BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER KULTUREN I SIFFROR 2005:3

BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER 2003 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:3

Böcker och kulturtidskrifter 2003 2004 Books and Art Periodicals Kulturrådet Swedish National Council for Cultural Affairs Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Erik Peurell, 08 519 264 81 ISSN 14030276 ISBN 9185259160 Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa Raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Kulturrådet 2005 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sammanfattning/Summary Begreppsdefinitioner Tabell och diagramförteckning Bokförlagen försäljning och utgivning Kulturtidskriftsstöd Utgivningsstöd Läsvanor 4 5 11 12 13 28 30 34 3

Inledning Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på litteratur och kulturtidskriftsområdet. Uppdraget har utvidgats till att gälla även bok och tidskriftsstatistik. Bakgrunden till uppdraget är att 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), konstaterade att det saknas en samlad och heltäckande statistik för utgivning och försäljning av allmänlitteratur och kulturtidskrifter. Som en första åtgärd genomförde Kulturrådet hösten 1999 en provundersökning av svenska bokförlag. Resultatet av denna undersökning finns presenterat i rapporten Förlagsstatistik Resultat av provundersökning för 1998. Denna rapport följdes sedan av Böcker och kulturtidskrifter 1999 i serien Kulturen i siffror. Föreliggande rapport är den femte i serien och syftet med statistiken är att beskriva utgivning och försäljning av böcker, utvecklingen inom stödet till kulturtidskrifter och utvecklingen av befolkningens läsvanor. Till grund för Böcker och kulturtidskrifter 2003 2004 ligger en bearbetning av Svenska Förläggareföreningens medlemsförlagsstatistik, registreringar i Nationalbibliografin, Kulturrådets stöd till bokutgivning och kulturtidskrifter under senare år, samt statistik över befolkningens läsvanor från Nordiskt informationscenter för medie och kommunikationsforskning (Nordicom), Statistiska Centralbyrån och SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Närmare beskrivning av källorna ges i respektive avsnitt. För mer detaljerad information om insamlingsmetoder, definitioner och avgränsningar hänvisas till ovan nämnda institutioner och organisationer. Kulturrådet ansvarar dock ensamt för slutsatserna och för tolkningarna av materialet som presenteras i denna rapport. 4

Sammanfattning Försäljning och utgivning Förlagsstatistiken bygger på Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik för 2003 och 2004 och innehåller uppgifter från 77, respektive 74, allmänlitteraturutgivande bokförlag. Förläggareföreningens rapporter från 2003 och 2004 redovisar för första gången samtliga medlemsförlags totala fakturerade försäljning av allmänlitteratur. Försäljningen till återförsäljare uppgick till cirka 1,7 miljarder kronor både 2003 och 2004, vilket motsvarar nivån från rekordåret 2002. Förlagens direktförsäljning har däremot ökat något från 853 miljoner kronor under 2003 till 866 miljoner kronor året därefter. Samtidigt har intäkterna från utlandsförsäljningen minskat; under 2003 exporterades det böcker för 116 miljoner kronor, medan motsvarande summa var 91,4 miljoner kronor 2004. Under både 2003 och 2004 var bokhandeln den största återförsäljaren (47 respektive 49 procent) medan bokklubbarna stod för den största andelen av direktförsäljningen (80 respektive 79 procent). Försäljningen av skönlitteratur låg på ungefär samma nivå under 2003 och 2004 kring 860 miljoner kronor vilket är en liten minskning jämfört med 2002. Försäljningen av facklitteratur ökade väsentligt från 692 miljoner kronor 2002 till 820 miljoner kronor 2003, men året därpå sjönk försäljningen till 752 miljoner kronor. Barn och ungdomslitteratur såldes för 265 miljoner kronor 2002, 380 miljoner kronor 2003 och 390 miljoner kronor 2004. Försäljningen av ljudböcker redovisades för första gången 2002 och ökade från 76 miljoner kronor 2002, till 79 miljoner kronor 2003 och 96 miljoner kronor 2004. Medlemmarna i Förläggareföreningen har ökat sin utgivning med 18 procent mellan 1998 och 2004. En stor del av den ökningen har skett de senaste två åren. Medlemsförlagens sammanlagda försäljning i kronor har ökat med 35 procent under samma period. Den ökningen har varit mer jämnt utspridd över perioden. Försäljningen av barn och ungdomslitteratur har fördubblats under perioden, försäljningen av facklitteratur har ökat med 29 procent och skönlitteraturen med 18 procent. Knappt 80 procent av försäljningen utgjordes av originalutgivning under 2003 och 2004, medan resten var omtryck. Antalet nya titlar och nya upplagor inom allmänlitteraturen uppgick till 4 039 år 2003 och 4 246 efterföljande år. Fördelningen mellan utgivningskategorierna var ungefär densamma 2003 och 2004, det vill säga runt 353030 procent vardera på facklitteraturen, skönlitteraturen och barn och ungdomslitteraturen. Under perioden 1998 2004 har barn och ungdomslitteraturen ökat sin andel av de nya titlarna och upplagorna medan facklitteraturens andel har minskat. I rapporten redovisas uppgifter om den totala bokutgivningen (inklusive broschyrer, årsböcker och elektroniska resurser) i Sverige, baserat på registreringar i Nationalbibliografin. En sammanställning som tar sin början 1997 får det att se ut som att bokutgivningen i Sverige minskat varje år fram till 2001. Mellan 2003 och 2004 verkar det sedan som att det skett en kraftig ökning i bokutgivningen. Båda dessa omständigheter beror på förändrade rutiner för registreringen i Nationalbibliografin. 5

