med undermålig slamavskiljare och/eller efterföljande rening samt 36 % som leds direkt till stenkista. Godkända anläggningar är i de flesta av fallen tvåkammarbrunn + infiltration. Underst på fliken Områdesdata finns en lucka för kalkylränta, vilken används för kostnadsberäkningarna. 5

Blå Beräkningar miljö och ekonomi Det finns två blå flikar Beräkningar miljö och Beräkningar ekonomi. I Beräkningar miljö finns beräkningar för de sju studerade systemen i följd om man rullar horisontellt (Figur 3). Där finns även antaganden om rening i de befintliga avloppen samt beräkningar för reningen i och utsläppen från de befintliga avloppen. Utöver de sju studerade systemen och de befintliga systemen finns beräkningar för ytterligare fyra VA-system (rosamarkerade) som dock inte är inkluderade i jämförelser och diagram i denna version av verktyget. Överst för varje system ligger en figur som beskriver de substansflöden som sker och de komponenter som ingår i systemet. Under figuren följer beräkningar för hela systemet. I den ljusgula rutan finns en sammanställning av systemets beräkningar och i den vita rutan som därefter följer finns detaljerade beräkningarna för systemet. Beräkningarna baseras på ingångsdata från de orange flikarna och områdesspecifik data. Figur 3. Beräkningar miljö, här visas beräkningar för centralt VA. Beräkningar ekonomi är liksom områdesdata en av de, för användaren, viktigaste flikarna. Här beskrivs vilka delkostnader som bör beaktas för kostnadsberäkning för respektive system. Användaren måste själv gå in och ändra kostnadsposterna så de är aktuella och överensstämmer med lokala förutsättningar (Figur 4). Som stöd för val av kostnader kan användaren kika på den orange fliken Bilaga ekonomi som innehåller en sammanställning av uppgifter kring kostnader för anläggning, drift och underhåll av olika VA-system. Delkostnader för dricksvattenproduktion, avloppsvattenrening och ledningssystem förs in av användaren, under centralt system, gemensamhetssystem respektive enskilda system. 6

Ekonomidata (i mörkgula luckor) där användaren själv fyller i värden som är representativa för det studerade området. Figur 4. Beräkningar ekonomi, där användaren själv lägger in aktuella och lokalanknutna kostnader. Exempel VeVa-dal De mörkgula luckorna under fliken Beräkningar ekonomi fylls i med regional- och områdesdata, vid beräkningar för ett omvandlingsområde. 1. Först förs uppgifter om centralt system in i verktyget. För dricksvattenproduktion och distribution till kommungräns används nyckeltal för kapitalkostnad och drift & underhåll. Samma gäller för avloppsvattenrening och avledning utanför kommun. Kostnader för VAledningssystem inom kommunen är uppdelat i ett antal olika kostnadsposter, där befintliga ledningar baseras på kommunspecifika nyckeltal för kapitalkostnad och drift & underhåll. Kapitalkostnad för nybyggnationer baseras på investeringskostnader, livslängder, antal pe som delar på ledningen och kalkylränta (ändras under fliken områdesdata). Under Övrigtposten finns möjlighet att lägga till andra viktiga kostnader, som inte faller under kapitalkostnad eller drift & underhåll. Under projektet framkom att planering, utredning, information till boende och inventering av enskilda avlopp mm är viktiga kostnadsposter gällande val av VA-system. Dock lyckades dessa kostnader inte specificeras under projektets gång. Anslutningsavgiften fylls också i, till beräkningen om kostnad för den boende. 2. För gemensamhetssystem antas att allt nyinvesteras, vattenproduktionen, avloppsreningen och VA-ledningarna inom området. Kapitalkostnad för komponenterna i gemensamhetssystemet baseras på investeringskostnader, livslängder, antal pe som delar på ledningen och kalkylränta (ändras under fliken områdesdata). 3. Gällande enskilda system antas också att allt nyinvesteras. 7

