Mångspråkiga medier flerspråkig personal Bilingual Benefit bibliotek och sommarjobbare med annan språklig bakgrund
Mångspråkiga medier flerspråkig personal Bilingual Benefit bibliotek och sommarjobbare med annan språklig bakgrund Länsbibliotek Västmanland
Innehåll Förord Förord 3 Sammanfattning 4 Så här gjorde vi arbetssätt och erfarenheter 1. Steg i Bilingual Benefitprojektet 5 2.»Här finns något för alla!«ungdomarnas reflektioner 7 3.»Ungdomarna är ju lite våra ambassadörer nu«personalens reflektioner 9 4.»Har tvingats tänka reflekterande över vad vi egentligen gör«sammanfattande synpunkter 15 Några viktiga steg och kom ihåg 1. Att tänka på i förväg under tiden efteråt 15 2. I rollen som handledare 17 3. Förslag på arbetsuppgifter för sommarjobbarna 18 Bilagor 20 En stor del av bibliotekens besökare har en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk. Biblioteken ska tillhandahålla litteratur och media till alla på alla språk. Det är principen. Den aktiva förmedlingen av litteratur hämmas dock av bibliotekariernas begränsade språkliga mångfald. Det samma gäller informationssökning i databaser andra än västerländska. Bilingual Benefit genomfördes under mångkulturåret 2006. I projektet fördelades ett antal kommunala sommarjobb till det lokala folkbiblioteket. Projektet riktade sig till gymnasieungdomar med annan språklig bakgrund än svensk. Det primära syftet var att bidra till ungdomarnas integration och kunskapsutveckling. Förhoppningen var vidare att kontakten med biblioteket skulle stimulera ungdomarnas intresse för högskolestudier i allmänhet och studier i biblioteks- och informationsvetenskap i synnerhet. Projektet kopplade ihop kompetensoch mångfaldsfrågor. Bilingual Benefit initierades av Länsbibliotek Västmanland, och genomfördes av länsbiblioteket i samarbete med kommunbiblioteken i Hallstahammar, Norberg, Sala, Surahammar och Västerås. Integrationsverket gav bidrag till projektet och DIK stod som huvudman. De västmanländska biblioteken har gjort huvudarbetet. DIKs roll har varit begränsad, men vi har sett projektet och vår delaktighet i det som något av strategisk betydelse. Några ord om motiven bakom DIKs engagemang i projektet kan därför vara på sin plats. Våren 2004 undertecknade SACO, TCO och LO tillsammans med regeringen och Sveriges kommuner och landsting en avsiktsförklaring där»parterna enats om att göra ytterligare, gemensamma, ansträngningar för att invandrades yrkeserfarenheter och kompetens bättre ska tas tillvara i arbetslivet«. För DIK är det viktigt att visa att vi som fackförbund genom våra medlemmars kunskap och kompetens på ett konkret sätt kan bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning. Jag vill tacka de västmanländska biblioteken och hoppas att DIKare på många andra arbetsplatser ska inspireras och dra nytta av de erfarenheter som gjorts i Bilingual Benefit och arbeta vidare i samma anda. Karin Åström Iko förbundsordförande DIK 5
Sammanfattning 1. Stegen i Bilingual Benefit projektet I projektet Bilingual Benefit har frågeställningar om framtidens personalbehov i det globala informationssamhället kopplats ihop med den språkliga kompetensen som finns bland flerspråkiga Surahammars bibliotek ungdomar i Sverige. Fem kommunbibliotek i Västmanland deltog tillsammans med kommunernas arbetsmarknadsenheter i projektet och erbjöd sommararbete på bibliotek till flerspråkiga gymnasieungdomar. Bibliotekspersonalen fick nya erfarenheter. Ungdomarna förvandlades från kunder till arbetskamrater. Ungdomarna fick prova på hur det kändes att byta rollen från besökare till representant för en arbetsplats och att deras kompetens uppskattades av biblioteken. Personalen på biblioteken fick hjälp av en professionell handledare för att bli säkrare och kunnigare i sin handledarroll. Syftet med projektet var att koppla ihop kompetens och mångfaldsfrågor samt att skapa en erfarenhetsbaserad skrift till bibliotekspersonal om handledning av ungdomar. Skriften»Mångspråkiga medier flerspråkig personal«består av två delar. I den första delen beskrives personalens och ungdomarnas erfarenheter under feriearbetsperioden. Den andra delen tillhandahåller konkreta råd och tips om att ta emot och att vara handledare för ungdomar som ska sommarjobba på bibliotek. Bilingual Benefit var ett projekt med en specifik projektplan. Viktiga steg i projektplanen var bland annat: Möte med bibliotekets personal och kommunens arbetsmarknadsenhet Eftersom den planerade verksamheten med flerspråkiga gymnasieungdomar skulle haka på kommuners ordinarie sommarsysselsättningsåtgärder för gymnasieungdomar var det nödvändigt att initiera samarbete mellan bibliotek och arbetsmarknadsenheterna i respektive kommun. Alla projektkommuner hade inte tagit emot gymnasieelever tidigare. Att önska sig ungdomar med speciella språkkunskaper var nytt för både arbetsmarknadsenheterna och biblioteken. Handledardag. De ansvariga vid respektive kommunbibliotek skapar praktiska handlingsplaner för varje kommun och tar fram redskap för arbetet. Västerås stadsbibliotek Med hjälp av frågeställningar, diskussioner och anteckningar skapade de blivande handledarna lathundar och sammanställningar som de sedan under elevernas vistelse kunde använda som stöd i handledarrollen. Hallastahammars bibliotek 6 7
