Energispecialist Byggnader Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander Examensarbete KYH - Energispecialist Byggnader, Stockholm 2013
Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander Examensarbete KYH - Energispecialist Byggnader, Stockholm 2013 Handledare Victor Sandahl Examinator Nasser Hassanieh
Sammanfattning I detta examensarbete beskriver jag energieffektiva åtgärder som har gjorts i mitt objekt BRF London 8 beläget på Gärdet i Stockholm med adress Sandhamnsgatan 23 Stockholm. I arbetet så beskriver jag hur en fjärrvärmeanläggning i ett flerbostadshus är uppbyggd och jag beskriver också olika åtgärder som man kan göra för att spara energi, pengar och därmed också miljön. Jag räknar på MWh, ΔT och flödet av fjärrvärmevattnet i m 3. Jag tittar också närmare på fakturor och försöker räkna ut förbrukningar på en treårsperiod och ser om man sparar pengar och energi på att göra dessa åtgärder. Jag fokuserar på att beskriva två stycken åtgärder som jag tycker är viktiga för energiförbrukningen för denna fastighet. Dessa två åtgärder är byte av fjärrvärmeanläggning och byte av radiatorventiler som sedan har injusterats och sedan bytts till nya termostater. Båda åtgärderna är gjorda under november månad år 2011.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och målsättning... 3 1.2 Framtiden för fjärrvärmen... 3 1.3 Problemformulering... 4 1.4 Avgränsningar... 4 2 Teori i detta arbete... 4 2.1 Byte av Fjärrvärmecentral... 4 2.2 Besparingsåtgärder... 10 3 Genomförandet... 11 3.1 Beskrivning av arbetets planering, metodik och genomförandefasen... 11 3.2 Mätningar... 11 3.3 Problemlösningar... 12 4 Resultat... 13 4.1 Resultat från mätningar och beräkningar... 13 4.2 Intervju med Mohamed Sassi Abidi... 15 5 Slutsatser... 16 6 Referenser:... 18 Bilagor: 1. Begrepp och definitioner 2. Stapeldiagram ΔT och MWh 3. Stapeldiagram flödet m³ fjärrvärmevatten
Förord Detta examensarbete är utfört för KYH Energispecialist Byggnader på 50 poäng, vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Examensarbetet är utfört vid Energisparkonsult AB. Jag vill tacka Richard Albertsson, VD för Energissparkonsult, för all den information som har gjort detta arbete möjligt samt Mohamed Sassi Abidi, ordförande för BRF London 8, som har gett mig nödvändig information till examensarbetet. Jag vill tacka min handledare Victor Sandahl och alla andra på Energisparkonsult för synpunkter och förslag till intressanta idéer till examensarbetet. Jag vill också tacka min examinator Nasser Hassanieh som har varit tillgänglig under examensarbetet. Objektet för mitt arbete är BRF London 8, som är beläget på Gärdet i Stockholm med adress Sandhamnsgatan 23 Stockholm. Stockholm, 13-05-2013 Jacob Rylander
1 Inledning Objektet för mitt examensarbete är BRF London 8 beläget på Gärdet i Stockholm med adress Sandhamnsgatan 23 Stockholm, objektets plats visas nedan i Figur 1.1. Jag var med min handledare Victor Sandahl redan under LIA1 och gjorde en energibesiktning av objektet. Vi gick då runt i fastigheten med ordföranden för fastigheten Mohamed Sassi Abidi och fotograferade. Vi mätte även upp diverse temperaturer och tittade på bl. a på isolering och andra faktorer som påverkar energiförbrukningen. Jag tycker att det var intressant att gå runt i fastigheten och få en uppfattning om hur den är konstruerad och vad som påverkar energiförbrukningen för just denna fastighet. Då väcktes mitt intresse av att göra ett examensjobb baserat på objektet. Byggnadsuppgifter: Byggnaden uppfördes: 1962 Antal klimatskal/huskroppar: 1 styck Antal trapphus: 1 styck Antal lägenheter: 49 stycken Antal våningsplan ovan mark: 10 plan Antal källarplan: 1 plan Antal lokaler: 1 styck Värmesystem: Fjärrvärme Uppvärmd bostadsyta(boa): 3042 m 2 Uppvärmd lokalyta (LOA): 120 m 2 Atemp: 1 269 m 2 Atemp ytan är fördelad på ca 86 % bostäder och ca 14 % lokaler. [6] Figur 1.1 1
