NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND

NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kolsnaren Foto K. Enstedt Information med årsredogörelse för 27 års verksamhet Nr 37, maj 28

Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Informationsskrift nr 37, maj 28 Innehåll: Förbundets organisation Styrelsens årsberättelse Samordnad recipientkontroll inom Nyköpingsåarnas avrinningsområden 27 Postadress: c/o Björn Clasinder Åtvidabergs kommun Box 26 597 25 Åtvidaberg

Adresslista 27 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds styrelse m fl Styrelseledamöter Björn Clasinder (ordf) tel Flens kommun fax 62 81 FLEN e-post bjorn.clasinder@atvidaberg.se Gunilla Marklund (vice ordf) Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND tel 155-381 9 fax 155-328 e-post gunilla.marklund@oxelosund.se Kjell Johansson Landstinget Sörmland Sjukälla 2 6 5 JÖNÅKER tel 155-73 7 mob 7-3252 e-post kjell.johansson@d.lrf.se Håkan Lernefalk (sekreterare) Katrineholms kommun Miljöförvaltningen 61 8 Katrineholm tel 15-576 63 fax 15-88 72 e-post hakan.lernefalk@katrineholm.se Bo-Gunnar Bengtsson Katrineholm Energi Djulögatan 17 61 21 KATRINEHOLM tel 15-579 13 fax 15-59 e-post bo-gunnar.bengtsson@keab.se Eric Lindström Nyköpings kommun 611 83 NYKÖPING tel 155-28 153 mob 73-773 7 3 e-post eric.lindstrom@nykoping.se Jörgen Larsson Vingåkers kommun Humlegatan 6 63 33 VINGÅKER tel 151-121 11 e-post jorgen.larsson@vingaker.se Jonas Pettersson Brevens Bruk AB 715 95 KILSMO tel -58 58 5 e-post jonas.pettersson@brevens.se Kaj Sundin Flens kommun 62 81 FLEN tel 157-7 fax 157 2 28 e-post kaj.sundin@flen.se Sören Karlsson Voith Paper Fabrics Högsjö AB 6 HÖGSJÖ tel 151-71 8 mob 7-58 18 35 e-post soren.karlsson@voith.com Styrelsesuppleanter Ann-Sofi Ördén SSAB Oxelösund AB 613 8 OXELÖSUND tel 155-25 fax 155-25 82 e-post ann-sofie.orden@ssabox.com

Rune Andersson Finspångs tekniska verk 612 8 FINSPÅNG tel 122-851 97 fax 122-85 117 e-post rune.andersson@ftvfinspong.se Bengt Waldebring LRF Länsförbundet i Södermanland Box 791 61 17 NORRKÖPING tel 11-5 31 e-post bengt.waldebring@lrf.se Ronny Skoogh AB Forssjö Bruk 61 93 KATRINEHOLM tel 15-73 6 fax 15-393 66 e-post ronny.skoogh@forssjobruk.se Elisabeth Lennartsson Askersunds kommun Skogsbrynet 696 92 ASKERSUND tel 583-81 5 tel (hem) 583-5 5 fax 583-52 37 e-post lisa.lennartsson@telia.com Lennart B:son Arrhenius Vingåkers kraft AB Västmannagatan, 3 tr 113 25 STOCKHOLM tel 8-3 66 mob 7-771 71 77 e-post lennart.arrhenius@stbd.se Vakant (ers för Kjell Johansson) Övriga Lars Juhlin (adjungerad) Länsstyrelsen 611 86 NYKÖPING tel 155-26 57 fax 155-267 125 e-post lars.juhlin@d.lst.se Gunilla Sundblad (konsult) VVU Hydrotjänst Varglyan Vitsand 231 685 9 TORSBY tel 56-31 3 e-post gunilla.sundblad@spray.se Kjell Enstedt (konsult) ELK AB Box 3 59 7 LJUNGSBRO Hemming Sten (kassör) Rådek Vingåkersvägen 18 61 51 KATRINEHOLM tel 13-63 5 fax 13-63 55 e-post kjell.enstedt@elk-ab.se tel 15-66 29 9 fax 15-66 29 91 e-post km@radek.se Gunnar Asserhed (mötesordf Vattenrådet) Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping tel 13-22 71 5 e-post Gunnar.Asserhed@lio.se

Medlemmar 26/27 Företagsnamn AB Ericsbergs Säteri Askersunds kommun Blacksta Lantbruk AB Brevens Bruk AB Broby Säteri Finspångs tekniska verk AB Flens kommun Gnesta kommun Hallsbergs kommun Hasselfors bruk AB Hävla Bruks AB Katrineholms Energi AB Katrineholms kommun Landstinget Sörmland Lantbrukarnas ekonomi AB Namno Vingåkersverken AB Nyköping-Oxelösunds vattenvårdsför. Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Rejmyre armatur AB Rejmyre mässingsbruk AB Skyllbergs bruk AB SSAB, Oxelösund AB Stockholms Skavsta flygplats AB Vattenfall AB Vingåkers kommun Vingåkers Kraft AB Voith fabrics AB Yttek AB Örebro kommun Adress Forssjöbruk Blackstaby Brevens Bruk G. Dieden V. Storgatan 15 Hävla Box 13 Tekniska Förv. Box 21 Vingåkersverken Box Box Småskalig Vattenkraft Box 173 c/o L Arrhenius Västmannag. 3 trp Box 1 Box 7 Box 333 Postnr 61 93 696 62 9 715 95 6 33 612 8 62 81 66 69 8 Postadress Katrineholm Askersund Flen Kilsmo Bettna Finspång Flen Gnesta Hallsberg 6 1 61 21 61 8 611 88 61 5 63 92 611 83 611 83 613 81 Reimyre Katrineholm Katrineholm Nyköping Norrköping Vingåker Nyköping Nyköping Oxelösund 69 5 613 8 611 22 61 88 63 113 25 6 61 21 71 31 Åsbro Oxelösund Nyköping Trollhättan Vingåker Stockholm Högsjö Katrineholm Örebro