Den största delen av ökningen av registrerade titlar återfinns inom kategorin facklitteratur, beroende på att KB numera hinner med att registrera samtliga titlar i rapportserier. Att även skönlitteraturen och barn och ungdomslitteraturen ökade kraftigt mellan 2003 och 2004 beror delvis på att förlagen börjat leverera eböcker, som inte registreras som elektronisk utgivning. I genomsnitt står facklitteraturen för ungefär tre fjärdedelar av de registrerade publikationerna varje år, skönlitteraturen står för en sjättedel samt barn och ungdomslitteraturen för en knapp tiondel. Antalet publikationer med annat publiceringsspråk än svenska har sedan år 2000 minskat kontinuerligt. Trenden bröts dock 2004 i och med de nya registreringsrutinerna för Nationalbibliografin. Engelskspråkiga verk är helt dominerande bland de ickesvenska publikationerna. Kulturtidskriftsstöd Kulturrådet ger stöd till kulturtidskrifter i syfte att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Stödet består i huvudsak av produktionsstöd direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är exempelvis verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd. Kulturrådets sammanlagda stöd till kulturtidskrifter uppgick under både 2003 och 2004 till cirka 21 miljoner kronor. Stödet har varit av ungefär samma storlek under de senaste åren. Antalet sökande tidskrifter har däremot minskat något sedan 2002. Under 2003 sökte 194 tidskrifter produktionsstöd, mot 181 året därpå. Antal tidskrifter som beviljats stöd minskade under 1990talet men ökade under 2001 och 2002 och ligger sedan dess på samma nivå. Utgivningsstödet Utgivningsstödet är en del av Kulturrådets litteraturstöd och syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Bidraget kan sökas av förlag/utgivare som är verksamma i Sverige och ges efter att boken kommit ut. Sammanställningen beskriver utgivningsstödet i ett sexårsperspektiv från och med 1999 då distributionsstödet infördes och innehåller uppgifter om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. Från och med 2002 minskade distributionsstödet på grund av att distributionen till bokhandlarna togs bort. Siffrorna för åren 1999 2001 är alltså inte helt jämförbara med siffrorna för perioden 2002 2004. Under 2004 var den sammanlagda stödnivån 35 miljoner kronor, jämfört med ungefär 30 miljoner året innan. År 2004 gick runt 20 procent av de beslutade medlen till ny svensk skönlitteratur, skönlitteratur i svensk översättning, facklitteratur och barn och ungdomslitteratur vardera. År 2003 och 2004 var det totala antalet ansökningar 1 448 respektive 1 568. Ungefär hälften av det totala antalet ansökningar får bifall varje år. Läsvanor Läsvaneundersökningar görs av olika aktörer med delvis varierande syfte och med skilda metoder. Det kan därför vara svårt att jämföra resultaten som ibland pekar åt olika håll. De studier som redovisas här är Statistiska Centralbyråns Undersökningar om levnadsförhållanden (ULFundersökningarna), Nordicoms (Nordiskt informationscenter för medie och kommunikationsforskning) svenska Mediebarometer samt SOMinstitutets mätningar. 6

