HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT
Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor... Psykisk hälsa... Fysisk hälsa... Användning av läkemedel de senaste 3 månaderna... Vårdkontakter...7 Tandhälsa...7 Sociala relationer... INLEDNING... METOD... Svarsfrekvens... 11 BESKRIVNING AV REDOVISNINGSGRUPPER... RESULTAT... 1 Levnadsvanor... 1 Tobaksvanor... 1 Röker dagligen... 1 Snusar dagligen... 1 Använder tobak dagligen... 22 Utsatt för tobaksrök i omgivande miljö (offentlig miljö, hemmet och/eller arbetet)... 2 Alkoholvanor... 2 Riskabla alkoholvanor... 2 Cannabisvanor... 2 Har använt cannabis det senaste året... 2 Spelvanor... 32 Riskabla spelvanor... 32 Vikt... 3 Övervikt... 3 Fetma... 3 Fysisk aktivitet... 1 Stillasittande fritid... Kostvanor... 7 Ätit frukt och grönsaker minst fem gånger per dag... 7 Har ätit lite frukt och grönsaker... Psykisk hälsa... 3 Besvär av huvudvärk... 3 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest...
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 3 Svåra besvär av trötthet... Svåra sömnbesvär... 1 Stress... 3 Nedsatt psykiskt välbefinnande... Självmordstankar... Självmordsförsök... 7 FYSISK HÄLSA... 72 Allmän hälsa... 72 Bra hälsa... 72 Dålig hälsa... 7 Långvarig sjukdom... 7 Funktionsnedsättning... 1 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga... 1 Hörselproblem... Nedsatt rörelseförmåga... Rörelsehinder... Svåra rörelsehinder... Svåra besvär av värk i rörelseorganen... 2 Svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar... 2 Svåra rygg- eller höftsmärtor... Svår värk/smärta i hand, armbåge, ben eller knä... Svår värk i rörelseorganen... Övriga sjukdomar och besvär... Diabetes... Astma... 3 Allergi... Högt blodtryck... 7 Besvär av eksem... Besvär av tinnitus... 111 Besvär av inkontinens... 1 Återkommande mag-/tarmbesvär... 11 Besvär av övervikt, fetma... 117 ANVÄNDNING AV LÄKEMEDEL DE SENASTE 3 MÅNADERNA... 11 Magsårs-/magkatarrsmedicin... 11 Astma-/allergimedicin... 122 Diabetesmedicin... 12 Blodtryckssänkande medicin... 12 Sömnmedel/insomningsmedel... 12 Antidepressiv medicin... Lugnande/ångestdämpande medicin... 2 Smärtstillande medicin med recept... Smärtstillande medicin utan recept... Blodfettssänkande medicin... Avstått från att köpa medicin... 1 Orsaker till att inte köpa medicin... 12 ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT
VÅRDKONTAKTER DE SENASTE TRE MÅNADERNA... Kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna... Sökt sjukvård eller tandvård efter olycka de senaste tre månaderna... 17 Besökt läkare på sjukhus de senaste tre månaderna... 1 Besökt läkare på vårdcentral de senaste tre månaderna... 11 Besökt distriktssköterska de senaste tre månaderna... Besökt kurator de senaste tre månaderna... 1 Besökt psykolog de senaste tre månaderna... 17 Besökt sjukgymnast de senaste tre månaderna... 1 Besökt naprapat, kiropraktor, homeopat de senaste tre månaderna... 11 Inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna... Avstått från att söka läkarvård... 1 TANDHÄLSA... 1 Dålig eller mycket dålig tandhälsa... 1 Har inte besökt tandläkare de senaste två åren... 171 Har inte besökt tandläkare trots behov... 173 SOCIALA RELATIONER... 177 Vårdat sjuk eller gammal närstående... 177 Avstått från att gå ut ensam av rädsla... 1 Utsatt för fysiskt våld... 12 Utsatt för hot om våld... 1 Emotionellt stöd... 17 Praktiskt stöd... 1 Lågt socialt deltagande... 13 Saknar tillit till andra... 1 Kränkande behandling... 1
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR Sammanfattning Levnadsvanor Inga större förändringar har skett mellan åren för någon av levnadsvanorna dock har tobaksanvändningen bland kvinnor och män minskat mellan åren -. har, generellt sett, i större utsträckning sämre levnadsvanor än kvinnor. Det är vanligare med riskabla alkoholvanor, riskabla spelvanor, användning av Cannabis, lågt intag av frukt och grönsaker och övervikt bland män. Det är de unga männen i åldrarna 1-2 år som i störst utsträckning har riskabla alkoholvanor, förekomsten bland dem är dubbelt så hög som andelen bland män i de äldre åldersgrupperna. Regionala skillnader visar att det är vanligare med daglig rökning bland män i Skåne, fetma