28-3-25 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Årsberättelse för år 27 År 27 togs flera beslut om förändring/utveckling av förbundets verksamhet som kommer att få betydelse för det framtida arbetet. Med anledning av förändringsarbetet hade styrelsen också många möten, närmare bestämt tio stycken. Men det är också viktigt med historien, varför förbundet tog ett beslut om att ta fram en jubileumsskrift till år 29 då förbundet blir 5 år. Förbundets ordinarie provtagning av sjöar och vattendrag har skett genom ELK AB. Under året undersöktes intensivstationerna i grundprogrammet. Tillsammans med Länsstyrelsen i Södermanlands län har förbundet också genomfört en större biologisk undersökning i de tre avrinningssystemen. Uppgifterna ska bl a utgöra en grund för fastställande av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i norra östersjödistriktet. Regleringskommitténs arbete har utförts med hjälp av VVU Hydrotjänst t o m årsskiftet. Därefter har regleringskommittén tagit över samordningsansvaret tillsammans med fallägarna, som lämnat sina veckorapporter till regleringskommitténs ordförande. Förbundet har genom Tommy Andersson, Miljökonsult Sörmland AB utrett frågan om förbundet även ska utgöra vattenråd. Saken har diskuterats vid flera tillfällen i styrelsen. På årsmötet den 3 maj i Nyköping - som Idbäcksverket var värd för - togs beslut om att förbundet dels ska utgöra vattenråd, dels kunna utföra åtgärder. Styrelsen har därefter utsett Gunnar Asserhed som ordförande för kommande vattenrådsmöten. Förordnandet gäller t o m den 31 december 29. Styrelsen informerade kommuner, landsting och regionförbund genom skrivelsen Vad kan Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund hjälpa dig med och vad kan din organisation göra för ett bättre vatten? Förbundet har också yttrat sig till vattendelegationen i Västerås över Arbetsprogram för förvaltningsplan 27-29 Samarbete för bättre vatten. Några styrelsemedlemmar gjorde ett intressant studiebesök till Emåförbundet i Vetlanda. Många förändringar har gjorts inom administrationen. Efter flera försök att hitta en ny sekreterare efter Sture Larsson anmälde Katrineholms kommun att man skulle kunna ansvara för sekreterarskapet genom Håkan Lernefalk. En extern kassör upphandlades också under året. På årsmötet beslutades om ett nytt avgiftssystem för år 28 med anledning av det utökade verksamhetsområdet. Sist på året, men inte minst, togs beslut om att anställa Jerry Persson som vattenrådgivare i förbundet. Jerry blir därmed förbundets första anställda tjänsteman. Utifrån de beslut som togs under verksamhetsåret kommer förbundet att stå sig väl i en tid när vattenfrågorna blir allt mer i fokus. I detta sammanhang är det viktigt att förbundet får fler medlemmar. Glädjande fick förbundet två ansökningar om medlemskap under året. Björn Clasinder Förbundsordförande

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL INOM NYKÖPINGSÅARNAS AVRINNINGSOMRÅDE 27 Rapport 28-5-15 Adress: Box 3 59 7 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 59 73 LJUNGSBRO E-post: kjell.enstedt@elk-ab.se Telefon: 13-635 Telefax: 13-6355

INNEHÅLL 1. INLEDNING....... 2 2. KONTROLLPROGRAM...2 3. METODIK...2. RESULTAT OCH DISKUSSION...3.1 K21 Bokvarnsån.... 3.2 K71 Gänne kvarn, K23 Åkfors och N22 Vrena ström...... 7.3 F71 Långhalsen Ålspånga... 11. N71 Husby gård... 15.5 Långhalsen och N72 Storhusfallet... 5. ÄMNESTRANSPORTER... 23 6. SVÄRTAÅN OCH KILAÅN.. 25 BILAGOR: 1. Primärdata vattenkemi Nyköpingsån 27 2. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) 3. Primärdata vattenkemi Kilaån och Svärtaån 27. Grafisk statistik för K71, F71, N71 och N72 5. Vattenföringsdata (SMHI)

NYKÖPINGSÅARNAS AVRINNINGSOMRÅDE RECIPIENTKONTROLL 27 1. INLEDNING Efter beställning från Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund utförs recipientkontrollen i Nyköpingsåns avrinningsområde av ELK AB i samarbete med Alcontrol Laboratories AB (f.d. KM Lab). ELK AB utför fältarbete, utvärdering och årsrapportering medan Alcontrol utför de kemiska analyserna. De kemiska undersökningarna under 27 var ett basår som inriktade sig på vattenkemiska paramtrar vid 7 st rinnpunkter. Från och med 26 ingår även resultat från Kilaån och Svärtaån i årsrapporten. 2. KONTROLLPROGRAM Recipientkontrollprogrammet för år 27 innehåller 7 st provpunkter i Nyköpingsåns avrinnigsområde för vattenkemi i rinnande vatten. Provtagningsfrekvensen för rinnpunkterna var 1 gång per månad. Provvattnet från rinnpunkterna analyserades med avseende på följande parametrar: Temperatur ph Konduktivitet Absorbans Susp. ämnen Syre TOC Fosfatfosfor Totalfosfor Ammoniumkväve Nitratkväve Totalkväve Molybdatreaktivt kisel Provtagningar ägde rum 1 gång per månad vid följande stationer: K21 Bokvarnsån K71 Gänne kvarn K23 Åkfors F71 Långhalsen, Ålspånga N22 Vrena ström N71 Husby gård N72 Storhusfallet, Nyköping Till detta kommer tre punkter som betalas av Vingåkers kommun nämligen V21 Högsjö V22B Ekholmsbro V23 Vingåker För dessa finns en separat utvärdering och rapport, och tas ej upp i den här årsammanställningen. Vattenföringsuppgifter inhämtas från SMHI:s PULS-data för provpunkterna K21, K71, F71, N71 och N72. För de första fyra punkterna används puls-modellen, medan man för N72 använder värden från Christineholms regleringsdamm. I Svärtaån och Kilaån sköts provtagning och analys av Nyköpings kommuns Vattenlab. Vattenföringsuppgifter kommer från SMHI:s PULS-data för för respektive provpunkt.