Enligt SOMinstitutets undersökningar har andelen av befolkningen i åldrarna 15 80 år som läst en bok någon gång under ett år minskat från 88 procent år 2000 till 85 procent år 2004. Även sett i perspektiv från 1990 är trenden svagt nedåtgående. Andelen som läser ofta, det vill säga minst en gång per vecka, har däremot ökat från 35 procent år 2000 till 42 procent 2004. Ökningen inleddes alltså före sänkningen av bokmomsen. Andelen som läser ofta bekräftas i stort av ULFundersökningen, som anger att andelen av befolkningen mellan 16 och 84 år som läst en bok varje vecka på fritiden det senaste året var 39 procent 2003. Denna andel har varit nästan densamma vid alla de tre tidigare mätningarna med start 1982/83. Andelen av befolkningen 9 79 år som läser en bok en genomsnittlig dag (inklusive läxböcker och kurslitteratur) var enligt Mediebarometern 2004 35 procent år 2003 och 37 procent året därefter. Trenden är dock nedåtgående; sett i ett tioårigt perspektiv har denna andel minskat med 6 procentenheter mellan 1994 och 2004. Kvinnor läser böcker mer än vad män gör. Mäns läsande tenderar att minska enligt ULFundersökningen och Mediebarometern. Högutbildade läser mer än lågutbildade. De yngre åldersgrupperna läser mer än de äldre om man ser till studier av läsning som inkluderar läxböcker och kurslitteratur. Men hos de yngre läsarna minskar läsandet tydligt i ett längre perspektiv, både sett till läsning en genomsnittlig dag och sett till dem som läser ofta (minst varje vecka). I ULFundersökningen har andelen 16 24åringar som läser varje vecka på fritiden minskat från 42 procent 1982/83 till 30 procent år 2003. Enligt Mediebarometern har andelen 15 24åringar som läst någon bok en genomsnittlig dag (inklusive läxböcker och kurslitteratur) minskat från 59 procent 1994 till 43 procent år 2004. Minskningen är ännu större för 9 14åringarna. En intressant aspekt av läsvanornas utveckling enligt ULFundersökningen är att en generation tycks ta med sig sina läsvanor genom åldrarna. Enkelt uttryckt: en 20åring 1982 läste ungefär lika mycket som en 40åring gjorde 2003. Om denna hypotes stämmer kan vi förvänta oss en tydlig sjunkande tendens i totalbefolkningens läsvanor i kommande ULFmätningar, eftersom de yngsta gruppernas läsande minskat mycket vid de senast utförda mätningarna. Enligt Mediebarometern läste 65 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år minst en tidskrift en genomsnittlig vecka år 2004, jämfört med 70 procent året innan. Tio år tidigare, 1994, var andelen 84 procent. Kvinnor läser tidskrifter i större utsträckning än män, äldre personer är flitigare läsare än yngre och personer med hög utbildning har en tendens att läsa tidskrifter i större utsträckning än personer med lägre utbildning. Fördelningen mellan de olika grupperna har varit stabil under de senaste åren. Resultaten från Mediebarometern visar att ungefär en sjättedel av befolkningen i åldrarna 9 79 år läste någon fack eller specialtidskrift en genomsnittlig dag under 2004, jämfört med ungefär en tredjedel 10 år tidigare. 7

