Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna av olika antagande om produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor Diskutera vilken produktivitetsutveckling som är möjlig Diskutera vilka åtgärder som behövs för att stärka produktivitetsutvecklingen 2

Den demografiska utvecklingen och pressen på de offentliga finanserna Andelen äldre ökar successivt, särskilt de över 80 - lägre andel som försörjer - höga omsorgskostnader för mycket gamla Snabb medicinsk-teknisk utveckling Krav på standardökningar Krav på utbyggd välfärd 3

Många faktorer påverkar välfärdens finansiering - men flera bedömningar indikerar skattehöjningar Andelen i arbete och utvecklingen av antalet arbetade timmar arbetsmarknadsetableringen avgörande för effekterna av flyktingkrisen Framtida hälsan hos äldre Graden av avgiftsfinansiering Effektivitet i offentlig sektor 4

Många bedömningar indikerar kraftiga skattehöjningar - men ingen produktivitetsutveckling Konjunkturinstitutet Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna (mars 2015) Till 2040 skattehöjningar på drygt 4 % av BNP (basscenariot) - ingen produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster Svenskt Näringsliv har baserat på KIs antaganden och beräkningar ändrat produktivitetsantagandet: höjd produktivitetstillväxt om 0,5 procentenheter per år Då kan den demografiska utvecklingen klaras utan skattehöjningar (2040) 5

Den historiska produktivitetsutvecklingen Negativ produktivitetsutveckling 1970-1992 i offentlig sektor enligt ESO-rapporter. Produktivitetsutveckling nära noll i den offentliga sektorns tjänsteproduktion 2002-2014 (SCB) Marknadsliknande reformer under 90-talet förbättrade förutsättningarna för stärkt produktivitet Ingen eller ringa hänsyn tas till kvalitetsförändringar Produktivitetsutvecklingen sannolikt underskattad inom sjukvården 6

Stora produktivitetsskillnader i välfärden skolan Stora skillnader i resurser/elev - 30% - mellan kommundecil 1 och 10. Inget samband resurser resultat (ESO 2014) Exempel på skillnader i kostnader och meritpoäng för en kommungrupp (källa SN): 7

Stora produktivitetsskillnader - äldreomsorgen Genomsnittskommunen har en produktivitet som är 30 % lägre än de kommuner med högst produktivitet enligt studie från Vårdanalys (2013) 8

Stora kostnadsskillnader i sjukhusvården Möjligt spara cirka 7 mdr kr i slutna sjukhusvården, Svenskt Näringsliv 2008 9

Har konkurrensen spelat roll för produktivitetsutvecklingen? Skola Ökad andel friskoleelever förbättrar resultaten, särskilt i kommunala skolor, utan ökade kostnader Vård Utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet. Vårdvalet har ökat produktiviteten. Sankt Göran har 2-6 % lägre kostnader per DRG än jämförbara sjukhus Äldreomsorg Återstående livslängd förlängs vid upphandling av särskilt boende samtidigt som kostnaderna minskar Väsentligt lägre kostnader 26 % - för privat äldreboende än kommunalt i tvillingstudie utan sämre påvisbar kvalitet 10

Exempel på effektivare arbetssätt, sjukvård och äldreomsorg Sjukvård förbättrade produktionsflöden, öppenvård utanför sjukhusen, stärkt kvalitetsarbete stärkt samverkan sjukhus primärvård- äldreomsorg effektivare digital kommunikation för stärkta vårdkedjor, ökad patientmedverkan och färre fysiska besök ny teknik för tidig diagnos och individanpassad vård Äldreomsorg behovsanpassad personalplanering införande av välfärdsteknologi 11

Exempel på effektivare arbetssätt, skola och upphandling Skola digitaliserade lärplattformar och digitala prov inspelade lektionsgenomgångar storleksanpassade undervisningsgrupper tidiga stödinsatser Upphandling upphandla funktion och ej specificerad produkt/tjänst möjlighet för fler lägga bud ökad samverkan och uppföljning Inköpssamordning och avtalstrohet 12

Hur förbättra styrningen för höjd produktivitet? Konkurrensutsättning och uppföljningsbara kvalitativa och kvantitativa mål Benchmarking och ansvarsutkrävande Valfrihet, pengsystem och värdeskapande ersättningssystem Ej detaljerade förfrågningsunderlag funktionsupphandling Ställ krav på kostnadseffektivisering 13

Hållbarheten i de offentliga finanserna KIs basscenario Skattehöjning motsvarande drygt 4 procent av BNP 2040 jämfört utgångsläget (dec 2014) samma löneökningstakt offentlig och privat sektor oförändrad hälsa, pensionsålder, välfärdsåtagande och personaltäthet produktivitetsutvecklingen i offentligt finansierad tjänsteproduktion = 0 viss, begränsad produktivitetsutveckling i produktionen av insatsvaror och stödtjänster årlig standardökning i välfärdstjänsterna om 0,6 procent 14

Svenskt Näringslivs ändringsantagande - konsekvenser Produktivitetstillväxten höjs med 0,5 procentenheter Den förbättrade produktiviteten tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet (standardökningen om 0,6 procent kvarstår) Offentlig konsumtion ökar inte som andel av BNP Den uteblivna höjningen av den offentliga konsumtionens andel av BNP 2040 motsvarar en kommunalskattehöjning om cirka 5 kronor 15

KIs alternativscenarior och SNs produktivitetsantagande KIs alternativscenario 1: Utträdet från arbetsmarknaden senareläggs KIs alternativscenario 2: Förbättrad hälsa hos äldre KIs alternativscenario 3: Kombination av scenario 1 och 2 Effekten av stärkt produktivitet nästan tre gånger större än de sammanlagda effekterna av fler äldre i arbete och förbättrad hälsa hos äldre Bas Alt 1 Alt 2 Alt 3 2014 26,40% 26,40% 26,40% 26,40% KI 2040 29,80% 29,40% 29,10% 28,70% SN 2040+0,5 26,70% 26,30% 26,00% 25,60% 16

Finns dock betydande osäkerheter avseende framtida utveckling Medicinsk-teknisk och annan teknisk utveckling Ökad efterfrågan Ev arbetskraftsbrist i välfärdstjänsterna Den kommunala låneskulden Äldres hälsa Integrationen Sysselsättningsandelen för de svensk bakgrund 17

Vad skulle en försvagad produktivitetsutveckling innebära? Effekterna av ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna (beräknat som sänkt produktivitet i produktionen av välfärdstjänster om 0,5 procentenheter) Den offentliga konsumtion stiger fram till 2040 från 29,8 % av BNP 32,2 % jämfört KIs basscenario Ökningen motsvarar en kommunalskattehöjning om ytterligare 3-4 kr 18

Är ett skift i produktivitetsutvecklingen möjlig? Ja, det finns en potential för produktivitetsförbättring genom ökad konkurrens och bättre styrning av konkurrensen (1) bättre tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter (2) förbättrad benchmarking (3) ökad press på de offentliga finanserna (4) Produktivitetsökningen i privata tjänstesektorn 1,5 % i snitt per år 1994-2014 19

Konsekvenser av förbättrad produktivitet om 0,5 procentenheter och vad krävs? Kan gör det möjligt klara den demografiska utmaning med i stort samma skattetryck som dagens En stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år, bör vara målsättning för politiken Detta kräver bättre nyttjande av konkurrens, digitalisering och teknisk utveckling systematiskt arbetssätt i styrning, uppföljning och upphandling hos kommuner, landsting och stat Ökad avgiftsfinansiering kan behövas om mer kostnadsdrivande utveckling 20