De åtgärder som jag har fokuserat på är: Byte av befintlig fjärrvärmeanläggning till en helt ny fjärrvärmeanläggning 2-stegskopplad anläggning. Byte av befintliga radiatorventiler till nya radiatorventiler som sedan har injusterats och bytts till nya termostater. 2
1.1 Syfte och målsättning Arbetet går ut på att undersöka resultaten av återgärderna för energibesparing i en bostadsrättsfastighet på Gärdet i Stockholm, BRF London 8. De faktorer som bedöms i arbetet är energiförbrukningen i MWh, flödet av fjärrvärme i m³, skillnaden mellan inkommande fjärrvärmetemperatur och utgående temperatur som skrivs i ΔT och kostnaden årsvis för fjärrvärmen. En del av arbetet har varit att räkna ut besparingen i kronor och se om energibesparingsåtgärderna är lönsamma. Tanken är att om man sparar pengar på sikt av att göra dessa investeringar så kan man rekommendera andra bostadsrättsföreningar att göra dessa åtgärder för att spara energi och pengar. 1.2 Framtiden för fjärrvärmen Ungefär hälft av all uppvärmning i Sverige kommer från fjärrvärme. I flerfamiljshus är det över 90 procent. Fjärrvärme finns i 270 av Sveriges 290 kommuner och är den största uppvärmningsformen för lokaler och flerbostadshus. Det finns drygt 200 fjärrvärmeföretag i landet och över 400 fjärrvärmenät. Bolagen omsätter tillsammans omkring 23 miljarder under ett år. [11] Fortum Värme är den största aktören i landet. De är verksamma på den största marknaden i landet som är Stockholm. Fortum har planer på investeringar för ytterligare produktion av fjärrvärme och el i Stockholm för en summa av 15 miljarder kronor fram till år 2020. [11] Priset på fjärrvärme varierar kraftigt bland annat beroende på vilken mix av bränslen företagen har tillgång till och hur tätt kunderna bor. Priserna på fjärrvärme har stigit med 40 procent de senaste tio åren. Det kan jämföras med en allmän prisökning på 16 procent. [10,11] Sedan 1996 är fjärrvärmen avreglerad och ska drivas affärsmässigt. Men på de flesta håll har det inneburit att lokala monopol har tagit över marknaden. En värmeproducent per ort har kunnat sätta priserna utan konkurrens. [10] Fler bolag än dagens omkring 200 fjärrvärmeföretag ska kunna få tillgång till de rörnät som transporterar fjärrvärmen till hushållen. Det föreslås i en statlig utredning. Men uppdelningen ska bara ske om en ny aktör vill in på den marknaden. [11] Det införs en Nämnd som ska avgöra om framtida prishöjningar är skäliga. Den styrs gemensamt av fjärrvärmebolagen och de stora bostadsorganisationerna. I bostadsorganisationerna finns exempelvis SABO och Riksbyggen. [10] Bolagen kommer inte att få debitera uppskattad förbrukning i förväg. De blir skyldiga att varje månad rapportera faktisk förbrukning. Företagen kommer bara ta betalt i 3
efterhand för den värme kunderna har gjort av med. [10] Föränderingen kommer inte ske förrän år 2015 eftersom hundratals energimätare måste bytas ut. [10] 1.3 Problemformulering Går det att beräkna effekten av sparåtgärderna i en fastighet med fjärrvärme? Går det också att beräkna besparingen i kronor för bostadsrättsföreningen, som argument för föreningar att genomföra energisparprogram? 1.4 Avgränsningar Jag har endast studerat en fastighet och endast under en treårsperiod, 2010-2012. Vintertemperaturen har varierat mellan åren. Det har varit svårt att se exakt hur stor faktor temperaturen har varit på energiförbrukningen eftersom man då man helst ska jämföra på dagsbasis då temperaturen pendlar kraftigt från dag till dag. Det gör de svårt att göra en korrekt jämförelse av energiförbrukningen och kostnaderna för bostadsrättsföreningen. Utöver de åtgärder jag har tittat närmare på så har även föreningen gjort andra energisparåtgärder under perioden så som isolering med extra energiglas på 3mm och installation av säkerhetsdörrar till lägenheterna. Dessa åtgärder upplever jag dock ha en mindre påverkan på energiförbrukningen än de åtgärder som jag har tittat närmare på i denna rapport. Därför har jag valt att inte skriva mer om dessa åtgärder. 