Ljusgrön Jämförelse miljö och ekonomi Jämförelseflikarna sammanställer miljö- respektive ekonomiberäkningarna för de olika VAsystemen. Mörkgrön Figurer miljö och ekonomi Dataunderlaget från jämförelseflikarna åskådliggörs i Figurer-miljö och Figurer-ekonomi. Under Figurer-miljö jämförs VA-systemens miljö- och resursparametrar i diagramform. Fliken innehåller diagram för Utsläpp till recipient, Återföring av näringsämnen, Dricksvattenanvändning, Energianvändning och en Normalisering av miljö- och resursparametrarna (Figur 5). Figur 5. Fliken Figurer miljö redovisar avloppssystemens miljö- och resursparametrar i diagramform. Utsläpp visar i diagramform hur de studerade avloppssystemen (och de befintliga systemen) står sig gentemot varandra för utsläpp av kväve, fosfor, BOD 7 och kadmium till recipient. Streckade linjer i diagrammen visar accepterade utsläppsmängder av kväve, fosfor och BOD 7 utifrån Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar. Återföring visar i diagramform mängden växttillgänglig kväve och fosfor som kan återföras till produktiv mark ifrån avloppssystemens avloppsprodukter. Här visas även mängden kadmium som tillförs marken genom återföring av avloppsprodukterna. Ett diagram visar avloppssystemens potential att återföra totalfosfor till produktiv mark, med streckade linjer för delmålet för fosforåterföring, enligt prop 200/01:130. Vatten beskriver i diagramform mängden dricksvatten som används i de studerade systemen, fördelad på lokalt vatten och mälarvatten. 8

Energi visar i diagramform hur mycket energi som används i de studerade systemen fördelat på energianvändning vid framställning och tillverkning av systemkomponenterna, anläggning av systemen och drift av systemen. Drift av systemen inkluderar hantering och spridning av avloppsprodukter samt utebliven energianvändning för ersättning av handelsgödsel och potentiell energiproduktion från biogasproduktion. Energianvändningen är beroende av områdesspecifika data. Normalisering visar i tabellform en beräkning av vilka miljö- och resursaspekter som är små respektive stora i nationella sammanhang. Exempel VeVa-dal Under fliken Jämförelse-miljö visas nu (om angiven områdesdata är anpassad efter VeVa-dal) sammanställningen över resultaten av beräkningarna för VA-systemen i VeVa-dal. De resultat som är områdesberoende är utsläppen från de befintliga avloppen och energianvändningen för framställning och tillverkning av systemkomponenterna, anläggning av systemen och drift av systemen. Figurer-kostnader jämför VA-systemens kostnader i diagramform. Fliken innehåller diagram för Kapitalkostnad och Drift & underhållskostnad, Årskostnad, Kostnad för den boende samt Miljö-kostnadsnyckeltal (Figur 6). Figur 6. Fliken Figurer-ekonomi redovisar VA-systemens kostnader i diagramform. Kapitalkostnad och drift & underhållskostnad visar kapitalkostnaderna för de jämförda VAsystemen vid fastställda delkostnader, livslängder och kalkylränta. Kostnaderna fördelas på ledningar, vattenproduktion och avloppsvattenrening. 9

Årskostnad visar kapitalkostnad + drift och underhållskostnad. Kostnad för den boende visar den beräknade årskostnaden för den boende, där årskostnaden för enskilda system och gemensamhetssystem redovisas i relation till kommunens VA-taxa för central anslutning. Miljö-kostnadsnyckeltal redovisar VA-systemens årliga miljö- och resursinverkan i relation till systemens årskostnad, tex kronor per kg renat fosfor och förbrukad el-energi per krona. Orange Ingångsdata Fyra orange flikar redovisar de ingångdata som ligger till grund för alla beräkningar (förutom den för områdesspecifik data). All ingångsdata redovisas med referens. Ingångsdatan karakteriseras under flikarna; Avloppsvattnets sammansättning, Systemkomponenter, Energidata och Gödsel/avloppsprodukter. Beräkningarna under beräkningar miljö är länkade till givna data under de orangea flikarna. Avlopp ger information om avloppsvattnets sammansättning och beskriver antaganden om hushållens hemmavaro, antal spolningar och spolvattenmängd, den beskriver även mängder och innehåll i urin, fekalier och BDT-vatten. Systemkomponenter redogör för reduktionen i olika systemkomponenter och ingående material och drift av alla systemkomponenter som nyttjas i de studerade avloppssystemen (Figur 7). Energidata beskriver energianvändning för olika aktiviteter så som transporter, anläggning av systemen och för framställning och tillverkning av de ingående materialen och komponenterna. Gödsel innehåller data för avloppsprodukternas potential att ersätta handelsgödsel. En femte orange flik, Bilaga ekonomi innehåller en sammanställning av verkliga och uppskattade investerings- och drift & underhållsdata för dricksvattenproduktion, avloppsvattenrening och distribution för olika typer av VA-system. För all ingångsdata finns referenser och referensvärden angivna. Användaren har här möjlighet att studera eller ändra verktygets ingångsdata. 10

Gul lucka innebär att värdet används för verktygets beräkningar. Datavärdenas referens står till höger om de gula luckorna. Figur 7. Ingångsdata för systemkomponenterna. 11