Hallastahammars bibliotek Sala stadsbibliotek Reflekterande skrivande i loggböcker, under perioden som ungdomarna arbetar Både elever och bibliotekens handledare använde loggböcker till dokumentation och reflektion. Kort rapportering, halvvägs in i ungdomarnas arbetsperioder För att följa upp om projektet framskred enligt planerna eller om det hade uppstått några problem hade den handledande personalen en kort rapportering i samråd med den externa konsulten/handledaren. Handledning efter behov Personalen erbjöds även handledning efter behov under hela projekttiden. Intervjuer med några deltagande ungdomar och bibliotekspersonal Information som vi fick via elevernas loggböcker kompletterades med intervjuer med de deltagande ungdomarna och bibliotekspersonalen. Utvärderande heldag för handledarna När de feriearbetande ungdomarna hade slutat på biblioteken hade vi en utvärderingsdag. Deltagarna reflekterade ytterligare över hur man är en bra handledare, över frågor kring bemötande, vad tiden med ungdomarna hade betytt för personalen, för biblioteket och vad bibliotekarierna trodde att den hade betytt för ungdomarna själva. 2.»Här finns något för alla!«ungdomarnas reflektioner För att sommarjobbarna skulle kunna känna sig fria att skriva vad de verkligen tyckte i sina loggböcker så har de fått skriva anonymt. De har sedan fått skicka loggböckerna direkt till en fristående konsult. Deras handledare har alltså inte Västerås stadsbibliotek fått läsa vad de skrivit. Ungdomarna har skrivit på väldigt olika sätt både vad gäller sättet att uttrycka sig och vilka erfarenheter av sommarjobbet de tar upp. Men gemensamt för alla var att de varit engagerade och öppenhjärtliga de har verkligen brytt sig! De flesta talar om hur viktigt bemötandet på den nya arbetsplatsen har varit. För många av dem har det varit det första mötet med arbetsmarknaden, vilket gör bemötandet extra viktigt. Mötet med arbetsplatsen har varit spännande för ungdomarna på många sätt, inte bara för att de fått en inblick i just hur ett bibliotek fungerar.»att man kan sitta på fikatiden och diskutera demokrati«, skriver till exempel en person om en positiv upplevelse av sin arbetsplats. Flera av sommarjobbarna skriver dessutom om hur nervösa de har varit i början, för att sedan känna sig säkrare och säkrare på arbetsplatsen när de känner att de klarar av det ansvar de får: Det kändes osäkert innan jag satte igång och jobbade. Jag var tveksam om att jag verkligen kunde klara mig första dagen på sommarjobbet. [ ] Min handledare har visat mig bakdelen av biblioteket och jag kan nästan alla avdelningar i biblioteket. På min första dag kunde jag bryta rädslan och osäkerheten som rådde över mina tankar. Samtliga ungdomar har uttryckt en stor glädje över möten med låntagare. En del av dem säger att de har varit nervösa i början och känt sig osäkra ute i biblioteket, men de har växt med uppgiften och blivit mer och mer självsäkra. Genomgående i ungdomarnas loggböcker är också hur de uppskattar när de fått utmanande uppgifter: Idag var det kul för att jag stod i disken en liten stund. Det är jättekul att få stå där, det som är mest kul är när folk ber om hjälp. Även om jag inte alltid kan hjälpa dem så försöker jag göra något. Ungdomarna har också kommit med en hel del bra synpunkter på biblioteken i allmänhet, inte 8 9
Norbergs kommunbibliotek Sala stadsbibliotek bara utifrån sina språkmässiga kompetenser. De har kommit med ett»ungdomsperspektiv«på biblioteket. Flera av biblioteken har upplevt det som positivt att någon utifrån, som är ovan att arbeta på bibliotek, kommer in och ser med nya ögon på arbetsplatsen. Framför allt har alla sommarjobbare uttryckt en stor glädje över att vara till nytta.»det är kul när man har något att göra och kan hjälpa till«.»ibland kan det vara lite tråkigt att sätta upp böcker, men någon måste göra det och nu går det snabbare att sätta upp böcker för att jag vet vart de ska vara«. Många har också blivit förvånade över bibliotekens utbud av aktiviteter: Först så trodde jag att ett bibliotek var bara ett bibliotek med bibliotekarier och böcker, men det är så mycket mer än det. Här finns något för alla! Det är faktiskt ett tryggt ställe att vara på för de flesta, här finns ingen diskriminering. Ungdomarnas förvåning har också fungerat som en tankeställare för personalen. När man har arbetat på en arbetsplats ett tag blir man lätt»hemmablind«, och glömmer bort att sådant som är självklart för en själv kan vara helt okänt för andra. Loggböckerna verkar ha varit ganska självklara redskap för ungdomarna, som varit vana vid liknande dokumentationssätt från skolarbetet. Däremot har det varit viktigt att de suttit på arbetsplatsen och skrivit en liten stund varje arbetsdag, i stället för att gå hem tidigare och skriva i dem hemma. Ingen av ungdomarna har ifrågasatt loggböckerna som arbetsredskap, eller projektet som sådant. Efter sommaren träffades den personal som fungerat som handledare i Bilingualprojektet för att diskutera hur det hade gått, om förväntningar uppfyllts och vad man kunde tipsa andra om. En av de viktigaste saker som kom fram var vikten av att skapa trygghet för ungdomarna. Det är någonting som inte gäller bara det här projektet, utan i alla möten med sommarjobbare. En gemensam erfarenhet från alla bibliotek är att det är viktigt med tydliga arbetsuppgifter, något som skapar trygghet för den som är helt ny på en arbetsplats. Det är stor skillnad på vad olika ungdomar kan göra, både utifrån personlighet och språkkunskaper. En sommarjobbare i projektet hade till exempel bara bott i Sverige sedan ett år tillbaka. Men vi har sett härliga exempel på hur ungdomarna har växt med sina uppgifter! Vid vårt första möte med alla bibliotekarier i projektet föreslog ett av biblioteken att man kan skriva ett introduktionsbrev till alla sommarjobbare, något som flera bibliotek sedan gjorde. Breven har fungerat som ett sätt att få sommar- 3.»Ungdomarna är ju lite våra ambassadörer nu«personalens reflektioner jobbarna att känna