3. METODIK Provtagning och analys har skett enligt gällande BIN-normer och SIS-metodik.. RESULTAT OCH DISKUSSION Alla resultat från 27 års provtagningar finns redovisade som primärvärden i medföljande bilagor. Statistik och grafisk presentation av analysresultat finns även i bilage-delen. Nedan kommenteras undersökningarna från respektive provpunkt, och analysresultaten har i tillämpliga delar relaterats till Naturvårdsverkets Rapport 913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, som från och med 99 ersätter de tidigare bedömningsgrunderna från 9. I bilaga 2 visas den aktuella klassindelningen för olika vattenkvalitetsparametrar med färgmarkeringar för respektive klass. Nyköpingsåns avrinningsområde består av en huvudfåra, som rinner från sydöstra Närke i ostlig riktning mot Nyköping. Den har tre stycken större biflöden som avvattnar Hunn-Tisnar området (Östgötadelen), Flen-Valla området samt Båvenområdet. Hela avrinningsområdet omfattar 36228 ha, och består till 68% av skogs- och sankmark, 18% åkermark och 13% sjöyta. Resterande 1% utgörs av tätorter. Nyköpingsåns avrinningsområde ligger huvudsakligen inom Södermanlands län, men vissa delar går också in i Örebro län respektive Östergötlands län..1 K21 Bokvarnsån Bokvarnsån (K21) är den provpunkt som avspeglar Nyköpingsåns avrinningsområde inom Östergötlands län samt fortsättningen på denna gren in i Södermanland, dvs. Tisnaren och Bokvarnsån. Punkten K21 är också en PULS-station för vattenföringsberäkning, och här sker vattenprovtagning varje månad för kemisk analys. Övriga recipientkontrollpunkter för vattenkemi som finns inom detta område men som inte är med i 2 års undersökningar är rinnpunkten E21 Hävla och sjöpunkterna i Hunn (E1) och Tisnaren (V3). Årsmedelvattenföringen de senaste sju åren har minskat som visas nedan. År 2 År 21 År 22 År 23 År 2 År 25 År 26 År 27 8,55 m3/s 6,3 m3/s 5,78 m3/s,18 m3/s,75 m3/s,5 m3/s 5,7 m3/s 5,35 m3/s Vattenföringen 27 blev mycket likartad med den som rådde 26, både till årsmedelvärde och fördelning under året. Det blev en kraftig topp i samband med snösmältningen, men under sommaren och hösten var vettenföringen låg. Året avslutades med en flödestopp i december.

Vattenföring i K21 Bokvarnsån 27 2 18 16 Q, m3/s 1 12 8 6 2 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka nr Figur 1. Vattenföringen under 27 vid K21 enligt SMHI:s pulsmodell. V3 K21 E21 E1 Figur 2. Karta över östgötadelen och Tisnaren med provtagningspunkterna markerade som röda cirklar. Under 27 togs dock prover för kemiska analyser endast i punkten K21 Bokvarnsån.

.1.1 Surhetstillstånd Inom denna del av Nyköpingsåns avrinningsområde är surhetstillståndet också tillfredsställande. Vid K21 Bokvarnsån var medelvärdet av ph 7, för gjorda analyser under 27. Det är värden som visar att vattnet har en mycket god buffertkapacitet (klass 1), och förhållandena har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år..1.2 Syretillstånd och organisk halt Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket i detta fall var 8,1 mg/l i augusti. Det innebär att syreförhållandena varit goda under året och resultaten betecknar att man har ett syrerikt tillstånd (klass 1). Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 1 mg/l (maj). Det innebär en hög halt (klass ). I följande diagram kan man följa syre- och TOC-halterna under året, och man kan se hur syrehalten minskar under den varma årstiden. Det beror på att vattnets förmåga att lösa syre minskar med temperaturen. Syrehalten ligger hela året på en hög nivå. Syre i fält m g/l K21 Bokvarnsån Syre och TOC 27 16 1, 1 12, 12, 8, 8 6, 6, 2, 2 mg O2/l 16,, mg TOC/l T OC m g/l 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 3. Syre och TOC kurvor från mätningarna i K21 Bokvarnsån 27..1.3 Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid K21 konstaterades att halten suspenderade ämnen var låg och visade på en låg slamhalt -2,1 mg/l (klass 2 AR 9:). Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3). Det innebär att det inte skett några signifikativa förändringar i år heller.

.1. Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 13 µg/l beräknat som årsmedelvärde för 27 vid K21 Bokvarnsån, vilket kan jämföras med föreående år då årsmedelvärdet blev 1 µg/l. Fosforhalterna har legat mycket stabilt mellan 13-16 µg/l under en lång tid. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var också låg, <2 µg/l, beräknat som årsmedel. Värdena har visat en svagt sjunkande tendens de senaste åren. Halten av totalkväve var också förhållandevis måttlig,,59 mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid K21. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var mycket låga, speciellt under vegetationsperioden, då dessa av växter lätt tillgängliga ämnen låg på en nivå under detektionsgränsen. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen K21 Bokvarnsån gav följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station K21 Bokvarn 99 K21 Bokvarn 2 K21 Bokvarn 21 K21 Bokvarn 22 K21 Bokvarn 23 K21 Bokvarn 2 K21 Bokvarn 25 K21 Bokvarn 26 K21 Bokvarn 27 E21 Hävla 22 E21 Hävla 25 Totalfosfor,32,6,2,2,28,29,2,3,3,1,21 Totalkväve 1,36 2, 1,85 1,57 1,11 1,11,89 1,28 1,36 1,6,78 Medel-Q, m3s 5,91 8,55 6,3 5,78,18,75,6 5,7 5,35 Det innebär att den arealspecifika förlusten för fosfor under 27 hamnade på i stort sett samma nivå som 26. Ser man tillbaka i tiden så var 25 det år som haft de lägsta värdena, medan år 2 hade de högsta. Det är också de åren som haft lägst respektive högst vattenföring. I tabellen ovan kan man se att de arealspecifika förlusterna och medelvattenföringen korrelerar ganska bra om än inte helt. Vattenföringen förklarar alltså den största delen av årsvariationerna för arealförlusterna.

