VINNOVA Analys VA 2011:09 Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering - aktörer, inriktning och nätverk Anna Sandström - VINNOVA
Titel: Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering - aktörer, inriktning och nätverk Författare: Anna Sandström - VINNOVA Serie: VINNOVA Analys VA 2011:09 ISBN 978-91-86517-48-9 ISSN 1651-355X Utgiven: Oktober 2011 Utgivare: VINNOVA - Verket för Innovationssystem Diarienummer: 2010-02894 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. Vår uppgift är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. För att göra detta har vi cirka 2 miljarder kronor att investera i nya och pågående projekt varje år. En viktig del av VINNOVAs verksamhet är att öka samarbetet mellan företag, högskolor och universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet. Vi gör det på flera sätt, bland annat genom långsiktiga investeringar i starka forsknings- och innovationsmiljöer, genom att investera i projekt som ska öka kommersialiseringen av forskningsresultat eller genom att skapa katalyserande mötesplatser. VINNOVA är ett statligt verk under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Sammanlagt arbetar drygt 200 personer på VINNOVAs kontor i Stockholm och Bryssel. Generaldirektör är Charlotte Brogren. VINNOVA bildades 1 januari 2001. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Verksamhetsutveckling. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via www.v i n n o va.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-598 191 90, fax 08-598 191 91 eller order.fritzes@nj.se.
Samarbete mellan Sverige och Kina avseende vetenskaplig sampublicering - aktörer, inriktning och nätverk av Anna Sandström - VINNOVA
Innehåll Sammanfattning och diskussion... 5 1 Sverige och Kina... 8 2 Organisationer... 11 3 Ämnesområden... 20 4 Svenska organisationers samarbetsmönster med Kina... 28 5 Appendix Metodik... 44
4
Sammanfattning och diskussion Kina uppvisar en dramatisk ökning av publikationsvolym och inom flera områden även när det gäller medelcitering Såväl toppen som basen i Kinas publiceringspyramid ökar snabbt men Kinas relativa position i världen varierar mellan olika områden. Inom materialvetenskap är Kina redan en stormakt som även i topptidskrifter har en större andel av publikationerna än något annat land med undantag av USA Inom biovetenskap och medicin spelar Kina fortfarande en mer blygsam roll och publiceringsandelen i topptidskrifter är ungefär i nivå med Sveriges. Tillväxten är även inom dessa områden mycket snabb. Antalet svenska sampublikationer med Kina är stort jämfört med ett flertal andra EU-länder EU-länderna har betydligt färre sampublikationer med Kina än Nordamerika Sampublikationerna uppvisar högre medelcitering för Sverige för flertalet ämnesområden och lärosäten än vad som uppnås utanför kinasamarbetet, vilket är i linje med den generella trenden att internationell sampublicering i genomsnitt citeras mer frekvent än rent nationella publikationer Till undantagen som uppvisar lägre medelcitering hör ämnesområdena geovetenskap, klinisk medicin och biomedicin samt lärosätena Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Fem lärosäten bidrar till 70 procent av sampubliceringen Ett fåtal institutioner inom lärosätena står för en stor andel av publikationerna för de svenska lärosäten som har särskilt omfattande sampublicering med Kina Vid sidan av det fåtal forskare från svenska organisationer med ett stort antal sampublikationer är enstaka sampublikationer per författare vanligt Sampublikationer som inkluderar Sverigeverksamma företag sker främst inom Life Science men både SMF och stora företag inom andra områden förekommer I Kina fortsätter investeringarna i forskning att öka och Kinas involvering