sig välkomna, men framför allt för att ge dem lite mer säkerhet. Det finns alltid en stor portion osäkerhet när man kommer till en ny arbetsplats för att inte tala om när det är ens första arbetsplats! Ett exempel på introduktionsbrev finns med som bilaga. En annan sak som fungerat väldigt bra har varit att i förväg skriva upp en lista med tänkbara arbetsuppgifter för sommarjobbare.»det finns ju alltid en massa ströjobb, som den ordinarie personalen aldrig hinner med«, som en av de deltagande bibliotekarierna sade. Vid varje arbetsuppgift på listan står det vem sommarjobbaren kan fråga angående just den uppgiften. Ett exempel finns som bilaga. Särskilt för ungdomar som är blyga (och vem är inte det på en ny arbetsplats?) skapar klara rutiner trygghet. Flera av biblioteken har tyckt att det fungerat bra att skriva scheman för sommarjobbarna. Även om schemat får ändras efter hand så är det bra för både den vanliga personalen och sommarjobbarna att veta vad de ska göra. Det har varit viktigt att förklara för sommarjobbarna varför man gör vissa saker. Att flytta böcker från en hylla till en annan kan ju verka som en helt meningslös och väldigt tråkig uppgift om man inte förstår vad det ska vara bra för. Att alla arbetsuppgifter faktiskt inte är roliga 10 11
kan vara en sak att skriva redan i introduktionsbrevet. Det är ett sätt att visa respekt för ungdomarnas arbete. Att säga att det här är ett jobb, det är inte alltid kul, men vissa saker måste göras! Ingen av bibliotekarierna har upplevt att någon av sommarjobbarna inte velat jobba, eller inte varit ambitiösa. Självklart tog det tid att planera, men det ser jag som någonting positivt. Hade det inte tagit tid så hade det ju varit något fel, det hade betytt att vi lämnat våra sommarjobbare i sticket. Jag tycker också att det är bibliotekets roll, en skyldighet vi har att vi ska ställa upp. Det har varit viktigt med nära kontakt mellan handledarna och ungdomarna. På ett bibliotek arbetade handledaren på en annan filial än sommarjobbarna, något som kan bli stressande och besvärligt. Även mötet med andra som arbetar på biblioteket har varit viktigt. Vi tvingar alltid ungdomarna att fika med oss. Det är klart att de måste få vara själva ibland också, men jag såg till att följa med dem och fika ute på balkongen om de satte sig där även om jag tyckte att det var alldeles för varmt... Det är en viktig del av en arbetsplats, att man faktiskt fikar tillsammans och pratar med varandra! På vissa bibliotek har man bara tagit emot en sommarjobbare, på andra fler. De bibliotek som tagit emot flera ungdomar upplever att det har varit viktigt att de kommer en i taget, så att de kan få en ordentlig introduktion på sina egna villkor. Flera av biblioteken har försökt vara delaktiga i rekryteringen av sommarjobbare, något som har varit positivt.»vill man vara ute och rensa gräs så tycker man ju att jobbet hos oss är urtråkigt«som en av bibliotekarierna uttryckte det. Det är viktigt att handledarna är med och lägger schemat för ungdomarna. En återkommande erfarenhet är att det är bra att tänka genom sommarjobbarnas arbete innan de börjar. Vad kan de hjälpa till med? Vad kan de inte hjälpa till med? Det är svårt att sätta upp böcker, men kanske finns det någon avdelning som är lättare att sätta upp på än andra? En bibliotekarie sade att ungdomarna hjälpt till med geografiavdelningen, som är klar och tydlig. På det här biblioteket är den dessutom en avdelning som ligger precis intill informationsdisken, så att det är lätt att fråga om det är någonting som de undrar över. En stor del av tryggheten ligger i att just ha någon att fråga. Vi fick en sommarjobbare som var jätteblyg i början, men det gick väldigt bra. Jag tänkte på att ta det lugnt i början och anpassa allting efter hur det gick för henne. Och så visade jag var hon kunde gå undan om det blev jobbigt, och att jag alltid fanns där. Jag är själv blyg, så jag vet ju hur det är, man behöver liksom en trygghet någonstans... Men det gick faktiskt jättebra med henne, i slutet av perioden gick hon själv fram till låntagare och frågade om de ville ha hjälp med någonting hon utvecklades verkligen. Vi har dessutom en äldre herre som brukar komma in, som inte kan någon svenska men lite engelska bara, och så arabiska som hon talar. Det har varit lite problem med honom, att vi inte har kunnat hjälpa honom och så... Men han blev glad för första gången tror jag, för den här tjejen kunde hjälpa honom när han kom och ville låna en bok som vi inte hade! Det var en riktig solskenshistoria, faktiskt, för det kändes som att han fick en helt ny bild av biblioteket nu. Många förslag på saker som ungdomarna skulle kunna hjälpa till med har kommit upp under projektet. Ett bibliotek vill till exempel anordna en sagostund för föräldrar och deras barn på kurdiska, som de hoppas att deras sommarjobbare ska hjälpa till att hålla i. Flera bibliotek vill anlita ungdomarna i framtiden som extrajobbare någon helg i månaden eller för att komma in någon gång och hjälpa till med något särskilt. Det gäller både praktiska saker som att fullfölja oavslutade arbeten och mer abstrakta saker som att tala om för sina vänner vad man kan göra på biblioteket. Ungdomarna är ju lite våra ambassadörer nu. Vi funderar på att be dem gå ut i skolor och prata lite om oss. Roligt för dem att få dela med sig av sin kunskap, och bra för oss med ambassadörer. Så att även kompisar får veta att man kan ha nytta av biblioteket till mer än skolarbete... Det har varit viktigt för biblioteken att förklara på ett bra sätt vad projektet går ut på, att ungdomarna är anställda som vanliga sommarjobbare men med en