2 Teori i detta arbete 2.1 Byte av Fjärrvärmecentral En gammal fjärrvärmecentral förbrukar väldigt mycket energi i onödan. Växlarna blir försmutsade och med tiden så blir värmeöverföringen sämre och sämre. Ibland så väljer man att höja framledningskurvan på reglerautomatiken för att kompensera för överförningsproblemen mellan växlarna. Detta leder till ökad energiförbrukning. En fjärrvärmeanläggning brukar normalt ha en livslängd på mellan 20-25 år. Med teknik som finns idag så kan man styra pumpflödet. Den tekniken leder till att pumpen varvar ner när det blir varmare i lägenheterna. En ny reglerenhet optimerar 4
förbrukningen, det sker med hjälp av till exempel innegivare och pumpstopp, som stänger av värmesystemet när utomhustemperaturen överstiger 17-18 C. Det gör så att energi sparas då pumpen inte går dygnet runt under sommaren. Omfattning av utrustningen till en fjärrvärmecentral framgår av Figur 2.1. [9] Figur 2.1 5
Kopplingarna i en fjärrvärmecentral kan skilja sig mellan följande principer: Parallellkoppling: Den billigaste principen, parallellkoppling, är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är inkopplade mellan fjärrvärmesystemets framoch returledning, kopplingsprincipen inklusive ventilation som kan finnas i vissa fastigheter visas i Figur 2.2. [3,8] [9] Figur 2.2 6
Tvåstegskoppling: Något dyrare är nästa princip, tvåstegskoppling, som ger god avkylning av värmevattnet. Inkommande kallvatten går i två seriekopplade kretsar internt i beredaren, där det först värms av hetvattenreturen från radiatorkretsen och därefter av primärvärme från fjärrvärmenätet, kopplingsprincipen inklusive ventilation som kan finnas i vissa fastigheter visas i Figur 2.3. [3,9] [9] Figur 2.3 7
Trestegskoppling: Det är den dyraste principen och förekommer i en del fjärrvärmesystem och ger mycket god avkylning av värmevattnet. Värmeväxlarna består av tre steg. I steg ett leds primärvattnet in i värmeväxlaren för eftervärmning av varmvattnet. I steg 2 sker uppvärmning av radiatorvattnet och i steg 3 förvärms tappvattnet. Sommartid, då inget radiatorvärmebehov finns, förbikopplas steg 2- växlaren och endast tappvarmvatten uppvärms då, kopplingsprincipen inklusive ventilation som kan finnas i vissa fastigheter visas i Figur 2.4. [3,9] [9] Figur 2.4 8
Ett antal faktorer påverkar fjärrvärmeförbrukningen: Utomhustemperaturer: ju kallare det är ute desto mer värme behövs det för att värma upp alla lägenheterna i en bostadsrättsförening. Tempraturen på inkomande fjärrvärme: är temperaturen högre på inkommande fjärrvärmevatten så får man ut mer energi av varje m³ fjärrvärmevatten. På vintern är temperaturen högre och på sommaren är temperaturen lägre. Hur effektiv fjärrvärmeanläggningen är: ju effektivare fjärrvärmeanläggningen är desto mer energi (MWh) kan man få ut per m 3 fjärrvärmevatten. Nyare anläggningar med mer energisnåla komponenter är ofta mer effektiva än äldre anläggningar. Injustering av radiatorventiler och stamventiler: injustering av radiatorventiler och stamventiler skapar en flödesbalans, så att varje radiator får det tilltänkta flödet för just den radiatorn och att det blir likvärdig temperatur från rum till rum och lägenhet till lägenhet. Faktorer som påverkar besparingspotentialen är: Priset på fjärrvärme: priset på fjärrvärme ökar från år till år och mellan sommar och vinter. Det betyder att om man