i vetenskaplig publicering har gått från 3,4 till 12,0 procent åren 2000-2010. Produktionen innehåller både en stor och snabbt ökande volym som inte når höga citeringsnivåer eller återfinns i tidskrifter med hög genomslagsfaktor, s.k. impact factor, och en snabbt ökande volym vetenskapliga artiklar med höga citeringsnivåer som publiceras tidskrifter med hög genomslagsfaktor. Analysen visar således att både basen och toppen i Kinas publiceringspyramid ökar snabbt relativt omvärlden inom flera områden. Genomsnittligt ligger Kinas citeringsnivå på 0,8 relativt världsgenomsnittet vilket kan jämföras med 1,1 för Sverige. Enligt Vetenskapsrådet (Bilaga 4) har citeringen av kinesiska publikationer ökat markant sedan 80-talet och utvecklingen har varit som brantast sedan 2000. Analysen av vetenskaplig publicering inom materialvetenskap har även visat en imponerande ökning av antalet artiklar i tidskrifter med hög genomslagsfaktor. Även inom biovetenskap och 5
medicin syns en tydlig ökning av antalet artiklar i tidskrifter med hög genomslagsfaktor om än från en låg nivå. Utvecklingen har följts av ökande sampublicering mellan Kina och andra länder. I jämförelse med många andra EU-länder är Sveriges sampublicering med Kina omfattande, 3,7 procent av Sveriges totala publikationsvolym 2000-2010. Av de 24 länderna med störst publikationsvolym i världen har Australien, Kanada, Japan, Taiwan och USA störst andel av sin totala publikationsvolym sampublicerad med Kina och är i det avseendet de länder som ligger före Sverige. USA, Japan, Storbritannien, Kanada och Tyskland har flest antal sampublikationer i absoluta tal. Antalet sampublikationer mellan Sverige och Kina har mer än fyrdubblats mellan 2000 och 2010. KTH står för det största antalet sampublikationer i absoluta tal, i genomsnitt 97 sampublikationer per år, men även som andel av lärosätets totala publikationsvolym. Som andel av lärosätenas totala publikationsvolym följer sedan Chalmers och Lunds universitet. Dessa har i genomsnitt 16 sampublikationer respektive 39 sampublikationer med Kina per år. Karolinska Institutet, som i genomsnitt har 41 sampublikationer med kinesiska organisationer per år har den lägsta andelen av de tio svenska organisationerna med störst sampublikationsvolym. Lärosätena med störst sampubliceringsvolym (KTH, Lunds universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms universitet) uppvisar en tydlig ökning av antalet sampublikationer under åren 2000-2010. Dessa fem lärosäten står för knappt 70 procent av totala antalet sampublikationer mellan Kina och Sverige och KTH står ensamt för nästan 27 procent. I Vetenskapsrådets studie redovisas en del kinesiska organisationer med hög medelcitering. Dessa finns representerade bland de kinesiska organisationer som är vanligt förekommande i sampublikationer med Sverige, även om en del av de högciterade organisationer, som t.ex. Tsinghua University, inte hamnar bland organisationerna med stor sampubliceringsvolym med Sverige. För Sverige uppvisar internationella sampublikationer generellt sett högre medelcitering än nationellt producerade artiklar. Det gäller också svensk-kinesiska sampublikationer som uppvisar en högre svensk medelcitering inom flertalet vetenskapsområden och för flertalet lärosäten (Bilaga 4) än motsvarande publikationer utanför det svensk-kinesiska samarbetet. Till undantagen hör ämnesområdena geovetenskap, klinisk medicin och biomedicin samt lärosätena Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet. För dessa ämnesområden och lärosäten uppvisar den genomsnittliga citeringen vid sampublicering med kinesiska organisationer lägre värden än för den totala mängden publikationer inom området eller för lärosätet. Sampubliceringen följer enligt Vetenskapsrådets analys i stort sett Kinas ämnesprofil med två undantag. Relativt Kinas publiceringsmönster är den svensk-kinesiska sampubliceringsvolymen liten inom matematik och stor inom klinisk medicin. Kinesiskt samförfattarskap i vetenskaplig publicering ökar starkt inom många områden. Det är framförallt områden med relativt stor svensk-kinesisk sampublicering i början av den studerade perioden som också har uppvisat en stark ökning av sampubliceringsvolymerna, t.ex. optik, fysikalisk kemi och materialvetenskap. Undantag från detta är 6