bland män i Norrbotten och äta rekommenderat intag av frukt och grönsaker bland män i Stockholm, Örebro och på Gotland än bland dem i riket. s levnadsvanor är bättre i jämförelse med männen men dagligrökning är fortfarande mer vanligt bland kvinnorna. Äldre kvinnor har i större utsträckning riskabla spelvanor än dem i åldrarna 1- år, det är också de äldre kvinnorna som i störst utsträckning har en stillasittande fritid. med kort utbildning har i större utsträckning övervikt eller fetma än dem med lång utbildning. Regionala skillnader visar att det är vanligare med daglig rökning bland kvinnor i Skåne, riskabla alkoholvanor bland kvinnor i Stockholm, ett lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor i Gävleborg och Norrbotten och ätit rekommenderat intag av frukt och grönt i Stockholm än bland dem i riket. Det var mindre vanligt med fetma bland kvinnor i Stockholm än bland dem i riket. Psykisk hälsa Generellt sett kan kvinnor och mäns psykiska hälsa sägas vara bättre än då svåra besvär av trötthet och stress bland kvinnor och män samt nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor förekommer i mindre utsträckning. s psykiska hälsa är dock sämre än mäns samtliga år. Unga kvinnor, i åldrarna 1-2 år, har en sämre psykisk hälsa jämfört med äldre kvinnor, de besväras i högre utsträckning av ängslan, oro eller ångest, känner sig mer stressade, har nedsatt psykiskt välbefinnande och har i större utsträckning övervägt att ta eller har försökt att ta sitt liv. Medan äldre kvinnor i större utsträckning än yngre har svåra besvär av trötthet. Äldre män i åldrarna - år är den grupp som minst besväras av huvudvärk, ängslan, oro eller ångest, nedsatt psykiskt välbefinnande och känner stress i mindre utsträckning än övriga män. ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT
och män med kort utbildning har i större utsträckning en sämre psykisk hälsa jämfört med dem med längre utbildning, de besväras av huvudvärk, känner ängslan, oro eller ångest, har svårt att sova och har i större utsträckning försökt att ta sitt liv. Fysisk hälsa Den fysiska hälsan kan sägas ha förbättrats något mellan åren - och att mäns hälsa generellt sett är bättre än kvinnornas. har i större utsträckning någon funktionsnedsättning och det är vanligare med svår värk i något av rörelseorganen bland kvinnor i jämförelse med män Det är i åldrarna - år som den fysiska hälsan försämras successivt. Dålig hälsa, långvarig sjukdom, någon form av funktionsnedsättning, svår värk i rörelseorganen, högt blodtryck, tinnitus, inkontinens, besvär av övervikt/fetma är vanligare bland både kvinnor och män i jämförelse med yngre kvinnor och män. Bland yngre kvinnor och män, i åldrarna 1-2 år, är allergi mer vanligt medan eksem och astma är lika vanligt bland unga som gamla. I jämförelser mellan utbildningsnivåer visar det sig att bland dem med kort utbildning är dålig eller mycket dålig hälsa, långvarig sjukdom, någon form av funktionsnedsättning, svår värk i rörelseorganen, högt blodtryck samt besvär av övervikt/fetma vanligare än bland dem med lång utbildning. Användning av läkemedel de senaste 3 månaderna Användningen av läkemedel ökar med stigande ålder med undantag för användning av receptfri smärtstillande medicin som främst används av kvinnor och män i åldern 1- år. Därtill används astma- och allergimediciner i lika stor utsträckning oberoende av ålder. har i större utsträckning än män använt magsårs- och magkatarrsmedicin, astma- och allergimedicin, sömnmedel- och insomningsmedicin, antidepressiv medicin, lugnande och ångestdämpande medicin samt smärtstillande medicin. har i större utsträckning än kvinnor använt diabetesmedicin och blodfettssänkande medicin. och män med kort utbildning har i större utsträckning än dem med lång utbildning använt blodtryckssänkande medicin, receptbelagd smärtstillande medicin och blodfettssänkande medicin. med kort utbildning har även använt magsårsmedicin samt lugnande/ångestdämpande medicin och män med kort utbildning även astma/allergimedicin i större utsträckning än dem med lång utbildning. Inga skillnader fanns i användningen av sömnmedel/insomningsmedicin, antidepressiv medicin och receptfri smärtstillande medicin.
