INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1924. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1924
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1924 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1926 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 260483
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1924 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.
Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar och cirkulär 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 7. III. Sjukdomar bland husdjuren 9. 1. Mul- och klövsjuka 9. 2. Mjältbrand 19. 3. Frasbrand 20. 4. Svinsjuka 21. 5. Rödsjuka 21. 6. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs län 22. 7. Tuberkulos hos nötkreatur 22. 8. Infektiös anämi hos häst 24. 9. Smittsam kastning hos nötkreatur 24. IV. Karantänsväsendet 25. V. Sveriges import och export av kreatur 25. VI. Köttkontrollen 25. 1. Offentliga slakthus 25. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 25. 3. Exportslakterier 25. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 26. 5. Köttimporten 26. 6. Köttexporten 26. a. I allmänhet 26. b. Till Norge 26. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 26. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 29. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 30. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 34. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 36. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 37. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 38.
IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 39. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift ä behandlingens art 40. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 41. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 42. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 43. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 44. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 45. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 46. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 47. Tab. 16. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 48. Tab. 17. Uppgift om utförsel av kött 50. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances et circulaires 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 7. III. Maladies des animaux domestiques 9. 1. Fièvre aphteuse 9. 2. Charbon bactéridien 19. 3. Emphysème du charbon 20. 4. Septicémie des porcs 21. 5. Rouget des porcs 21. 6. Avortement épizootique des juments 22. 7. Tuberculose des vaches 22. 8. Anémie infectieuse du cheval 24. 9. Avortement épizootique des vaches 24. IV. Quarantaine 25. V. Importation et exportation de bétail 25. VI. Contrôle des viandes 25. 1. Abbattoirs publics 25. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 25. 3. Boucheries pour exportation 25. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 26. 5. Importation des viandes 26. 6. Exportation des viandes 26. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 26.
v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 29. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 30. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 34. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 36. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux 37. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 38. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 39. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 40. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 41. Tabl. 10. Importantes causes de saisie (pour les viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 42. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 43. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 44. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 45. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 46. Tabl. 15. Importantes causes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 47. Tabl. 16. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 48. Tabl. 17. Exportation de viandes 50. Résumé. On peut à un certain degré juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année 10 842 affaires étaient portées devant le Bureau et 13 080 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus an Bureau s'élevait à 18 774 et ceux expédiés à 16 360. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 539. 750 004 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, le septicémie et le rouget des porcs ainsi que l'avortement épizootique des juments Le charbon bactéridien a causé 156 décès et l'emphysème charbonneux 72. Le septicémie des porcs s'est manifesté dans 20 groupes de porcs et le rouget dans 19. Par suite de la mammite tuberculeuse 91 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires. f1 260483. Civila veterinärväsendet år 1924.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1924. B. BUHRE GUST. KJERRULF. M. Forsman Stockholm den 31 december 1925.
I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. En summarisk redogörelse utvisande antalet inkomna ärenden och utgående expeditioner å veterinärbyrån under år 1924 lämnas härnedan. Antalet inkomna ärenden under året uppgick till 10 842, varav 2 782 anmälningar och 1990 räkningar; antalet utgående expeditioner var 13 080. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skrivelser uppgick till 18 774, häri ej medräknade 1 534 å byrån granskade räkningar inkomna från statens veterinärbakteriologiska anstalt; antalet från byrån utgångna skrivelser uppgick till 16 360. En närmare specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. 1 Minskningen under senare år i antalet beror på att Knngl. Maj:t genom särskilda beslut bemyndigat Medicinalstyrelsen att avgöra en hel del ärenden rörande in- och utförsel av levande djar m. m., vilka ärenden fornt varit beroende på K. Maj:ts prövning och beslut.
2 Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser år 1924. 2. Författningar samt cirkulär rörande det civila veterinärväsendet. A. Författningar. Under året hava utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, viika äro intagna i svensk författningssamling eller i Medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) intagna endast i svensk författningssamling. Maj 9. K. skriv, angående bemyndigande för Medicinalstyrelsen att N:r i vissa fall medgiva undantag från gällande bestämmelser om märkning av till utförsel avsett kött 17.» 23. K. kung. ang. tillämpligheten av viss bestämmelse i 11 1 mom. andra stycket i hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 (n:r 566) 175. 1 Rapporter angående nedanstående smittsamma sjukdomar uppgå till 1 514. 2 Därav 1 578 rapporter angående sernmförrättningar. 3 Därav 1111 rapporter. 4 Därav 207 rapporter. 5 Därav 1123 rapporter. 6 Därav 477 årsberättelser från veterinärer. 7 Därav 193 räkningar å desinfektionsmedel, ej särskilt diarieförda. 8 Därav 674 skrivelser och telegram till byrån. 9 Därav 1 097 skrivelser och telegram från byrån.