t.ex. neurovetenskap och den kondenserade materiens fysik som inte uppvisar en tydligt ökande trend. Inget område med fler än tio artiklar per år i genomsnitt, totalt 15 områden, uppvisar en minskande trend. För övriga områden är volymerna för små för att tala om trender. Analysen av topptidskrifter inom materialvetenskap visar att Kina är näst störst i världen efter USA inom det området, med författare från Kina involverade i 13 procent av publikationerna jämfört med USA:s 32 procent. Sveriges andel är 1,7 procent och har legat på ungefär samma nivå under hela perioden 2000-2010. Kina uppvisar den mest dramatiska ökningen av sin andel av artiklarna. Flera asiatiska länder uppvisar en liknande trend, det gäller t.ex. Sydkorea och Taiwan, medan Japan, Storbritannien och Frankrike backar i relativa tal. För t.ex. USA och Tyskland har andelarna legat på en relativt konstant nivå. Sveriges sampublicering med andra länder är näst störst med Kina efter USA och andelen motsvarar en tionde plats bland de länder som sampublicerar med Kina i materialvetenskapliga tidskrifter. En del av sampublikationerna är sådana som innehåller ett stort antal organisationer och författare. De tidskrifter som i genomsnitt innehåller fler än fem organisationer utgör 28 procent av antalet sampublikationer och för 51 procent av sampublikationerna i dessa tidskrifter ingår fler än 3 organisationer. Av Sveriges totala sampublicering med kinesiska organisationer, är 58 procent sampublikationer mellan endast svenska och kinesiska organisationer, dvs. utan organisationer från andra länder. I analysen framgår även att det förekommer att kopplingen till Sverige beror på att en av forskarna är verksam vid såväl ett svenskt lärosäte som ett kinesiskt. Analysen av lärosätenas samarbetsmönster visar att för KTH står ett fåtal forskare för en stor andel av sampublikationerna, tre forskare bidrar till 40 procent av sampubliceringen totalt. För KTH, Lunds universitet, Uppsala universitet och Stockholms universitet står tre tidskrifter inom fysik för 13, 30, 30 respektive 36 procent av totala antalet sampublikationer för respektive lärosäte. I dessa tidskrifter publiceras t.ex. högenergifysik och astrofysik och i genomsnitt förekommer över 50 organisationer på artiklarna. Lite talar för att specifika svensk-kinesiska relationer skulle spela en stor roll i dessa fall. Det förekommer att företag publicerar vetenskapliga artiklar baserade på sin forskningsoch utvecklingsverksamhet (FoU) om detta inte krockar med behoven att behålla känslig information kring företagets produktutveckling internt. Det sker t.ex. när företag samarbetar med akademi i sin FoU eftersom forskare inom akademi är beroende av att kunna publicera sina resultat. Avtal om under vilka förutsättningar och efter vilken process publicering kan ske brukar därför ingås innan samarbete inleds. Inom t.ex. läkemedel, bioteknik och medicinteknik är vetenskaplig publicering vanligt förekommande för forskningsintensiva företag då det ger en legitimitet för kvaliteten på företagets verksamhet och vetenskapliga artiklar även används i marknadsföring av företagens produkter och i godkännandeprocesser. Många av de artiklar som inkluderar forskare vid företag publiceras inom life science och AstraZeneca står för en stor del av dessa artiklar. Samtidigt förekommer såväl SMF och stora företag inom andra områden i publikationsstatistiken. 7