.2 K71 Gänne kvarn, K23 Åkfors och N22 Vrena ström Dessa punkter ligger i huvudfåran, där K71 ligger i sjön Virens utlopp, K23 ligger vid inloppet till Yngaren och N22 i Hallbosjöns utlopp i Vrena ström. På kartan nedan visas V22B V23 V2 V21 V1 K71 K22 K23 N1 N21 N22 Figur. Huvudfåran i Södermanlands län mellan Högsjö och Vrena ström även de andra kontrollpunkterna som har ingått i recipientkontrollen, men som inte har provtagits under 27. Vattenföringen vid Gänne kvarn var i år den högsta sedan 22. Flödet visade en topp under snösmältningen i slutet av mars och under april, men annars var flödet utan större toppar. År 99 År 2 År 21 År 22 År 23 År 2 År 25 År 26 År 27 12,5 m3/s 1,3 m3/s 13,9 m3/s,9 m3/s 5,6 m3/s 8,3 m3/s 6,9 m3/s 7,3 m3/s 9,9 m3/s Flödesvariationerna har varit tämligen stora under de senaste åren. Hösten 2 var det en mycket kraftig flödestopp efter rejäla höstregn. Medan det för åren 21 och 22 i stort sett uteblev högvattenflöden under hösten. Konsekvenserna av de höga flödena under hösten 2 och vintern-våren 21 blev stora översvämningar som nog de flesta av oss kommer ihåg. Sedan hösten 22 och fram till 26 har det istället varit mycket låga vattenstånd och svaga flöden, men flödena ökade alltså under 27.

Vattenföring vid K71 Gänne kvarn 27 25 Q, m3/s 2 15 5 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka nr Figur 5. Vattenföringen under 27 vid K71 enligt SMHI:s pulsmodell.2.1 Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid de aktuella mätstationerna. Inget värde har under året varit under 7,2..2.2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Halten av suspenderade ämnen ökar succesivt från K71 Gänne kvarn där den var 2,6 mg/l som årsmedelvärde, via 2,9 mg/l vid K23 Åkfors till 6, mg/l i N22 Vrena ström. Det innebär en låg slamhalt (klass 2 AR 9:) vid Gänne kvarn och Åkfors och måttligt hög (klass 3) vid Vrena ström. Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3) vid samtliga tre stationer. Skillnaden mellan dem var ganska liten men vattenfärgen var lägst vid Vrena ström..2.3 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Gänne kvarn var 8,1 mg/l och 8,3 mg/l i Vrena ström. Det betecknar ett syrerikt tillstånd (klass 1) i båda punkterna. Vid Åkfors noterades den lägsta halt på 5,3 mg/l i augusti, vilket innebär ett måttligt syrerikt tillstånd (klass 2). De senste åren har det varit lite lägre syrehalter under sommaren än vid de andra punkterna. Oftast har det då varit svaga flöden. I år låg syrehalten på ca 5,5 mg/l under aug-okt.

Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 16 mg/l vid Gänne kvarn och 17 mg/l vid Åkfors och vid Vrena ström. Det innebär en tydlig syretäring vid Gänne kvarn och en stor syretäring vid Åkfors och Vrena ström. K71 Gänne kvarn Syre och TOC 27 Syre i fält mg/l T OC mg/l 16, 18 1, 16 12, 1 mg O2/l mg TOC/l 12, 8, 8 6, 6, 2, 2, 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 6. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 vid K71 Gänne kvarn. Syre i fält mg/l TOC mg/l 16, 18 1, 16 12, 1 12, 8, 8 6, 6, 2, 2, mg TOC/l mg O2/l K23 Åkfors Syre och TOC 27 27-27- 27-27- 27-27- 27-27- 27-27- 27-271-17 2-21 3-15 -18 5-15 6-26 7-18 8-22 9-18 -16 11-2 12-18 Figur 7. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 vid K23 Åkfors. N22 Vrena ström Syre och TOC 27 Syre i fält mg/l T OC mg/l 1, 18 12, 16 1 12 mg TOC/l mg O2/l, 8, 6, 8 6, 2, 2, 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 8. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 i N22 Vrena ström.

.2. Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har från och med 99 ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten representerar. Halten av totalfosfor vid K71 Gänne kvarn var 17 µg/l som årsmedelvärde för 27. På väg till K23 Åkfors ökade halten till 27 µg/l för att genom passagen av Yngaren och Hallbosjön ändå ligga på nästan samma värde nämligen 28 µg/l vid N22 Vrena ström. Halterna vid Gänne kvarn och Åkfors var i år lite lägre än 26. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor har varierat något mindre, men omsätts å andra sidan mycket snabbt. Den var också högst vid Åkfors (11 µg/l) medan den var 7 µg/l vid Gänne kvarn och Vrena ström. Station K71 Gänne kvarn 99 K71 Gänne kvarn 2 K71 Gänne kvarn 21 K71 Gänne kvarn 22 K71 Gänne kvarn 23 K71 Gänne kvarn 2 K71 Gänne kvarn 25 K71 Gänne kvarn 26 K71 Gänne kvarn 27 K23 Åkfors 21 K23 Åkfors 22 K23 Åkfors 23 K23 Åkfors 2 K23 Åkfors 25 K23 Åkfors 26 K23 Åkfors 27 N22 Vrena ström 99 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 21 N22 Vrena ström 22 N22 Vrena ström 23 N22 Vrena ström 2 N22 Vrena ström 25 N22 Vrena ström 26 N22 Vrena ström 27 Totalfosfor,9,77,72,56,25,2,3,33,39,8,76,8,59,8,8,53,61,92,,81,37,56,5,3,5 Totalkväve 2,2 2,66 2,91 2,,88 1,69 1,18 1, 1,8 3,8 2,52 1,3 2,2 1,8 1,7 2,2 2,33 2,55 2, 2,27 1,13 1,57 1, 1,23 2,1 Halten av totalkväve var,78 mg/l vid K71 Gänne kvarn mätt som årsmedelvärde. Vid K23 Åkfors hade motsvarande värde ökat till 1,5 mg/l, och vid N22 Vrena ström hade halten åter minskat och hamnade på,93 mg/l. Av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat finner man även här de högsta värdena vid K23 Åkfors. Det kan vara effekter av det kommunala avloppsreningsverkets utsläpp, men värdena var ändå tämligen beskedliga. En beräkning av den arealspecifika förlusten har gjorts för de tre stationerna. Resultaten presenteras i ovanstående tabell uttryckt som kg/ha och år, och är markerade med färger motsvarande naturvårdsverkets klassificering (Rapport 913) av fosfor och kväveförluster till rinnande vatten.