Maj 30. K. kung. om ändrad lydelse av 1 i reglementet den 31 dec. N:r 1919 (n:r 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera 203. År 1923. b) intagna i Medicinalstyrelsens samling ser. B. Nov. 30. K. kung. med bestämmelser att iakttagas vid införsel från land eller del därav, som förklarats smittat av smittsam mul- och klövsjuka, av fodermedel, spannmål, frö, potatis och levande växter 417.»» K. skriv. ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att vid utförsel över Trälleborg medelst ångfärja av hästar och svin, vilka i järnvägsvagn ankommit dit, medgiva dispens från vissa villkor för utförseln 418. Dec. 21. K. kung. ang. tillämpligheten av viss bestämmelse i 11 1 mom. andra stycket i hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 (n:r 566) 449. År 1924. Jan. 17. K. brev till generaltullstyrelsen, ang. undantag i vissa fall från tillämpning av kung. den 14 jan. 1921 ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land...»». K. kung. om upphävande av kung. den 13 okt. 1922 (n:r 490) ang. inskränkt tillämpning tillsvidare av kung. den 14 jan. 1921 (n:r 5) ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam muloch klövsjuka smittat land 3.» 19. K. brev ang. bemyndigande för länsstyrelsen i Malmöhus län att utfärda förbud mot utförsel av klövbärande djur m. m. från viss ort eller visst område inom länet till annan ort inom Skåne» 26. Medicinalstyrelsens förnyade cirkulär till samtliga veterinärer ang. rapporter beträffande rödsjuka hos svin» 30. Medicinalstyrelsens förnyade cirkulär till samtliga legitimerade veterinärer ang. vad deltagare i utbildningskurs för länsveterinäraspiranter före kursens början bör hava inhämtat Febr. 6. Medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga veterinärer ang. visst tillägg till Styrelsens råd och anvisningar för veterinärer vid bekämpande av smittsam mul- och klövsjuka den 4 okt. 1921» 22. K. kung. ang. utsträckt tillämpning av bestämmelserna i 16 1 mom. i kung. den 9 dec. 1898 (n:r 127) ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket 16.» s K. kung. ang. utsträckt tillämpning av bestämmelserna i 2 2 mom. i kung. den 22 juni 1911 (n:r 57) ang. bestämmelser 3
4 att iakttagas vid införsel av vissa varor från främmande land N :r eller del därav, som förklarats smittat av smittsam mul- och klövsjuka 17. Mars 7. K. Jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse till generaltullstyrelsen ang. förbud mot införsel från av mul- och klövsjuka smittat land av vissa varor i järnvägsvagn»». K. Jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse till Medicinalstyrelsen ang. rätt till tjänstårsberäkning för innehavare av befattning såsom tillfälligt vetenskapligt biträde vid statens veterinärbakteriologiska anstalt (ref.)... >». K. brev till Medicinalstyrelsen ang. disposition av arméns manskap och hästar vid bekämpande av mul- och klövsjuka (ref.) > 14. K. Jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse till Medicinalstyrelsen ang. skyldighet för examinerad veterinär, som fullgör föreskriven assistenttjänstgöring, att deltaga i bekämpande av kreatursfarsot April 23. Medicinalstyrelsens kung. ang. veterinärintyg för köttexport till Amerikas förenta stater»». Medicinalstyrelsens kung. ang. villkor för införsel av»vera» och»verit» från Norge» 25. K. brev ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att tillsvidare meddela tillstånd till utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam muloch klövsjuka smittat land»». K. kung. om ändrad lydelse av 20 i giftstadgan den 7 dec. 1906 (n:r 114) ävensom om ändring i vissa delar av de vid samma stadga fogade förteckningar I och II 93.»». Medicinalstyrelsens cirkulär beträffande tillhandahållande av lösa häften av Medicinalstyrelsens samling kungörelser och cirkulär m. m. ang. medicinalväsendet Maj 9. K. skriv. ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att i vissa fall medgiva undantag från gällande bestämmelser om märkning av till utförsel avsett kött 108.» 16. K. förordning ang. transitering av införselförbjudna varor m. m 119. > 23. K. kung. ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land 163.» 30. K. kung. ang. ändrad lydelse av 2 i reglementet den 28 febr. 1914 (n:r 24) för de med statsmedel understödda utbildningskurser för kontrollassistenter 165. >». K. kung. om ändring i viss del av kung. den 19 juni 1919 (n:r 498) ang. vilkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt för or- N:r dinarie befattningshavare upptagna avlöningar 166. Maj 30. K. kung. ang. ändrad lydelse av 1 och 5 i instruktionen den 16 jan. 1920 (n:r 11) för statens veterinärbakteriologiska anstalt 168. Juni 3. Medicinalstyrelsens kung. med beskrivning beträffande stämplar och märken för köttvaror och djurfett som utföras från Estland» 20. K. kung. ang. ersättning till veterinär, som på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin av nötkreatur 271.» 