specialistkompetens i språk. En del av bibliotekarierna var innan projektet oroliga för att det skulle bli svårt, att ungdomarna kanske skulle ta illa upp av att känna sig särbehandlade. Men inget bibliotek har upplevt några problem med det under sommaren. Vi tog emot den här ungdomen på samma sätt som vi alltid gör med sommarjobbare, bara med den skillnaden att den här killen fick skriva i sin loggbok och så på arbetstid. Och så förklarade vi projektet, att han skulle vara som en vanlig sommarjobbare men att vi hoppades att han också skulle kunna hjälpa oss med saker på arabiska, som är hans modersmål. Flera av ungdomarna har hjälpt till att skriva skyltar på sina modersmål, till tidningar, böcker och andra media. De har också gjort instruktionsskyltar till datorerna, hur man bokar en dator, hur man söker böcker och olika länktips.»vi hade en kille som hjälpte till jättemycket med cd-skivorna«, berättade en bibliotekarie,»de är inte översatta där man köper in, så vi har haft svårt med det. Det blev jättelyckat, för en del av skivorna kom medan han var kvar, så att han dessutom kunde lägga in dem och så.«samma sommarjobbare hade en lista med författare som han saknade i det arabiska beståndet.»tyvärr misslyckades vi lite med att transkribera den, kanske för att han själv inte kunde det svenska alfabetet så bra. Det var synd för han var väldigt engagerad i det. Men vi tror att vi kan lösa det på sikt, och han brukar komma in och fråga hur det går, så det är roligt.«flera av bibliotekarierna känner att de skulle behöva mer hjälp med att skriva skyltar och sådant på andra språk än svenska, att sommarjobbarna inte hunnit med allt som de skulle vilja.»men vi har i alla fall kunnat börja med det arbetet och nu hoppas vi också att våra sommarjobbare ska kunna komma tillbaka och hjälpa oss mer«, säger en av dem. Man har 12 13
också haft nytta av att sommarjobbarna haft språkliga kontakter med landsmän på biblioteket, som blivit positivt överraskade av att få fråga om saker på sitt eget språk. En av ungdomarna har blivit internetvärd och fått ta särskilt ansvar för datorerna. Det har fungerat väldigt bra, han har fått ordning på några av sina kompisar som annars varit lite struliga på biblioteket. På handledningsdagen innan projektet diskuterades om det var rimligt att be sommarjobbare att se över olika bestånd eller om det skulle vara en alltför svår uppgift för dem. Två bibliotek försökte få hjälp med just det och bad sina sommarjobbare se igenom delar av det bestånd som finns på deras språk. Biblioteken har varit noga med att välja ut en rimlig och väl avgränsad del av beståndet som sommarjobbaren ska titta på, något som vi tror har varit avgörande för att detta ska fungera på ett bra sätt. Det har förstås också spelat stor roll vem sommarjobbaren är: Jag tog med vår sommarjobbare till barnbokshyllan och bad henne plocka bort allt hon själv inte skulle läsa, det fungerade jättebra. Och så berättade jag att de böcker som hon valde ut sedan skulle kollas igenom av en barnboksbibliotekarie och eventuellt gallras bor. Då blir det meningsfullt och ungdomarna får känna att de gör någonting riktigt. Vuxenböcker kan nog bli lite för svårt och stort för dem, men med barnböckerna fungerade det jättebra. Jag tror att det är bra med konkreta saker, det blir lättare för ungdomarna då. Till exempel har jag köpt in ett bestånd kokböcker på invandrarspråk, då bad vi vår sommarjobbare att titta igenom dem och kolla så att inte allt bara är efterrätter eller något sådant... Vi ber ju alltid folk tänka på vårt bestånd och komma med förslag. Men jag tror att det blir för stort för sommarjobbarna, det är bättre att ge dem någonting litet och konkret. Då kan de dessutom gå hem och fråga sina mammor, det är ett bra sätt att involvera hela familjen! Flera av bibliotekarierna har haft idéer om att låta sommarjobbarna göra utställningar på biblioteket, både med böcker och annat. En sommarjobbare gjorde det, en tjej som själv läste väldigt mycket fick sätta ihop en»jag rekommenderar«hylla:»det blev jättebra! Hon tyckte att det var roligt, och det är jättebra för andra ungdomar att se vad någon i deras egen ålder rekommenderar«. Framför allt har arbetsuppgifterna bestämts utifrån ungdomarnas egna förutsättningar. Vissa av dem har varit duktiga på att till exempel skriva på sitt hemspråk, medan andra varit mycket bättre på att träffa människor och ge service. Precis som alltid så har arbetet fungerat bäst när det varit anpassat till vad varje ungdom är bra på.»en resa in i nya världar«det var en självklarhet för oss på Sala stadsbibliotek att delta i det s k BB-projektet. Dels har vi tidigare haft ungdomar som sommarjobbat hos oss genom kommunens försorg, dels ville vi öppna vägar till ungdomar med en annan språkbakgrund än den svenska. Biblioteket är en naturlig mötesplats mellan oss och ungdomar. Sommaren 2006 skulle ge oss chansen att lära känna några lite närmare. Vi var inställda på att det skulle krävas mer av oss i vårt arbete att skapa en bra arbetsmiljö för våra sommarjobbare. Språkförbistringar och möjliga kulturkrockar var några av tankehindren. Men uppgiften lockade och det fanns en utmaning i att delta i projektet. Det blev en sommar som var mycket givande. Att varje dag möta våra sommarjobbare blev en resa in i nya världar. Vi lärde oss massor när vi gavs tillfälle att på nära håll ta del av andra kulturer. Generöst bjöd våra ungdomar på sig själva. Vår förhoppning om att vi skulle inspirera ungdomarna att ta till sig bibliotekets alla möjligheter själv för att få något tillbaka, det gäller ju i alla sammanhang och var inte något specifikt för just detta projekt. Vad var det då vi fick hjälp med? Ja, en uppgift var t ex att inventera vad vi hade för bestånd av arabisk musik. Tack vare en av våra sommarjobbares insatser kunde vi införskaffa musik som var ny och populär. Vidare behövde vi skyltar på andra språk än svenska och resultatet blev bl a översättningar till kurdiska. Det ena arbetet genererade det andra och vi fick inköpsförslag och råd hur vi skulle kunna förbättra bok- och mediabestånden. Tre veckor vardera stannade våra ungdomar och det var bara början på en resa som fortsätter långt efter projektets genomförande. Förhoppningsvis leder det till ett brobygge mellan biblioteket och det mångkulturella samhälle vi alla är en del av. Agnetha Wimnell och Anna Lund, Sala stadsbibliotek Hallastahammars bibliotek 14 15