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 7 Vårdkontakter Cirka 1 procent av Sveriges kvinnor och män avstår från att söka läkarvård trots att man upplevt ett behov av vård. Vanliga orsaker är negativa erfarenheter från tidigare besök, att besvären gick över, tidsbrist, långa väntetider och att man inte hade råd. 3 procent av kvinnorna och procent av männen har haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna. har i större utsträckning än män besökt distriktssköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast och läkare på vårdcentral. Nästan hälften av alla unga kvinnor och drygt var tredje ung man har haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna. Könsskillnaden försvinner med åldern och bland ålderspensionärer har två av tre haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna. Ålderspensionärer har i större utsträckning än unga personer varit inlagd på sjukhus och besökt disktriktsköterska, sjukgymnast samt läkare på vårdcentral eller sjukhus. Unga personer (1-2 år) har däremot i större utsträckning än ålderspensionärer besökt kurator samt psykolog. och män med kort utbildning har i större utsträckning än dem med lång utbildning besökt distriktssköterska, kurator och läkare på vårdcentral. med kort utbildning har också i större utsträckning varit inlagd på sjukhus och män med kort utbildning har också i större utsträckning besökt naprapat, kiropraktor, homeopat och sjukgymnast. Tandhälsa Att inte ha besökt tandläkare trots behov var vanligare för sex år sedan (år jämfört med år ). Det är framförallt allt personer i ålder 3- som inte besökt tandläkare trots behov, män från års ålder och kvinnor från års ålder besöker i större utsträckning tandläkare vid behov. Tandhälsan har inte försämrats jämfört med för sex år sedan. En dålig tandhälsa förekommer i större utsträckning bland kvinnor och män i åldrarna - år i jämförelse med dem yngre. Likaså har kvinnor och män med kort utbildning sämre tandhälsa i jämförelse med dem med längre utbildning. Att inte ha besökt tandläkare under de senaste två åren är vanligare bland män i jämförelse med kvinnor och det är framförallt bland män i åldrarna 3- år som detta förekommer. Likaså var det vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning i jämförelse med dem med längre utbildning. Regionala skillnader visar att det var vanligare bland kvinnor och män i Stockholm att inte ha besökt tandläkare trots behov jämfört med riket. ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT
Sociala relationer Årets resultat visar att män i större utsträckning än kvinnor saknar emotionellt stöd. har också en något större andel som är lågt socialt deltagande och har utsatts för fysiskt våld. Detta medan kvinnor i större utsträckning avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla, har utsatts för kränkande behandling och vårdar gammal sjuk närstående. Det finns inga könsskillnader då det gäller andelen som saknar tillit till andra, utsatts för hot om våld eller saknar praktiskt stöd. Unga personer (1-2 år) har i större utsträckning än äldre utsatts för kränkande behandling och de saknar också tillit till andra. Unga män har även utsatts för fysiskt våld och hot om våld. Lågt socialt deltagande däremot ökar med stigande ålder och vårdat sjuk gammal närstående är vanligare bland dem i åldersgruppen - år. Personer med kort utbildning har i större utsträckning än dem med lång utbildning avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla, utsatts för fysiskt våld, inget praktiskt och emotionellt stöd, lågt socialt deltagande och inget tillit till andra. Regionala reslutat visar att kvinnor och män i Skåne och män i Södermanland saknar tillit till andra i större utsträckning än genomsnittet och bland män i Kronoberg var det vanligare att ha utsatts för fysiskt våld. Därtill var det vanligare med lågt socialt deltagande bland kvinnor i Södermanland och bland män i Norrbotten, kränkande behandling bland män i Stockholm och att sakna praktiskt stöd bland män i Stockholm och på Gotland.
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR Inledning Som ett led i Statens folkhälsoinstitut uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken genomfördes för sjätte gången en rikstäckande undersökning om folkhälsa (nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor). Undersökningen, som visar hur befolkningen mår och följer upp förändringar i hälsa över tid, är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting/regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) skickades den nationella folkhälsoenkäten ut till dels slumpmässigt utvalda personer över hela landet. I föreliggande rapport redovisas uppgifter och resultat från undersökningen som genomfördes i april juni. Enkäten innehöll 77 frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdkontakter och läkemedel. Andra frågor gällde levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehöll också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Resultaten redovisas nationellt och regionalt för ett urval av de frågor som enkäten tar upp. De flesta frågorna redovisas också på institutets webbplats www.fhi.se. Här finns också resultat och enkäter från de tidigare undersökningarna och ett dokument 1 som beskriver frågornas bakgrund och kvalitet. Här finns även en motsvarande sammanfattning från,, 7 och års undersökning samt en rapport 2 från års undersökning. 1 Boström G, Nykvist K. Bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; --2. 2 Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT
Metod Urvalen till års nationella folkhälsoenkät drogs i februari mars från befolkningsregistret bland personer i åldern 1 år. Det nationella urvalet samt tilläggsurvalen från landstingen i Halland, Jönköpings och Kronoberg samt Gotlands kommun, Göteborgs stad. Nationella urvalet och urvalet för Gotlands kommun var slumpmässiga urval övriga urval var stratifierade för bl. a. kommun och i vissa fall för kommundelar. Den 17 och 2 mars skickades frågeformuläret 3 tillsammans med ett missivbrev ut till urvalspersonerna. Under år fanns också möjligheten att fylla i enkäten via webben. Landstingen/regionerna hade egna missivbrev som följde med enkäten. Under perioden april juni pågick datainsamlingen. I mitten av september fick Statens folkhälsoinstitut och respektive landsting de avidentifierade svarsfilerna. Till dessa hade vissa registerdata förts, som ålder, kön, civilstånd, födelseland, invandringsår, individinkomst, hushållsinkomst och utbildningsnivå. För att kunna utesluta att skillnader i resultatet beror på ålderstrukturen i den undersökta gruppen så är resultaten (utom de åldersuppdelade) åldersstandardiserade efter åldersfördelningen i Sveriges befolkning år 3. Via SCB försorg är även kalibreringsvikter beräknade för varje individ. Kalibreringsvikten räknar dels upp de svarande till befolkningsnivå, dels ingår justering för bortfallet. Alla körningar har gjorts i SAS version.2. Mer information om undersökningen finns på webbplatsen www.fhi.se och där finns även SCB:s tekniska rapport från undersökningen. 3 Frågeformuläret ligger på Folkhälsoinstitutets webbplats, www.fhi.se
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 11 Svarsfrekvens Svarsfrekvensen var 2,1 procent vilket ger ett bortfall på 7, procent. Sammantaget var bortfallet större bland män, unga, personer med kort utbildning och personer födda utomlands. Speciellt stort var bortfallet bland unga män och personer födda utanför Norden, där nära nog över hälften återfanns bland bortfallet. Totalt besvarade 373 personer enkäten, 73 kvinnor och 37 män. Antalet webbsvar var 1 7 stycken, vilket är 11, procent av de svarande. De svarande redovisas efter kön och ålder i tabell. Tabell. Antal svarande efter kön och ålder. Oviktat. 1 2 år 3 år år år Totalt 1 22 2 111 1 73 3 2 1 7 1 311 37 Totalt 1 1 2 11 3 1 2 71 373 I tabell 7-11 redovisas de svarande efter kön och ålder, utbildning, födelseland, sysselsättning och socioekonomi men här har kalibreringsvikten använts (kalibreringsvikten räknar upp de svarande till befolkningsnivå och justerar för bortfall). Tabell 7. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Kalibrerat. 1 2 år 3 år år år Totalt, 2, 32,7 21, 22, 2, 33,2 1, Totalt 21, 2, 32,,2 I tabell redovisas de svarande efter utbildning. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och utbildning. Kalibrerat. Kort Mellanlång Lång Totalt 7,3 32,,1, 3, 1,7 Totalt,1,3,3 De svarandes fördelning efter kön och födelseland redovisas i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och födelseland. Kalibrerat. Sverige Övriga Övriga Utanför Totalt Norden Europa Europa 3, 3,, 7,1, 3,,, Totalt,1 3,7,7 7, De svarandes fördelning efter kön och sysselsättning redovisas i tabell. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och sysselsättning. Kalibrerat. Yrkesarbetande Arbetslös Sjuk- Studerande Totalt /aktivitetsersättn,,1,3 12,,,2,2, Totalt,,7,2 11, De svarandes fördelning efter kön och socioekonomi redovisas i tabell 11. Tabell 11. Andel (procent) svarande efter kön och socioekonomi. Kalibrerat. Arbetare Lägre tjm Mellan/högre Övr Totalt tjm 3, 17, 33,1, 3,1, 3,3,1 Totalt 1,3,7 33,7 11,3
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Beskrivning av redovisningsgrupper Endast statistiskt säkerställda skillnader kommenteras i texterna och i de nationella resultaten används redovisningsgrupperna kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, socioekonomi, ekonomisk situation och födelseland. Med statistiskt säkerställd skillnad avses här att två konfidensintervall inte överlappar varandra. De åldersgrupper som redovisas är: 1 2 år, 3 år, år samt år. Utbildningsnivå redovisas enligt: kort, mellanlång och lång utbildning. Kort utbildning har personer som gått högst 11 år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Mellanlång utbildning har personer som gått 12 1, år i skolan, motsvarande 3 år i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildning har personer med minst 1 år i skolan, motsvarande 1 högskolepoäng eller mer. Sysselsättning redovisas i grupperna: yrkesarbetande, ålderspensionärer, arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Socioekonomi redovisas i grupperna: arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå eller högre, företagare samt de som inte kunde klassificeras. Födelseland redovisas efter födda i Sverige, födda i övriga Norden, födda i övriga Europa samt födda utanför Europa. Till gruppen födda i övriga Europa räknas också de personer som är födda i forna Sovjetunionen. I gruppen som är född utanför Europa ingår de som är födda i Asien, Afrika, Nordamerika, Oceanien samt Sydamerika. Ekonomisk situation redovisas genom låg inkomst kontra hög inkomst samt saknar kontantmarginal kontra har kontantmarginal. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 12 kronor ( procent av urvalet) och hög inkomst har de med en årlig hushållsinkomst som överstiger 31 3 kronor ( procent av urvalet). Saknar kontantmarginal gör de som på frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det?" svarat nej. De som på denna fråga svarat ja bedöms ha kontantmarginal. Det var procent av männen och 2 procent av kivnorna som uppgav att de saknade kontantmarginal. Regionala resultat visas för samtliga län/regioner i Sverige som ett medelvärde för åren -. Resultaten baseras endast på det nationella urvalet med undantag för Gotland där deras tilläggsurval år ingår. I och med att de regionala resultaten baseras på det nationella urvalet (med undantag av Gotland) medför det att de resultat som landstingen själva presenterar kan skilja sig något från nedan resultat då de är baserade på ett annat större urval. I alla jämförelser med resultaten från års enkät är det åldrarna 1 år som jämförs (utom för utbildningsnivå då utbildningsregistret är fullständigt för alla upp till och med 7 år). År skickades enkäten endast ut till ett urval av STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
