NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur och i hur arbetsmarknaden är uppbyggd. För att strategiskt kunna jobba framåt i dessa frågor har Kommunstyrelsen våren 2013 fattat beslut om att en näringslivsstrategi ska tas fram. Ett inledande steg i strategiarbetet är denna nulägesanalys. Strategin kommer under hösten 2014 att arbetas fram i samarbete mellan Bengtsfors kommun och det lokala näringslivet. Strategin, som ska föreläggas kommunfullmäktige, ska tydliggöra vilka tillväxt- och utvecklingsfrågor som är viktiga att fokusera på framåt och vilket ansvar kommunen har för att driva detta arbete. I anslutning till strategin kommer även en handlingsplan att tas fram. Nulägesanalysen är uppbyggd av statistiska data från en mängd källor med tillhörande analys. I de fall det varit praktiskt genomförbart och intressant har statistik sammanställts för perioden före, under och efter de stora företagsnedläggningar som präglade kommunen under åren kring millennieskiftet. Demografi Befolkningsutveckling och åldersstruktur Befolkningen i Bengtsfors kommun har minskat under många år och prognosen fram till 2023 visar på fortsatt minskad befolkning. Antalet barn och unga (0-19 år) bedöms minska med cirka 1 200 personer eller 40 % mellan 1980 och 2023. Antalet äldre (över 65 år) är i stort sett oförändrat mellan 1980 och 2023, trots att det totala antalet invånare sjunker med drygt 3 000 personer eller 25 %. Samtidigt bedöms antalet vuxna mellan 20 och 64 år minska med knappt 2 000 personer eller 30 %. När det gäller förhållandet mellan födda och döda har det varit negativt under många år. Sedan 1998 har det negativa födelsenettot pendlat mellan som lägst -56 personer och som högst -101 personer. Bengtsfors Utvecklings AB E-post info@bengtsforsutveckling.nu Telefon 0531-52 81 00 Fax 0531-52 81 05 Hemsida www.bengtsforsutveckling.nu Postadress Brogatan 10 666 1 Bengtsfors Besöksadress Brogatan 10 Organisationsnr 556675-4601

2(17) Figur 1: Befolkningsutvecklingen mellan 1980 och 2013 samt prognos fram till 2023 för Bengtsfors kommun totalt och fördelat på vissa åldersspann. Källa: SCB. Flyttningar Både inflyttning och utflyttning sker i högre grad idag jämfört med år 1998. Från att ha varit mellan 300 och 400 personer per år ligger nu volymerna kring 500 personer om året. De båda kurvorna ligger också närmare varandra idag jämfört med början av perioden då flyttningsnettot var mer negativt. Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män när det gäller flyttströmmarna. Mot bakgrund av ovanstående förändringar i befolkningsstrukturen och det faktum att det varje år dör fler än det föds i kommunen är det i första hand förbättrat flyttningsnetto som påverkar utfallet av befolkningsminskningen varje år. Figur 2: In- och utflyttning i Bengtsfors kommun 1998-2013. Källa: SCB.

3(17) En studie av flyttströmmarna i olika åldersklasser visar att det är flest yngre som flyttar; både in till och ut från kommunen. När det gäller de inflyttade är fördelningen mellan de olika åldersklasserna nästan oförändrad mellan 1998 och 2013. Det är heller inga stora förändringar i fördelningen mellan åldersklasserna när det gäller utflyttning, även om andelen utflyttade som är 25-34 år ökar mellan 1998 och 2013. Figur 3: In- och utflyttning i olika åldrar 1998 och 2013. Källa: SCB. Något som har haft stor påverkan på det alltmer positiva flyttnettot de senaste åren är de förändringar som skett när det gäller in- och utvandringar. Från att ha legat på en låg volym (20-40 personer per år 1998) har främst antalet invandringar ökat kraftigt de senaste åren, vilket också lett till ett stort positivt netto mellan in- och utvandringar. Figur 4: In- och utvandring i Bengtsfors kommun 1998-2013. Källa:SCB.

