ein Beslut Håbo kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Håbo kommun
1 Tillsyn i Håbo kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Håbo kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen vuxenutbildning. Måluppfyllelse och resultat Resultatmåtten bör tolkas med försiktighet eftersom utbildningen sker med löpande antagning och den officiella statistiken anger uppgifter på årsbasis. I nationell statistik anges för flera skolformer andelen avbrott och i detta mått ingår byte av kurs, studieväg eller studieort. Enligt Skolverkets statistik för 2013 var andelen elever som slutförde sina studier i kommunal vuxenutbildningen på gymnasial nivå 79,5 procent, medan utbildning i svenska för invandrare var 67 procent. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna rt : 2015-11-09 2. Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna I., fåk N, g 2015-11-09 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det föreligger brister i Håbos huvudmannaansvar inom alla tre skolformer i vuxenutbildningen. Det framkommer genomgående under tillsynen att det råder en avsaknad av strukturer och processer som gör att huvudmannen kan säkerställa att utbildningen lever upp till de krav som ställs på vuxenutbildningen i skolförfattningarna - något ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete hade bidragit till att synliggöra.
3(10) Vidare följer inte kursutbudet på de grundläggande nivåerna kraven i författningarna och utbildningen kan inte anses vara flexibel. Vuxenutbildningen i Håbo är inlemmat i gymnasieskolan, något som präglar förutsättningarna för utbildningen i form av erbjudandet av kurser, flexibiliteten och att bedriva utbildning kontinuerligt över året. Detta är mer påtagligt inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna än inom utbildning i svenska för invandrare. I synnerhet är de individer som tillhör målgruppen särskild utbildning för vuxna en grupp som kommunen har ett stort ansvar för då de inte alltid har samma förutsättningar som andra i samhället att hävda sina rättigheter. Flera av de brister som framkommit är områden som kommunen själva har identifierat som utvecklingsområden, men som av olika anledningar inte har åtgärdats. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Håbo kommun att senast den 9 oktober 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna Hemkommunen ska bland annat informera, nå ut till och motivera de elever som har rätt till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, och sedan erbjuda denna utbildning till dem som önskar delta i den. Utan att dessa förutsättningar är uppfyllda kan inte de elever som är i behov av vuxenutbildning ges sådan utbildning. Andra förutsättningar för vuxenutbildningen är att den huvudman som bedriver utbildningen ser till att vissa grundläggande krav på till exempel utbud och omfattning uppfylls. Vidare ska huvudmannen se till att det finns sådan utbildning och kompetens hos rektorn och övrig skolpersonal, så att de kan leda och bedriva utbildningen på ett professionellt sätt. Huvudmannen ska också ha ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Håbo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen verkar aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. (20 kap. 10 och 21 kap. 10 skollagen)
4(10) Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå bedrivs med det utbud som författningarna kräver. (2 kap. 18 och 21-22 förordningen om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. (2 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare är flexibel, så att den möter varje elev utifrån dennes behov och förutsättningar utifrån vad som bland annat anges i elevens individuella studieplan. (20 kap. 2 och 8, 21 kap. 2 och 8 g och 22 kap. 3 och 10 g skollagen; 2 kap. 16 förordningen om vuxenutbildning; Lvux 12,1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund, Vuxenutbildningens uppdrag, En likvärdig utbildning, Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter) Huvudmannen ser till att utbildningen inom svenska för invandrare är utformad så att den enskildes studier kan kombineras med förvärvsarbete och andra studier inom andra skolformer inom skolväsendet. (22 kap. 8 skollagen; 1 kap. 3 förordningen om vuxenutbildning) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen verkar aktivt för att nå ut och motivera dem som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå också utanför den delen av målgruppen som tillhör träningsskolan. Huvudmannen försäkrar sig om att utbildningen på grundläggande nivå bedrivs med det utbud författningarna kräver. Huvudmarmen organiserar utbildningen så att vuxenutbildningen kan bedrivas året om i de fall eleven har behov av detta. Huvudmannen ser till att den utbildning som ges elever inom särskild utbildning för vuxna utgår från elevens behov och förutsättningar. Huvudmannen tillförsäkrar elever möjlighet att kombinera utbildning i svenska för invandrare med förvärvsarbete.