4.»Har tvingats tänka reflekterande över vad vi egentligen gör«sammanfattande synpunkter Surahammars bibliotek Under Bilingualprojektets handledningsdag efter sommaren fick bibliotekarierna skriva upp sina positiva erfarenheter i punktform: vad som varit bra för dem själva och personalen, vad som varit bra för ungdomarna och vad som varit bra för biblioteken. Så här såg punkterna ut: Bra för mig som handledare och övriga i personalen: Att lära känna fantastiska personer! Det har i sin tur lett till en massa andra effekter, i kunskap, kontakter med mera Har förbättrat mitt tålamod Kontakt med ungdomar som vi inte möter på samma sätt annars Fått en inblick i en annan kultur och ett annat sätt att se på saker Vi har lärt oss en del om hur vi ska bemöta personer med annat språk och annan kultur, att vi till exempel måste se upp med ironi och sarkasmer som lätt missförstås Har tvingats tänka reflekterande över vad vi egentligen gör Blivit stärkt som handledare, och lärt mig mycket om den delen av min yrkesroll Fått en tydligare handledarroll Större respekt för andra Bra för de sommarjobbande ungdomarna: Har fått ett ställe där de är kända, och på grund av det/trots det bemöts med respekt De»växer«Möta en arbetsplats Har fått en ny bild av biblioteket Visat sig själva och andra att de har något att tillföra Tjäna pengar Bra för biblioteket: Vi har fått kontaktpersoner Kontakter att spinna vidare på Låntagare har vågat fråga mer Deras beteende och attityd om biblioteket sprider sig»av sig självt«ungdomliga beteenden på gott och ont Saker som aldrig blivit gjorda blir plötsligt fixade Bra för låntagare att se unga invandrare som»auktoriteter«västerås stadsbibliotek 16 17 DIK skrift 6 feb 16-17 07-03-06, 13.45
Några viktiga steg och kom ihåg 1. Att tänka på i förväg under tiden efteråt Att tänka på (i förväg) Kontakta kommunens arbetsmarknadsenhet Var med och påverka valet av ungdomar Ta kontakt med ungdomarna innan de kommer skicka hem information Gör upp en plan för möjliga arbetsuppgifter Spara på enkla konkreta arbetsuppgifter som är bra i början Tänk efter var ungdomarna ska placeras nära handledaren Informera all personal om att ungdomarna kommer, varför de kommer, vad de ska göra. Att tänka på (under tiden) Tänk på att sommararbetet på biblioteket kan vara det första mötet med arbetslivet Skapa trygghet: Det är viktigt med tydliga arbetsuppgifter Gör gärna ett arbetsschema. Tydliga rutiner skapar trygghet. Ta hänsyn till individuella skillnader både när det gäller språkkunskaper och personlighet. Presentera olika arbetsuppgifter som finns på biblioteket även sådana som eleverna inte kan utföra själva. Det är angeläget att ungdomarna får en helhetsbild av biblioteksverksamheten. Berätta varför olika arbetsuppgifter utförs. Elevernas arbetsuppgifter ska ha rätt svårighetsgrad. Under trygga förhållanden kan ungdomarna växa med sina uppgifter. Ungdomarna presenteras för hela personal en. Glöm inte att ungdomarna kommer att vara era ambassadörer med positiva eller negativa erfarenheter. Avslutande samtal för att ge feed-back till ungdomarna. Introduktion är viktig: Tydlig information om regler på arbetsplatsen Ungdomarna ska veta vem som är deras handledare och hur de når den personen. Ungdomarna behöver alltid veta vem de kan fråga vid behov. Gå genom vad man gör på biblioteket både som låntagare och som personal. Dokumentation / Loggböcker För att få feedback från ungdomar, följa upp och sammanfatta deras tid på bibliote ket behövs skriftlig dokumentation. Att tänka på (efteråt) Se till att ni får feed-back. Ungdomarna behöver få tid till att förmedla eventuella idéer och förslag på vad som kan förbättras. Se till att efteråt utvärdera och ta vara på de erfarenheter ni har gjort och de idéer som kan ha kommit från ungdomarna. En av de viktigaste poängerna med projektet Bilingual Benefit tyckte vi var att prata med människor, inte om dem. Mycket av det som vi gjort i det här projektet kanske är sådant som andra gjort tidigare, men ofta är det en tyst kunskap vår målsättning nu är att dela med oss av den. Deltagarna i projektet har generöst delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter, och genom sitt stora engagemang gjort det möjligt att föra det här projektet vidare. Vi har sett hur ungdomar växt med sitt ansvar och hur bibliotek kunnat ta del av deras kompetens för att utvecklas. En av de deltagande bibliotekarierna sade om projektet:»jag har tänkt efteråt att sommarjobbarna förstått bibliotekets idé om demokrati. Och det var ju det vi faktiskt ville!