jämför kostnader från år till år så kan kostnaderna tyckas öka eller inte gå ner så mycket som man kalkylerat med, men detta kan bero på att fjärrvärmepriset och avgifterna för t. ex abonnemanget har ökat. [3,4] Utetemperaturen: om vädret ute är kallt så påverkar det energiförbrukningen så det som gör att energiförbrukningen har gått upp kan vara att utetemperaturen är lägre än jämförbart år. Det betyder att besparingspotentialen förefaller lägre ut än om man hade haft likvärdiga förhållanden. [3] Bonus och straffavgifter: man betalar för varje MWh energi som fjärrvärmeanläggningen förbrukar. Man får bonus om anläggingen har en hög temperaturskillnad mellan inkommande fjärrvärmevatten och utgående fjärrvärmevatten. Om anläggningen går dåligt, alltså om anläggningen har en låg temperaturskillnad mellan inkommande fjärrvärmevatten och utgående fjärrvärmevatten, får man betala en straffavgift. [3] 9
2.2 Besparingsåtgärder Kostnaderna för investering av en fjärrvärmecentral är ganska höga för en bostadsrättsförening så det gäller att tänka efter innan man investerar i en ny fjärrvärmeanläggning. Priset ligger runt 350.000 kr för en ny 2-stegskopplad anläggning i denna fastighet. Det är bättre att göra investeringen direkt istället för att byta ut delar i anläggningen om åldern och förbrukningen på anläggningen är hög eftersom att man kan behöva stänga av värmen och varmvattnet i fastigheten under arbetet beroende på vad som skall bytas. Därför är det bättre för hyresgästerna om man gör allt på en gång så blir det mindre problem med anläggningen i framtiden. Om man som fjärrvärmekund har som intresse att minska sin förbrukning så finns det många olika åtgärder man kan göra. Här nämns några viktiga och vanliga faktorer som påverkar förbrukningen. Injustering av värmesystemet: Om värmen är ojämn i fastighet så kan en injustering av radiatorsystemet behövas. Det görs för att skapa flödesbalans så att varje lägenhet får likvärdig temperatur. Man brukar kunna sänka kurvan efter en injustering. [1] Sänkning av reglerkurvan: En av de viktigaste åtgärderna är att justera reglerkurvan, en tumregel är att tre vattengrader på kurvan motsvarar en ungefärlig sänkning med en grads inomhustemperatur som motsvarar en energibesparing på 5-6%. [1] Pumpinställning: en sänkning av flödet på pumpen ger både bättre avkylning på fjärrvärmevattnet och en lägre energiförbrukning. [1] Varmvatten: Med minskad användning av tappvarmvatten kan mycket energi sparas. Byter man ut gamla varmvattenblandare och kranar mot nya kan förbrukningen av tappvarmvatten minskas med upp till 40%. Om tappvarmvattnet har en inställning på 60 grader kan man sänka vattnet till 55 grader. [1] Täta klimatskalet: Att byta ut gamla tätningslister mot nya, täta kring fönster och dörrar som saknar tätningslister ger både ökad komfort och en energibesparing. Tilläggsisolera vinden. [1] Sänk temperaturen i gemensamma utrymmen: Ett enkelt sätt att få ner energiförbrukningen är att dra ner temperaturen i alla gemensamma utrymmen så som källare, garage och trapphus där människor inte vistats så ofta. Det är viktigt att inte ha så kallt så att rör fryser när utomhustemperaturen sjunker. [1] Förändra de boendes beteende: Möblera inte framför elementen. Sänk värmen i sovrumet. Dra ner värmen på elementen när man reser bort. Bada inte 10
