Konsekvensanalyser av en ändrad reglering av Mälaren med hjälp av NNH

Relevanta dokument
Risker för översvämning vid ombyggnaden av Slussen i Stockholm

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

2 Olika fokus i plan-mkb och vatten-mkb

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Fördjupad dokumentation av statistiken

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

F Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Fördjupad dokumentation av statistiken

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

23. Samråd Mötesprotokoll

Arealen jordbruksmark minskar lite. Minskad areal för spannmålsodling. Minskad areal för raps och rybs. Arealen vall och grönfoderväxter ökar

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Fördjupad dokumentation av statistiken

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Välkommen på samråd! Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Fördjupad dokumentation av statistiken

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Del av Samariten 8. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Detaljplan för. Söder Eskilstuna kommun

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Jordbruksmarkens användning 2012 JO0104

Åkerarealens användning 2003

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Jordbruksmarkens användning 2008 JO0104

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar och rekordstor veteareal. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Bedömning av miljöpåverkan för

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Jordbruksmarkens användning 2006 Slutlig statistik JO0104

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbruket ekonomiska konsekvenser

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

SAMRÅD OM ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD VATTENMILJÖ

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun

Anpassning till ett förändrat klimat

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

LÄGE Planområdet är beläget väster om stadskärnan, mellan Tingshusgatan och Malmgatan och omfattar ca m 2.

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

11 Ekologisk produktion

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Mälaren och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv Mälarkonferens 29 augusti 2013 Måns Enander, Länsstyrelsen i Västmanlands län

Behovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

Transkript:

Konsekvensanalyser av en ändrad reglering av Mälaren med hjälp av NNH 1

SLUSSEN Ny detaljplan enligt PBL Slussen är i dåligt skick och behöver byggas om Tillstånd enligt miljöbalken Mälarens avtappningskapacitet behöver byggas ut och regleringen förändras

GEOGRAFISKA SKALOR

Gamla stan 1924 5

Mälarens fluktuationer 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 6

PROBLEMIDENTIFIERING Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006: Stora översvämningsrisker längs Mälaren idag Risk för låga vattenstånd i framtiden

BEHOVET AV AVTAPPNINGKAPACITET Dagens kapacitet SOU 2006:94/SMHI 2006: Enl. beräkning 2006: 4,84/1,0 vid Qdim* Slussen/SMHI 2010: <4,7 vid Q1000 4,78/0,94 vid Qdim Ca 800 kbm/s Ca 1800 kbm/s Ca 2000 kbm/s * SMHI har efter 2006 uppdaterat beräkningsförutsättningarna. En avtappningskapacitet på1800 kbm/s ger högre vattenstånd än 4,84 vid Qdim.

MÄLAREN REGIONALT VATTENSTÅND Dricksvatten Bebyggelse Infrastruktur Jordbruk Skogsbruk Yrkesfiske Sjöfart/ Hamnar Hälsa Strandnära naturmiljöer Natura 2000-områden Strandnära kulturmiljöer Friluftsliv Rekreation

Vattenstånd Fas 3 vs. Fas 2c April-nivån kan sänkas något Minska varaktigheterna av vinternivån jämfört med fas 2 så mycket Minska det varaktigheterna går men så att av vattnet höstnivån Sänkningen räcker jämfört till av en vårtoppen med fas 2 görs fram från till 15 15 oktober maj Gärna låga sommarvattenstånd men ej under 4,0 2011-10-25 10

KONSEKVENSER ÖKAT FLÖDE Erosion på broar, tunnlar, ledningar, kajer Naturmiljö Växt- och djurliv Fornlämningar under vatten Sjöfart/ Hamnar Kylvatten Värmepumpintag Hälsa Friluftsliv/ Rekreation

