Lpp åk 2 Kontinenternas djur v. 16-23 Svenska formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Sambandet mellan ljud och bokstav. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. På svenskan arbetar vi med läromedlen Läsdax och Kulvagnen, där läs- och skrivinlärning är central. Vi tränar språklig säkerhet genom exempelvis drama, diktläsning och muntliga presentationer. Eleverna läser enskilt och skriver bokrecensioner i en läslogg samt deltar i pedagogers högläsning 3-5 gånger i veckan. Vi läser och samtalar om texters budskap och innehåll under boksamtal i smågrupper, där fokus ligger på läsförståelse och förmåga att koppla det lästa till egna erfarenheter och tankar. Inom skrivutvecklingen arbetar med Maketemetoden. Det är ett enkelt och lustfyllt sätt att träna på att skriva berättelser med röd tråd. Den bygger på filmens dramaturgi och börjar med att författaren utvecklar en huvudkaraktär med ett mål. Berättelsen har alltid en början, ett hinder som ska övervinnas samt ett slutmål. Metoden främjar även läsförståelsen, då man kan se dramaturgin i de flesta berättelser. Vi tränar också på att söka fakta i lättlästa böcker och på internet. Utifrån dessa gör vi egna tankekartor, plockar ut stödord och skriver egna faktatexter. Svenskämnet har en grundläggande samhällsfunktion och därför bidrar all vår undervisning till att stärka elevernas språkliga kommunikation. Eleverna samtalar, läser och skriver i samtliga ämnen samt under sin fria tid på skolan. Bedömning Vi kommer under perioden att göra kartläggningar av elevernas nuvarande kunskapsnivå i ämnet svenska. Kartläggningen bygger på observationer gällande delaktighet och förståelse samt skriftliga och muntliga tester. o Att läsa elevnära texter med flyt o Att återberätta en läst text med en röd tråd o Att skriva läsligt för hand o Att skriva på datorn o Att stava vanliga elevnära ord o Att använda stor bokstav, punkt och frågetecken o Att söka information ur en enkel faktatext och plocka ut viktiga delar o Att skriva en enkel faktatext med tydligt innehåll och med bilder o Att ha en röd tråd i skrivna berättelser med tydlig inledning, handling och avslut o Att utveckla min text utifrån egna och andras tankar o Att ta och ge enkla muntliga instruktioner o Att berätta en vardaglig händelse på ett tydligt sätt o Att prata om en texts innehåll med andra utifrån mig själv o Att i samtal kring elevnära ämnen ställa frågor och framföra egna åsikter
Matematik formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Problemlösning Tal Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. I matematiken har vi läromedlet Mattedetektiverna där vi följer arbetsgången. Vi går gemensamt igenom moment och diskuterar dem så att eleverna kan lära av varandra innan de tränar själva eller i grupp. Vi kompletterar med extramaterial och praktisk matematik med de moment som behöver förstärkas. Alla eleverna arbetar med problemlösning både enskilt och i grupp varje vecka. Bedömning Bedömningen i matematik görs bland annat genom diagnostiska tester från Mattedetektiverna. Vi kommer under perioden att göra kartläggningar av elevernas nuvarande kunskapsnivå i ämnet matematik. Kartläggningen bygger på observationer gällande förståelse samt skriftliga och muntliga tester. Läraren gör löpande bedömningar i diskussioner och på elevarbeten som görs på lektionerna. I denna period bedömer vi delar av målen:
Problemlösning o Jag kan förklara hur jag löst ett problem och om mitt svar är rimligt. o Jag kan lösa enkla problem med hjälp av en passande strategi. o Jag kan välja och använda en fungerande matematisk metod för uppgiften. Tal o Jag kan ta hjälp av konkret material, symboler och bilder när jag pratar matematik. o Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp heltal. o Jag föra och följa matematiska resonemang om metoder, räknesätt, rimlighet, slumpen, geometriska mönster och mönster i talföljder. o Jag kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider. Naturorienterande ämnen använda kunskaper i fysik, kemi och biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, natur, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, kemi och biologi använda fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Temat under perioden är Kontinenternas Djur och alla elever kommer att få göra en egen faktabok. På NO-passen den här perioden kommer vi jobba både utifrån temat samt repetera och göra fördjupningar av andra kunskapsområden. Vi ska fortsätta arbeta med kartan, kontinenter och hav och koppla ihop det med kunskaper om djur och människor som lever i dessa kontinenter. Vi kommer prata om människornas olika förutsättningar att leva där de lever utifrån klimat och
naturtyp, och olika anledningar varför man väljer att flytta till en annan plats. Vi läser och diskuterar om sagor, myter och andra kulturella drag från de olika kontinenterna. Allt för att öka förståelsen för vår jord och förutsättningarna att bo och leva här för djur och människor. I detta tema får eleverna granska sin omgivning både globalt och lokalt. På ett lustfyllt sätt jobbar vi mot många av läroplanens mål både i NO, SO, och Svenska. Bedömning I de naturorienterande ämnena bygger bedömningarna på elevernas delaktighet under lektionerna. Eleverna visar att de nått kunskaperna i diskussioner och dokumentationer. I denna period bedömer vi delar av målen: o Jag känner till myter och berättelser om människan och naturen. o Jag kan sortera några föremål efter egenskaper. o Jag kan ge exempel på livcykler hos några djur och växter. o Jag förstår vad en näringskedja är och kan ge exempel på detta. Samhällsorienterande