utan ta en snabb dusch istället. Diska inte under rinnande vatten. Vädra snabbt med korsdrag och stäng av elementen samtidigt. [1] 3 Genomförandet 3.1 Beskrivning av arbetets planering, metodik och genomförandefasen Som nämndes i inledningen fick jag idén till detta arbete redan under min första LIAperiod. Företaget som jag gjorde min första LIA-period hos fick i uppdrag att göra en energideklaration av fastigheten som ägs av bostadsrättsföreningen London 8. Jag fick då följa med min handledare och göra en energibesiktning av fastigheten, där vi gick runt i fastigheten och fotograferade allt väsentligt som har att göra med energiförbrukningen. Vi samlade även in informationen om fastigheten och tog diverse temperaturer. I arbetet har jag tittat närmare på energisparåtgärder så som byte till en ny effektivare 2-stegs fjärrvärmecentral och injustering av radiatorsystemet och vilken effekt dessa har gett. Jag har jämfört mellan olika år och sett vilket utslag det har gett på förbrukningar och kostnader. Jag har haft stor hjälp av Fortums hemsida där jag har sett förbrukningar månad för månad under en treårsperiod. 3.2 Mätningar Jag har jämfört förbrukningar både avseende energiförbrukningen i MWh, flödet av fjärrvärmevatten i m³ samt ΔT. Sedan har jag tittat närmare på fakturor på fjärrvärmen och sett vad som är viktigt när Fortum tar betalt. Jag har studerat både fasta kostnader, priset per MWh och straffavgifter respektive bonus och sett vilken inverkan alla dessa faktorer har på resultatet av rapporten. Beräkningarna som ligger till grund för mina observationer och slutsatser finns i bilagor. De omfattar mätningar av förändringar över tid av flödet i m³, ΔT, MWh. Jag har baserat rapporten på förbrukningssiffror tagna både från Fortums hemsida och fakturor. Dessa uppgifter stämmer inte alltid helt överens när jag har räknat fram t.ex. årsförbrukning av MWh via Excel. Då har jag valt att använda mig av förbrukningssiffrorna från fakturorna istället för mina egna beräkningar. Andra siffror som inte står på fakturorna så som årsmedel av flödet av fjärrvärmevatten i m³ och årsmedel av ΔT har jag valt att använda mig av mina egna beräkningar via Excel. 11
3.3 Problemlösningar Det är svårt att göra en korrekt beräkning av besparingen genom byte av fjärrvärmeanläggning, genom att antalet faktorer som påverkar förbrukningen är så många och svåra att analysera. ΔT och flödet av fjärrvärme borde normalt bli mycket bättre som resultat av energisparåtgärderna. Eftersom anläggningen är mycket effektivare borde det leda till minskad energianvändning. Dessvärre kan man inte alltid se sådan tydlig minskning av energianvändningen, vilket kan förklarars av att temperaturen under åren efter bytet har varit lägre under vintertiden. Därför har gått åt mer energi för att värma upp lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Jag har haft dessa faktorer i åtanke i analysen av mina mätresultat. Dessvärre är det också svårt att göra en besparingskalkyl av åtgärderna på grund av att Fortums avgifter för fjärrvärme har ökat senaste åren, både de fasta avgifterna för att ha abonnemanget och förbrukningen av MWh. Det kan dock framgå av fakturorna om bonusarna för bättre ΔT har ökat och om anläggningen har haft mindre straffavgifter än under tiden före åtgärderna. 12
4 Resultat 4.1 Resultat från mätningar och beräkningar 42 40 38 36 34 32 Figur 4.1 ΔT 2010 2011 2012 Det finns en tydlig skillnad att ΔT har blivit bättre från år till år som man kan se i Figur 4.1 ovan och från månad till månad efter åtgärderna. Detta tyder på att anläggningen har blivit betydligt mer effektiv. Den tar vara på fjärrvärmevattnet bättre och skickar tillbaks lägre tempererat fjärvärmevatten än tidigare år som framgår i tabeller och diagram i Bilaga 1. På sommaren 2010 är ΔT väldigt lågt. Det kan bl. a bero på att reglerautomatiken fungerar dåligt. Jag har inte haft möjlighet att studera det närmare. Redan under 2011 har anläggningen gått bättre. Det kan bero på att föreningen har påbörjat energisparåtgärder och/eller att temperaturen har varit gynnsammare för anläggningen. Det är inte förrän i november 2011 som man bytte fjärrvärmeanläggning och injusterade hela fastigheten. Vintern 2012 var en riktigt kall vinter. Ändå går anläggningen betydligt mycket bättre än 2010 och den har även bättre ΔT än 2011. Detta förklaras av en ny anläggning och en bra injustering. 600 550 500 450 400 Figur 4.2 Förbrukning i MWh 2010 2011 2012 13