GIS-databas Mats Dunkars, SWECO SLU Anders Hedlund SMHI Håkan Sanner, Johan Andreasson Jordbruksverkets vattenenhet Carl-Johan Rangsjö m.fl. SSPA Björn Forsman Stockholms Dykentreprenader Juridiskt ombud Mårten Bengtsson Adv. Firman Åberg och co MKB-redaktör Jenny Lindgren, Structor Elisabeth Mörner, Structor Dricksvatten och reglering Lena Tilly, Tyréns Bebyggelse, infrastruktur friluftsliv och rekreation Åsa Norman, Tyréns Jordbruk Elin Forsberg, Tyréns Skogsbruk Johanna Fransila, SWECO Yrkesfiske Johan Ekvall, Tyréns Sjöfart och hamnar Åsa Fernell-Modig, Tyréns Broar, tunnlar, kajer, ledningar Per Vallander, SWECO Hydrogeologisk utredning Cristina Frycklund, Tyréns Riskkostnad, ny reglering Johanna Farelius, WSP Projektledare Mårten Frumerie Sakområdesansvarig Miljö/ Rådighet Ingmarie Ahlberg Projektledare/samordnare Monica Granberg Bitr. projektledare Jenny Lindgren, Structor Byggrelaterade miljökonsekvenser* Henrik Tideström, SWECO Miljöprogram planering och projektering Anders Lood, Structor Redaktör TB Per Vallander, SWECO Naturmiljö strandnära John Askling, Calluna Naturmiljö, vattenmiljön Fredrik Gröndahl, SWECO Människors hälsa Mari Kågström, Tyréns Kulturmiljö nivåförändringar runt Mälaren Carina Öberg,Tyréns Kulturmiljö enligt KML samt konsekvenser vrak SM och SMM/Marcus Hjulhammar Sedimentbelastning m.m. John Sternbeck, WSP Hydromodellering Ola Nordblom, SMHI/DHI Cirkulation m.m. Anders Engquist, egen firma Miljörisker Daniel Persson Buller, luft Norconsult Masshantering Anna F. Flerlage, Tyréns Vibrationer N-Å Nilsson, Tyréns MILJÖORGANISATION SLUSSEN 2009-11-18 Dialog/styrning/ uppföljning plan/projektering TB VV1/ och VV2 Per Vallander, SWECO TB VV3 Lars Engvall, SWECO Undersökningar m.m. Ingemar Andreasson, Medins Rivningsinventering/ Transportutredning A. Samuelsson, SWECO/ I. Håstad, SWECO *Alla som beskriver byggrelaterade konsekvenser i övriga utredningar ska ta förutsättningar från Henrik. Henrik granskar också dessa delar efter leverans.

MSB karterar översvämning vid olika nivåer 13

MSB översvämning vid olika nivåer Använder Grid Höjer ytan successivt och ser vilka ytor som ligger under vatten Tar hänsyn till instängda områden 14

Exempel instängda områden 15

Problem med vattenytor 16

17

18

Jordbruk 19

20

Block med hög markfuktighet Nivå 4,40 m Ägoslag Antal Block Areal (ha) Åker - Sökt EU-stöd 2008 626 (484) 5154 (3129) - Ej sökt EU-stöd 2008 0 (101) 0 (1361) Betesmark - Sökt EU-stöd 2008 440 (94) 3666 (2953) - Ej sökt EU-stöd 2008 0 (372) 0 (590) Okänt 299 (314) 1101 (1101) Summa 1365 9921

ÄGOSLAG (Alla) Areal per gröda Summa av Areal (ha) Nivå: 4,40 GRÖDKOD Okänt Korn (vår) Havre Vete (höst) Vete (vår) Rågvete Råg Spannmålsförsök Fågelåker Raps (höst) Raps (vår) Rybs (vår) Ärter (ej konservärter) Åkerbönor Proteingrödsberättigde blandningar Oljelin Matpotatis Ej godkänd slåtter- och betesvall på åker Slåtter- och betesvall på åker Slåtter- och betesvall på åker (ej miljöstöd) Betesmark Slåtteräng Skogsbete Frövall (ettårig) Frövall (flerårig) Träda Salix Fruktodling Skyddszoner Gröngödsling Våtmark Betesmark och slåtteräng under restavrening Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker LÄNSKOD

Höjdsättning av vattendrag - Jordbruk 23

Höjdsättning av vattendrag - Jordbruk 24

Värdering av jordbruksmark 25

26

27

1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99 106 113 120 127 134 141 148 155 162 169 176 183 190 197 204 211 218 225 232 1,60000000000 1,40000000000 1,20000000000 1,00000000000 0,80000000000 0,60000000000 Fältmätning NNH 0,40000000000 0,20000000000 0,00000000000 28

RH2000 i förhållande till Mälarens höjdsystem och RH00 29

Model för landhöjning 30

31

32

33

34

35

36

37

38