1 Sverige och Kina Denna analys av vetenskaplig publicering avser att komplettera den analys som genomförts av Vetenskapsrådet (Bilaga 4 1 ). Frågeställningar som adresseras inkluderar hur omfattande sampublicering Sverige har med Kina relativt andra länder och om sampubliceringsmönstret följer den kinesiska vetenskapliga utvecklingen. Andra frågeställningar rör vilken betydelse sampubliceringen med Kina verkar ha för den svenska vetenskapliga publiceringen inom olika områden samt i viss utsträckning vilka lärosäten, forskare och institutioner som bidrar till sampublikationerna. I Vetenskapsrådets bilaga studeras förutom publikationsvolymer även fältnormaliserad 2 medelcitering. Att det finns ett stort och ökande intresse för forskningssamarbete med Kina beror på den vetenskapliga utveckling som Kina uppvisar och Kinas fortsatta stora investeringar i forskning som förväntas leda till en fortsatt positiv utveckling. Dessutom återvänder många kineser som forskat vid utländska lärosäten till Kina som har etablerade internationella nätverk. Kinas involvering i vetenskapliga publicering har gått från 3,4 procent av världens totala publikationsvolym år 2000 till 12,0 procent 2010 och omfattade 127860 vetenskapliga artiklar år 2010 3. Den svenska totala publikationsvolymen år 2010 var 18189, vilket motsvarar involvering i 1,7 procent av totala publikationsvolymen i världen. Andelen internationell sampublicering har varit relativt konstant för Kina 2000-2010, i genomsnitt 25 procent av totala publikationsvolymen. Under perioden har däremot den svenska andelen internationell sampublicering ökat från 45 till 59 procent av Sveriges totala antal vetenskapliga publikationer. Antalet sampublikationer med olika länder för Sverige respektive Kina år 2010 visas i Diagram 1 nedan. Sampubliceringsvolymen med USA var störst för båda länderna och omfattade år 2010 16,3 och 10,6 procent av totala publikationsvolymerna för Sverige respektive Kina. Nordamerikas sampublikationer med Kina motsvarar 12,7 procent av Kinas totala publikationsvolym 2010 medan EU-länderna motsvarar 7,7 procent. 1 Bilagan finns på http://www.vinnova.se/sv/om-vinnova/regeringsuppdrag/avrapporterade- 2011/Omraden-for-forstarkt-samarbete-med-Kina/ 2 Fältnormering jämför publikationer inom samma forskningsfält 3 Uttag från Thomson Reuters Web of Science maj 2011 8
Diagram 1. Antal sampublikationer mellan forskare med svenska respektive kinesiska adresser och forskare med adresser i de länder som dessa hade störst sampublicering med år 2010 (exklusive USA som hade 2978 och 13532 samarbetsartiklar med Sverige respektive Kina) GREAT BRITAIN GERMANY FRANCE ITALY DENMARK SPAIN NETHERLANDS NORWAY FINLAND CANADA PEOPLES R CHINA SWITZERLAND AUSTRALIA BELGIUM JAPAN AUSTRIA RUSSIA SVERIGE 0 1000 2000 3000 JAPAN GREAT BRITAIN CANADA GERMANY AUSTRALIA SINGAPORE FRANCE SOUTH KOREA TAIWAN SWEDEN NETHERLANDS ITALY SWITZERLAND SPAIN RUSSIA INDIA BELGIUM KINA Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters maj 2011 0 1000 2000 3000 4000 Jämfört med andra EU-länder är Sveriges sampublicering med Kina omfattande, 3,7 procent av totala antalet vetenskapliga publikationer för Sverige involverar kinesiska författare. Endast Storbritannien, Tyskland och Frankrike har större sampubliceringsvolym. För Sverige är sampubliceringen med flera EU-länder större än den är med Kina, det gäller Tyskland, Storbritannien och Frankrike men även Danmark, Italien, Spanien, Nederländerna, Norge och Finland. Kina har däremot mer omfattande sampublicering med länder i sitt närområde som t.ex. Japan, Australien, Singapore, Sydkorea och Taiwan än med många EU-länder. De EU-länder som Kina har störst antal sampublikationer med är Storbritannien, Tyskland, Frankrike Sverige och Nederländerna. Kina och Indien var involverade i 10,7 respektive 3,6 procent av det totala antalet vetenskapliga publikationer 2008-2010 4. I Diagram 2 anges andelen sampublikationer med dessa två länder för länderna med de största publikationsvolymerna i världen 2008-2010. 4 Uttag från Thomson Reuters Web of Science 3 maj 2011 9