befolkningen i åldrarna 1 år. I övrigt redovisas alla resultat åren - för åldrarna 1 år, utom för utbildningsnivå där vi redovisar åldrarna 1 7 år.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Resultat Levnadsvanor Här redovisas resultat för tobaksvanor, alkoholvanor, cannabisvanor, spelvanor, vikt, fysisk aktivitet, stillasittande fritid samt kostvanor. Tobaksvanor Andel (%) rökare/ej rökare 7 3 17 11 Aldrig rökt Fd dagligrökare Röker då & då Dagligrökare Figur 1. Andel som röker dagligen, då och då, före detta dagligrökare, och de som aldrig rökt 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland kvinnor än bland män att röka dagligen och aldrig ha rökt. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att röka då och då och vara före detta rökare. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Andel (%) snusare/ej snusare 7 3 2 Aldrig snusat 1 3 Fd dagligsnusare Snusar då & då 1 Dagligsnusare Figur 2. Andel som snusar dagligen, snusar då och då, före detta snusare, och de som aldrig snusat, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att snusa dagligen bland män än bland kvinnor, det var även vanligare bland män att snusa då och då och vara före detta snusare. Det var vanligare bland kvinnor att aldrig ha snusat. Röker dagligen Andel (%) som röker dagligen 2 1 1 1 17 12 1 1 12 1 11 11 7 Figur 3. Andel som röker dagligen, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Andelen kvinnliga dagligrökare har minskat med sex procentenheter mellan åren till, bland män är minskningen tre procentenheter. Det var vanligare att ha rökt dagligen bland kvinnor än bland män samtliga år.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 17 Ålder Andel (%) som röker dagligen 2 1 1 1 12 11 11 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som röker dagligen, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligast för både kvinnor och männen att röka i åldersgruppen - år än bland övriga grupper. Utbildning Andel (%) som röker dagligen 2 1 1 12 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel som röker dagligen, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att röka dagligen bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång utbildning. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Röker dagligen efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Det var mindre vanligt att röka dagligen bland yrkesarbetande kvinnor än bland dem i övriga sysselsättningsgrupper yrkesarbetande män än bland arbetslösa män födda i Sverige än bland dem födda utanför Norden. Det var vanligare att röka dagligen bland kvinnor och män i arbetaryrken än bland dem med tjänstemannayrken som saknade kontantmarginal och/eller hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Regionalt resultat för röker dagligen Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 1 1 1 1 1 1 11 1 17 17 17 1 1 17 1 1 12 1 Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 12 12 12 12 12 11 11 12 12 11 11 17 1 2 3 Andel (%) som röker dagligen 1 2 3 Andel (%) som röker dagligen Figur. Andel som röker dagligen, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland kvinnor och män i Skåne att röka dagligen än bland dem i övriga riket. Det var mindre vanligt att röka dagligen bland kvinnor i Västerbotten än bland dem i riket.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Snusar dagligen Andel (%) som snusar dagligen 2 22 22 1 1 1 1 3 3 7 Figur 7. Andel som snusar dagligen, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Andelen manliga snusare har minskat med tre procentenheter mellan åren -. Det var mer vanligt bland män att snusa dagligen än bland kvinnor samtliga år. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren bland kvinnor som snusade dagligen. Ålder Andel (%) som snusar dagligen 2 22 21 1 1 3 2 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som snusar dagligen, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var mindre vanligt att ha snusat bland män och kvinnor i åldersgruppen - år och bland kvinnor i åldersgruppen - år än bland dem i de yngre åldersgrupperna. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Utbildning Andel (%) som snusar dagligen 3 2 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel som snusar dagligen, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att ha snusat dagligen bland män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång utbildning. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad bland kvinnor som snusade dagligen. Snusar dagligen efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Det var mindre vanligt att ha snusat dagligen bland studerande/praktiserande män jämfört med övriga sysselsättningsgrupper. mellan-/högre tjänstemän än män i arbetaryrken kvinnor och män med hög inkomst än dem med låg inkomst bland kvinnor födda i övriga Norden och i övriga världen och bland män födda utanför Norden än bland dem födda i Sverige. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i att ha snusat dagligen bland kvinnor i olika sysselsättningsgrupper kvinnor i olika socioekonomiska grupper
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 21 Regionalt resultat för snusar dagligen Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 3 2 3 3 3 2 3 3 3 7 Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 17 1 23 1 22 17 23 2 17 1 1 2 17 23 22 23 27 22 2 1 2 3 3 Andel (%) som snusar dagligen 1 2 3 3 Andel (%) som snusar dagligen Figur. Andel som snusar dagligen, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att snusa dagligen bland kvinnor och män i Jämtland och Norrbotten, bland män i Värmland, på Gotland samt bland kvinnor i Västernorrland och Västerbotten än bland dem i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor i Södermanland och Skåne och bland män i Stockholm än bland dem i riket. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Använder tobak dagligen Andel (%) som använder tobak dagligen 3 33 32 31 2 27 2 22 1 1 17 17 7 Figur 11. Andel som röker och/eller snusar dagligen, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var mindre vanligt bland kvinnor att ha rökt och/eller snusat dagligen jämfört med. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha använt tobak dagligen. Ålder Andel (%) som använder tobak dagligen 33 3 2 2 2 1 1 21 1 17 12 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 12. Andel som röker och/eller snusar dagligen, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var mer vanligt förekommande bland män i alla åldrar att ha rökt och/eller snusat dagligen än bland kvinnor. Det var vanligast bland kvinnor i åldern - att använda tobak dagligen. Det var vanligare bland de yngsta männen än bland de äldsta männen att använda tobak dagligen