«2. I rollen som handledare Skapa kontakt mellan sommarjobbaren och de andra på arbetsplatsen. Ta med henne eller honom runt och presentera dem för varandra. Även om man inte kommer ihåg alla namn så har man då i alla fall sett alla som jobbar där, och vet åtminstone att de inte är låntagare. Det underlättar förstås ytterligare om alla i personalen har namnskyltar. Ge sommarjobbaren en skylt där det tydligt står att hon eller han är praktikant det gör det också lättare att säga att man inte kan svara på alla frågor Skapa grundtrygghet. Det kan vara bra att ha en fysisk plats, ett skrivbord där personen kan sitta utan att känna att hon eller han stör någon. Det är lätt att det uppstår»döda stunder«när man är ny då ska man inte behöva stå och hänga i korridoren och känna sig i vägen Berätta om alla praktiska förutsättningar. Det gäller allt från småsaker, som hur och när man fikar eller var man kan värma sin matlåda, till större saker som vad man gör om man blir sjuk eller vilka arbetsuppgifter man har. De praktiska sakerna skapar trygghet, särskilt för någon som är på sitt första sommarjobb, och gör att man kan koncentrera sig på det man faktiskt kan göra. Det är dessutom sådana småsaker som ofta retar upp andra på arbetsplatsen om någon gör»fel«. Ha klara och tydliga arbetsuppgifter, så att sommarjobbaren vet vad hon eller han ska göra för någonting. Skapa till exempel en lista Hallastahammars bibliotek 18 19 DIK skrift 6 feb 18-19 07-03-06, 13.45
där alla på arbetsplatsen får skriva upp sådant som skulle behöva göras men som ingen riktigt har tid med, och som inte ingår i någons arbetsuppgifter. Vid varje uppgift bör det också stå vem man kan prata med, om man undrar något om uppgiften. Då kan sommarjobbaren helt enkelt ta en uppgift från listan, och behöver inte känna att hon eller han får»konstruerade«jobb Berätta sammanhanget! Man kan behöva ta små bitar i taget, annars blir det för mycket att ta in för någon som är helt ny. Men försök förklara hela processen så att personen i fråga ser sammanhangen. Tala inte bara om att någon ska göra något, utan också varför. Tala om hur biblioteket är organiserat, och visa hur bred verksamheten är. Även om sommarjobbarna själva inte arbetar någon annanstans än på biblioteket, så ska de veta att de hör till exempel till Kultur- och fritidsförvaltningen Börja prata! Alla människor är ju olika, och ungdomar är dessutom ofta osäkra på saker som du som vuxen tycker är självklara. Hitta tidigt ett sätt att kommunicera med varandra, så bespar du er många problem senare. Saker som är självklara för dig kan vara hur konstiga som helst för någon som är på sitt första sommarjobb. Inga frågor är för dumma! Använd en liten stund varje dag till att kolla av med den som sommarjobbar: hur dagen har varit och hur det går. Man får ha lite»antenner«och försöka känna av hur personen fungerar och hur man kan kommunicera på ett bra sätt Tänk på att handledandet tar tid! Det är förstås väldigt olika med olika personer, men räkna med att du inte hinner med dina arbetsuppgifter som vanligt, i alla fall inte under de första dagarna. Tala också om det för dina arbetskamrater, så att de vet att handledandet tar tid från dina vanliga arbetsuppgifter Även om du ska vara på arbetet samtidigt som den som sommarjobbar, så är det bra om det finns en»reserv«så att sommarjobbaren vet till vem hon eller han ska gå om du blir sjuk, eller bara kommer sent en morgon. Det är bra om någon hela tiden har ögonen öppna för sommarjobbaren. Inte för att personen ska bli kontrollerad, utan för att hon eller han ska känna tryggheten av att både bli sedd, och att vet var hon eller han ska vända sig 3. Förslag på arbetsuppgifter för sommarjobbarna Vad kan just de här ungdomarna med sin språkkompetens hjälpa oss med? Hjälpa till med uppbyggnaden av avdelningen för det språk som personen talar. Ge oss råd om vad som kan tänkas efterfrågas Se över det bokbestånd vi redan har. Vad har vi för något på det här språket egentligen? Tala om vad det är för böcker, och vad för sorts tidskrifter och tidningar. Är det helt vanliga tidskrifter som vi köper in, eller är de ovanliga, konstiga, bra eller dåliga? Saknas läsare för att de inte hittar till biblioteket, eller för att vårt bestånd är dåligt? Ge råd om placering i biblioteket är det bättre att ha tidskrifter på det här språket tillsammans med de andra tidskrifterna, eller tillsammans med böckerna på samma språk? Göra en utställning av de böcker vi har på språket. Kan bestämma ett tema själv och sedan ställa ut böcker och saker, med skyltar Skriva skyltar på det andra språket till exempel till tidskrifter, skönlitteratur, körkortsböcker och andra böcker som står bland böckerna på svenska Även sätta upp en anslagstavla eller små skyltar i hyllorna, med tips om var man hittar saker på språket:»pst! Vet du att det finns barnböcker på kurdiska i hylla XX?«Skriva en skylt att sätta upp vid körkortsböckerna om att de inte är officiella, att man kan behöva komplettera med en svensk teoribok Översätta de låneregler som är speciella för just vårt bibliotek Översätta reglerna för internetbokning Göra något med tonårsavdelningen eller till att börja med bara komma på vad hon eller han skulle kunna hjälpa till med där Göra skyltar till tidningarna och sätta upp på deras respektive hyllor. Mycket lättare att göra för någon som kan språket! Ordna en sagoafton för barn med samma hemspråk Anpassa media. Vad har vi för skivor, och vad borde vi ha? Finns det andra sätt att köpa in, som vi inte känner till? Hur hittar vi bra, ny musik? Ge sommarjobbaren en dag till att sätta sig in i Internationella bibliotekets hemsida ordentligt, och sedan tänka ut vad man kan använda den resursen till Intervjua sin familj om vad de skulle vilja göra på biblioteket, vilka böcker de vill läsa eller vilka aktiviteter de vill att biblioteket ska ordna Göra förslag på bra internetsidor på det andra språket, och sätta upp vid datorerna Gå igenom depositionerna och se vad de innehåller. Är det rätt böcker i dem? Skriva en skylt på det andra språket som uppmanar biblioteksbesökare att lämna inköpsförslag på böcker och skivor Göra internetguider på det andra språket, att sätta upp vid datorerna. Till exempel hur man skaffar en hotmailadress Surahammars bibliotek 20 21 DIK skrift 6 feb 20-21 07-03-06, 13.45