Diagram 2. Andelen sampublikationer med Kina och Indien i relation till total publikationsvolym för respektive land samt ländernas andel av total vetenskaplig publicering i procent. Länderna är de med störst publikationsvolym i världen 2008-2010. Andel samarbete med Indien Andel samarbete med Kina Procent 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 USA PEOPLES R CHINA GERMANY JAPAN GREAT BRITAIN FRANCE CANADA ITALY INDIA SPAIN SOUTH KOREA AUSTRALIA NETHERLANDS RUSSIA BRAZIL TAIWAN TURKEY SWITZERLAND SWEDEN POLAND BELGIUM IRAN ISRAEL DENMARK Andel av total vetenskaplig publicering 29,2 10,7 6,9 6,7 8,1 5,0 4,7 4,3 3,6 3,5 3,4 3,3 2,5 2,4 2,2 2,2 1,8 1,8 1,7 1,5 1,4 1,3 1,1 1,0 Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters maj 2011 Resultatet visar att Sverige har en stor vetenskaplig sampublicering med Kina relativt samtliga av de elva europeiska länderna med störst publikationsvolym. Motsvarande resultat gäller inte för sampublicering med Indien där flera europeiska länder har ungefär samma andel sampublicering, t.ex. Tyskland, Storbritannien Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Polen och Belgien. Slående är t.ex. Australiens och Kanadas stora andelar sampublikationer med Kina samt Sydkoreas sampublicering med Indien. 10
2 Organisationer Vetenskapliga artiklar som inkluderar kinesiska och svenska organisationer analyserades för att få en bättre uppfattning om samarbetsmönstret (se metodavsnittet i appendix). Antalet samförfattade artiklar har mer än fyrdubblats mellan under perioden och är år 2010 ca 700. Av Sveriges totala sampublicering med kinesiska organisationer, 3963 artiklar 2000-2010, är 58 procent resultatet av samarbete mellan endast svenska och kinesiska organisationer, dvs. utan organisationer från andra länder. Efter att ha korrigerat stavningsvariationer i organisationsnamnen och delat upp Chinese Academy of Sciences i ett antal separata enheter identifierades de vanligast förekommande organisationerna i sampubliceringen. KTH:s sampublicering med Kina se är i särklass störst i Sverige Diagram 3) även när man använder fraktionaliserade data avseende organisation (se metodavsnittet i appendix). Relativt KTHs totala publikationsvolym som redovisas i Tabell 1 är antalet sampublikationer med Kina, 97 i genomsnitt per år, anmärkningsvärt stort om man jämför med andra svenska lärosäten. De tio svenska organisationerna med störst publikationsvolym totalt sett är representerade bland de elva med störst sampubliceringsvolym med kinesiska organisationer. Efter KTH följer Chalmers och Lunds universitet när det gäller andel av lärosätets totala publikationsvolym som sampubliceras med kinesiska organisationer medan andelen för Karolinska Institutet är lägst av de tio svenska organisationerna med störst publikationsvolym. Dessa tre lärosäten har i genomsnitt 16, 39 respektive 41 sampublikationer med Kina per år. KTH uppvisar även en brant ökning av antalet sampublicerade artiklar under tidsperioden 2000-2010. För de tio organisationerna med störst volym vetenskapliga sampublikationer med Kina har trenden under perioden varit tydligt ökande. 11