Man kan där se att 27 års värden var lite högre än vad som varit fallet under de senaste åren. Förändringarna mellan åren är tämligen väl korrelerad till vattenföringen, även om det inte stämmer perfekt. Ser man till mängden transporterad totalfosfor och totalkväve så utföll den enligt nedastående tabell. Station K71 Gänne kvarn K23 Åkfors N22 Vrena ström Totalfosfor (ton) 5,7 8,,6 Totalkväve (ton) 269 38 Det var klart högre värden än de senaste åren, men det kan till största delen hänföras till den högre vattenföringen..3 F71 Långhalsen Ålspånga Provpunkten F71 Långhalsen Ålspånga ligger i utloppet av det s.k. Flen-Valla området, vilket omfattar en bigren av Nyköpingsån som avvattnar ett relativt stort område runt Flen. F22 F23 F2 F71 Figur 9. Flen-Valla området med provpunkter i rinnande vatten varav endast F71 ingick i programmet för 27.

Denna gren mynnar sedan i Långhalsens norra del. Inom detta område finns st recipientkontrollpunkter för rinnande vatten, men under 27 togs prover för kemiska analyser endast i F71. Vattenföringen vid F71 beräknas av SMHI med Puls-modellen. Medelvattenföringen under 27 var på samma nivå som under se senaste åren. I figur visas ett diagram med veckomedelvärden för flödet under 27. Kurvan visar på tämligen höga flöden uner januari till april, men sedan var den låg under sommaren och hösten. Flödet ökade sedan i december då det kom ganska mycket regn. Medelvattenföringen de senaste 9 åren framgår av nedanstående uppställning., m3/s 5, m3/s,5 m3/s 3,5 m3/s 2,2 m3/s 3,2 m3/s 2,9 m3/s 3,5 m3/s 3,3 m3/s År 99 År 2 År 21 År 22 År 23 År 2 År 25 År 26 År 27 Vattenföring vid F71 Ålspånga 27 9 8 Q, m3/s 7 6 5 3 2 1 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka nr Figur. Vattenföringen under 27 vid F71 enligt SMHI:s pulsmodell.3.1 Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten god eller mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen..3.2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen.

Vid F71 konstaterades att halten suspenderade ämnen var mycket hög och visade på en mycket hög slamhalt (klass 5 AR 9:). Det var framför allt ett mycket högt värde i maj (39 mg/l) som gjorde att medelvärdet gick upp en klass. Absorbansen vidade på ett betydligt färgat vatten (klass )..3.3 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Ålspånga var,2 mg/l. Värdet uppmättes i augusti. Värdet innebär att vattnet klassas som ett svagt syretillstånd (klass 3). Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 21 mg/l. Det innebär en hög halt med stor syretäring och det inträffade i maj strax efter snösmältningen. F71 Ålspånga Syre och TOC 27 Syre i fält mg/l T OC mg/l 16 25 1 2 12 15 mg TOC/l mg O2/l 8 6 5 2 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 11. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 vid F71 Långhalsen-Ålspånga..3. Näringstillstånd Halten av totalfosfor var tämligen hög vid Ålspånga, 78 µg/l, vilket var högre än de senaste åren. Halterna har varierat lite under årens lopp. Under 23 var den lite lägre (52 µg/l) men 21 och 22 var den högre (8 resp. 7 µg/l). Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var hela, 29 µg/l, också det beräknat som årsmedel. Det är ett värde som är att betrakta som klart högt. Halten av totalkväve var vid F71 Ålspånga 1,3 mg/l, beräknat som årsmedelvärde. Det var i nivå de senaste årens årsmedelvärden. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var inte anmärkningsvärt höga, men tidvis kan de vara lite höga. Nitrathalten låg i januari på 1, mg/l, vilket utgjorde mer än hälften av totalkvävet. Halterna av oorganiskt kväve minskar under vegetationsperioden då dessa lätt tas upp av växter och plankton. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen F71 Ålspånga 99-27 har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år.

Station F71 Långhalsen, Ålspånga 99 F71 Långhalsen, Ålspånga 2 F71 Långhalsen, Ålspånga 21 F71 Långhalsen, Ålspånga 22 F71 Långhalsen, Ålspånga 23 F71 Långhalsen, Ålspånga 2 F71 Långhalsen, Ålspånga 25 F71 Långhalsen, Ålspånga 26 F71 Långhalsen, Ålspånga 27 Totalfosfor,15,2,1,17,65,8,6,123,18 Totalkväve 3,7,8 3,37 2,68 1,8 2,82 1,99 2,59 2,7 Det innebär tämligen normala värden för stationen, alltså måttligt höga förluster av både fosfor och kväve (klass 3) under år 27. De lägsta värdena erhölls under 23 som var de lägsta som uppmätts sedan de nya bedömningsgrunderna började gälla 99, och det var sannolikt ett av de lägsta värdena vid denna station någonsin under modern tid. De högsta värdena härrör från år 2 då flödena var extrema. Svängningarna kan till största delen hänföras till variationerna i vattenflödet. Mängden transporterade närsalter från Flen-Valla området under 27 var 8, ton totalfosfor och 155 ton totalkväve. Mängderna av transporterad totalfosfor och totalkväve för åren 9927 visas i nedanstående tabell. Årets värden ligger ganska medelvärdet för den tidsperioden, som blev 7,8 respektive 159 ton. År 99 2 21 22 23 2 25 26 27 Totalfosfor 8,2 11,9,8 8,3 3,7 6,1 6, 6,9 8, Totalkväve 6 231 152 8 159 113 17 155. N71 Husby Gård Provpunkten vid Husby Gård ligger i utloppet från det s.k. Båvenområdet. Denna gren av Nyköpingsån omfattar Båven och Lidsjöns tillrinningsområde och mynnar i Långhalsens nordöstra del. Förutom recipientkontrollpunkten i Båven finns 3 stationer med rinnande vatten, N2 Natån, F31 Västersjöns inlopp och N71 Husby gård. Den sistnämnda punkten avspeglar delområdets vattenkvalitet som kommer in i Långhalsen. Under 27 togs prover för kemiska analyser endast i punkten N71.