4(17) Företagande Omsättningsutveckling Mellan åren 2007 och 2011 har omsättningen för företagen i Bengtsfors kommun i absoluta tal ökat mest i branscherna jord- och skogsbruk samt tillverkning. Tittar man däremot på den procentuella omsättningsutvecklingen har denna varit störst inom hotell och restauranger, följt av jord- och skogsbruk samt vård och omsorg. Jämfört med riket kan nämnas att omsättningsökningen inom hotell och restaurang samt jord- och skogsbruk varit procentuellt sett högre i Bengtsfors kommun än i riket, medan utvecklingen inom information och kommunikation, handel och bygg varit procentuellt sett betydligt lägre i Bengtsfors kommun än i riket. Detsamma gäller för branscherna utbildning och personliga och kulturella tjänster där antalet företag i Bengtsfors kommun är så få att det av sekretesskäl inte kan redovisas från SCB. 60% Omsättningsutveckling 2007-2011 40% 20% 0% -20% -40% Bengtsfors 2007-2011 Riket 2007-2011 -60% Figur 5: Omsättningsutveckling mellan 2007 och 2011 för företag i Bengtsfors och i Sverige. För företag som har verksamhet i flera kommuner har en viktning av omsättningen i gjorts utifrån antalet anställda på arbetsställen i Bengtsfors kommun. Källa: SCB. Försäljningsindex Försäljningsindex är statistik från HUI research som speglar omsättningen inom handeln i förhållande till befolkningen. Ett index över 100 innebär att omsättningen är högre än man kan förvänta sig utifrån befolkningen. Ett index under 100 innebär att omsättningen är lägre än vad befolkningen skulle ge underlag för. Det handlar alltså om inpendlande eller utpendlande kunder. Jämfört med övriga dalslandskommuner har Bengtsfors ett lågt index för sällanköpsvaror. För dagligvaror, som inkluderar Systembolagets försäljning, är index mer likt övriga kommuner i Dalsland. Dals Ed har ett mycket starkt index, vilket skulle kunna förklars med större gränshandel. För sällanköpsvaror är sannolikt webhandel en konkurrent vid sidan av handel i andra kommuner.

5(17) 180 Försäljningsindex dagligvaror 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 6a: Försäljningsindex för dagligvaror. Källa: HUI research Dals Ed Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Figur 6b: Försäljningsindex för sällanköpsvaror. Källa: HUI research. Nyföretagande Försäljningsindex sällanköpsvaror 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Dals Ed Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Nyföretagandet i Bengtsfors kommun är i nivå med situationen i liknande kommuner. För kommuner som räknas till gruppen turism- och besöksnäringskommuner är nyföretagande betydligt högre än i Bengtsfors. I början av 1990-talet var nyföretandet i Bengtsfors kommun betydligt högre än under senare år, t.o.m. högre än i liknande kommuner. Under de tre senaste åren har situationen varit den omvända.

6(17) Figur 7: Antal nyregistrerade företag i Bengtsfors kommun. Källa: SCB. Företagare Andelen i befolkningen mellan 20-64 år som driver företag är högre i Bengtsfors än i Sverige som helhet, omkring 8%. I Dalsland intar Bengtsfors en mellanposition när det gäller företagande. Trenden är svagt uppåtgående. 12,0 Andel företagare 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Sverigemedel Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 8: Andel av befolkningen 20-64 år i Bengtsfors kommun som driver företag. Källa: SCB.

7(17) Nyetableringar Med nyetableringar menas i detta sammanhang företag som tidigare varit verksamma i en annan kommun. Antalet etableringar har varit stigande under perioden 2007-2011. En övervägande majoritet av de inflyttade företagen är enskilda firmor. 35 30 25 20 15 10 5 0 Nyetableringar 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 9: Antal företag som flyttat till Bengtsfors kommun 2007-2011. Källa: SCB Stöttande aktörer Stöttande aktörer är myndigheter, organisationer och företag som på olika sätt kan informera om företagande och entreprenörskap. De har också resurser för att coacha och utbilda företag och företagare. Dessa aktörer är ofta en del av de arenor och aktiviter som erbjuds näringslivet för de i sin tur ska utveckla sin verksamhet. De stöttande aktörerna finns på lokal, regional och nationell nivå och är en viktig resurs för kommunen i arbetet med det lokala näringslivet. Lokalt: Regionalt: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsenheten Bankerna Bengtsfors Utvecklings AB Centrumföreningen Ekonomiservice- och revisionsföretag Föreningen Företagarna Mikrofonden Väst Almi Coompanion EkoVäst Invest Fyrbodals kommunalförbund Hushållningssällskapet Högskolan Väst Innovatum IUC Väst Nyföretagarcentrum Omställningskontoret Position Väst Ung företagsamhet Västra Götalandsregionen Västsvenska Handelskammaren