27. K. skrivelse till generaltullstyrelsen ang. undantag i vissa fall från tillämpning av kung. den 23 maj 1924 ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land Okt. 8. Medicinalstyrelsens kung. ang. veterinärintyg för köttexport till Kanada» 13. Medicinalstyrelsens förnyade cirkulär till samtliga legitimerade veterinärer i riket med ändrade bestämmelser ang. utbildningskurs för länsveterinäraspiranter > 24. K. Jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse till Medicinalstyrelsen ang. ändrade bestämmelser beträffande värdering av djur, angripna av eller misstänkta för smittsam mul- och klövsjuka»». Medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga veterinärer i riket ang. vissa symtom vid mul- och klövsjuka»». K. kung. ang. förbud mot användande av person, som inkommit från land, smittat av smittsam mul- och klövsjuka, såsom vårdare av klövbärande djur 454. r> 31. Medicinalstyrelsens kung. med närmare föreskrifter om vad den har att iakttaga, som vill till vårdare av klövbärande djur använda person från land, smittat av smittsam mul- och klövsjuka m. m s >. K. kung. om ändrad lydelse av 2 och 4 i kudg. den 23 maj 1924 (n:r 163) ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land 464. Nov. 21. K. kung. dels ang. befogenhet för länsstyrelse att vid utbrott av smittsam mul- och klövsjuka utfärda förbud mot utförande av klövbärande djur m. m. från visst område inom länet, dels ock ang. viss eftergift från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning 488. >». K. kung. ang. rengöring och desinfektion i vissa fall av automobil, som använts för transport av klövbärande djur... 489. f2 260483. Civila veterinärväsendet ar 1924. 5
Nov. 28. K. kung. ang. förbud mot utförande av klövbärande djur N:r m. m. från Malmöhus län samt viss eftergift i samband därmed från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning 493.»». K. brev till Medicinalstyrelsen ang. disposition av arméns manskap ock hästar vid bekämpande av mul- och klövsjuka (ref.) Dec. 2. Medicinalstyrelsens kung. med närmare föreskrifter ang. rengöring och desinfektion av automobil, som använts för transport av klövbärande djur» 12. K. kung. med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras 498.» >. K. kung. ang. förbud mot användande i vissa fall av begagnade, från utlandet inkomna säckar 508. B. Cirkulär. Följande, här ovan ej omnämnda, cirkulär rörande det civila veterinärväsendet hava under året av Medicinalstyrelsen utfärdats: Jan. 28. Till samtliga exportslakterier, cirk. ang. nödvändigheten av att givna förbindelser enligt K. kung. den 14 jan. 1921 (n:r 5) noggrant efterlevas. Juni 12. Till samtliga veterinärer, med infordrande av upplysning, huruvida en i Tyskland och Holland uppträdande nötkreaturssjukdom (»Diirener Rinderseuche») iakttagits här i landet.
7 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1924 till 539 [537], såsom av Talb. 1 närmare framgår, och voro däribland 15 i veterinäradministrationen anställda, 19 lärare, 32 länsveterinärer, därav 5 [ 0 ] tillförordnade, 151 stads- och vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 79 militärveterinärer (därav 38 i fältveterinärkårens reserv), 1 stuteriveterinär och 237 distriktsveterinärer. Av hela antalet veterinärer voro 509 legitimerade, däri inberäknade 7 examinerade, och 30 icke eller blott delvis legitimerade. Av militärveterinärerna hava 1 av dem på ordinarie stat och 16 av dem i fältveterinärkårens reserv anställda samtidigt varit distriktsveterinärer. Sedan 1923 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, under riksstatens nionde huvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning ett till 250 000 kr. förhöjt ordinarie förslagsanslag, utgår jämlikt kungl. kungörelse den 8 juni 1923 (n:r 180) årligen av statsmedel såsom bidrag till lönen åt distriktveterinär i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län 900 kr. och åt i annat län anställd distriktsveterinär 700 kr. samt såsom bidrag till ålderstillägg 225 kr. till ett första och 225 kr. till ett andra ålderstillägg att tilldelas distriktsveterinär efter fem respek tive tio års väl vitsordad tjänstgöring, allt under villkor att vederbörande landsting förbinder sig att årligen erlägga dels såsom bidrag till begynnelseavlöningen, vad angår distriktsveterinärbefattning i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län, minst 1 700 kr. och, vad angår distriktsveterinärbefattning i annat län, minst 1 400 kr., dels såsom bidrag till ett vart av förekommande nyssnämnda ålderstillägg minst 225 kr. Efter det att riksdagen för tiden 1 juli 1924 30 juni 1925 beviljat ett förslagsanslag å 65 000 kr. för beredande av dyrtidstillägg åt med statsbidrag avlönade distriktsveterinärer, har under nyssnämnda tid å sagda avlöningsbelopp utgått dyrtidstillägg enligt de närmare bestämmelser, som äro angivna i kungl. kung. den 30 maj 1924 (n:r 167). Av sålunda statsunderstödda distrikt funnos vid 1924 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 243 statsunderstödda distrikt, av vilka 8 voro vakanta.
8 Rätt till tjanstårsberåkning, i likhet med länsveterinärer, har under året medgivits för assistentveterinären vid offentliga slakthuset i Karlskrona samt, med viss inskränkning, för veterinär som tjänstgjort såsom vetenskapligt biträde vid statens veterinärbakteriologiska anstalt. Nio veterinärer hava under året avlidit och elva utexaminerats. Årsberättelser hava till Medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Stockholm, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 32 länsveterinärer, av dessa 5 tillförordnade, och 445 [446] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västerbottens och Norrbottens Jän. Av länsveterinären i Härjedalens distrikt för berörda ändamål gjord framställning har avslagits av vederbörande länsstyrelse. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 750 004 [727 537] djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1924. 1 Därav 13539 kliniskt.