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 23 Utbildning Andel (%) som använder tobak dagligen 3 3 23 1 27 21 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning att ha rökt och/eller snusat dagligen än bland dem med mellanlång eller lång utbildning. Tobaksanvändare efter socioekonomi, sysselsättning, ekonomi samt födelseland Att ha rökt och/eller snusat var vanligare bland arbetslösa kvinnor och män och kvinnor med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande kvinnor i arbetaryrken än bland tjänstemän och bland män i arbetaryrken och lägre tjänstemän än bland mellan-/högre tjänstemän kvinnor och män som var saknade kontantmarginal och/eller hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. kvinnor födda i Sverige än bland dem födda utanför Europa. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Utsatt för tobaksrök i omgivande miljö (offentlig miljö, hemmet och/eller arbetet) Andel (%) som utsatts för miljötobaksrök 3 31 2 23 22 1 1 1 1 1 1 7 Figur 1. Andel som har utsatts för miljötobaksrök, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut En större minskning av andelen personer som utsatts för miljötobaksrök i omgivande miljö ägde rum mellan åren och och en förklaring till denna minskning är förbudet att röka i offentlig miljö som trädde i kraft sommaren. Andelen som utsätts är därefter stabil, men det är fortfarande vanligare bland män att ha utsatts för tobaksrök i omgivande miljö än bland kvinnor alla år. Ålder Andel (%) som utsatts för miljötobaksrök 3 2 27 1 17 1 7 1 1 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel som har utsatts för miljötobaksrök, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut
Det var vanligare att ha utsatts för tobaksrök i omgivande miljö bland kvinnor och män i åldersgruppen 1-2 år än bland övriga åldersgrupper. HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Utbildning Andel (%) som utsatts för miljötobaksrök 3 2 1 1 7 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 1. Andel som har utsatts för miljötobaksrök, 1-7 år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att ha utsatts för tobaksrök i omgivande miljö bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång utbildning. Har utsatts för tobaksrök i omgivande miljö efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Det var vanligare att ha utsatts för tobaksrök i omgivande miljö bland kvinnor och män bland arbetslösa än bland yrkesarbetande i arbetaryrken än bland dem med tjänstemannayrken som saknade kontantmarginal och/eller hade låg inkomst än bland dem som hade kontantmarginal eller hög inkomst födda utanför Norden än bland dem födda i Sverige. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Alkoholvanor Alkoholkonsumtion i andelar (%) 73 71 2 17 11 7 1 1 Ej druckit alkohol Berusad 1ggr/mån eller oftare Berusad minst 2ggr/mån eller oftare Ej riskabla alkohol vanor Riskabla alkohol vanor Figur 17. Alkoholkonsumtion, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland män med riskabla alkoholvanor, att ha varit berusad mer än både en och två gånger per månad än bland kvinnor. Det var vanligare bland kvinnor att inte alls ha druckit alkohol. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad bland kvinnor och män som inte hade riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor Andel (%) med riskabla alkoholvanor 2 1 17 17 17 1 1 1 7 Figur 1. Andel med riskabla alkoholvanor, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Det var vanligare med riskabla alkoholvanor bland män än bland kvinnor samtliga år.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 27 Ålder Andel (%) med riskabla alkoholvanor 3 2 32 1 1 2 1-2 år 3- år - år - år Figur 1. Andel med riskabla alkoholvanor, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att ha riskabla alkoholvanor bland kvinnor och män i åldersgruppen 1-2 år än bland övriga åldersgrupper. Utbildning Andel (%) med riskabla alkoholvanor 3 1 21 23 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel med riskabla alkoholvanor, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att ha riskabla alkoholvanor bland kvinnor med mellanlång utbildning än bland dem med kort eller lång utbildning. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Riskabla alkoholvanor efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Det var vanligare med riskabla alkoholvanor bland arbetslösa män än bland yrkesarbetande män. Det var mindre vanligt med riskabla alkoholvanor bland kvinnor med sjukpenning/ersättning än yrkesarbetande män med hög inkomst än låg inkomst kvinnor födda utanför Norden samt kvinnor och män födda utanför Europa än bland dem födda i Sverige Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Regionalt resultat för riskabla alkoholvanor Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 12 7 7 Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 17 1 1 17 1 17 1 22 17 21 1 1 1 12 1 1 1 1 2 3 Andel (%) med riskabla alkoholvanor 1 2 3 Andel (%) med riskabla alkoholvanor Figur 21. Andel med riskabla alkoholvanor, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare med riskabla alkoholvanor bland kvinnor i Stockholm än bland kvinnor i riket, det var även vanligare bland män i Halland och Värmland. Det var mindre vanligt bland kvinnor i Jönköping, Värmland, Västmanland och Norrbotten än kvinnor i riket. Det var mindre vanligt bland män i Jönköping, Kalmar, Örebro och Västernorrland än män i riket.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Cannabisvanor Andel (%) som använt cannabis 2 1 1 Använt cannabis någon gång i livet 1 Använt cannabis det senaste året 1 Använt cannabis den senaste månaden Figur 22. Andel som har använt cannabis, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare att män använt cannabis någon gång i livet, det senaste året samt den senaste månaden än bland kvinnor. Har använt cannabis det senaste året Andel (%) som använt cannabis det senaste året 3 3 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 7 Figur 23. Andel som har använt cannabis det senaste året, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var en något större andel män som använt Cannabis senaste året jämfört med Det var vanligare bland män att ha använt cannabis det senaste året än bland kvinnor samtliga år. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Ålder Andel (%) som använt cannabis det senaste året 1 11 2 1 1 1 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 2. Andel som har använt cannabis det senaste året, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland kvinnor och män i åldersgruppen 1-2 år att ha använt cannabis det senaste året än bland övriga åldersgrupper. Utbildning Andel (%) som använt cannabis det senaste året 2 2 1 1 1 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 2. Andel som har använt cannabis det senaste året, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare bland män med kort utbildning att ha använt cannabis det senaste året än bland dem lång utbildning.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 31 Har använt cannabis det senaste året efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Det var vanligare att ha använt cannabis det senaste året bland män som är arbetslösa och studerande/praktiserande än yrkesarbetande. Det var mindre vanligt att ha använt cannabis bland män med hög inkomst än dem med låg inkomst kvinnor födda i Norden än bland dem födda i Sverige Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i att ha använt cannabis det senaste året bland kvinnor och män i socioekonomiska grupper. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Spelvanor Andel (%) spelvanor Har spelat det senaste året 2 Riskabla spelvanor Figur 2. Spelvanor, 1- år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Riskabla spelvanor var vanligare bland män än bland kvinnor. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad bland kvinnor och män som spelat det senaste året. och män som hade spelat det senaste året minskade mellan och, bland kvinnor var minskningen åtta procentenheter och för männen var den fyra procentenheter. Riskabla spelvanor Andel (%) med riskabla spelvanor 2 2 2 2 2 2 2 7 Figur 27. Andel med riskabla spelvanor, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 33 Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren i förekomst av riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligare bland män än bland kvinnor samtliga år. Ålder Andel (%) med riskabla spelvanor 3 2 1 1 2 2 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 2. Andel med riskabla spelvanor, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Riskabla spelvanor var vanligare bland kvinnor i åldern - år än bland kvinnor i åldern 1-2 år. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i ålder bland män med riskabla spelvanor. Utbildning Andel (%) med riskabla spelvanor 7 2 2 2 1 2 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 2. Andel med riskabla spelvanor, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Riskabla spelvanor var vanligare bland män med kort utbildning än bland män med lång utbildning. Har riskabla spelvanor efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Riskabla spelvanor var vanligare bland arbetslösa män än bland yrkesarbetande män kvinnor som studerande/praktiserande än bland yrkesarbetande kvinnor. män födda utanför Norden samt kvinnor födda utanför Europa än bland dem födda i Sverige. Riskabla spelvanor var mindre vanligt bland mellan och högre tjänstemän än bland arbetare kvinnor och män med kontantmarginal samt kvinnor och män med hög inkomst än bland ekonomiskt utsatta Regionalt resultat för riskabla spelvanor Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 2 3 3 2 2 2 Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 2 2 7 7 1 Andel (%) med riskabla spelvanor 1 Andel (%) med riskabla spelvanor Figur 3. Andel med riskabla spelvanor, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare med riskabla spelvanor bland män på Gotland än bland män i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor och män i Jämtland samt bland män i Västmanland.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Vikt Andel (%) i olika BMI grupper 1 27 12 3 1 Undervikt (BMI=1, eller mindre) Normalvikt (BMI=1,- 2) Övervikt (BMI=2-2) Fetma (BMI=3 eller mer) Figur 31. Andel med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma, 1- år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Undervikt och normalvikt var vanligare bland kvinnor än bland män. Övervikt var vanligare bland män än bland kvinnor. Övervikt Andel (%) med övervikt 3 2 2 2 2 1 3 2 27 2 2 2 27 7 Figur 32. Andel med övervikt, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Övervikt var vanligare bland män än bland kvinnor alla år. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Ålder Andel (%) med övervikt 7 3 37 1 3 1 1 2 27 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 33. Andel med övervikt, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Övervikt bland kvinnor ökade med stigande ålder. Det var mindre vanligt förekommande med övervikt bland män i åldersgruppen 1-2 år. Utbildning Andel (%) med övervikt 2 3 3 2 27 23 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 3. Andel med övervikt, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Övervikt var mindre vanligt bland kvinnor och män med lång utbildning än bland dem med kort utbildning.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 37 Övervikt efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Övervikt var vanligare bland män med hög inkomst än bland män med låg inkomst. Övervikt var mindre vanligt bland studerande/praktiserande män än bland yrkesarbetande mellan och högre tjänstemän än bland arbetare Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt bland kvinnor och män födda i olika länder. Regionalt resultat för övervikt Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 27 2 27 27 2 27 2 2 3 31 2 3 2 2 27 2 32 27 2 2 31 2 Sverige Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 2 3 3 2 3 3 2 2 3 1 3 3 3 1 2 Andel (%) med övervikt Andel (%) med övervikt Figur 3. Andel med övervikt, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Övervikt var vanligare bland kvinnor i Dalarna än bland dem i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor i Stockholm än bland dem i riket. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Fetma Andel (%) med fetma 2 1 1 12 11 11 11 11 11 11 12 11 12 7 Figur 3. Andel med fetma, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor. En något större andel män hade fetma jämfört med. Ålder Andel (%) med fetma 2 1 11 1 1 1 17 1 12 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 37. Andel med fetma, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fetma var mindre vanligt bland kvinnor och män i åldersgruppen 1-2 år än bland övriga åldersgrupper.