Gratis är gott. Eftersmaken är sur.



Relevanta dokument
KOPPLING TILL LÄROPLANEN

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

PRÖVNINGSANVISNINGAR

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Vem får se min bild? Till läraren

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Min tid - min strid

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Känsliga uppgifter och integritet

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Känsliga uppgifter och integritet

Kursplan: Samhällskunskap

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Får du fotografera här?

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Individer och gemenskaper

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Samtala om nätetikett

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Får man säga vad man vill på nätet?

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Reflektera kring anonymitet på nätet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vilka regler finns på internet?

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Vilka regler finns på internet?

Rätten att få vara privat på nätet

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Granska syftet med skolans webbplats

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

HISTORIA. Ämnets syfte

Digital kompetens i SOklassrummet

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren

Hur får du använda källor på internet?

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Syfte och mål med kursen

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Övergripande planering Reviderad:

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Rätten att få vara privat på nätet

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Vad är upphovsrätt och hur fungerar det?

Statens skolverks författningssamling

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

NATIONELLA BILDTÄVLING

Religionskunskap. Ämnets syfte

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Transkript:

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram i diskussionen om innehåll på internet, så kan man få känslan av att alla är vinnare. Film, musik, spel och annan underhållning kommer av sig självt. Som snö. Det är bara att ta för sig. Och visst vore det härligt om det var sant, men samtidigt har de flesta en känsla av att det är lite för bra för att vara sant. Även om varje exemplar är billigt, så kostar det första ofta väldigt mycket att göra. Går det att vara positiv till ny teknik samtidigt som man vill ta betalt? Det är en fråga som skär igenom hela den digitala debatten och engagerar politiker, forskare, tekniker, lobbyister, bloggare, debattörer, utredare, advokater, journalister och inte minst kreatörerna och publiken. Det är en väldigt intressant fråga och det är en väldigt viktig fråga för den kultur som vi skapar och tar del av idag är vår gemenskap. Imorgon är den vårt minne, vårt kulturarv. Det kan vara Bergman och det kan vara Grumpy Cat. Det är viktigare än vi tror. Den här frågan och många fler kommer vi att ta upp i det här undervisningsmaterialet. Vi hoppas att det ska väcka tankar och intressant debatt i och utanför klassrummet. Vilka är vi? Film- och TV-branschens Samarbetskommitté arbetar inom ramen för Filmavtalets paragraf om att främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla visningsformer och har som huvudmål att minska olaglig fildelning och att stärka förutsättningarna för lagliga alternativ i alla fönster. Film- och TV-branschens Samarbetskommitté representerar Sveriges Filmuthyrareförening upa, Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Föreningen Film och TV-producenterna, Nätverket för regionala filmproduktionscenter samt tv-företagen SVT, TV4, MTG, SBS Discovery och CMore Entertainment.

Hur använder jag materialet? Materialet består av en serie texter som alla berör den svenska upphovsrätten. Texterna är indelade i kapitel. Alla texter inleds med en sammanfattning som därefter följs av en fördjupning i ämnet. Meningen med texterna är att de ska kunna användas som bas för faktainhämtning men även inspirera eleven att på egen hand problematisera frågeställningen. Den som vill kan givetvis på egen hand leta upp mer information från andra källor och därför har vi även som hjälp på traven försett varje text med några exempel på sajter där mer information finns att hämta. Tanken är att eleven här ska få en grundläggande förståelse för ämnet men samtidigt inspireras att söka upp mer information, värdera denna källkritiskt och därefter redogöra för dess betydelse i olika sammanhang. Till varje text finns länkar till mer information samt förslag på diskussionsfrågor, inlämningsuppgifter etc. Varje kapitel anknyter på olika sätt till frågan om upphovsrätt men kan användas var för sig eller som helhet. Materialet är ämnesöverskridande, har tagits fram utifrån Skolverkets riktlinjer och kan användas både i högstadieskolan och gymnasiet. Har du tänkt på hur många som jobbar innom yrken som är beroende av att upphovsrätten följs?

Anpassning till läroplanen Materialet är framtaget för att passa in i en rad ämneskategorier i både den svenska högstadieskolan så väl som på gymnasiet. Nedan följer utdrag ur den senaste läroplanen med exempel på möjlig ämnesintegration. Kanske hittar du själv andra ämnen där frågor om upphovsrätten ter sig naturlig? Tveka då inte att använda materialet efter enligt tycke. Lycka till! Läroplan högstadiet Grundläggande värden: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Normer & värden Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället LÄROPLANEN Ämnesvis: Samhällskunskap : Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhälls frågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Centralt innehåll: Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Bild Bildframställning Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Svenska Språkbruk Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssök och källkritik Hur man citerar och gör källhänvisningar. Teknik Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verk samhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervis ningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösnin gar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

Läroplan gymnasiet Grundläggande värden Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (s. 5) Skolans uppdrag Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. (s. 7) Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. (s. 7) Kunskapsmål har kunskaper om samhälls- och arbetsliv har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhällsoch arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. (s. 11) Läroplan ämnesvis: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. (s.67)

Samhällskunskap Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. (s. 144) Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kolle ktiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grup per och samhällsstrukturer. (s. 144) Svenska Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. (s. 161)