8(17) Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Branschstruktur Tillverkningsindustrin är den bransch i Bengtsfors kommun som har haft och fortfarande står för flest antal anställda, framförallt män. Kvinnor arbetar i högre utsträckning inom vård, omsorg och utbildning. Tillverkningsindustrin är också den bransch där det skett som störst förändringar sedan slutet av 1990-talet, med en kraftig minskning för både kvinnor och män. Eftersom näringsgrensindelningen förändrats flera gånger sedan 1998 är det inte möjligt att se utvecklingen inom samtliga näringsgrenar under hela perioden. Figur 10a: Antal anställda kvinnor inom några branscher 1998-2012. Källa: SCB. Figur 10b: Antal anställda män inom några branscher 1998-2012. Källa: SCB.

9(17) Figur 11a: Antal anställda kvinnor, samtliga branscher 2008-2012. Källa SCB. Figur 11b: Antal anställda män, samtliga branscher 2008-2012. Källa SCB. Branschstruktur för gränspendlare Ett ökande antal personer pendlar från Bengtsfors kommun till arbete i Norge (se nedan). Den dominerande branschen för gränspendling är varuproduktion, följt av företagstjänster som inkluderar bemanningsföretag. Det är endast de med huvudarbetsgivare i Norge som redovisas här. De som arbetar extra inom t.ex. vård och omsorg finns inte med. Det kan vara en anledning till könsfördelningen för gränspendlare är mycket ojämn.

10(17) 120 100 80 60 40 20 Branscher för gränspendlare från Bengtsfors Jord- och skogsbruk samt fiske Företagstjänster Utbildning Varuproduktion Vård och omsorg Andra privata och offentliga tjänster Handel och resataurang 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 12: Boende i Bengtsfors kommun anställda i Norge. Källa: Nordstat. Pendling Arbetspendlingen till Bengtsfors kommun har minskat kraftigt sedan 1998, men återhämtat sig något på senare år. Under samma period har arbetspendlingen från kommunen ökat, särskilt till Norge. Skillnaden mellan in- och utpendling är idag mycket mindre än 1998. För övriga dalslandskommuner kan en jämförelse göras mellan 2007 och 2012. För Dals Ed och Färgelanda är tendenserna lika de i Bengtsfors under samma period, även om inpendlingen ökat mer i dessa kommuner. I Mellerud har både in- och utpendling minskat något, medan Åmål skiljer sig från övriga dalslandskommuner genom att utpendlingen ökat kraftigt. Figur 13: Utveckling för in- och utpendling i Bengtsfors kommun 1998-2012. Källa: SCB.

11(17) 35,0% Pendlingsutveckling 2007-2012 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Inpendlingsutveckling 2007-2012 (%) Utpendlingsutveckling 2007-2012 (%) 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% Figur 14: Andelen pendlare 2007 och 2012 i dalslandskommunerna, riket och regioner som liknar Bengtsfors. Källa: Tillväxtguiden, Arena för tillväxt. Arbetspendlingen till Norge har under perioden 2005-2011 ökat kraftigt i samtliga dalslandskommuner. I Bengtsfors pendlade 203 personer till arbete i Norge 2011, vilket innebär 5% av alla förvärvsarbetande boende i Bengtsfors kommun. Betydligt fler män än kvinnor gränspendlar, men de personer som arbetar extra i Norge, t.ex. inom vård, omfattas inte av denna statistik. Den vanligaste arbetsorten för gränspendlare från Bengtsfors kommun 2011 var Oslo följt av Halden och Sarpsborg. De vanligaste branscherna att pendla inom är varuproduktion och företagstjänster, vilket även omfattar bemanningsföretag. Pendlingen är relativt jämnt fördelad över åldrar i förhållande till kommunens åldersstruktur, men personer över 60 år gränspendlar i lägre utsträckning. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Gränspendlare från Bengtsfors 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Män Kvinnor Figur 15: Boende i Bengtsfors kommun anställda i Norge. Källa: StatNord.