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Utbildning Andel (%) med fetma 2 1 1 17 12 7 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 3. Andel med fetma, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fetma var vanligare bland kvinnor med kort utbildning än bland dem med lång utbildning. Fetma efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Fetma var vanligare bland arbetslösa kvinnor samt kvinnor och män med sjuk- och aktivitetsersättning samt studerande/praktiserande män än bland yrkesarbetande. kvinnor födda i övriga Norden än bland dem födda i Sverige Fetma var mindre vanligt bland kvinnliga tjänstemän och manliga tjänstemän på mellannivå eller högre än bland arbetare kvinnor och män med kontantmarginal samt kvinnor och män med hög inkomst än bland ekonomiskt utsatta STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Regionalt resultat för fetma Sverige Stockholm 12 Uppsala 12 Södermanland 1 Östergötland 12 Jönköping Kronoberg 12 Kalmar Gotland 17 Blekinge 11 Skåne 1 Halland Västra Götaland 12 Värmland Örebro 17 Västmanland 1 Dalarna Gävleborg 17 Västernorrland 1 Jämtland 12 Västerbotten 12 Norrbotten 1 2 3 Andel (%) med fetma Sverige 12 Stockholm 11 Uppsala 1 Södermanland Östergötland Jönköping 11 Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge 7 Skåne Halland Västra Götaland 11 Värmland Örebro Västmanland 12 Dalarna 11 Gävleborg Västernorrland 1 Jämtland 11 Västerbotten Norrbotten 1 1 2 3 Andel (%) med fetma Figur 3. Andel med fetma, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fetma var vanligare bland män i Norrbotten samt bland kvinnor på Gotland, i Örebro och Gävleborg än bland dem i riket. Det var mindre vanligt bland kvinnor i Stockholm samt bland män i Blekinge och Halland än bland dem i riket.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Fysisk aktivitet Andel (%) fysiskt aktiva minst 3 min/dag 3 2 7 Figur. Andel fysiskt aktiva, 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fysisk aktivitet i minst 3 minuter per dag var mindre vanligt bland män år än. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren bland kvinnor samt mellan kvinnor och män samtliga år. Ålder Andel (%) fysiskt aktiva minst 3 min/dag 73 7 7 3 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel fysiskt aktiva, 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fysisk aktivitet i minst 3 minuter per dag var vanligare bland kvinnor och män i åldersgruppen 1-2 år än bland övriga åldersgrupper. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Utbildning Andel (%) fysiskt aktiva minst 3 min/dag 2 7 73 77 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur 2. Andel fysiskt aktiva, 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fysisk aktivitet i minst 3 minuter per dag var vanligare bland män med mellanlång och lång utbildning än bland män med kort utbildning. Det var vanligare bland kvinnor med lång utbildning än bland kvinnor med kort utbildning. Fysisk aktivitet i minst 3 minuter per dag efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Fysisk aktivitet i genomsnitt 3 minuter per dag var vanligare bland kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre än bland arbetaryrken kvinnor och män som hade kontantmarginal samt kvinnor och män som hade hög inkomst än ekonomiskt utsatta Det var mindre vanligt bland kvinnor med sjukpenning/ersättning samt arbetslösa kvinnor och män än bland yrkesarbetande kvinnor och män födda utanför Europa än bland dem födda i Sverige
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Regionalt resultat för fysisk aktivitet i minst 3 minuter per dag Sverige Stockholm 3 Uppsala Södermanland Östergötland 3 Jönköping 3 Kronoberg 7 Kalmar 7 Gotland 2 Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro 1 Västmanland 2 Dalarna 3 Gävleborg Västernorrland Jämtland 2 Västerbotten Norrbotten Andel (%) fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag Sverige Stockholm 2 Uppsala 7 Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar 7 Gotland Blekinge 3 Skåne Halland 73 Västra Götaland 7 Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland 7 Jämtland Västerbotten 3 Norrbotten Andel (%) fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag Figur 3. Andel fysiskt aktiva, 1- år, Åldersstandardiserat genomsnitt för åren -. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag var vanligare bland kvinnor i Kronoberg samt bland män i Halland än bland dem i riket. Det var mindre vanligt bland män i Stockholm än bland dem i riket. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Stillasittande fritid Andel (%) med stillasittande fritid 2 1 1 1 1 1 1 1 7 Figur. Andel med stillasittande fritid 1- år, - ( 1- år) Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren eller mellan könen. Ålder Andel (%) med stillasittande fritid 2 1 12 1 1 12 1-2 år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel med stillasittande fritid 1- år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Stillasittande fritid var vanligare bland kvinnor i åldersgruppen - år än bland kvinnor i övriga åldersgrupper. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna bland män.
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Utbildning Andel (%) med stillasittande fritid 2 1 1 17 11 7 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur. Andel med stillasittande fritid 1-7 år, Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut Det var vanligare med en stillasittande fritid bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med mellanlång och lång utbildning. Stillasittande fritid efter sysselsättning, socioekonomi, ekonomi och födelseland Stillasittande fritid var vanligare bland studerande/praktiserande kvinnor samt kvinnor och män med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande arbetslösa kvinnor och män än bland yrkesarbetande kvinnor födda utanför Norden samt män födda utanför Europa än bland dem födda i Sverige Stillasittande fritid var mindre vanligt bland kvinnliga och manliga tjänstemän på mellannivå eller högre än bland dem i arbetaryrken kvinnor och män som saknade kontantmarginal samt kvinnor och män med hög inkomst än bland ekonomiskt utsatta STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT