Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta om vad den ska göra för lättläst i framtiden. Det här har utredaren tänkt på I Sverige är alla människor lika mycket värda. Alla människor har samma rättigheter och ska kunna vara med i samhället och vara med och bestämma. Det gäller också för människor med funktionsnedsättning. Därför har Sverige en funktionshinderspolitik som säger att samhället ska ta bort hinder och stoppa diskriminering. Samhället ska arbeta för att alla människor med funktionsnedsättning kan vara självständiga och bestämma över sina egna liv. Sverige är en demokrati. Det betyder att alla medborgare ska få vara med och bestämma och kunna vara med överallt i samhället. Sverige har lagar för språket som säger att myndigheter ska informera medborgarna på ett enkelt och begripligt sätt. I Sverige finns också lagar som talar om alla elevers rätt till en lika bra utbildning. Alla människor har också rätt att se kultur och vara med och skapa kultur. 1
Detta är lättläst svenska Centrum för lättläst säger att en lättläst text ska tänka på vad läsaren kan och klarar av. Texten ska följa en logisk tanke och tidsföljd. Språket ska ha vanliga ord. Den grafiska formen av texten är viktig eftersom den gör det lättare för läsaren att förstå texten. Vem behöver lättläst svenska? Staten ger pengar till Centrum för lättläst genom Kulturdepartementet. Kulturdepartementet har också regler för vad Centrum för lättläst ska göra. Reglerna säger att personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter ska få nyheter och böcker. Andra som kan behöva lättläst är: personer med funktionsnedsättningar, barn som håller på att lära sig läsa, personer som har svårt att röra på kroppen, personer som har svårt att se eller höra och invandrare som lär sig svenska. Vem arbetar med lättläst svenska? Centrum för lättläst har ett uppdrag från regeringen att göra lättlästa nyheter och böcker. Det har ingen annan. Men flera myndigheter ska följa funktionshinderspolitiken, och politiken för kultur, språk och utbildning. De är bland andra Myndigheten för tillgängliga medier, Statens kulturråd, Språkrådet, Sveriges Radio, Statens skolverk och Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Handisam som följer funktionshinderspolitiken. 2
Det finns också privata företag som ger ut både lättlästa nyheter och lättlästa böcker. Organisationer, folkhögskolor och studieförbund arbetar också med lättläst. Ska staten ge stöd till lättläst? Staten har ett ansvar för att alla som har svårt att läsa ska få texter som de kan läsa och förstå. Statens pengar ska allra mest gå till de läsare som allra mest behöver lättläst. Därför tycker utredningen att staten ska fortsätta med att ge pengar för lättlästa nyheter och böcker. Men utredningen tycker också att pengarna ska användas till andra medier som ny teknik, filmer, inspelade texter och så vidare. Utredningen har valt att dela in läsarna i två grupper. De kallar grupperna för primära och sekundära målgrupper. Primära målgrupper är de läsare som mest behöver lättläst. Sekundära målgrupper är de läsare som inte behöver lättläst lika mycket som de primära målgrupperna. De primära målgrupperna är: Personer med utvecklingsstörning. Personer med andra funktionsnedsättningar som också har mycket svårt att läsa. Personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna är: Personer som har lite svårt att läsa. Personer som nyligen invandrat till Sverige. Personer som är mycket ovana att läsa. Utredningen tycker att staten har ett större ansvar för de primära målgrupperna. 3
För de sekundära målgrupperna finns privata företag som ger ut lättlästa böcker och tidningar. Staten ska bara göra material för de sekundära målgrupperna om ingen annan gör det. Utredningen säger också att de statliga myndigheterna ska ge samhällsinformation som alla kan läsa. Utredningens förslag Statens stöd ska allra först gå till ett nationellt kunskapscentrum och nyhetsinformation, samhällsinformation och litteratur för de primära målgrupperna. Statens stöd till lättläst flyttas till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Statens stöd ska ge information till de primära målgrupperna om vad alla medborgare behöver känna till för att kunna vara med i ett demokratiskt samhälle. Skapa ett nytt nationellt kunskapscentrum Statens stöd till lättläst ska vara ett nationellt kunskapscentrum i MTM. Det nationella kunskapscentrumet ska bli ett stöd för dem som arbetar med lättläst. Det nationella kunskapscentret ska utforma regler för lättläst och samarbeta med andra som arbetar med lättläst både i Sverige och i andra länder. Det nationella kunskapscentret ska också sammanställa forskning och sprida forskning om läsande till exempel. Därför ska det också finnas ett vetenskapligt råd. 4
Målgrupper Kunskapscentret ska arbeta för alla som behöver lättläst. Centret ska alltid först tänka på de primära målgrupperna. Men om även andra grupper vill använda det lättlästa materialet får de naturligtvis göra det. Information och marknadsföring av lättläst Det nationella kunskapscentret ska öka kunskapen och sprida kunskap om lättläst material bland annat genom att skapa en databas för allt lättläst material. Brukarråd Det är viktigt att de som använder lättlästa texter får säga vad de tycker. Utredningen föreslår därför att det nationella kunskapscentret ska ha ett brukarråd. Bevaka teknikutvecklingen Ny teknik hjälper svaga läsare. Det kan till exempel vara teknik som läser upp texter. Det nationella kunskapscentret ska bevaka, följa och använda utvecklingen av den nya tekniken. Lättläst nyhetsinformation För personer med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning som vill ha en lättläst nyhetstidning finns ingen annan tidning än 8 SIDOR. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska därför fortsätta med att ge ut tidningen 8 SIDOR. Tidningen ska bli ännu mer lättläst. 5
Lättläst litteratur Det nationella kunskapscentret ska se till att det finns sådana böcker som ingen annan gör. Böckerna ska mest vara för de läsare som finns i de primära målgrupperna. Det nationella kunskapscentret ska även kunna göra böcker för barn och unga i de primära målgrupperna och de sekundära målgrupperna om inte de privata företagen gör böcker för dessa läsare. Lättläst-tjänsten Lättläst-tjänsten arbetar med att göra samhällsinformation lättläst. Lättläst-tjänsten arbetar som ett företag och har lättare att få kunder än andra eftersom den hör till Centrum för lättläst. Utredningen tycker att Lättläst-tjänsten ska bli ett eget privat företag och inte vara med i det nationella kunskapscentret. Lättläst i skolan Centrum för lättläst har haft ett särskilt uppdrag av regeringen. Uppdraget var att se till att det fanns lättlästa böcker och nyheter i skolan. Detta arbeta ska sluta. Samhällsinformation Samhällsinformation måste finnas på lättläst. Handisam är den myndighet som ansvarar för att alla följer funktionshinderspolitiken. Därför ska Handisam också kontrollera att olika myndigheters lättlästa samhällsinformation är bra. 6
När ska allt detta ske? Utredningen föreslår att det nationella kunskapscentret för lättläst kan starta 1 januari år 2015. Styrelsen för Centrum för lättläst, CFLL, ska arbeta fram till dess. Direktören för CFLL ska få ett arbete som chef för det nationella kunskapscentret för lättläst. Personalen hos CFLL börjar arbeta på MTM. Vad kommer det att kosta? Utredningens viktigaste förslag är att arbetet i Centrum för lättläst, CFLL, ska flytta till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Det betyder att de pengar som CFLL får av regeringen nu istället ska gå till MTM. Förslaget ska inte ge några flera kostnader för staten. Men efter en längre tid kanske 8 SIDOR och LL-förlaget får in mindre pengar när det går bättre för de privata företag som gör samma produkter. Det kostar pengar att flytta CFLL till MTM. Men efter en tid kan det bli billigare eftersom man kan spara pengar på en sammanslagning. Om man kan spara pengar ska de pengarna gå till att göra det nationella kunskapscentret för lättläst bättre. 7