Kalkning och försurning Var, när, hur och varför?
Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2
Vad orsakar försurning Förbränning av fossila bränslen och skogsbruksuttag Utsläpp av svaveldioxid Bortförsel av baskatjoner från marken 2015-10-14 Kalkning och försurning 3
Försurning uttag av trädbiomassa Skogen försurar genom näringsupptag av positiva baskatjoner (Ca, Mg, Na, K) i utbyte mot vätejoner (H+). I södra Sverige beräknas skogsbruksuttaget stå för 40-60 % av den nuvarande försurningen. När träden avverkas och förs bort permanentas denna effekt. Markens förråd av baskatjoner minskar och vätejonerna ökar. ph-värdet sjunker i avrinnande vatten från marken. 2015-10-14 Kalkning och försurning 4
Försurning fossila bränslen Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) försurar genom nedfall av vätejoner (H + ) och sulfat (SO4-2 ). Vätejonerna ersätter baskatjonerna i marken genom jonbyte. Baskatjonerna avrinner till ytvattnet. 90 % av det sura nedfallet över Sverige kommer från utlandet. De största bidragen kommer från Polen, Tyskland och den internationella sjöfarten. Markens förråd av baskatjoner minskar och vätejonerna ökar. ph-värdet sjunker i avrinnande vatten från marken. 2015-10-14 Kalkning och försurning 5
1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 SO2 (miljoner ton) Svavelutsläppen har minskat Utsläppen av svaveldioxid (SO2) i Europa var som störst 1975-1980. 60 50 Utsläpp av svaveldioxid i Europa Internationella överenskommelser som minskat svavelutsläppen 40 30 20 10 Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar 1979 Första svavelprotokollet 1985 Göteborgsprotokollet 1999 EU:s utsläppstakdirektiv 2001 EU:s svaveldirektiv 2015 0 2015-10-14 Kalkning och försurning 6
SO4-S ex (kg/ha,år) Svavelnedfallet har minskat kraftigt Sedan mitten av 1980-talet har svavelnedfallet över Sverige minskat kraftigt. Sulfatdepostion 1880-2010 35 Hässleholm Örebro Piteå Sveg 30 25 20 15 10 5 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Beräknade data från CCE (sulfat exkl havssaltsbidrag) 2015-10-14 Kalkning och försurning 7
Svavelnedfallet har minskat kraftigt Framför allt i sydvästra Sverige Data från Pihl Karlsson et al. 2015. IVL rapport C127. 2015-10-14 Kalkning och försurning 8
ph i nederbörden har ökat 2015-10-14 Kalkning och försurning 9
Långsam återhämtning i ytvatten Återhämtningen startade ca 1990 då ca 16 000 sjöar var försurade. Nu beräknas drygt 9 000 sjöar vara försurade (>0,4 ph-enheter). Det innebär att 10 % av Sveriges sjöar fortfarande är försurade. 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 ph i Bråtängsbäcken 4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Täfteträsket 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Lill-Fämtan 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Örsjön 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2015-10-14 Kalkning och försurning 10
Kalkningen har anpassats Den årliga kalkanvändningen har nästan halverats under de senaste 15 åren. 250 000 Kalkspridning (ton) 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2015-10-14 Kalkning och försurning 11
Antal sjöar Kalkningen har anpassats Kalkning har upphört i mer än var 4:e sjö sedan början av 2000-talet. 1200 Antal sjöar med regelbunden kalkspridning 1000 800 600 400 2002-2005 2005-2008 2008-2011 200 0 AB D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Län År 2002-2005: 6 300 sjöar. År 2008-2011: 4 700 sjöar. 2015-10-14 Kalkning och försurning 12
ph Den framtida utvecklingen Markens återhämtningen kan förväntas avstanna från 2020. 5.2 5.1 Markens ph 5.0 4.9 4.8 4.7 4.6 4.5 Norra 4.4 Mellan 4.3 Södra 4.2 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Modellering av markens surhetstillstånd med SAFE-modellen (Alveteg, Sverdrup m.fl. 2005) 2015-10-14 Kalkning och försurning 13
Den framtida utvecklingen Ytvattnets kemiska återhämtning kan förväntas avstanna från 2020. Andel av 1732 sjöar 100% 80% 60% 40% Oförsurade Försurade 20% 0% 1990 2000 2010 2020 2030 2100 Kemisk återhämtning i 1732 okalkade sjöar som var försurade 1990 (MAGIC-modellerade data från målsjöundersökningen, figur från IVL) 2015-10-14 Kalkning och försurning 14
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hektar Den framtida utvecklingen Tillväxt och avverkning i svensk skogsmark Den avstannande återhämtningen beror på liten potentialen för ytterligare minskad deposition. ökad skogstillväxt och ökad avverkning. ökat uttag av GROT i skogsbruket. 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 GROT-uttag och askåterföring 2000-2014 Anmält grotuttag Faktiskt grotuttag Uttag i gallring Anmäld stubbskörd Askåterföring År 2015-10-14 Kalkning och försurning 15
Det framtida kalkbehovet Den årliga kalkanvändningen kan förväntas plana ut fram till 2020. 250 000 Kalkspridning (ton) 200 000 150 000 100 000 Planar ut på 100 000 ton? 50 000 0 2015-10-14 Kalkning och försurning 16