5(10) Motivering till bedömning av brist Information och erbjudande av utbildning Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och motivera dem att delta i sådan utbildning. Rektor uppger i intervju med att kommunen genomför rekryteringsinsatser vid den dagliga verksamheten och särskilda boenden genom att lärare och studie- och yrkesvägledare informerar om möjligheten till särskild utbildning för vuxna. Insatserna riktar sig enligt rektorn till de personer som tillhör målgruppen träningsskola. Studie- och yrkesvägledarna kan däremot inte ge exempel på hur den rekryterande verksamheten går till. Vidare uppger studie och yrkesvägledarna att deras uppdrag inte omfattar särskild utbildning för vuxna. Rektorn uppger i intervju att verksamheten är känd för potentiella elever genom att det många gånger är elever som har gått i kommunens skolor innan. Potentiella elever ringer till kommunen eller går ut på nätet. Tillhör man målgruppen för särskild utbildning för vuxna så brukar de ha en god man som hjälper dem till rätt forum. Rektorn uppger också att de identifierat rekryteringen till särskild utbildning för vuxna som ett utvecklingsområde och att man skulle kunna rikta insatser också till andra än enbart målgruppen av elever som ska läsa grundläggande nivå motsvarande träningsskola. Av de till inkomna handlingarna framkommer att endast en elev har blivit antagen till en kurs inom särskild utbildning för vuxna sedan 1 juli 2013. Kommunen riktar sina rekryteringsinsatser endast till de elever som har rätt att läsa särskild utbildning på grundläggande nivå inriktning träningsskolan och förlitar sig på att personer själva eller med hjälp av en god man vänder sig till kommunen. Detta innebär att kommunen inte fångar upp hela målgruppen som de ska motivera för studier. Bristen på information leder i sin tur till att personer som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, riskerar att inte får denna rättighet tillgodosedd. Utbildningens bedrivande I förordningen om vuxenutbildning anges vilka kurser som ska bedrivas på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Både i intervju med förvaltningschef och rektor framkommer att de strävar efter att ge eleverna inom vuxenutbildningen ett så stort kursutbud som möjligt. För att kunna erbjuda eleverna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå heltäckande kursutbud har kommunen förlagt under-
6(10) visningen av de mindre vanliga kurserna tillsammans med elever på Introduktionsprogrammet inom gymnasieskolan. s utredning visar att man erbjuder teknik, en kurs som enligt förordningen om vuxenutbildning inte ska bedrivas på grundläggande nivå samt erbjuder hemoch konsumentkunskap, men som omfattar 400 verksamhetspoäng istället för de 50 verksamhetspoäng som anges i kursplanen för ämnet. Vidare anges på kommunens hemsida, där man informerar om särskild utbildning för vuxna, att alla kurser erbjuds enligt tidigare gällande kursplaner, det vill säga gällande före 1 juli 2012. Samma situation föreligger på gymnasial nivå. s utredning visar att inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå 1 erbjuder Håbo kommun inte ett kursutbud i enlighet med författningarna. Det finns därmed en risk att eleverna inte får den utbildning som de har rätt till. Utbildning kontinuerligt över året I förordningen om vuxenutbildning anges att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt över året. I intervju med såväl förvaltningschef som rektor framkommer att vuxenutbildningen i Håbo är inordnad i gymnasieskolan i stor utsträckning. Detta medför att verksamheten är terminsbunden, vilket innebär att ingen utbildning bedrivs under den tiden gymnasieskolan har sommarlov. På förvaltningsnivå har man identifierat att detta inte alltid är det bästa för eleven. s utredning visar därmed att om elever önskar och är i behov av utbildning under sommarmånaderna har de inte möjlighet att få detta. Håbo kommun kan därmed inte anses leva upp till kravet i författningarna om att utbildning ska bedrivas kontinuerligt över året. En flexibel utbildning utifrån elevens behov och förutsättningar I skollagen anges att det övergripande målet med den särskilda utbildningen för vuxna ska vara att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 497) anges att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Vuxenutbildningen ska ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Utgångspunkten för särskild utbildning för vuxna ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Detta innebär att
