LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Relevanta dokument
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Tro - från Oden till Jesus

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Syfte och mål med kursen

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Religionskunskap. Syfte

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Introduktion till tidningsprojektet

Kursplan för SH Samhällskunskap A

FIVA01 Filmvetenskap grund- och fortsättningskurs, 60 högskolepoäng Studiebeskrivning. Delkurs 1: Filmens estetik, 7, 5 högskolepoäng

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Förslag den 25 september Historia

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Broskolans röda tråd i Svenska

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

3.13 Historia. Centralt innehåll

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplanen i ämnet historia

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Statens skolverks författningssamling

Övergripande planering Reviderad:

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna?

Att leva tillsammans

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Religion Livsfrågor och etik

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

HISTORIA 3.13 HISTORIA

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Religionskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper

Period 5 Pennan är vassare än svärdet eller?

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

SVENSKA. Ämnets syfte

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Transkript:

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen för historia: Mål att sträva mot i ämnet för år 7-9: Eleven förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden, utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv, tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger, utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser, tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker, utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen, blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor, förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. I undervisningsplaneringen tar vi också hänsyn till vad som ska bedömas i elevernas arbete, enligt följande urval ur kursplanen för ämnet: Bedömningens inriktning En grund för bedömningen i ämnet historia är elevens kunskap om de historiska förloppen och förmåga att diskutera deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden. En annan bedömningsgrund är elevens förmåga att utifrån beskrivningar av historiska skeenden och förlopp reflektera över likheter och olikheter samt kontinuitet och förändring mellan skilda epoker. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund. Vidare skall elevens förmåga att granska och värdera olika framställningar av historiska händelser och förlopp ingå i bedömningen. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund.

Undervisningsplanering I utgångspunkt från gruppens/elevens förutsättningar, intresse och förmåga, planerar vi undervisningen. I undervisningen går vi igenom grundläggande fakta. Här använder vi ett flertal olika metoder för att tillgodose varje elevs behov. Några av de metoder vi använder är: Klassdiskussioner Föreläsningar Filmvisningar Studiebesök Grupparbeten Diskussioner Under den här perioden fokuserar vi på att förvärva baskunskaper om äldre kulturer. Eleverna ska kunna beskriva, redogöra och samtala om sina inhämtade kunskaper. Eleverna ska också kunna inhämta och bearbeta information från olika källor.

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 8 Under åk8 arbetar vi med den industriella revolutionen, ideologier, Norden under 1800-talet och den franska revolutionen. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen för historia: Mål att sträva mot i ämnet för år 7-9: Eleven förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden, utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv, tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger, utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser, tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker, utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen, blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor, förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. I undervisningsplaneringen tar vi också hänsyn till vad som ska bedömas i elevernas arbete, enligt följande urval ur kursplanen för ämnet: Bedömningens inriktning En grund för bedömningen i ämnet historia är elevens kunskap om de historiska förloppen och förmåga att diskutera deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden. En annan bedömningsgrund är elevens förmåga att utifrån beskrivningar av historiska skeenden och förlopp reflektera över likheter och olikheter samt kontinuitet och förändring mellan skilda epoker. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund. Vidare skall elevens förmåga att granska och värdera olika framställningar av historiska händelser och förlopp ingå i bedömningen. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund.

Undervisningsplanering I utgångspunkt från gruppens/elevens förutsättningar, intresse och förmåga, planerar vi undervisningen. I undervisningen går vi igenom grundläggande fakta. Här använder vi ett flertal olika metoder för att tillgodose varje elevs behov. Några av de metoder vi använder är: Klassdiskussioner Föreläsningar Filmvisningar Studiebesök Grupparbeten Diskussioner Under den här perioden fokuserar vi på att förvärva baskunskaper om samhälleliga omvälvningar. Eleverna ska kunna beskriva, redogöra och samtala om sina inhämtade kunskaper. De ska utveckla sin förmåga till analys och reflektion. Eleverna ska också kunna inhämta, bearbeta, sammanställa information från olika källor samt dra slutsatser.

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 9 Under åk9 arbetar vi med 1900-talet och nutidshistoria. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen för historia: Mål att sträva mot i ämnet för år 7-9: Eleven förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden, utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv, tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger, utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser, tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker, utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen, blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor, förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. I undervisningsplaneringen tar vi också hänsyn till vad som ska bedömas i elevernas arbete, enligt följande urval ur kursplanen för ämnet: Bedömningens inriktning En grund för bedömningen i ämnet historia är elevens kunskap om de historiska förloppen och förmåga att diskutera deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden. En annan bedömningsgrund är elevens förmåga att utifrån beskrivningar av historiska skeenden och förlopp reflektera över likheter och olikheter samt kontinuitet och förändring mellan skilda epoker. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund. Vidare skall elevens förmåga att granska och värdera olika framställningar av historiska händelser och förlopp ingå i bedömningen. Elevens förmåga att observera samband i förfluten tid mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund.

Undervisningsplanering I utgångspunkt från gruppens/elevens förutsättningar, intresse och förmåga, planerar vi undervisningen. I undervisningen går vi igenom grundläggande fakta. Här använder vi ett flertal olika metoder för att tillgodose varje elevs behov. Några av de metoder vi använder är: Klassdiskussioner Föreläsningar Filmvisningar Studiebesök Grupparbeten Diskussioner Under den här perioden fokuserar vi på att förvärva baskunskaper om nutidens historiska gestalter och händelser. Eleverna ska kunna beskriva, redogöra och samtala om sina inhämtade kunskaper. De ska utveckla sin förmåga till analys och reflektion. Eleverna ska också kunna inhämta, bearbeta, sammanställa information från olika källor, dra slutsatser samt bedöma och värdera källorna.