ämnen Förankring av kursplanens syften analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Att leva tillsammans - Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. - Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. - Att leva i närområdet - Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. - Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. - Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). - Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. - Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Att undersöka verkligheten - Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. - Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Temat under perioden är Kontinenternas Djur och alla elever kommer att få göra en egen faktabok. På SO-passen den här perioden kommer vi jobba utifrån temat och göra fördjupningar och undersökningar. Vi ska fortsätta arbeta med kartan, kontinenter och hav och koppla ihop det med kunskaper om djur och människor som lever i dessa kontinenter. Vi kommer prata om människornas olika förutsättningar att leva där de lever utifrån klimat och naturtyp, och olika anledningar varför man väljer att flytta till en annan plats. Vi läser och diskuterar om sagor, myter och andra kulturella drag från de olika kontinenterna. Allt för att öka förståelsen för vår jord och förutsättningarna att bo och leva här för djur och människor. I detta tema får eleverna granska sin omgivning både globalt och lokalt. På ett lustfyllt sätt jobbar vi mot många av läroplanens mål både i NO, SO, och Svenska. Bedömning I de samhällsorienterande ämnena bygger bedömningarna på elevernas delaktighet under lektionerna. Eleverna visar att de nått kunskaperna i diskussioner och dokumentationer. I denna period bedömer vi delar av målen: o Veta hur ett klassråd går till. o Känna till några berättelser ur bibeln samt några myter om gudar och hjältar. o Känna till vad jag har för rättigheter i skolan och i hemmet. o Diskutera vad som är rätt och fel i samhället och ge exempel på varför normer och regler behövs.
o Förklara varför människor flyttar från en plats till en annan och vad det kan innebära för en familj o Diskutera vad som är rätt och fel i samhället och ge exempel på varför normer och regler behövs. o Med hjälp av karta, jordglob, väderstreck samt rumsliga begrepp berätta om olika länder, hav och världsdelar t.ex. hur stora de är och vad de heter. o Söka information från olika källor och göra enkla sammanställningar av resultatet. o Förklara varför människor bor och arbetar där de är. o Kunna samtala om livsfrågor i min vardag, o Kunna använda mig utav tidslinjer samt begreppen dåtid, nutid och framtid. Engelska Förankring i kursplanens syfte förstå och tolka innehållet i talad engelska formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, Tydligt talad engelska och texter från olika medier. Enkla instruktioner och beskrivningar. Olika former av enkla samtal och dialoger. Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Enkla presentationer. Sånger, ramsor och dramatiseringar. I Engelskan använder vi oss av läromedlet Go Yoyo go, där barnen får lyssna till tydligt talad engelska. Vi spelar spel och tränar oss på fraser. Vi gör dramalekar för att kontextualisera kunskapen. Bild Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder : Fotografering och överföra bilder med hjälp av datorprogram
Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund Teckning, måleri, modellering och konstruktion Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten : På bildlektionerna kommer de arbeta med måleri. Att arbeta med bakgrunder och mönster. Att testa på olika tekniker och även olika steg i måleri. De kommer också att arbeta med modellering, att tillverka en staty med hjälp av gips, tidningspapper, tejp och ståltråd. De kommer även här arbeta digitalt genom att själva fotografera sina statyer. På temapassen kommer de att gestalta konstverk från olika världsdelar genom att själva tolka förbestämda bilder. Arbete kommer ske i 2D- med till största delen hjälp av papper och kritor. Bedömning: I ämnet bild bygger bedömningen på elevernas delaktighet och aktivitet under lektionerna. Musik Spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer Skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer : Sång och spel i olika former, unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik Musiksymboler, bilder och tecken Musik som knyter an till elevens vadagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition : Varje lektion startar och slutar med en afrikansk sång, där eleverna sjunger och trummar en speciell rytm tillsammans. Oftast spelar två och två tillsammans, på så sätt tränar de att hålla tempot, att
lyssna på varandra, att använda sång och spel i olika former och genrer. De som trummar spelar och sjunger en bit av låten själva och de andra i klassen svarar. Bedömning: I ämnet musik bygger bedömningen på elevernas delaktighet och aktivitet under lektionerna. Konkretisering av mål Genom kunskapsboken tydliggör vi för eleverna vad det är som de skall uppnå. Vi går igenom och visar vilka kunskapskrav som vi skall jobba med samt bedöma under den kommande perioden. Dokumentation Med hjälp av kunskapsboken, IUP, loggboken, skriftliga omdömen samt veckobrev så för vi en tydlig dokumentation. Efter perioden kommer vi att titta på de bedömningar som vi har gjort av barnen för att se om vi har nått ett önskvärt resultat. Utifrån detta kan vi sedan utvärdera vår verksamhet och överföra de erfarenheter vi gjort till nästa LPP. Efter utvärderingen delger vi varandra våra erfarenheter.