9 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av Medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand, svinsjuka samt tuberkulos i juvret hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec. 1898 (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg, nådiga kungörelsen den 3 nov. 1906 (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 28 sept. 1906 (n:r 84) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest skola tillämpas, hava under år 1924 fall förekommit av smittsam mulocli klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst, svinsjuka och rödsjuka hos svin, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hus djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, svinpest, hönspest och hönskolera icke förekommit. 1. Mul- och klövsjuka. (Vårutbrotten.) a. Historik. Vårt land, som under år 1923 varit helt och hållet förskonat från muloch klövsjuka, blev under år 1924 så mycket mera hemsökt därav, i det under detta år tre olika utbrott förekommo. De första fallen i de olika utbrotten konstaterades resp. den 17 jan., 23 febr. och 8 nov. Det första av ovannämnda utbrott (Tab. B) inträffade på Storegården i Fjälie socken av Malmöhus län. Huru smittan överförts till sagda gård blev aldrig utrönt. Emellertid konstaterades, att personberöring med Danmark ägt rum. Detta ställe friförklarades den 27 därpå följande febr. utan att något sekundärfall iakttogs. Det andra utbrottet skedde jämväl inom sagda län, nämligen den 23 febr. på gården Värmö 10 i Billeberga socken. Sjukdomen spred sig under de närmaste månaderna till 29 andra gårdar inom Billeberga och angränsande socknar. Det sist smittade stället blev den 22 april friförklarat. Smittspridningen vid detta utbrott skedde genom smitta från Teckomatorps mejeri. Som ovan nämnts konstaterades det första sjukdomsfallet den
10 Tab. B. Smittade gårdar, antal värderade djur samt utbetalade ersättningar m. m. 23 febr., dä sjukdomen iakttogs hos en gris, behäftad med klövlidande. Med anledning därav, att en del spädkalvar dagarna förut hastigt dött i trakten efter förtärande av mjölk frän nämnda mejeri, hade en del kalvkadaver för undersökning insänts till Malmöhus läns hushållningssällskaps laboratorium i Malmö. Diagnosen blev där särskilt med stöd av förändringarna i hjärtat ställd till mul- och klövsjuka. Vid de undersökningar, som företogos för att utröna, huru smittan förts till Teckomatorps mejeri, kom man till det resultat, att sjukdomen i trakten förekommit redan före den 23 febr., då den som sagt iakttogs på gården Värmö 10. Vid konstaterandet av mul- cch klövsjuka på gården Värmö 6 den 29 febr. utreddes, att man redan den 15 eller 1(3 i samma månad iakttagit munlidande hos ett par kor, av vilka en även hade haft sår på en spene. Att mejerismitta förelåg hade man med anled-
ning av de iakttagna apoplektiska dödsfallen hos kalvar redan frän början misstänkt. Att så var fallet blev under de följande sjukdomsutbrotten uppenbart, enär kalvdöd eller sjukdomsfall bland svin i regel föregingo utbrotten hos nötkreatur. För den tredje epizootien kommer närmare redogörelse att lämnas i Medicinalstyrelsens årsberättelse ang. det civila veterinärväsendet för år 1925. Så mycket torde emellertid här böra nämnas, att första fallet konstaterades den 8 nov. pä gården Ormastorp 8 i Ottarps socken av Malmöhus län, samt att under denna epizooti, som fortgick även under år 1925, före 1924 års utgång hade smittats 185 besättningar, av vilka 110 i Malmöhus, 66 i Kristianstads, 5 i Halland och 4 i Kalmar län (på Öland). För sjukdomens bekämpande användes även detta år den s. k. stampingout-metoden enligt den år 1922 tillämpade organisationen. Ben till Malmö förlagda särskilda veterinär by rån förestods även nu av länsveterinären Odert Nilsson. Rörande djurens värdering, förrättad enligt K. brevet den 4 nov. 1921, hänvisas till Tab.. 11 Tab. C. Tablå över de ersättningar, som utbetalades för de olika djurslagen vid mul- och klövsjukeutbrotten år 1924. Rörande tillvägagångssättet för sjukdomens bekämpande må ur länsveterinär Nilssons berättelse anföras följande. Omedelbart efter sjukdomsutbrottet eller senast dagen därefter ha polisförhör hållits. Med stöd av de beröringspunkter, som därvid framkommit hava åtgärder vidtagits. Ställen, som varit i beröring med smittad gård genom mjölkleverans, foderleverans, djurberöring, personberöring med beträdande av det smittade kostallet eller därigenom, att person från den smittade gården beträtt främmande ladugård, hava misstänktförklarats. Ytligare beröringspunkter, såsom beträdande av smittad gårds gårdsplan eller bonings-
12 hus, har i regel föranlett endast varskoende. Underrättelse om misstänktförklaring eller varskoende har såvitt möjligt skett omedelbart till respektive djurägare eller därav berörda andra personer antingen genom översändande av länsstyrelsens tryckta bestämmelser 1 eller genom meddelande per telefon. Där så kunnat ske hava respektive personer fått avgiva skriftligt erkännande om mottagandet av dessa bestämmelser. Såsom regel kan sägas, att samma dag polisförhöret hållits, hava också alla konstaterade beröringspunkter avstängts. Vidare har samtidigt desinfektionsorder tillställts djurägarna. Dessa order hava varierat efter beröringspunkternas art och beskaffenhet. Sålunda hava djurägare, vilka haft mjölkleverans gemensamt med smittad gård, beordrats att omedelbart desinfektera mjölkvagn, mjölkkärl och