F31 N2 F1 N71 Figur 12. Båvenområdet med provpunkter. Vattenföringen vid N71 Husby gård var 27 högre än de senaste åren då de legat på ungefär samma nivå. Under åren 99-22 var den dock ännu högre vilket också framgår av nedanstående tabell. År 99 År 2 År 21 År 22 År 23 År 2 År 25 År 26 År 27 5,8 m3/s 5, m3/s 6,7 m3/s,9 m3/s 2,2 m3/s 3,3 m3/s 3,7 m3/s 3, m3/s,6 m3/s Som framgår av kurvorna figur 13 så ser man att det under 27 var höga flöden under januari maj, men sen sjönk vattenföringen och var låg under sensommaren och hösten. I december ökade den sedan lite. Lägst var den under sensommaren och början av hösten.

Vattenföring vid N71 Husby Gård 27 12 Q, m3/s 8 6 2 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka nr Figur13. Vattenföringen under 27 vid N71 enligt SMHI:s pulsmodell...1 Surhetstillstånd Buffertkapaciteten var mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen. Inget värde var lägre än 7,...2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Husby Gård var 7,9 mg/l. Värdet uppmättes i augusti. Halter över 7 mg/ l klassificeras som ett syrerikt tillstånd (klass 1), med andra ord var syrevärdet mycket bra, vilket det också brukar vara. N71 Husby Gård Syre och TOC 27 Syre i fält m g/l 9, 12, 8, 7,, 6, 8, 5, 6,,, 3, 2, 2, 1, mg O2/l, 1,, mg TOC/l T OC m g/l 16,, 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 1. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 vid N71 Husby Gård. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket var i år blev 9, mg/l vid N71 Husby gård. Det innebär en måttlig syretäring (klass 3).

..3. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N71 konstaterades att halten suspenderade ämnen vsiade som årsmedelvärde,3 mg/l vilket är ett måttligt högt värde. Absorbansen visade på ett svagt färgat vatten (klass 2) mätt som årsmedelvärde vid N71, vilket också brukar vara fallet... Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 16 µg/l beräknat som årsmedelvärde vid N71 Husby gård, vilket var något lägreän under de senaste åren. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var 8 µg/l, också det beräknat som årsmedel vilket var på samma nivå som under de närmast föregående åren. Det är värden som är att betrakta som måttligt höga. Halten av totalkväve var,51 mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid N71. Det är också det ungefär samma nivå som de senaste åren. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var låga under hela året även om man har en årstidsvariation. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N71 Husby Gård 99-27 har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station N71 Husby gård 99 N71 Husby gård 2 N71 Husby gård 21 N71 Husby gård 22 N71 Husby gård 23 N71 Husby gård 2 N71 Husby gård 25 N71 Husby gård 26 N71 Husby gård 27 Totalfosfor,52,52,56,,16,23,27,28,27 Totalkväve 1,36 1,25 1,61 1,13,6,66,7,7,92 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som mycket låga förluster (klass 1) för både fosfor och kväve vid N71. Skillnaderna mellan åren vid N71 har tidigare varit små. En förklaring till detta är säkerligen den utjämnande effekt som de stora vattenmagasinen Båven och Lidsjön utgör. Mellanårsvariationerna har tämligen god korrelation med vattenföringen. Årets transportberäkningar visade att 2,2 ton totalfosfor och 77 ton totalkväve förs ut till delområde 2 via Båven området. Det var samma resultat som 25-26 för fosfor men lite högre för kväve.

År 99 2 21 22 23 2 25 26 Totalfosfor,3,3,6 3,3 1,3 1,9 2,3 2,2 Totalkväve 113 3 13 9 38 55 58 77 Som framgår av ovanstående tabell så har det varit mycket låga värden på närsaltstransporterna under 23-27. Värdena var klart högre 99-22 men då var också flödena motsvarande högre..5 Långhalsen och N72 Storhusfallet Långhalsen är en mycket speciell sjö. Den har en säregen morfometri och fungerar som uppsamlingsbassäng för Nyköpingsåns tre stora grenflöden. Sjön är grund, ca m, vilket F71 N71 N25 N22 N2 Spånga (SLU) N72 Figur 15. Långhalsen och nedre Nyköpingsån med provpunkter. också bidrar till sjöns karaktär. I och med att man har recipientkontrollpunkter i alla de tre stora inflödena av vatten till Långhalsen och även punkter nedströms sjön vid Spånga (SLUpunkt) och i Storhusfallet (N72) kan man göra tämligen bra beräkningar över hur Långhalsen fungerar ur närsaltssynpunkt vid olika år.

Av dessa orsaker finns det anledning att kommentera resultaten från recipientanalyserna i ett särskilt avsnitt dit även Nyköpingsåns utflöde i Östersjön (N72 Storhusfallet) har tillförts.. Vattenföringen i Christineholm vid Långhalsens utlopp under 27 visas i figur 16 och i tabellen nedan. Den ligger också till grund för transportberäkningarna vid N72 Storhusfallet. Medelvattenföringen vid Christineholm har varierat kraftigt under de senaste åren med 21 som toppår med 32,5 m3/s, och 23 som det år med det lägsta flödet. Under 27 var flödet 25, m3/s sett som årsmedelvärde vilket är lite mer än medelvärdet för 99-26 som ligger på 22,1 m3/s. Flödet varierade under året mellan 1,9 m3/s som minvärde till 72 m3/s som maxvärde. Maxvärdet nåddes den 25 mars medan mintappningen ägde rum slutet av oktober. Tappningen var låg under perioden augusti till mitten av december. 28,7 m3/s 28,5 m3/s 32,5 m3/s 21,3 m3/s 8, m3/s 16,8 m3/s 15,2 m3/s 23,2 m3/s 25, m3/s År 99 År 2 År 21 År 22 År 23 År 2 År 25 År 26 År 27 Vattenföring Christineholm 27 7 6 m3/s 5 3 2 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Figur16. Vattenföringen under 27 vid Christineholm enligt SMHI..5.1 Surhetstillstånd Några försurningsproblem föreligger inte heller i detta område, varför ingen separat diskussion förs om detta.

