1/6 BESLUT 2012-11-26 Dnr: 12/01206 SAKEN Världens händelser, SVT2, 2012-05-22, program om den sandinistiska revolutionen i Nicaragua; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. PROGRAMMET Programmet, som var en halvtimme långt, handlade om den sandinistiska revolutionen i Nicaragua. I programmet medverkade NN som var medlem i den sandinistiska rörelsen (FSLN) under revolutionen och som sedan 20 år tillbaka bodde i Sverige. Programmet skildrade kortfattat olika centrala händelser i Nicaraguas historia från år 1927 fram till år 2006. Bland annat behandlades uppkomsten av en gerillarörelse som inledde ett gerillakrig mot USA och det USA-stödda nationalgardet, uppkomsten av den så kallade Somoza-dynastin som skulle komma att styra Nicaragua i drygt 40 år och bildandet av sandiniströrelsen. Fokus i programmet låg på den sandinistiska revolutionen år 1979 och störtandet av Somozaregimen samt USA:s inblandning i Nicaragua under 1980- talet och deras stöd till den paramilitära organisationen Contras. Skildrandet av de olika historiska händelserna varvades med NN:s berättelser om sin uppväxt i Nicaragua, hennes upplevelser av revolutionen och tiden som följde efter den. ANMÄLNINGARNA Programmet har anmälts av två personer som sammanfattningsvis anser att programmet framstod som vinklat och gav en ensidig bild av den sandinistiska revolutionen. De kritiserar vidare att den medverkande NN:s uttalanden och beskrivningar fick stå oemotsagda. En av anmälarna framför mer utförlig kritik som kan sammanfattas i följande punkter. Sandinisterna (FSLN) framställdes felaktigt som en demokratisk Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/6 organisation och programmet framstod som starkt vinklat till FSLN:s fördel. Inget nämndes om de terror- och illdåd som genomförts av FSLN som organisation och av Nicaragua som stat under deras styre. Däremot fokuserades ensidigt på dåd genomförda av Contrasgrupper. Inga ansträngningar gjordes för att förklara varför USA blandade sig i konflikten annat än att president Ronald Reagan ville bekämpa allt som liknade kommunism. Syftet med amerikanernas inblandning framstod som dunkla och kalla kriget-dimensionen på konflikten lyftes nästan inte fram alls. Vidare problematiserades inte Sovjetunionens stöd till sandinisterna och inget nämndes om den hjälp som sandinisterna fick från Kuba och Östtyskland. Nicaragua utmålades felaktigt som ett fritt land efter president Somozas fall. I verkligheten var bland annat medborgerliga fri- och rättigheter begränsade. Valet år 1984 beskrevs felaktigt som ett fritt och demokratiskt val. Det framgick inte att valet bland annat bojkottades av flera oppositionspartier. Speakerrösten gjorde ett tydligt ställningstagande genom att förklara att sandinisternas mycket hårdföra hantering av ursprungsbefolkningen var nödvändig. Det framgick vidare inte att ursprungsbefolkningen miskitoindianerna på ett tidigt stadium hade svåra konflikter med sandinisterna. Contras utmålades gång på gång som exdiktatorn Somozas gamla nationalgarde. Contras var inte en enhetlig grupp utan bestod av en rad olika grupper som ibland kämpade sinsemellan och en del hade dessutom slagits på sandinisternas sida. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Programserien Världens händelser följer samma upplägg som föregångaren Världens konflikter och berättar i halvtimmeslånga program om en dramatisk händelse i världshistorien. En enskild person, boende i Sverige, men med bakgrund i en miljö som berörts av den aktuella konflikten, berättar om sina personliga upplevelser. Nedan följer SVT:s kommentarer till anmälarnas mer preciserade kritikpunkter. Beskrivningen av sandinisterna En anmälare skriver att sandinisternas övergrepp mot civila inte nämndes. SVT valde att varken beskriva Contras eller sandinisterna som terrorister i programmet utan parter i en väpnad konflikt. Allmänt använda och trovärdiga källor beskriver konflikten mellan Somozaregimen och sandinisterna som ett
3/6 inbördeskrig. Se bland annat CIA World Factbook och Utrikespolitiska Institutets Landguiden. Tvärtemot vad anmälaren skriver så berättades i programmet om övergrepp från sandinisternas sida, bland annat sandinisternas gisslantagande av landets politiska elit julen 1974 och tvångsförflyttningen av ursprungsbefolkningen under 1980-talet. USA:s inblandning, kalla kriget och Sovjetunionens stöd till sandinisterna En anmälare anser att programmet inte lyfte fram kalla kriget och den globala säkerhetspolitiken under 1980-talet som en förklaring till USA:s stöd till Contras. Programmet belyste en bred historisk bakgrund till konflikten, något som startade långt innan kalla kriget började i mitten på 1940-talet. USA har historiskt haft stort inflytande på Nicaragua, bland annat med amerikanska trupper på plats under mer än 20 år i början av 1900-talet. Amerikanska företag exploaterade landets tillgångar med de USA-stödda regeringarnas goda minne. Kalla kriget hade pågått i nästan 35 år när Ronald Reagan tillträdde som president 1980. Som berättades