12(17) Arbetskommun 2011 Pendlare från Bengtsfors Oslo 56 Halden 51 Sarpsborg 10 Skedsmo 7 Rakkestad 5 Fredrikstad 5 Drammen 4 Bergen 4 Övriga 61 Totalt 203 Tabell 1: Arbetsort för gränspendlare boende i Bengtsfors med arbetsplats i Norge. Källa: VGR, Grensestatistikk. Lönesummornas utveckling Bengtsfors och övriga dalslandskommuner ligger klart under löneutvecklingen i övriga kommungrupper. En del av förklaringen är dock att Bengtsfors och även andra dalslandskommuner har ett antal invånare som arbetar i Norge och därför inte syns i statistiken. Statistik över lönesummorna för gränspendlare boende i Bengtsfors visar på en kraftigt positiv utveckling. Medan övriga lönesummor bara ökat med någon procent så har de lönesummor som förvärvats i Norge av boende i Bengtsfors kommun mer än fördubblats på några år. Figur 16: Medelinkomst för boende i Bengtsfors kommun, övriga Dalsland, länet och riket. Källa: SCB.

13(17) Figur 17: Löneutveckling från 2005 i Bengtsfors kommun, övriga dalslandskommuner samt några kommungrupper. Källa SCB. Figur 18: Lönesummor för personer boende i Bengtsfors kommun med arbete i Norge och övriga. Källa: StatNord. Sysselsättningsutveckling 1998 hade Bengtsfors kommun en klart högre andel förvärvsarbetande än både länet och riket. Den främsta förklaringen till den höga siffran återfinns i de yngre åldersklasserna. Medan andelen förvärvsarbetande ökat i både länet och riket har den minskat i Bengtsfors kommun. Även här finns förklaringen inom de yngre åldersklasserna. Anledningarna till detta är förmodligen att fler personer studerar längre idag jämfört med 1998, men också att ungdomsarbetslösheten idag är klart högre än 1998. I den officiella svenska statisktiken över sysselsättning ingår inte de som gränspendlar till Norge. Om de tas med ökar sysselsättningsgraden med mellan 2 och 4 procentenheter under åren 2006 till 2011.

14(17) Förvärvsarbetande 1998 Bengtsfors Länet Riket Andel (%) av alla i resp. ålder Män Kvinnor Totalt 20 24 år 71 67 69 25 44 år 88 79 84 45 64 år 75 74 74 20 64 år 81 75 78 20 24 år 60 54 57 25 44 år 79 74 77 45 64 år 75 72 73 20 64 år 75 71 73 20 24 år 57 53 55 25 44 år 80 74 77 45 64 år 75 72 74 20 64 år 75 71 73 Förvärvsarbetande 2012 Bengtsfors Länet Riket Andel (%) av alla i resp. ålder Män Kvinnor Totalt 20 24 år 59 50 55 25 44 år 79 77 78 45 64 år 76 75 76 20 64 år 75 73 74 20 24 år 60 66 63 25 44 år 82 78 80 45 64 år 81 78 79 20 64 år 79 77 78 20 24 år 59 63 61 25 44 år 82 78 80 45 64 år 81 78 79 20 64 år 79 76 78 Tabell 2: Tabellerna ovan visar andelen förvärvsarbetande personer mellan 20 och 64 år fördelat på olika åldersklasser och totalt i Bengtsfors kommun samt motsvarande siffror för länet och riket. Källa SCB. 80 Andel sysselsatta Bengtsfors 78 76 74 72 Andel sysselsatta (%) Andel sysselsatta (%) inkl. gränspendlare 70 68 66 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 19: Andel sysselsatta i Bengtsfors kommun inom Sverige och inklusive Norge. Källa: VGR, Grensestatistikk. Rekryteringsmöjligheter Enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet anser många företag att det är svårt att hitta kompetent arbetskraft. En rad faktorer kan tänkas samverka i detta. Befolkningsutvecklingen, åldersstrukturen, utbildningsnivån, infrastrukturen och geografisk plats är några sådana faktorer. Av rankingen framgår inte vilken typ av kompetens man upplever som svår att hitta, men sannolikt är det både högutbildade nyckelpersoner och gymnasieutbildade yrkeskompetenser.