Diagram 3. Antal sampublikationer mellan svenska och kinesiska organisationer för de svenska organisationerna med störst sampublicering 2000-2010 (fraktionaliserade data) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 KTH Lund Univ Karolinska Inst Uppsala Univ Stockholm Univ Gothenburg Univ Karolinska Univ Hosp Chalmers Linkoping Univ Umea Univ SLU Lulea Univ Technol Lund Univ Hosp Swedish Museum Nat Hist Sahlgrenska Acad 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters januari 2011 12
Tabell 1. De största organisationerna i termer av publikationsvolym i Sverige. Fältnormerad medelcitering redovisas också. Baserat på whole counts 2005-2009 Sverige totalt Publ per år Medelcitering Karolinska Inst 3202 1,41 Lund Univ 2677 1,41 Uppsala Univ 2467 1,23 Gothenburg Univ 1681 1,24 Karolinska Univ Hosp 1579 1,40 KTH 1502 1,21 Stockholm Univ 1491 1,52 Umeå Univ 1072 1,26 Chalmers 980 1,14 SLU 966 1,31 Källa: Vetenskapsrådet, bearbetning av data från Thomson Reuters Av de kinesiska organisationerna med flest samförfattade artiklar med forskare från svenska organisationer har Zhejiang University det i särklass största antalet sampublikationer. Efter Zhejiang University följer CAS Beijing 5, Dalians tekniska universitet och Peking universitetet. För dessa är trenden av sampublicering med svenska organisationer ökande liksom för ett flertal av de övriga lärosäten som är vanligast förekommande i vetenskapliga sampublikationer med Sverige (Diagram 4). Samtliga av de kinesiska lärosätena med störst publikationsvolym (Tabell2) finns representerade i sampubliceringen med svenska organisationer (Diagram 4) även om flera har få sampublikationer per år. 5 består av flera institut inom olika ämnesområden 13
Diagram 4. Antal sampublikationer mellan svenska och kinesiska organisationer för de kinesiska organisationerna med störst sampublicering 2000-2010 (fraktionaliserade data) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Zhejiang Univ CAS Beijing Dalian Univ Technol Peking Univ Fudan Univ Jilin Univ CAS Shanghai Shandong Univ Hong Kong Univ Shanghai Jiaotong Univ CAS Inst Phys Beijing Beijing Normal Univ Univ Sci & Technol Hefei Shandong Normal Univ Tsinghua Univ Univ Sci & Technol Beijing Sun Yat Sen Univ Chinese Hong Kong Univ Shanghai Univ Zhongshan Univ Chinese Acad Sci Xiamen Univ Zhengzhou Univ Suzhou Univ CAS Nanjing China Med Univ China Meteorol Adm E China Univ Sci & Technol Hong Kong Univ Sci & Technol Nanjing Univ 0 5 10 15 20 25 30 Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters januari 2011 14
Tabell 2. De största organisationerna i termer av publikationsvolym i Kina. Fältnormerad medelcitering redovisas också. Baserat på whole counts 2005-2009 Kina totalt Publ per år Medelcitering Chinese Acad Sci 16239 1,01 Zhejiang Univ 4088 0,87 Tsinghua Univ 3699 0,93 Peking Univ 3252 1,04 Shanghai Jiaotong Univ 3167 0,90 Fudan Univ 2330 1,01 Nanjing Univ 2247 0,93 Univ Hong Kong 2230 1,28 Univ Sci & Technol China 2220 1,17 Chinese Univ Hong Kong 1961 1,11 Källa: Vetenskapsrådet, bearbetning av data från Thomson Reuters I Tabell 1-3 redovisas Vetenskapsrådets resultat när det gäller medelcitering för de artiklar kinesiska och svenska organisationer publicerar med respektive utan samarbete mellan Sverige och Kina (Bilaga 4). Vetenskapsrådet har tidigare visat att en låg andel av de helsvenska publikationerna, dvs. där alla författare har svensk adress, är högt citerade och att internationella sampublikationer ofta citeras högre än nationellt producerade 6 7. Sverige finns sedan länge på sjätte plats i världen när man använder måttet medelcitering av vetenskapliga publikationer. Sammanställningen visar att flera av de kinesiska organisationerna har en högre medelcitering för artiklar samförfattade med forskare från svenska organisationer än för sina artiklar totalt sett. Detsamma gäller för t.ex. KTH, Stockholms och Göteborgs universitet, Karolinska universitetssjukhuset och Chalmers. 6. Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004, (www.vr.se) Vetenskapsrådet (2006) 7 Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer, (www.vr.se) Vetenskapsrådet (2010) 15