i programmet införde Reagan en betydligt hårdare utrikespolitik med udden mot det som han ansåg kunde hota USA:s intressen. Programmet visade att Nicaraguas moderna historia inte kan reduceras till händelserna under kalla kriget. Samtidigt beskrevs den tidsepoken på ett sätt så att det enligt SVT:s uppfattning framkom att kalla krigets maktspel påverkade utvecklingen i Nicaragua. Anmälaren anser vidare att Sovjetunionens stöd till sandinisterna inte problematiserades. Redaktionens research har inte funnit några uppgifter om att Sovjetunionen var involverade i sandinisternas revolution. Sovjetunionens stöd till sandinisterna kom till stånd först efter att Nicaragua fått avslag på begäran om militärt bistånd från länder i närområdet, bland annat USA. Efter USA:s invasion av Grenada år 1983 och handelsembargot år 1985 ökade beroendet av utländskt bistånd och, som berättades i programmet, mottog Nicaragua bland annat stridshelikoptrar och stridsvagnar från Sovjetunionen. USA:s ekonomiska och militära stöd till Contras inskränktes inte till vapen, utrustning och träning av soldater. Den betydde också att underrättelsetjänsten CIA genomförde operationer på plats när Nicaraguanska hamnar minerades, oljecisterner och broar förstördes, för att minska försörjningsmöjligheterna. Detta är dokumenterat i bland annat Internationella Brottmålsdomstolens dom från år 1986, där USA fälldes för brott mot folkrätten i samband med inblandningen i Nicaraguas inre angelägenheter. Domstolen tog även upp Contras handlingar mot civilbefolkningen och ansåg att det var systematiska grymheter. Det är riktigt som anmälaren skriver att stödet från Sovjetunionen inte problematiserades i programmet. Redaktionens research som redovisas här gör dock att SVT:s bedömning är att det inte fanns anledning att tro att Sovjetunionens stöd var av avgörande betydelse för USA:s inblandning i och händelseutvecklingen i Nicaragua. Det finns därför inte stöd för anmälarens beskrivning om ett långtgående samarbete jämförbart med det som fanns mellan USA (genom CIA) och Contras. Sovjetunionens ekonomiska och militära bistånd har, till skillnad från
4/6 USA:s, inte klassats som övergrepp mot en annan stat av Internationella Brottmålsdomstolen. Nicaragua efter att sandinisterna kommit till makten En anmälare menar att programmet felaktigt beskrev Nicaragua som en demokrati efter att sandinisterna kommit till makten. Ytterligare en anmälare skriver att programmets speakerröst uttrycker enbart beundran för den kommunistiska regimen Ortega. I det förslag till konstitution som skrevs efter revolutionen år 1979 fanns bland annat principen om blandekonomi och flerpartisystem med, något som berättas i programmet. Konstitutionen trädde i kraft år 1987. Som berättades i programmet så skedde ett förstatligande av banker och vissa privata tillgångar, i första hand ex-diktatorn Somozas företag och egendomar. Det privata ägandet överskred det statliga i Nicaragua under hela 1980-talets konflikt. I programmet berättades även om att sandinisterna genomförde en tvångsförflyttning av ursprungsbefolkning, införde undantagstillstånd och inskränkningar i pressfriheten, detta är exempel på övergrepp som drabbade civilbefolkningen i Nicaragua. Anmälaren skriver att det är häpnadsväckande att kalla valet år 1984 för fritt och demokratiskt. Detta då flera partier bojkottade valet och endast 1,1 miljoner av Nicaraguas 3,1 miljoner invånare röstade. Enligt de cirka 500 utländska valobservatörerna på plats genomfördes valet på ett demokratiskt sätt. Fair är ett omdöme som återkommer i flera källor, bland annat Encyclopedia Britannica. I en analys skriver det svenska biståndsorganet Sida bland annat följande. Rader av utländska observatörer har bekräftat att valhemligheten respekterades. Inget valfusk har kunnat beläggas. Av landets invånare med rösträtt röstade 74 procent i valet, vilket kan jämföras med ett valdeltagande på 55,2 procent i det amerikanska presidentvalet samma år. Efter valet år 1990 lämnades makten över från sandinisterna till den segrande borgerliga oppositionen. Redaktionens research visar att det inte finns stöd för att beskriva Nicaragua under sandinisternas tid vid makten på det sätt som anmälarna önskar. SVT anser att beskrivningen som gjordes i programmet inte döljer de demokratiska problem som fanns i Nicaragua vid denna tid och att skildringen inte strider mot kravet på saklighet. Konflikten mellan miskitoindianerna och sandinisterna En anmälare skriver att programmet gjorde tydliga ställningstaganden och försvarade sandinisternas tvångsförflyttning. Ingen värdering av tvångsförflyttningen gjordes i den speaker som berättar om händelserna. Det som sades i det aktuella avsnittet var följande. Contras och CIA:s terrorliknande krigsföring försvårar sandinisternas strävanden och bidrar till att spä på en etnisk konflikt mellan sandinisterna och ursprungsbefolkningen miskitoindianerna. När sandinisterna tvångsevakuerar deras byar för att få kontroll över gränsen mot Honduras leder det till väpnade konflikter.