15(17) Utbildning Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Bengtsfors kommun har förändrats mycket sedan 1998. Den stora förbättringen för kvinnor ligger på eftergymnasial utbildning som ökat från 15 till 27%, samtidigt som förgymnasial minskat från 35 till 18%. Andelen med gymnasial utbildning är i stort sett oförändrad. Detta följer i stort trenden för länet och riket, även om nivåerna är högre där. 2012 hade 43% av kvinnorna i både länet och riket eftergymnasial utbildning och endast 12 respektive 11% förgymnasial. Figur 20a: Utbildningsnivå för kvinnor boende i Bengtsfors kommun. Källa SCB. När det gäller utvecklingen av utbildningsnivån för män i Bengtsfors kommun ligger den stora förbättringen på andelen med gymnasial utbildning, samtidigt som andelen med förgymnasial utbildning minskat från 40 till 23%. I länet och riket är andelen med gymnasial utbildning i stort sett oförändrad under perioden och ligger på 49% för år 2012. När det gäller andelen med eftergymnasial utbildning är andelen 33% för både länet och riket, medan 16 respektive 15% har förgymnasial utbildning. Figur 20b: Utbildningsnivå för män boende i Bengtsfors kommun. Källa SCB. Bostadsmarknad Prisutveckling småhus Prisutvecklingen för småhus har varit god i Bengtsfors kommun och Dalsland jämfört med riket. Mellan åren 2007 och 2012 ökade priserna med 19% i Bengtsfors kommun, jämfört med 16% i jämförbara regioner och 10% i riket. I Dalsland har prisutvecklingen varit något starkare i Dals Ed än i övriga kommuner. Antalet affärer varierar mellan 80 och 120 per år mellan åren 2003 och 2011 och förefaller följa konjunkturen. Av fritidshusen är omkring 30% utländskt ägda och omkring 20% norskägda. Siffrorna är stabila över perioden 2009-2012.

16(17) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Småhuspriser Dalsland (kr/kvm) Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Mellerud Åmål 0 Figur 21: Priser för småhus i dalslandskommunerna. Källa: Tillväxtguiden, Arena för tillväxt. 20% Prisutveckling småhus 2007-2012 (%) 15% 10% 5% 0% Bengtsfors Småregioner Riket Figur 22: Prisutveckling för småhus i Bengtsfors kommun, liknande kommuner och riket. Källa: Tillväxtguiden, Arena för tillväxt. Nybyggande Antalet nybyggda småhus och lägenheter är lägre i Bengtsfors kommun än i jämförbara regioner. I Dalsland utmärker sig Dals Eds kommun med betydligt fler byggnationer under åren 2007-2012. Bostadsförsörjningsprogram Ett bostadsförsörjningsprogram för Bengtsfors kommun har tagits fram i samband med den översiktsplan som antogs 2013. Mätningar, index och rankingar Svenskt näringslivs kommunranking Svenskt näringsliv genomför varje år en enkätundersökning angående det upplevda näringslivsklimatet i kommunen. Enkätsvaren kombineras med olika statistiska mått och mynnar ut i en ranking av Sveriges samtliga 290 kommuner. Rankingen har stort medialt genomslag. I Bengtsfors kommun får 150 företag enkäten, i första hand medlemmar i Svenskt näringsliv. 2013 svarade 45 % av de som fick enkäten. Resultatet används som ett mätetal i kommunens måluppföljning och har totalt sett varit uppåtgående sedan 2007.

17(17) Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål 2007 261 52 167 173 139 2008 222 46 176 167 192 2009 181 86 242 184 163 2010 220 102 283 216 196 2011 207 70 290 146 201 2012 199 67 283 113 215 2013 188 71 287 115 238 2014 204 108 240 165 261 Tabell 3: Placeringar för dalslandskommunerna i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. Källa: Svenskt Näringsliv. Insikt Undersökningen Insikt genomförs i allt högre omfattning i Sveriges kommuner. Bengtsfors kommun har deltagit 2011 och 2013. Undersökningen bygger på Nöjd Kund Index (NKI) och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I undersökningen får de företag som under föregående år fått ett ärende behandlat av kommunen svara på frågor om hur de upplevde kontakten med kommunen. Undersökningen blir på så sätt ett komplement till de allmänna synpunkter som speglas i Svenskt näringslivs ranking. Bengtsfors kommun har både 2011 och 2013 fått ett högt NKI. 2011 2013 Bengtsfors 72 71 Medel för riket 66 67 Tabell 4: Bengtsfors index i mätningen Insikt. Källa: Sveriges kommuner och landsting. Aktörer och mötesplatser Företagarföreningar: Föreningen Företagarna Centrumföreningen Bengtsfors Övriga ideella föreningar: Byalag och liknande Kulturföreningar