Förbrukningen av MWh har inte påverkats nämnvärt under de tre år som jag har studerat. Det framgår av figur 4.2 och även av Bilaga 1. Man ser ändå en klar skillnad mot 2010 då förbrukningen har varit som högst under de åren som jag har studerat. Det kan bero på att när man byter fjärrvärmeanläggning och gör injustering av radiatorsystemet så påverkas flödet av fjärrvärmevattnet och ΔT mest och förbrukningen av MWh i mindre grad. I figur 4.2 visar jag beräkningar som baserats på Fortums energikonto. 15000 10000 5000 Flöde i m³ 0 Figur 4.3 2010 2011 2012 Man ser tydligt om man jämför åren 2010-2012 att flödet av m 3 som passerar fjärrvärmemätarna har minskat kraftigt från år till år enligt Figur 4.3 ovan, som är baserat på Fortums energikonto. Jag har gjort en tabell av i Excel baserat på energikontot sedan man började med energisparåtgärderna. Detta framgår tydligt enligt bilaga 2 där man ser hur flödet av m³ påverkas från år till år och månad till månad. Trotts att MWh har gått upp från 2011 så har ändå flödet av fjärrvärmevatten i m³ minskat, vilket tyder på att man behöver mindre mängd fjärrvärmevatten för att producera mer MWh än tidigare år. Anläggningen är därför betydligt mer effektiv än tidigare vilket är bra för miljön och ekonomin. I bilaga 2 jämför jag också förbrukningen mellan tidigare år och jag har också pekat ut när åtgärderna är gjorda. Tabell 4.1 *Baserat på uppgifter från Fortum värme energikonto med egen uträkning via Excel. #Baserat på uppgifter via fakturor. I tabell 4.1 har jag valt att sammanställa den informationen som jag har fått fram. 14
Jag har valt att basera siffrorna dels på Fortums energikonto och dels på Fortums fakturor. Det som framgår är att trots att energiförbrukningen i MWh inte har påverkats nämnvärt så har ändå den totala kostnaden med alla avgifter, inklusive fasta avgifter, minskat något, trots att kostnaden per MWh har ökat konstant sedan 2010. Det tyder på betydligt bättre ΔT eftersom bonus respektive straffavgifter beräknas utifrån ΔT. Siffrorna från fakturorna stämmer inte helt överens med energikontot men skillnaden är marginell. Siffrorna på energikontot har jag räknat fram i Excel via Fortums energikonto. I tabell 4.1 har jag valt att använda mig av siffrorna från fakturorna eftersom det är utifrån de som kunden har betalt för. 4.2 Intervju med Mohamed Sassi Abidi Jag ställde följande frågor till Mohamed Sassi Abidi: Hur upplever de boende inneklimatet efter energisparåtgärderna? Hur upplever de boende att ekonomin har blivit efter energisparåtgärderna, alltså upplever de att man sparar pengar och/eller energi efter åtgärderna? Har de boende har några synpunkter om vad som har blivit bättre/sämre efter åtgärderna? Svaren är i sammanfattning så här: Inneklimatet upplevs som mycket bättre; det är jämnare värme i alla lägenheterna och i hela huset. Man upplever att man sparar både energi och pengar. Föreningen har en ny och modern fjärrvärmeanläggning som fungerar mycket bra, som man varken behöver reparera eller byta reservdelar på, vilket spar energi, pengar och tid för de boende i bostadsrättsföreningen. 15