5/6 Konflikten mellan miskitoindianerna och den nicaraguanska centralmakten hade en historisk bakgrund som går hundratals år tillbaka i tiden. Formuleringen beskriver kortfattat denna händelseutveckling som påverkades av men inte var helt avhängig konflikten mellan sandinisterna och Contras. Contras sammansättning En anmälare menar att programmet felaktigt utmålade Contras som enbart bestående av diktatorn Somozas nationalgarde. Det sades inte i programmet att Contras enbart bestod av Somozas nationalgarde. Källorna visar dock att grunden till de paramilitära grupperna i Contras organiserades av gamla nationalgardister. Bland annat var grundaren och kommendanten Enrique Bermudéz tidigare överstelöjtnant i nationalgardet under Somozaregimen. Programmets utformning Båda anmälarna kritiserar programformatet där en konflikt eller omvälvande händelse skildras genom en människas livsöde. Upplägget med ett tema, en intervjuperson har använts i ett 30-tal avsnitt av serien Världens konflikter och i de 18 avsnitt av Världens händelser som hittills producerats. Med nödvändighet finns det detaljer som inte tas upp i ett halvtimmeslångt program där det är skeenden som kanske pågår i flera årtionden som berättas. Strävan är dock att ge en allsidig bild av de stora huvuddragen i händelseutvecklingen. SVT anser att då programserien är väl etablerad sedan flera år tillbaka är upplägget tydligt för publiken. Inbördeskriget i Nicaragua är en konflikt som kan anses vara avslutad. Att ett ögonvittne med tydliga och öppet redovisade kopplingar till ena parten i konflikten berättar om sina upplevelser är ett vanligt grepp i dokumentärt berättande. Kraven på saklighet och opartiskhet är lägre för utomstående medverkande. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, men i så fall bör detta klart framgå av programmet eller programpresentationen. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin
6/6 ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Det aktuella avsnittet av programmet Världens händelser handlade om den sandinistiska revolutionen i Nicaragua. I programmet skildrades kortfattat olika centrala historiska händelser som ledde fram till revolutionen år 1979 och den väpnade konflikt som följde med Contrasgerillan och USA:s inblandning. De historiska skildringarna varvades med NN:s egna berättelser om Nicaragua och sin tid som medlem i den sandinistiska rörelsen före, under och efter revolutionen. Enligt granskningsnämnden framgick det tydligt att NN tillhörde den ena parten i konflikten och att fokus i programmet låg på den sandinistiska revolutionen och den sandinistiska rörelsen. Det kan enligt nämndens mening inte strida mot kravet på opartiskhet att sända ett program som på detta sätt skildrar huvuddragen i ett historiskt händelseförlopp från en särskild utgångspunkt. Det förhållandet att programmet inte innehöll någon närmare redogörelse för skälen till USA:s inblandning i konflikten, eller att programmet inte speglade vilken roll kalla kriget och det säkerhetspolitiska klimatet under denna tid hade för konflikten i Nicaragua, medför enligt nämnden inte att programmet strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Nämnden kan heller inte finna att de övriga invändningar som anmälarna fört fram medför att programmets utformning eller innehåll i övrigt strider mot dessa krav i SVT:s sändningstillstånd. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Jan Holmberg, Martin Holmgren och Pia Kronqvist efter föredragning av Tarek Touma. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Tarek Touma Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.