Tabell 3. De organisationerna som bidragit mest till sampublicering i respektive land. Fältnormerad medelcitering redovisas också. Baserat på whole counts 2005-2009 SAMPUBLIKATIONER Kina Publ per år Medelcitering Sverige Publ per år Medelcitering Chinese Acad Sci 72 1,21 KTH 133 1,60 Zhejiang Univ 53 1,69 Karolinska Inst 65 1,02 Dalian Univ Technol 28 2,17 Lund Univ 52 1,14 Fudan Univ 21 1,26 Uppsala Univ 45 1,23 Peking Univ 19 0,97 Stockholm Univ 38 1,76 Shandong Univ 17 0,97 Karolinska Univ Hospital 33 0,83 Jilin Univ 16 1,10 Gothenburg Univ 29 1,07 Shanghai Jiaotong Univ 15 1,21 Chalmers 22 1,11 Univ Hong Kong 13 1,03 Linköping Univ 18 0,84 Källa: Vetenskapsrådet, bearbetning av data från Thomson Reuters Sampubliceringsnätverket nedan (Figur 1) visar att många av de artiklar som inkluderar svenska och kinesiska organisationer inkluderar flera svenska lärosäten. Det gäller särskilt KTH, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Lunds universitet. Många av dessa artiklar publiceras inom fysik. Tidskrifter med fler än tio artiklar i detta dataset som har många författare och organisationer i adressfältet inom fysik är Physical Review Letters, Physics Letters B, Physical Review C och D, Astronomy & Astrophysics och Astrophysical Journal samt Nuclear instruments & Methods in Physics Research Section A-Accelerators Spectrometers Detectors and Associated Equipment. Dessa har i genomsnitt flera tiotals organisationer per artikel. Även de samförfattade artiklarna i tidskrifter som Lancet, Science, Nature, British Journal of Cancer och Cancer Causes & Control har fler än tio artiklar i datasetet och i genomsnitt fler än tio organisationer i adressfältet. Nedan listas de tidskrifter som har fler än tio artiklar i datasetet över sampublicering mellan Sverige och Kina och som i genomsnitt fler än tio organisationer i adressfältet. Det är svårt att värdera betydelsen av specifikt det svensk-kinesiska samarbetet för artiklar med många författare, organisationer och länder inblandade. 16
Tabell 4. Tidskrifter med fler än tio artiklar i datasetet över sampublicering mellan Sverige och Kina som i genomsnitt har fler än tio organisationer i adressfältet Tidskrift Antal artiklar Genomsnittligt antal organisationer per artikel PHYSICAL REVIEW LETTERS 182 57,6 PHYSICS LETTERS B 73 53,1 PHYSICAL REVIEW C 55 23,1 PHYSICAL REVIEW D 54 65,6 ASTRONOMY & ASTROPHYSICS 28 15,8 NATURE 20 25,1 SCIENCE 19 11,2 LANCET 14 24,1 ASTROPHYSICAL JOURNAL 14 21,9 NUCLEAR INSTRUMENTS & METHODS IN PHYSICS RESEARCH SECTION A- ACCELERATORS SPECTROMETERS DETECTORS AND ASSOCIATED EQUIPMENT 13 30,4 BRITISH JOURNAL OF CANCER 13 16,0 CANCER CAUSES & CONTROL 11 13,6 Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters januari 2011 17
Figur 1. Sampubliceringsnätverk mellan svenska och kinesiska organisationer med fler än tio artiklar (fraktionaliserat) i datasetet med sampublicerade artiklar Sverige-Kina 2000-2010. Arean på cirklarna är proportionell mot antal artiklar i datasetet (fraktionaliserat) och linjetjockleken mot sampubliceringsfrekvensen. Källa: VINNOVA, bearbetning av data från Thomson Reuters januari 2011 18