platser där mjölkkärl förvarats. Dessutom har rengöring och kalkning i ladugårdarna, skurning av foderbord, skurning i boningshus, rengöring av ryktares och mjölkares kläder och skodon o. s. v. anbefallts, och ha dessa åtgärders efterlevnad övervakats av veterinär. I handelsbodar, samlingslokaler, skolor m. fl., vilka lokaler hava haft utpräglad beröridg med smittad gård, har order givits om rengöring och i större fall om desinfektion. Slaktare, som haft beröring med smittad gård, hava isolerats, till dess deras lokaler och boningshus hunnit desinfekteras under veterinäruppsikt. Kvarnar, spannmålsaffärer, garverilokaler, köttbesiktningslokaler, vilka haft beröring med smittat ställe, ha desinfekterats. Järnvägsvagn, som fraktat klövbärande djur från gård, som dagarna efteråt förklarats smittad, har underkastats rengöring oeh desinfektion, likaså järnvägsvagn, som använts till transport av för smitta av mul- och klövsjuka misstänkta djur. Kadaver, hudar efter i mul- och klövsjuka döda och nedslaktade djur hava uppsökts, värderats och oskadliggjorts. Halm, som ansetts hava varit infekterad, har värderats och uppbränts. Djur, som till följd av betäckning eller annan beröring varit att döma som särskilt farliga, hava värderats för omedelbar nedslaktning. De i Teekomatorp bosatta veterinärerna hava uppmanats att varje natt desinfektera sina praktikkostymer genom formalinrökning. Vidare hava golven i trappuppgång, tambur och mottagningsrum varje morgon tvättats med formalinlösning. Särskild uppmärksamhet har givetvis ägnats åt mejerier och mjölkleveranser. Så fort första fallet anmälts, desinfekterades Teckomatorps mejeri. Mejeriföreståndaren tillsades att noga tillse, att gällande mejeriföreskrifter efterlevdes såväl beträffande själva mejeridriften som mjölkleveranserna i sin helhet. Vederbörande polisuppsyningsman beordrades till mejeriet med order 1 Vardagsrom, kök, ryktares och mjölkerskors bostäder skuras. Kläder och skodon, som använts i kostallet, skola rengöras. Tvättbara kläder bykas. Mjölkpallar oeh i kostallet använda redskap skola skaras i kokhet sodalut. Foderbord och stallinredning sknras noga med het sodalut. Detsamma iakttages med väggarnas nedre partier. Kostallets och svinhusets golv rengöras och kalkas. Alla mjölkkärl skola omsorgsfullt rengöras och skållas, Mjölkbordet kalkas.
att övervaka mjölkens pastörisering samt gällande föreskrifters efterlevnad Kontrollassistentverksamheten inställdes inom de gårdar, som levererat mjölk till Teckomatorps mejeri. Efter hand som sjukdomen spred sig, företogs enahanda åtgärder beträffande samtliga omkringliggande mejerier. Redan den 25 på eftermiddagen började misstanke väckas, att man hade att göra med en större mejerismitta, och efter framställning till Medicinalstyrelsen gavs order, att Teckomatorps mejeri skulle stängas under tre dagars tid. Det framgick emellertid, att mejerismittan haft svårare följder, än man kunnat vänta. Sjukdomsutbrott, huvudsakligast på kalvar och svin, inrapporterades dagligen, ett sextiotal leverantörer voro misstänktförklarade på grund av gemensam mjölkleverans med smittade gårdar, och man kunde tydligt spåra, hur sjukdomen spred sig hos vissa mjölkleverantörer. Dessutom voro ett 20-tal leverantörer misstänktförklarade på grund av andra orsaker. Det syntes därför omöjligt att tillåta mejeridriftens återupptagande efter de tre dagarnas förlopp, varför förnyad framställning gjordes till Medicinalstyrelsen. Mejeriet hölls därför stängt ytterligare tre dagar, därefter ytterligare tre dagar och, då nya fall åter inträffade, ytterligare två dagar, tillsammans elva dagar. Då driften den 8 mars återupptogs, utfärdade länsstyrelsen i Malmöhus län följande föreskrifter att lända till efterrättelse:»det åligger mejeriets föreståndare att noga tillse, att ingen mjölkleverans äger rum till mejeriet från misstänktförklarad gård (skulle så vara förhållandet, återgår mjölkskjutsen omedelbart till den misstänktförklarade gården och kvarstår där för nödiga åtgärders vidtagande; anmälan om förhållandet göres omedelbart till veterinärbyrån i Malmö); att särskild person anställes, som kalkar samtliga mjölkkärl, innan de föras inom mejeriets område; att mjölkkuskarna ej få lämna mjölkvagnarna; att mjölkvagnarna noggrant kalkas, innan mjölk från mejeriet pålastas; att frän mejeriet inga mjölkkärl utlämnas med mindre, än att dessa efter mjölkens utlämnande desinfekteras in- och utvändigt med het lut eller ånga samt därefter utvändigt bestrykas med kalkmjölk (1:20); att pastöriseringen noga iakttages och övervakas av polisman, vilken icke får lämna pastören under pågånde drift; att övriga åtgärder övervakas av länspolisen.» Även för närliggande mejerier hava åtgärder vidtagits. På grund av att i samband med sjukdomsutbrotten så talrika beröringspunkter förefunnits, blev det nödvändigt att stänga folk- och småskolor i trakten. Likaså inställdes gudstjänsten tillsvidare i en del församlingars kyrkor. Dessutom har länsstyrelsen förbjudit offentliga sammankomster ävensom biograf- och teaterföreställningar samt andra offentliga nöjestillställningar inom Billeberga och närgränsande socknar. Länsstyrelsen har dessutom utfärdat särskilda bestämmelser för lösgående hundar. Alldenstund sjukdomsutbrotten inträffade vid den tid på året, då kreatursauktionerna som bäst pågingo, var det erforderligt att ägna detta kapitel en alldeles särskild uppmärksamhet. Då ett inställande av auktionerna i sin f3 260483. Civila veterinärväsendet ar 1924. 13