Vilka är motiven för kalkning? Syftet med kalkning är att skydda de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Det vanligaste motivet för kalkning är skydd av öring- eller mörtbestånd. 560 vatten kalkas för förekomst av flodkräfta. 120 vattendrag kalkas för förekomst av lax. 250 vattendrag kalkas för flodpärlmussla. Ungefär 40 % av landets kända bestånd av flodpärlmussla finns i kalkade vattendrag. 2015-10-14 Kalkning och försurning 17
Målområden och åtgärdsområden Målområde vattendrag All kalkning sker inom ett avgränsat avrinningsområde = åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområdet ska innehålla minst ett definierat målområde. Samtliga målområden ska ha utpekade motiv för kalkning samt kemiska mål (ph-mål). Målområde sjö 2015-10-14 Kalkning och försurning 18
Alla målområden har kemiska mål Vid förekomst av: flodpärlmussla ph 6,2 lax, mört och flodkräfta ph 6,0 Där dessa arter saknas: höga halter av Al (Ali >30 mg/l) ph 6,0 låga halter av Al (Ali <30 mg/l) ph 5,6 2015-10-14 Kalkning och försurning 19
Kalkningsmetoder I sjöar sker spridningen från båt eller helikopter. Ca 4 500 sjöar kalkas. 2015-10-14 Kalkning och försurning 20
Kalkningsmetoder På våtmarker (kärr, mader) sprids kalken från helikopter. För närvarande kalkas ca 7 000 st med en medelareal på 1,5 ha. 2015-10-14 Kalkning och försurning 21
Kalkningsmetoder I vattendrag sker spridning med kalkdoserare. Det finns ungefär 200 doserare i drift. 2015-10-14 Kalkning och försurning 22
Flera olika kalkmedel används Kalkmedel (kornstorlekar) Kalkmjöl (0 0,5 mm) Vattenblandat kalkmjöl (0 0,5 mm) Metod Sjö (hkp), doserare Sjö (båt), doserare Granulerad kritkalk (granulerat på mjöl 0 0,2 mm) Granulerad kritkalk (0 0,2 mm) Grovt kalkmjöl (0 2 mm) Vattenverksgranuler (0,5-2 mm) Blandprodukter av ovan Våtmark Våtmark Våtmark Våtmark (sjö) 2015-10-14 Kalkning och försurning 23
Var sprids kalken? Kalkanvändningen per län 2014 ph (H 2 O) i B-horisonten (figur från SLU, data från riksskogstaxeringen) 2015-10-14 Kalkning och försurning 24
Kemisk effektuppföljning De vattenkemiska målen följs upp med vattenprovtagning. Årligen insamlas 20 000 vattenprov. 2015-10-14 Kalkning och försurning 25
I vilken grad uppfylls ph-målen? I kalkade målsjöar är måluppfyllelsen 90-95 %. I kalkade målvattendrag är måluppfyllelsen 75-85 %. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Uppfyllda ph-mål i sjöar (antal) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Uppfyllda ph-mål i vattendrag (längd) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-10-14 Kalkning och försurning 26
Biologisk effektuppföljning De biologiska effekterna följs upp med: elprovfiske nätprovfiske bottenfauna kiselalger flodkräfta flodpärlmussla ~900 lokaler/år ~70 sjöar/år ~450 lokaler/år ~70 lokaler/år ~30 vatten/år ~20 lokaler/år 2015-10-14 Kalkning och försurning 27
Växtplankton Djurplankton Bentiska kiselalger Bottendjur vattendrag Bottendjur sjöstränder Växter Kalkningen ger positiva effekter på biota Försurningskänslig fauna och flora återkoloniserar. Det kan dock dröja innan faunan har normaliserats. Andel arter (%) i förhållande till neutrala vatten 140 120 100 80 60 40 20 0 Bottenfaunans utveckling efter kalkning vid 237 lokaler i V Götalands län (Länsstyrelsen V Götaland, rapport 2014:42). Sura Neutrala Kalkade Resultat från IKEU 2015-10-14 Kalkning och försurning 28
Vem gör vad? Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna Fördelning av anslag 1:12 Lämnar statsbidrag Huvudmännen (kommuner) Upphandling av spridning Kalkningsföretagen Nationellt ansvar för uppföljning av mål, resultat och anslagets användning Regionalt ansvar för bidragshanteringen, vilka vatten som kalkas, effektuppföljningen Ansvarar för planering, upphandling och genomförande av kalkningar Utför kalkspridning 2015-10-14 Kalkning och försurning 29
Tre viktiga styrdokument Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, reglerar hanteringen av statsbidraget. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter reglerar planering, målsättningar och uppföljning samt ansvarsfördelningen. Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag (2010:2) är en vägledning för länsstyrelser och kommuner och ett komplement till föreskrifterna. 2015-10-14 Kalkning och försurning 30
Fördelning och förbrukning av anslagsmedel 2014 förbrukade länsstyrelserna 171 mnkr med stöd av kalkningsförordningen. Den nationella uppföljningen och utvecklingen förbrukade 17 mnkr. 160 Medelsfördelning (mnkr) 2006 2007 140 120 2008 2009 2010 100 2011 80 60 2012 2013 2014 40 20 0 Kalkspridning Biologisk återställning Effektuppföljning Adm, kontroll Doserare, ny- och ombyggnad Nat. uppföljning och utveckling inkl IKEU 2015-10-14 Kalkning och försurning 31
Tack för uppmärksamheten