5 Slutsatser Eftersom både abonnemangspriser och priset för fjärrvärme ändras från år till år är det svårt att göra jämförelser i kronor. Det är också svårt att förutspå kommande kostnader. Det är bra att det börjar hända saker fjärrvärmemarknaden, t ex att olika aktörer skall få tillgång till rörnäten så som det sker på elmarknaden. Det är tråkigt att de tar sådan lång tid att få till lite mer kontrollerande priser och konkurrens på fjärrvärmemarknaden. Den avreglerades 1996 men inte förrän 2015 när alla mätare är bytta kommer priserna bli mera konkurransutsatta. Priserna på fjärrvärme har ju stigit oskäligt mycket när det inte varken funnits något regelverk eller konkurens på marknaden. De enda produkter fjärrvärmeföretaget har konkurrerat med är andra typer av uppvärmningar så som värmepumpar och oljepannor. Det man kan konstatera är att det i alla fall inte är dåligt att satsa på energieffektiva fjärrvärmeanläggningar. Priset för fjärrvärmen tycks öka år för år. Då gynnas alltid den som har den mest effektiva anläggingen med bonuspengar tillbaks istället för att betala en straffavgift. Man skall också ha i åtanke att en fjärrvärmeanläggning håller i 20-25 år och en injustering håller i cirka 15 år. Det uppstår alltså inga små löpande investeringar som måste göras, utan i princip har man bara en stor engångskostnad, som dessutom borde betala av sig under den beräknade livslängden. Kunden upplever att de sparar både energi och pengar genom investeringarna. Men om de sparar tillräckligt mycket för att motivera andra att göra dessa investeringar endast för ekonomins skull är svårt att säga. Kunden upplever att inomhusklimatet har blivit betydligt bättre, vilket min erfarenhet också är efter alla injusteringar som jag har varit med om att göra. Byte av fjärrvärmecentral är också bra utifrån att man får en mer effektiv anläggning. Den förbrukar mindre energi även om inte MWh går ner nämnvärt. Men man får bättre reglering på anläggningen och så slipper man oroa sig för att byta ut delar som går sönder de kommande åren. Man får mer tillförlitliga temperaturer i fastigheten. För att få veta om investeringarna har betalat av sig så skall man titta på alla kostnader gjorda under investeringsperioden. Det får man fram genom att titta på alla fakturor från leverantören så man ser vad de har tagit betalt. Sedan jämföra dessa kostnader före och efter investeringen. Sedan måste man gå tillbaka 20 25 år och räkna ut bonus och straffavgifter och man måste också ta hänsyn till temperaturer under perioden. Ju kallare det är ute desto mer energi behövs det ju för att värma upp fastigheten. Hur man än gör så är det mycket svårt att få en exakt siffra på hur lönsam investeringen kan ha varit. Man kan säkert få en uppskattad siffra om man går tillbaka efter i tiden efter förbrukad investering. 16
I de fall anläggningen är sliten och man måste byta delar så är min slutsats att det är bäst att byta hela anläggningen, dels för komfortens skull, dels för att nya anläggningar har bättre styrning av systemet där man också kan ha koll på anläggningen via internet om man är intresserad av det. Det finns även andra billigare alternativ som är mindre avancerade med enklare reglerutrustning men som fungerar likvärdigt. 17
6 Referenser: Internet: [1]http://www.fortum.com/countries/se/foretag/fjarrvarme/energieffektivisering/fjar rvarmecentral/pages/default.aspx 2013-04-15 [2] http://www.hsb.se/tjanster/tjanster-for-bostadsrattsforeningar-ochfastighetsagare/hallefors/energitjanster/byte-av-fjarrvarmecentral 2013-04-17 [5] http://www.boverket.se/kontakta-oss/fragor-och-svar/energideklaration/vadinnehaller-en-energideklaration/vad-ar-atemp/ 2013-03-27 [6] www.boverket.se Energideklaration [7] www.fortum.se Fortum värme energikonto [10] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4314214 2013-05-10 [11] http://www.dn.se/ekonomi/fjarrvarmemarknaden-avregleras 2013-05-10 Annan referens: [3] Kontinuerliga samtal med Richard Albetsson, VD, Energisparkonsult [4] Fakturor Fortum Litratur: [8] Svensk Fjärrvärme fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper [9] Energifakta Installation av fjärrvärme 18