14 helhet inom»smittade» och kringliggande socknar icke kunde tänkas genomförbart av ekonomiska skäl, gav länsstyrelsen resp. landsfiskaler i uppdrag att noga följa utlysta eller på annat sätt tillkännagivna auktioner samt att till länsstyrelsen inkomma med rapporter, därest auktionsförhållande på grund av gårdens läge till smittad eller smittade gårdar skulle kunna anses vara särskilt farligt. Vidare ålades landsfiskalerna att underrätta länsstyrelsen om torgdagar till vilka klövbärande djur bruka föras. Dessutom förbjödos tillförsel av klövbärande djur till torghandel i Tågarp samt till marknad i Lund, Landskrona och Eslöv. Utförselförbud innefattande förbud mot utförsel av klövbärande djur m. m. utfärdades för en del socknar. Helt naturligt blev det nödvändigt att bevilja licenser. Med anledning härav utarbetades i länsstyrelsen riktlinjer efter vilka licensansökningarna skulle beviljas. Bestämmelserna gingo i huvudsak ut på, att, då utförseln skulle ske från socknar, inom vilka fall av mul- och klövsjuka inträffat, veterinärbesiktning skulle äga rum å alla klövbärande djur å stället omedelbart före transporten, samt att djuren vid framkomsten ställdes under 11 dagars karantän, därest det gällde att föra djuren utanför det i sin helhet spärrade området, varefter ny veterinärbesiktning skulle äga rum. Desinfektion av järnvägsvagnar, bilar eller övriga transportredskap, som tagits i bruk för transport, skulle verkställas. Grällde det åter transport av djur från socknar, varest intet fall av mul- och klövsjuka inträffat, skulle besiktningen, därest transporten avsåg omedelbar nedslaktning, kunna äga rum å närmaste järnvägsstation c medelbart före djurens inlastning i järnvägsvagn. För alla licenser gällde fordonens desinfektion, och licenserna meddelades endast under villkor, att gården icke vore eller till blivande avsändningsdag bleve misstänktförklarad, samt att intet nytt fall av mul- och klövsjuka inträffat inom den socken, varifrån transporten skulle ske. Vid friande av misstänktförklarade gårdar har en avvikelse från hittills tillämpade tillvägagångssätt måst företagas. Regel har förut varit, att gårdar, misstänktförklarade på grund av personberöring eller på grund av mjölkleverans, friförklarats på 12:e dagen efter beröringstillfäliet, sedan besättningen dagen dessförinnan undersökts av veterinär. Endast i det fall att»farligare djurberöring ägt rum med smittad gård har friförklaring ägt rum på 15:e dagen. Under denna epizooti har det emellertid visat sig, att sjukdomsutbrott på grund av mjölkleverans inträffat senare än efter den ll:e dagen räknat från känd beröringstidpunkt. Det har därför blivit nödvändigt att kvarhålla de mjölkleverantörer, som fått till sig skummjölk samtidigt med redan smittad gård, såsom misstänkta längre tid än här ovan angivits, under det att sådana gårdar, som misstänktförklarats i anledning av personberöring, friförklarats i vanlig ordning. Med anledning därav att ett femtiotal leverantörer, de flesta innehavare av mindre hemman, på detta sätt måst kvarstå misstänktförklarade utöver ovan nämnd och förut tillämpad maximitid, gjordes framställning om extra
ersättning på grund av mjölkförlust, räknat fr. o. m. femtonde dagen efter avstängningen eller fr. o. m. den 9 mars; ersättningen skulle utgå med 10 öre pr kilo, och januari månads mjölkleverans skulle läggas till grund för ersättningen. Meddelanden ingingo från K. Medicinalstyrelsen, att ett anslag av högst 3 000 kr. beviljats för ändamålet. De leverantörer, som hade försäkrat emot mjölkförlust, skulle undantagas. Beträffande friförklaringen av de misstänkta gårdarna har efter samråd med Medicinalrådet Kjerrulf den ändringen vidtagits, att ingen veterinärbesiktning ägt rum dagen förut. Det ansågs nämligen vara förenat med alltför stor risk att låta veterinär under loppet av två dagar resa omkring på ett 50-tal ställen och göra undersökningar, då fara för smittans spridande genom veterinären kunde tänkas föreligga. Djurägarna hava frigivits, efter att dagen före eventuell friförklaring tillställt veterinarbyrån i Malmö ett på heder och samvete utfärdat intyg, att besättningen vore frisk. De varskodda gårdarna hava friats på sedvanligt sätt 11 dagar efter beröridgstillfället efter avgivet intyg på heder och samvete, att alla klövbärande djur vid intygets avgivande vore fullt friska. Utav misstänktförklarade gårdar smittades sedan 19 stycken. Genom utdrag av leveransjournalen vid Teckomatorps mejeri påvisades, att fem mjölkleverantörer, hos vilka sjukdomen utbrutit, ' strax före sjukdomsutbrottet haft minskad mängd leveransmjölk. Omkostnaderna för farsotens bekämpande uppgingo till 923 211-72 kr., sålunda fördelade: 15 På grund av de smittade gårdarnas läge kunde ingen besättning föras till slakthus i och för köttets tillvaratagande. För förseelse mot givna föreskrifter hava anställts följande antal åtal: i Malmöhus län: för överträdelse av det s. k. ladugårdsförbudet 51 personer, av vilka 49 blivit dömda till böter mellan 30 och 60 kr., samt för överträdelse av pastöriseringspåbudet 3 personer, vilka blivit ådömda böter till belopp mellan 75 och 300 kr.; i Kristianstads län: för överträdelse av pastöriseringspåbudet 29 personer, samtliga dömda till böter om 10 150 kr. 1 Enligt från årets början intill höstutbrotten 8 /11 till Medicinalstyrelsen inkomna och likviderade räkningar.
16 b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade K. kung. och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av K. Maj:t utfärdade kungörelser: den 30 nov. 1928 kung. med bestämmelser att iakttagas vid införsel från land eller del därav, som förklarats smittat av smittsam mul- och klövsjuka, av fodermedel, spannmål, frö, potatis och levande växter (n:r 417); den 30 nov. 1923 skrivelse ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att vid utförsel över Trälleborg medelst ångfärja av hästar och svin, vilka i järnvägsvagn ankommit dit, medgiva dispens frän vissa villkor för utförseln (418); den 17 jan. 1924 kung. om upphävande av kungörelsen den 13 okt. 1922 (n:r 490) ang. inskränkt tillämpning tillsvidare av kungörelsen den 14 jan. 1921 (n:r 5) ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land (3); den 23 maj 1924 kung. ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land (163); den 24 okt. 1924 kung. ang. förbud mot användande av person, som inkommit från land, smittat av smittsam mul- och klövsjuka, såsom vårdare av klövbärande djur (454); den 31 okt. 1924 kung. om ändrad lydelse av 2 och 4 i kungörelsen den 23 maj 1924 (n:r 1(53) ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land (464); den 21 nov. 1924 kung. dels ang. befogenhet för länsstyrelse att vid utbrott av smittsam mul- och klövsjuka utfärda förbud mot utförande av klövbärande djur m. m. från visst område inom länet, dels ock ang. viss eftergift från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning (488); den 21 nov. 1924 kung. ang. rengöring och desinfektion i vissa fall av automobil, som använts för transport av klövbärande djur (489); den 28 nov. 1924 kung. ang. förbud mot utförande av klövbärande djur m. m. från Malmöhus län samt viss eftergift i samband därmed från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning (493); den 12 dec. 1924 kung. med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras (498); den 12 dec. 1924 kung. ang. förbud mot användande i vissa fall av begagnade från ntlandet inkomna säckar (508).
17 Av K. Maj:t utfärdade brev: den 12 jan. ang. tillstånd för andelssvinslakteriet i Rönne å Bornholm att över Sverige transportera fläsk till England m. m.; den 17 jan. ang. undantag i vissa fall frän tillämpning av kung. den 14 jan. 1921 ang. förbud mot utförsel av klövbärande djur och hästar samt kött av sådana djur till av mul- och klövsjuka smittat land; den 19 jan. ang. bemyndigande för länsstyrelsen i Malmöhus län att utfärda förbud mot utförsel av klövbärande djur m. m. från viss ort eller visst område inom länet till annan ort inom Skåne; den 19 jan. ang. d:o i Kristianstads län att utfärda d:o; den 7 febr. ang. åtgärder, som på grund av den med mul- och klövsjukan förbundna smittfaran må påkallas med avseende å försäljning och export av kreatur, kött och fläsk; den 15 febr. ang. tillstånd för andelssvinslakteriet i Rönne â Bornholm att över Sverige transportera nyslaktade svin m. m. till Köpenhamn; den 7 mars ang. disposition av arméns manskap och hästar vid bekämpande av mul- och klövsjuka; den 7 mars ang. förbud mot införsel från av mul- och klövsjuka smittat land av vissa varor i järnvägsvagn; den 7 mars ang. anställande av ytterligare extra veterinärer för bekämpande av mul- och klövsjuka; den 14 mars ang. skyldighet för examinerad veterinär, som fullgör föreskriven assistenttjänstgöring, att deltaga i bekämpande av kreatursfarsot; den 21 mars ang. utfärdande av ursprungseertifikat vid utförsel till Norge av gräs, hö och halm; den 28 mars ang. godkännande av Medicinalstyrelsens åtgärd att medgiva ersättning åt djurägare för liden förlast å mjölk i anledning av mul- och klövsjukas uppträdande; den 25 april ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att tillsvidare meddela tillstånd till utförsel av klövbärande djur och hästar till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land; den 2 maj ang. förslag i fråga om försäkring mot förlust vid inträffande smittsam mul- och klövsjuka; den 27 juni ang. undantag i vissa fall från tillämpningen av kung. den 23 maj 1924 angående förbud mot utförsel av klövbörande djur och hästar samt kött av sådana djur till av smittsam mul- och klövsjuka smittat land; den 24 okt. angående ändrade bestämmelser beträffande värdering av djur, angripna av eller misstänkta för smittsam mul- och klövsjuka; den 28 nov. ang. disposition av arméns manskap och hästar vid bekämpande av mul- och klövsjuka.