7(10) dessa kriterier ska vara utgångspunkt vid t.ex. utbildningens förläggning i tid och rum, val av metoder samt innehåll. I kvalitetsredovisningen för särskild utbildning för vuxna i Håbo kommun anges att det finns tolv elever antagna till särskild utbildning för vuxna på grundläggande eller gymnasial nivå. Enligt de till redovisade kurskoderna är alla kurser enligt de före 1 juli 2012 respektive 1 juli 2013 gällande kursplanerna. Rektor uppger i intervju att inom särskild utbildning för vuxna har endast en elev blivit antagen på grundläggande nivå sedan 1 juli 2012. Detta innebär att de övriga eleverna har läst sina kurser i minst två respektive tre år utan att nå upp till betygskriterierna för kursen. Detta framgår också av den till inkomna kvalitetsredovisningen för särskild utbildning för vuxna. Där anges att eleverna får undervisningstid mellan en och tre timmar per vecka och att detta innebär att eleverna deltar i undervisningen under många terminer innan de är klara med sina respektive kurser. De i verksamheten undervisande specialpedagogerna anger att de anpassat undervisningstiden efter elevens andra sysselsättningar eller att eleven kan behöva hjälp att ta sig till och från skolan. konstaterar att Håbo kommun i organisering av utbildningen har utgått ifrån den dagliga verksamhetens schema istället för att utgå från elevens behov av undervisning för att uppnå kunskapsmålen. Det kan inte anses vara tillfredsställande för elevernas kunskapsutveckling att alla elever i skolformen läser enstaka kurser i flera år i sträck. Att ingen i elevgruppen har behov att läsa i ett högre tempo och med mer undervisningstid finner anmärkningsvärt. Vid en sammantagen bedömning anser att verksamheten som bedrivs inom särskild utbildning för vuxna inte kan anses vara flexibel och möta eleven utifrån dennes behov och förutsättningar och elevernas möjligheter att nå målen för kursen försämras väsentligt. Möjligheten att kombinera utbildning i svenska för invandrare med förvärvsarbete I skollagen anges att utbildningen i svenska för invandrare ska kunna kombineras med förvärvsarbete. I den till inkomna kvalitetsredovisningen anges att utbildning i svenska för invandrare har haft problem med att elever blir tvungna att avsluta sin utbildning när de har fått arbete eftersom undervisningen bedrivs under kontorstid på veckodagar. Denna bild bekräftas av förvaltningschefen som uppger att flexibiliteten kring utbildning i svenska för invandrare inte är så stor. Eleverna kan välja mellan att få klassrumsförlagd undervisning på dagtid eller att läsa på distans. Detta är dock inget som
8(10) framgår av informationen på vuxenutbildningens hemsida. Förvaltningschefen uppger i intervju att de inte har erbjudit undervisning på kvällstid eftersom lärarna har annat än vuxenutbildning i sina tjänster. Vidare uppger denne att lärarna har önskat att undervisningen ska förläggas till dagtid och att de studerande, när de blivit tillfrågade, har uppgett att de har varit nöjda med att studera dagtid. Vid intervju med rektor uppger denne att de som har valt att avsluta sina studier har gjort detta på grund av att de valt att arbeta istället, men att vissa lärare tipsar eleverna om att det går att studera på kvällstid i andra kommuner och att skolledningen i dessa fall möjliggör detta. Någon rutin för att informera eleven om alternativa studieformer finns dock inte utan det ligger på den enskilde lärarens eget initiativ att informera eleven om möjligheten. Utredningen visar att huvudmannen inte systematiskt informerar om möjligheter att studera på annat sätt än klassrumsundervisning dagtid. Detta har skett genom att lärare på eget initiativ har informerat om möjligheten. Elevernas rättigheter blir därmed beroende av vilken lärare de har. anser därför att huvudmannen inte i tillräckligt stor utsträckning möjliggör för alla elever i utbildning i svenska för invandrare att kombinera utbildning med förvärvsarbete. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom vuxenutbildningen i Håbo kommun inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger det skäl att förelägga Håbo kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa identifierade brister. Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen vid skolenheterna, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget inom väsentliga områden vid skolenheterna. Nulägesbilden bör beskrivas utifrån det syfte och uppdrag som kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare har: att ge eleverna sådana kunskaper de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet, att möjliggöra fortsatta studier och att stödja och stimulera eleverna i deras tärande. I utvecklingsarbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik,
9(10) tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. I arbetet med att utveckla utbildningen, så att den blir likvärdig och av god kvalitet, ingår även ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och en behovsstyrd resursfördelning. Huvudmannen ska arbeta för att rektorn och skolpersonalen vid skolenheterna arbetar förebyggande och åtgärdande när det gäller kränkande behandling av elever. Fördelningen av ekonomiska och personalinässiga resurser ska utgå från elevernas skiftande behov och förutsättningar, samt följas upp och utvärderas. Bedömning av brist konstaterar att Håbo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannens följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmarmanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen samt att inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.
10(10) Vid intervjuer med rektorn, förvaltningschefen och nämnden framkommer att kommunen inte följer upp verksamheterna inom vuxenutbildningen. Vidare framkommer i intervjuerna att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte omfattar någon skolform i vuxenutbildningen. Förvaltningschefen uppger vid intervju att de har brustit i kvalitetsarbetet och behöver arbeta vidare med detta. Vad som i dagsläget görs är en kvalitetsredovisning och att denna är framåtsyftande. Håbo kommun har inkommit med kvalitetsredovisningar till. Dessa har en karaktär av nulägesbeskrivningar, till exempel så redogörs för satta betyg i utbildning i svenska för invandrare, men utan någon analys i förhållande till tidigare resultat, varför de ser ut som de gör i dagsläget eller om det föranleder några åtgärder i ett led att nå andra resultat. I kvalitetsredovisningen finns det ingen information om satta betyg för de andra skolformerna. I s utredning framkommer en avsaknad av att inom vuxenutbildningens skolformer systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildingen på huvudmannanivå och därmed säkerställer man inte att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls. Detta medför att kommunen saknar underlag för att besluta om adekvata åtgärder i syfte att förbättra verksamheten. Eleverna inom vuxenutbildningen riskerar att inte nå så långt de kan i sin kunskapsutveckling, eftersom brister i verksamheten inte alltid kan upptäckas och åtgärdas. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom vuxenutbildningen i Håbo kommun inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger det skäl att förelägga Håbo kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa identifierade brister. På s vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Håbo kommun Lisa Ahlströjn Föredragande
Bilaga 1 rff Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Håbo kommun Vuxenutbildningen i Håbo kommun omfattar verksamheterna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare och är inordnad under barn- och utbildningsnämnden. Utbildningen bedrivs till största del i egen regi. Verksamheten i egen regi är lokaliserad till Fridegårdsgymnasiets lokaler. Den distansutbildning kommunen erbjuder är utlagd på entreprenad. Vid tiden för tillsynen är 120 elever antagna till kommunal vuxenutbildning, 12 elever till särskild utbildning för vuxna och 51 elever till utbildning i svenska för invandrare. Vuxenutbildningen leds av en rektor och det finns två biträdande rektorer.