Bilaga 1 Exempel på brev till sommarjobbare HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL SALA STADSBIBLIOTEK! Du skall vara hos oss tre veckor av ditt sommarlov och vi hoppas att du kommer att trivas med dina arbetsuppgifter. Vad det blir, skall vi tillsammans komma överens om, men vi kan redan nu berätta att det handlar en del om bokuppsättning, d.v.s. sätta upp tillbakalämnade böcker på hyllorna. Men det blir också andra uppgifter som vi tror att du kan syssla med under sommaren. För att du skall veta hur det fungerar hos oss kommer här några praktiska tips. Eftersom måndagmorgnar betyder att vi själva har en hel del att ta itu med efter helgen tycker vi det är bra om du just första måndagen börjar klockan 09.00. Eftersom du skall arbeta sex timmar varje dag får vi sedan komma överens om vilka arbetstider du skall ha. Du kommer ju också ha lunch som skall räknas med och du kan ju själv välja om du vill ha en eller en halvtimmes lunch. Du kan om du vill, redan nu ta kontakt med mig så skall vi bestämma arbetsschemat. När du kommer till oss går du in bakvägen, d.v.s. på baksidan av biblioteket, där det finns en lastkaj. Du går upp för trappan och ringer på klockan som finns där, så öppnar den av oss som finns på biblioteket. Vi har tillgång till två microvågsugnar, där du kan värma matlåda om du så önskar. Vi tar kafferast ca 09.15 och ca 14.30 Vi har numera en automat med bl.a. kaffe och the, men vill du ha något annat att dricka så tar du med dig det själv. Vid fikat träffar du de som har kommit vid den tiden, närmare presentation av var och en blir det tillfälle till senare. Du kommer att få hjälpa till med en rad saker, en del är kanske tråkiga att hålla på med, en del roligare, precis som ett arbete kan vara. Men vi hoppas att du skall få en bra inblick i hur det är att jobba på Sala stadsbibliotek, (som hör till Kultur och Fritid) och då framförallt»bakom kulisserna«. Vill du fråga om någonting är du självklart välkommen att ringa oss, vi svarar i telefon från klockan 08.00. Din kontaktperson på biblioteket är: Välkommen till oss som sommarjobbare! Bilaga 2 Ungdomarnas loggböcker Utvärderingsfrågor att besvaras den sista arbetsdagen Titta tillbaka i din loggbok 1. Varför sökte du sommarjobb på biblioteket? 2. Vad hade du för förväntningar innan du började? 3. Hur togs du emot av din handledare? Kände du dig välkommen? Saknade du något? Fick du bra instruktioner? 4. Hur togs du emot av de andra i bibliotekspersonalen? 5. Vad har du haft för arbetsuppgifter? Vad tyckte du om dem? 6. Har arbetsuppgifterna varit för svåra? För lätta? 7. Hur tror du att dina språkkunskaper skulle kunna användas inom biblioteket? 8. Har biblioteket använt sig av dina språkkunskaper? Om du svarar ja, tala gärna om på vilket sätt 9. Har du lärt dig något nytt? I sådana fall, vad? 10. Vilka råd skulle du vilja ge till biblioteket om service på andra språk? 11. Kan du ge biblioteket några tips till nästa gång de tar emot sommarjobbare? 12. Har det här sommarjobbet påverkat dig? Om du svarar ja, berätta gärna lite om hur 13. Har du tänkt läsa vidare efter gymnasiet? Kan du i sådana fall tänka dig att arbeta inom något informationsyrke? På bibliotek? 22 23 DIK skrift 6 feb 22-23 07-03-06, 13.45
färdiga bilder. När man läser en bok måste man pågår fram till den 8 juli. Bilaga 3 Bilaga 4 vlt Hallsta & Sura Redaktion: Åsa Wilson, Peter Jaslin, Mikael Johansson, Christoffer Svensson. 10 TISDAG 27 JUNI 2006 Parkgatan 2, 734 35 Hallstahammar Tel: 0220 530 00 Fax: 0220 530 09 E-post: hallsta@vlt.se Frågor till handledarnas loggböcker Vilka är dina förväntningar innan ungdomarna börjar sommarjobba? Ändras förväntningarna medan ungdomarna är där? Vilka uppgifter kan vara lämpliga för ungdomar som fortsättningsvis ska arbeta på bibliotek? Hur var första mötet med den/de som ska sommarjobba? Reflektera regelbundet utifrån Det här hade jag inte tänkt på innan Det här är svårt Det här är roligt Rollen som handledare, fundera utifrån de här frågorna: Det här har jag lyckats med Det här har gått mindre bra Det här behöver jag stöd i Det här skulle man kunna göra annorlunda en annan gång Har helheten stämt mot dina förväntningar? Vad är annars skillnaderna? Har du haft nytta av projektet? Har du fått tillräckligt tydlig information om projektet? Skriv gärna lite fritt om hur det går, hur du tänker och känner. Allt du kommer på Hallsta affischbombat Nynazister har vandaliserat gator och väggar i Hallstahammar. Ett 50-tal affischer med främlingsfientliga budskap klistrades upp i samhället. Polisen misstänker en Hallstabo och två Arbogabor för den olagliga affischeringen. I år satsar biblioteken i länet på flerspråkighet. Nu har projektet Bilingual Benefit dragit i gång på Surahammars bibliotek, där Amanch Abdi och Rozgar Mohammed Ali, båda från Kurdistan, ska locka besökare med rötter utanför Sverige till biblioteket. Det kom som en överraskning. Jag kan inte påminna mig att vi har haft någonting i den här omfattningen tidigare, säger Roland Hed på polisen i Hallstahammar. Elskåp, affärsfönster, blomkrukor och till och med polisstationens entré försågs under natten mot måndagen med affischer med slagord från Nationalsocialistisk front. Det står böcker på kurdiska, arabiska, persiska, somaliska och serbokroatiska på hyllorna på