18 Av Medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär: den 6 febr. cirkulär till samtliga veterinärer ang. visst tillägg till Styrelsens råd och anvisningar för veterinärer vid bekämpande av smittsam mul- och klövsjuka den 4 okt. 1921; den 24 okt. cirkulär till samtliga veterinärer i riket ang. vissa symtom vid mul- och klövsjuka; den 31 okt. kung. med närmare föreskrifter om vad den har att iakttaga, som vill till vårdare av klövbärande djur använda person från land, smittat av smittsam mul- och klövsjuka m. m.; den 2 dec. kung. med närmare föreskrifter ang. rengöring och desinfektion av automobil, som använts för transport av klövbärande djur. Av Medicinalstyrelsen utfärdade skrivelser: Styrelsen företog de vid tidigare utbrott vanliga åtgärderna samt avlät bl. a. följande skrivelser: den 19 jan. till länsstyrelsen i Malmö ang. utförsel av klövbärande djur från marknadsplatserna i Malmö och Hälsingborg till offentl. slakthusen i Stockholm och Göteborg; den 21 jan. till länsstyrelsen i Malmö ang. påpekande i pressen av»ladugårdsförbudet» m. m.; den 21 jan. till länsstyrelsen i Malmö remiss ang. framställning rörande fortsättning under vissa villkor av inregistreringsverksamheten för nötkreatur i stambok; den 29 mars till länsstyrelsen i Malmö ang. anställande av åtal för överträdelse av»ladugårdsförbudet»; den 15 april till länsstyrelsen i Mariestad ang. åtgärd i anledning av till länet inresta utländska kreatursskötare; den 30 april till länsstyrelserna i Malmö och Kristianstad, ang. skyldighet för mejeri att anmäla, om mjölkmängden från leverantör nedgått; den 18 okt. till järnvägsstyrelsen med yttrande ang. väckt förslag om att med från Danmark ankomna styckegodsvagnar skulle följa intyg om före varans inlastande verkställd desinfektion; den 22 nov. till K. Maj:t ang. förbud att till förekommande eller botande av mul- och klövsjuka inleda behandling av djur; den 24 nov. till järnvägsstyrelsen ang. verkställd inspektion i fråga om utförandet av desinfektion i visst fall av järnvägsvagn; den 8 dec. till järnvägsstyrelsen ang. anslående å statsbanestationer av publikationen»råd ang. smittsam mul- och klövsjuka»; den 8 dec. till svenska järnvägsföreningens styrelse ang. d:o; den 13 dec. till länsveterinären O. Nilsson ang. persondesinfektion; den 16 dec. till länsstyrelsen, Malmö, ang. anställande av kontrollanter vid pastöriseringsapparaten i vissa mejerier;
den 19 dec. till tillsyningsmannen vid mejerierna i Malmö ang. ersättning för oftare provtagningar vid mejerierna; den 30 dec. till länsstyrelsen i Kristianstad ang. anställande av kontrollanter vid pastöringsapparaten i vissa mejerier. 2. Mjältbrand. Antalet år 1924 inträffade dödsfall i mjältbrand var 156 mot 131 år 1923. 19 Av de år 1924 döda djuren voro 147 nötkreatur, 3 hästar, 4 svin och 2 får. Av Tab. D framgår att sjukdomen icke förekommit inom tre län. Det största antalet smittade besättningar (35) finner man i Malmöhus län. Sammanlagt förekom mjältbrand inom 153 [120] besättningar. Av ïab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under april och december månader, vardera med 16 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under januari och augusti månader vardera med 7 besättningar smittförklarade. Tab. D. Förekomsten av mjältbrand inom de olika länen år 1924 jämte översikt för åren 1911 1923. Tab. E. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1924.
20 Antal landskommuner, inom vilka mjältbrand förekommit, var 135 eller 5.7 % av Sveriges 2369 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: Inom 13 [7] kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar. Mjtiltbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 44 [49] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 29, 42 och 38 [20, 35 och 16]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 23 [19] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Kött efter i mjältbrand sjukt eller dött djur har i tre fall torgförts för försäljning till människoföda och därför beslagtagits. Veterinärernas rapporter omnämna 2 [1] fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 287 [250] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. a). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Antalet anmälda dödsfall av denna sjukdom var 72 mot 53 under 1923. De 72 döda djuren voro nötkreatur. Sammanlagt förekom sjukdomen inom 72 [51] besättningar. Av dessa tillhörde de flesta eller 31 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Jönköpings län. Se Tab. F. Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under juli och augusti månader. Antal landskommuner, inom vilka frasbrand förekommit, var 53 eller 2-2 % av Sveriges 2 369 landskommuner.
För äldre år må angivas följande jämförelsetal: 21 Tab. F. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen år 1924 jämte översikt för åren 1913 1923. 4. Svinsjuka. Sjuk Av Tab. G framgår att under året 20 [44] besättningar smittats. domen har under året föranlett 123 [176] tjänsteresor av veterinär. I 3 kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar, i 3 kommuner inom 3 besättningar och i 1 kommun inom 8 besättningar. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 35 [18] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 9, 9 och 19 [5, 15 och 15] besättningar. Under betesgång störtade 16 [19] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 139 [123] tjänsteresor för frasbrand. 5. Rödsjuka. Från länsstyrelserna i riket har till Medicinalstyrelsen under året anmälts, att fall av akut rödsjuka förekommit inom 19 [27] svinbesättningar. Sjukdomen har föranlett 47 [55] tjänsteresor av veterinär.
22 Tab. G. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1924. 6. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs län. Denna sjukdom, som utbröt år 1920, har alltjämt gått tillbaka och kan nästan anses hava upphört. Under året hava endast 3 besättningar förklarats smittade. 7. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grund av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1924 ersatta 91 [76]- kor blevo 43 [29] helt och 15 [22] delvis kasserade. Övriga 33 [25] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 127.94 [132.00] Ersättningenförde delvis kasserade uppgick i medeltal till kr. 42.09 [49. 29 ] Ersättningenförde godkända kasserade uppgick i medeltal till kr. 36.63 [33.05]