.5.2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Storhusfallet var 7,2 mg/l. Värdet uppmättes i juli och betecknas som ett syrerikt tillstånd (klass 1). Halter över 7 mg/l klassificeras som ett syrerikt tillstånd. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år inträffade i augusti och oktober då 1 mg/l noterades. Det innebär en tydlig syretäring (klass ). I övrigt låg TOChalten runt 12 mg/l. Årsmedelvärdet var 11,9 mg/l och man har kunnat ana en tendens till sjunkande halter de senaste åren, men under 27 var halterna återigen lite högre. N72 Storhusfallet Syre och TOC 27 16, Syre i fält m g/l T OC mg/l 16 12, 12, 8, 8 6, 6, 2, 2, mg TOC/l 1 mg O2/l 1, 271-17 272-21 273-15 27-18 275-15 276-26 277-18 278-22 279-18 27-16 2711-2 2712-18 Figur 17. Syre och TOC kurvor från mätningarna 27 i N72 Storhusfallet i Nyköping..5.3. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N72 konstaterades att halten suspenderade ämnen var hög (6,1 mg/l) mätt som årsmedelvärde (klass AR 9:). Det var lite lägre än under de senaste åren även om det det inte varit så stora skillnader. Susp-halterna har en ganska god korrelation med flödet då kraftig nederbörd har tendens att dra med sig partiklar från omgivande marker till vattendraget.. Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3).

.5. Näringstillstånd Halten av totalfosfor låg på 31 µg/l beräknat som årsmedelvärde, vilket var något lägre än vad som brukar uppmätas vid N72. Halten har varierat mellan 33 och 2 µg/l sedan 99. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var 8 µg/l, också det beräknat som årsmedel, vilket var ungefär det samma som de senste åren Halten av totalkväve var,91 mg/l, beräknat som årsmedelvärde, vilket var nästan identiskt som förra året men det är lite lägre än för åren 99-2. Det högsta värdet noterades från december med 1,2 mg/l. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat varierade under året. De högsta ammoniumvärdena uppmättes i oktober och december, medan maxnoteringen av nitrat härrör från mars. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N72 Storhusfallet har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station N72 Storhusfallet, Nyköping 99 N72 Storhusfallet, Nyköping 2 N72 Storhusfallet, Nyköping 21 N72 Storhusfallet, Nyköping 22 N72 Storhusfallet, Nyköping 23 N72 Storhusfallet, Nyköping 2 N72 Storhusfallet, Nyköping 25 N72 Storhusfallet, Nyköping 26 N72 Storhusfallet, Nyköping 27 Totalfosfor,86,99,1,8,32,6,9,72,26 Totalkväve 2,2 2,65 2,9 1,89,72 1,53 1,17 1,79,81 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som mycket låga förluster (klass 1) för både fosfor och kväve under 27. Det var något överraskande för något sådant har inte hänt sedan 23, som var ett extremt torrt år. Mellan 99 och 21 kunde man se en ökning av förlusterna. För år 22 skedde ett trendbrott med minskande förluster för både fosfor och kväve. Därefter har förlustena varit låga, men för 27 var de alltså mycket låga. Tittar ma lite närmare på grunderna för detta så ser man att det var mycket låga flöden mellan augusti och mitten av december. Under den perioden kan det annars vara kritiskt med höga flöden, bara jordar och nedbrytning av organiskt material i sjöarna. Ser man till in- och utflöde av närsalter i Långhalsen och upprättar en balansberäkning så får man följande resultat för år 27. N22 Vrena ström F71 Ålspånga N71 Husby gård Delområde Långhalsen Summa: N72 Storhusfallet Retention (ton) Retention (%) Totalfosfor (ton),6 8, 2,2 5,8 27, 2,3 2,7 Totalkväve (ton) 155 77 139 771 763 8 1,

Retentionen i Långhalsen blev under 27 något bättre än förra året.då man istället hade en negativ retention och det fördes ut ca % mer av både fosfor och kväve än vad som beräknades som inflöden. Flödesberäkningarna för detta kunde dock ifrågasättas (se 26 års rapport). Retentionen för fosfor blev % och för kvävet 1 %, vilket är värden som borde kunna vara bättre. 5. Ämnestransporter Uttransporten av närsalter och organiska ämnen från Nyköpingsån under den senaste 26-årsperioden har sett ut på följande sätt: År Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve COD(Mn)/TO C ton ton ton kton 81 6 97 8, 82 117* 938 226 8,13 83 2 62 12 5,27 8 36 655 11 5, 85 2 981 267 8,23 86 87 18 8,38 87 36 597 115 6,68 88 52 9 291 11, 89 1 378 76 3, 9 16 398 81 3,65 91 21 516 98 5,52 92 1 11 78 3,7 93 13 66 55 3,9 9 17 725 182 5, 95 2 889 213 7,39 96 17 5 76,2 97 15 573 11,9 98 2 838 5 7,1 99 31 876 2,9** 2 36 959 238 12,1** 21 51 323 13,5** 22 3 686 15 8,6** 23 12 259 27 2,82** 2 22 55 176 5,71** 25 2 93 5,5** 26 26 69 21 7,66** 27 2 763 352 8,98** * osäkert värde ** beräkningen grundas på TOC-analys Flöde Mm3 88 831 592 662 98 893 759 33 361 397 539 8 699 93 92 571 89 895 96 15 667 255 527 77 73 78 För 27 var det totala vattenflödet lite högre än 26, och även högre än medelvärdet för 81-27 som ligger på 67 Mm3. Transportmängderna av totalfosfor blev något lägre än 26 trots ett högre flöde, medan transporten av totalkväve blev lite högre. Jämför man med medelvärden (81-27), som ligger på 27 respektive 666 ton så var alltså fosforvärdet lägre 27 och kvävevärdet lite högre..

Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 81-27 1 12 12 8 Vattenflöde 8 6 6 2 2 Totalfosfor 2 7 2 5 2 3 2 1 99 97 95 93 91 89 87 85 83 81 Mm3 ton/år Figur 18 Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 81-27 samt flödet. Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 81-27 12 8 8 6 6 2 2 Totalkväve ton Nitratkväve ton 2 7 2 5 2 3 2 1 99 97 95 93 91 89 87 85 83 81 Mm3 ton/år 12 Flöde Mm3 Figur. Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 81-27 samt flödet. Skillnaderna mellan de olika åren är ändå mycket stora, och hänger till stor del samman med de olika årens nederbördsmängder och vattenflöden i systemet. 82 var det ett mycket högt värde för totalfosfortransporten, men enligt kommentarerna i årsrapporten var den siffran mycket osäker. Man ser också i tabellen hur viktigt sambandet mellan flöde och närsaltstransporterna är. Det framgår med ännu större tydlighet av figurerna 18-2.

Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 81-27 16 12 1 12 kton/år 8 6 6 Mm3 8 2 2 COD(Mn)/TOC kton 2 5 2 3 2 1 99 97 95 93 91 89 87 85 83 81 Flöde Mm3 Figur2. Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 81-27 samt flödet. För 99-27 bygger beräkningen på halten av TOC. Tidigare COD(KMnO)-värden har räknats om till COD(Mn) med en faktor 3,95. Om man tar en titt på hur flöden och transporter har varierat under perioden 81-27 så ser man att 27 var ett år med relativt höga vattenflöden, men inte så höga som 88 och 21 då det var extremt höga flöden. Transporten av totalfosfor visade en minskande trend från 8-talet till 9-talet men under 97-21 kunde man se att transporten åter började öka. Den trenden bröts dock 22 och därifrån blev det ett fullkomligt ras för ämnestransporterna under 23 för att åter stiga 2. Under 25 minskade transporterna igen till följd av lägre flöden, för att åter stiga lite under 26. Totalkvävet visar ungefär samma mönster. Transporten av organiskt material mätt som COD(Mn)/TOC följer flödet i mycket hög grad. Några större förändringar i förhållandet mellan transportmängd och flöde är svår att se. I Nyköpingsån finns nu en relativt lång tidsserie av mätningar när det gäller närsalter och transporter av dessa. Man kan se att nederbörden och de åtföljande vattenflödena har en mycket stor betydelse för materialtransporten i vattensystemet. Med liten nederbörd får man också en liten ytavrinning och markurlakningen blir liten, och vice versa. Det är också synnerligen viktigt hur framför allt Långhalsen fungerar som närsaltsfälla.

6. Svärtaån och Kilaån Från och med 26 redovisas och kommenteras resultat från Svärtaån och Kilaån i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds årsrapport. I år blir det endast mynningspunkterna som ligger med i rapporteringen men förhoppningsvis kommer senare även övrigt material att integreras i rapporten. Svärtaån mynnar i Sjösafjärden strax öster om Nyköping medan Kilaån mynnar i Stadsfjärden strax söder om Nyköping alldeles intill Nyköpingsåns mynning. Figur 21. Svärtaåns och Kilaåns mynningspunkter. Vattenföringen i de båda åarna visade samma mönster som i Nyköpingsån med kraftiga flöden under januari till och med april varefter fklödet sjunker drastiskt och är lågt ända fram till december. Medelvattenföringen blev lägre 27 än 26, främst i Svärtaån medan skillnaden var liten i Kilaån.

Vattenföring 26 i Svärtaån och Kilaån 12 Q m3/s 8 Sjösa B23 6 Kilaån C2 2 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka Vattenföring 27 i Svärtaån och Kilaån 9 8 Q m3/s 7 6 Sjösa B23 5 Kilaån C2 3 2 1 52 9 6 3 37 3 31 28 25 22 16 13 7 1 Vecka Figur 22. Vattenföringen i Svärtaån och Kilaån under 26 repektive 27 uttryckt som veckomedelvärden enligt PULS-modellen (SMHI). Vattenkvalitet För 27 har vi endast erhållit totalfosfor och totalkvävevärden från mynningspunkterna i Svärtaån och Kilaån. För Kilaån finns även analysresultat från SLU, men där är proven tagna vid Kila, där ån korsar gamla E:an. 6.1.1 Surhetstillstånd Vid Kila var ph-värdet 6,7 som medelvärde under året och alkaliniteten,27 mmol/l. Det är ett förhållandevis lågt ph i relation till buffringsförmågan. Det beror sannoloikt på en hög humushalt, bilket också bekräftas av en hö absorbans. Några försurningsrisker torde trots allt inte föreligga i Kilaån. 6.1.2 Syretillstånd och organisk halt Några syrevärden finns inte rapporterade under 27. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 13,7 mg/l vid Kila. Det innebär en tydlig syretäring (klass ).

6.1.3 Ljusförhållanden Vid Kila var absorbansen,182 som medelvärde på filtrerat prov, vilket innebär ett betydligt färgat vatten (klass ). 6.1. Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 138 µg/l beräknat som årsmedelvärde för 27 vid B23 Svärtaån, och på 92 µg/l vid C2 Kilaån. Det är mycket höga halter. Transporten av totalfosfor ut i Östersjön blev 9,9 ton från Svärtaån och 9,7 ton från Kilaån. Motsvarande värden för totalkväve blev 111 respektive 152 ton. Beräknar man den arealspecifika förlusten så blir den hög (klass ) i båda åarna för toalfosfor och hög för totalkväve i Kilaån medan Svärtaån hamnade precis under gränsen och klarade sig till klass 3 måttligt höga förluster. Gränsen går vid kg/ha och år. Station B23 Svärtaån, Sjösa 26 B23 Svärtaån, Sjösa 27 C2 Kilaån 26 C2 Kilaån 27 Totalfosfor,295,317,276,271 Totalkväve,17 3,55 3,8,2 I förhållande till sin storlek så bidrar både Svärtaån och Kilaån med betydligt mera närsalter än Nyköpingsån. Nyköpingsån har ungefär ggr större avrinningsområde än Svärtaån respektive Kilaån. Nyköpingsån som 27 hade en ovanligt låg närsaltstransport förde med sig ungefär samma mängd som Svärtaån och Kilaån medan kvävetransporten var ungefär dubbelt så hög.