Surahammars bibliotek. Men för det mesta står de orörda. Det är inte så många som lånar dem. De mest står här, säger bibliotekarien Kerstin Weidel. Det är just det som Vi försöker ta ner dem. Det här är ingenting som ska skyltas med länge. De står för saker som inte stämmer överens med allmänhetens åsikter, säger Roland Hed. Polisen tror sig veta vem som ligger bakom affischeringen. På måndagsmorgonen, strax efter klockan 4, stop- Amanch Abdi och Rozgar Mohammed Ali ska ändra på under sina sommarjobbsveckor. Det kommer ju inte så många invandrare till biblioteken.det kan ju vara en början till en lösning att ha oss här, säger Rozgar Muhammed Ali. Men han var lite tveksam pade en polispatrull två män och en kvinna i centrala Ha llstahammar. De tre bar då på väskor som innehöll affischer från Nationalsocialistisk front och klister. Ingen av dem greps eftersom polisen ännu inte hade upptäckt affischeringen, men de är identifierade och kommer att kallas till förhör. Vi håller på och tittar när han först hörde talas om projektet. Först tänkte jag att det kanske var positiv särbehandling,att jag inte förtjänade jobbet. Men när de förklarade att vi skulle hjälpa till med att locka nytt folk till biblioteket så tyckte jag att det var bra. Jag tycker ju själv att biblioteket är en bra på vad det kan bli för brottsrubricering. Det blir skadegörelse och kanske någonting mer. Man måste göra en bedömning av om budskapet är olagligt i sig, säger Roland Hed. En av de tre misstänkta är en 25-årig man från Hallstahammar. Mannen och kvinnan från Arboga är 21 respektive 17 år. Ingen av kunskapskälla som alla borde använda. Det finns ju allt här. Det finns ingen som inte skulle kunna hitta en bok som han gillar. Det är framför allt kvinnor födda utanför Sverige som drar sig för att komma till biblioteket, tror båda killarna. I våra länder är ju kvin- dem är tidigare känd hos polisen. Inte heller har polisen sett några tecken på ökad främlingsfientlig aktivitet i kommunen. För några år sedan var det ganska många, men vi har varit ganska förskonade de senaste åren, säger Roland Hed. De gör PR för böcker på olika språk norna hemma mer. De har inte så mycket med böcker att göra, säger Amanch Abdi. Men Rozgar Muhammed Ali har redan funderat ut en lösning. Det finns ju så många kvinnor som är hemma med sina barn. Jag tycker att man borde ha kurser för dem där man läser svenska böcker för barnen.annars får ju barnen aldrig chansen att höra svenska böcker. Alla jag känner skulle komma om man ordnade det, säger han. Båda lovar dessutom att bli goda ambassadörer för biblioteket bland sina jämnåriga. De flesta har ju så många fördomar om biblioteket, att det bara är för gamla gummo r och gubbar. Men det finns ju serietidningar och datorer också, säger Rozgar Muhammed Ali. Själva är båda killarna flitiga läsare. Oftast är det facklitteratur som ligger på nattduksbordet, mycket historia och filosofi. Jag tycker om att läsa om sanna händelser. Just nu läser jag en bok om Åsa Wilson 0220 530 08 asa.wilson@vlt.se t r G en so om Det hets fyra back mar. Byg under dröjde Vi är tacksamma om du skriver så mycket som möjligt i din loggbok. Du kommer att ha nytta av den både vid våra intervjuer och när du ska utvärdera projektet. judarna under andra världskriget, säger Amanch Abdi. Båda började läsa när de skulle lära sig svenska för några år sedan. Min första bok var jättetunn, men det tog ett halvår att läsa den, säger Rozgar Mohammed Ali. Nu tycker jag om böcker.folk tittar för mycket på tv och då får man ju bara Naturalistiskt. Inger listiska motiv. Just nu s yrkesbakgrund prägla omsätta idéer i bilder, i stället översätter det h sinnesintryck skriver ho Rozgar Muhammed Ali Ålder: 17 år Amanch Abdi göra sig egna bilder.det är demokrati, att tänka själv. Född: I irakiska Kurdistan. Kom till Sverige 2003. Språk: Kurdiska, svenska, engelska, lite persiska och lite arabiska. Ålder: 17 år Född: I irakiska Kurdistan. Föräldrarna kommer från Iran. Kom till Sverige 2002. Språk: Kurdiska, svenska, engelska och lite turkiska. Mitt i kunskapen. Rozgar Muhammed Ali och Amanch Abdi trivs bland böckerna. Foto: Åsa Wilson Detta är Bilingual Benefit Projektet startar i år på initiativ av bibliotekskonsulten Tuija Vartiainen på Länsbiblioteket Västmanland. bibliotek i de fem kommunerna. På Hallstahammars bibliotek Åsa Wilson 0220 530 08 asa.wilson@vlt.se Gunhild Carling Big Swing Band med Harlem Hot Sh 13 personer på scenen Fem kommunen deltar: Hallstahammar, Norberg, Sala, Surahammar och Västerås. Ett tiotal ungdomar ska arbeta på ska en flicka från Palestina arbeta fyra veckor med start i början av juli. Integrationsverket har bidragit med 250 000 kronor till projektet. Sommarjobbarna ska föra loggbok över sina erfarenheter. Efter sommaren ska de sammanställas i en skrift som ska skickas till landets bibliotek. Förhoppningen är att projektet ska inspirera bibliotek att anställa flerspråkiga ungdomar. Tisdag 4 juli kl. 18 JAZZENS MUSEUM STRÖMSHOLM Biljet Muse tel. 02 tel. 02 Eskilst ATG-om 24 25 DIK skrift 6 feb 24-25 07-03-06, 13.45
Text: Doris Dahlin i samarbete med Bo Westas och Tuija Vartiainen www.ltv.se/lanbib Fotografer: Hallstahammars bibliotek: Kent Friman Norbergs Kommunbibliotek: Stig-Erik Eriksson Sala stadsbibliotek: Agneta Wimnell Surahammars folkbibliotek: Kerstin Weidel Västerås stadsbibliotek: Dag Hedberg, Kristina Öster DIK och författarna ISBN 978-91-975028-6-3 Grafisk form: Inger Kåberg Tryck: 08-Tryck, Stockholm 2007 DIK skrift 6 feb 26-27 07-03-06, 13.45
Hallstahammars bibliotek Norbergs Kommunbibliotek Västerås stadsbibliotek Surahammars folkbibliotek Sala stadsbibliotek