Nätverksbilden i Figur 1 visar t.ex. KTHs starka koppling till Zhejiang University, Lunds universitets omfattande sampublicering med CAS Bejing och Uppsala universitets många sampublikationer med University of Science and Technology i Hefei. Uppsala universitets sampublikationer med University of Science and Technology i Hefei utgörs till stor del av artiklar med många författare och organisationer och i dessa ingår ofta även Stockholms universitet och KTH och i viss utsträckning Lunds universitet. I kapitel 4 analyseras sampubliceringen mellan svenska och kinesiska organisationer mer i detalj. 19
3 Ämnesområden Vetenskapsrådet har analyserat ämnesprofilen för Kina och Sverige med en 12-ämnesgruppering. Grupperingen baseras på en klassning gjord av SPRU 8 1995. Ämnen som tillkommit sedan 1995 har klassats av Vetenskapsrådet. I Tabell 5 redovisas inom vilka ämnesområden som Sverige och Kina har det största antalet sampublikationer och vilka genomsnittliga citeringsnivåer dessa artiklar har. Diagram 5 visar utvecklingen för den svensk-kinesiska sampubliceringen enligt Thomson Reuters tidskriftskategorier i termer av antalet årliga sampublikationer 2000-2010. Sammantaget ger dessa resultat, i kombination med resultaten från Vetenskapsrådets studie (Bilaga 4), VINNOVAs analys inom life science 9, analysen i denna bilaga om materialvetenskap och studier från t.ex. Fraunhofer 10, en samstämmig bild av Kinas vetenskapliga produktion. Produktionen innehåller en stor och snabbt ökande volym som inte når höga citeringsnivåer eller tidskrifter med hög genomslagsfaktor, s.k. impact factor, men dessutom i allt högre utsträckning, vetenskapliga artiklar med höga citeringsnivåer som publiceras tidskrifter med hög genomslagsfaktor. Sampubliceringen med svenska organisationer representerar enligt analysen av medelcitering högkvalitativ forskning inom de flesta ämnesområden. Till undantagen hör det biomedicinska området och hum-sam samt klinisk medicin och geovetenskap där medelciteringen ligger under respektive nära världsgenomsnittet. 8 Science and Technology Policy Research, University of Sussex 9 Internationellt jämförande studie av innovationssystem inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik VINNOVA Analys VA 2009:18 (2009) 10 Fraunhofer ISI Discussion Papers Innovation Systems and Policy Analysis, No. 25 (2010) 20
Tabell 5. Kinas, Sveriges och gemensamma publikationer uppdelat på område. (Gemensamma publikationer ingår inte i de nationella siffrorna). Baserat på whole-counts 2005-2009. Antal publikationer per år Medelcitering Område Kina Samarbete* Sverige Kina Samarbete* Sverige Agronomi 7222 24 1596 1,10 1,51 1,47 Biologi 2758 16 1262 0,75 1,61 1,44 Kemi 20959 132 2410 0,91 1,76 1,23 Fysik 3573 21 738 0,86 1,27 1,17 Geovetenskap 26955 86 1762 0,73 1,04 1,27 Matematik 6171 4 476 1,15 1,28 1,21 Biomedicin 12972 74 4155 0,65 0,89 1,13 Klinisk med. 10500 90 6764 0,85 1,02 1,40 Ingenjörsvetenskap 13762 43 1347 1,12 1,51 1,21 IKT 9329 40 993 1,03 1,65 1,13 Materialvetenskap 12604 48 890 0,98 1,57 1,15 Hum-Sam 1988 8 1438 0,89 0,97 1.03 Total 97507 437 18479 0,92 1,33 1,28 * Sampublicering Kina-Sverige. Inkluderar sampublicering med upp till 3 andra länder förutom Kina och Sverige, dvs. författarna representerar minst 2 och maximalt 5 länder. Källa: Vetenskapsrådet, bearbetning av data från Thomson Reuters Vetenskapsrådet har i sin indelning i ämnesområden använt SPRUs kategorisering (Tabell 5) medan VINNOVA utgått från Thomson Reuters tidsskriftindelning (Diagram 6). Thomson Reuters har dessutom under 2011 lanserat en ny indelning i ämnesområden som använts i Diagram 5. Den vetenskapliga sampubliceringen ökar inom ett flertal ämnesområden inom fysik, som t.ex. optik, materialvetenskap, elektronik och fysikalisk kemi. Även ämnesområden som biokemi och molekylärbiologi, onkologi och immunologi hör till de med stark tillväxt även om Vetenskapsrådets studie indikerar att dessa sampublikationer har lägre medelcitering givet resultatet för biomedicin och klinisk medicin. 21