Summary Sales and publishing Publishing statistics are based on The Swedish Publishers' Association members' statistics 2003 and 2004, and comprise information from 77 (2003) and 74 (2004) general literature publishing companies. For the first time, the Publishers' Associations' 2003 and 2004 reports show all member companies' total invoiced sales for general literature. Sales to retailers totalled some SEK 1.7 billion both in 2003 and 2004, equivalent to the level set in the record year of 2002. In addition, publishers' direct sales have increased from SEK 853 million in 2003 to SEK 866 million the following year. At the same time, revenue from overseas sales has fallen: in 2003 books to the value of SEK 116 million were exported, whereas the equivalent sum in 2004 was SEK 91.4 million. Both in 2003 and 2004 bookshops were the principal retailers (47% and 49% respectively) whereas book clubs accounted for the largest share of direct sales (80% and 79% respectively). Sales of fiction remained relatively constant throughout 2003 and 2004 at around SEK 860 million a slight fall compared to 2002. Nonfiction sales increased significantly, from SEK 692 million in 2002 to 820 million in 2003, but in the following year sales fell to SEK 752 million. Sales of children's and young people's literature amounted to SEK 265 million in 2002, 380 million in 2003 and 390 million in 2004. Sales of audio books were recorded for the first time in 2002, rising from SEK 76 million that year to 79 million in 2003 and 96 million in 2004. Members of the Publishers' Association have increased their output by 18% between 1998 and 2004. Much of this increase has taken place in the last two years. Member companies' total sales in SEK have increased by around 35% during the same period. This increase has been more evenly spread throughout the period. Sales of children's and young people's literature doubled during the period, with sales of nonfiction increasing by 29% and fiction by 18%. Almost 80% of sales came from new titles during 2003 and 2004, the rest coming from reprints. The total number of new titles and new editions was 4,039 in 2003 and 4,246 in the following year. The split between publishing categories was roughly the same in 2003 and 2004, i.e. around 35% for nonfiction, 30% for fiction and 30% for children's and young people's literature. During the period from 1998 to 2004, children's and young people's literature has increased its share of the new titles and editions, whereas the share for nonfiction has fallen. The reports present information on the total volume of book publishing (including brochures, annuals and electronic resources) in Sweden, based on registrations in the Swedish National Bibliography database. A summary taking 1997 as its starting point would appear to show that book publishing fell every year up until 2001. Between 2003 and 2004 it subsequently appears that a dramatic increase took place in book publishing. Both of these phenomena can be ascribed to changing systems for registration in the National Bibliography database. The greatest share of the increase in the registration of new titles occurs in the nonfiction category, owing to the fact that the National Library of Sweden (KB) now manages to register 8

all titles in series of reports. Fiction and literature for children and young people also increased dramatically between 2003 and 2004, partly owing to the fact that publishers began to produce ebooks which are not registered as electronic publications. On average, nonfiction accounts for roughly three quarters of the publications registered every year, fiction for one sixth and children's and young people's literature for just under one tenth. The number of publications in languages other than Swedish has fallen continuously since 2000. However, this trend was broken in 2004, coinciding with the new registration systems for the National Bibliography database. English language works were completely dominant among the non Swedish publications. Support for arts periodicals The Swedish Council for Cultural Affairs provides support for arts periodicals with the aim of promoting valuable diversity in the range of arts periodical available. This support mostly comprises production funding which goes directly to the periodicals themselves. Support for arts periodicals also takes the form of business grants for periodicals workshops, the costs for maintaining a catalogue of arts periodicals, marketing initiatives and special development grants. In both 2003 and 2004, the Council for Cultural Affairs' total support for arts periodicals was around SEK 21 million. This level of support has remained constant in recent years. The number of periodicals applying for funding has, on the other hand, declined somewhat since 2002. In 2003, 194 periodical applied for production funding compared to 181 in the following year. The number of periodicals in receipt of funding fell during the 1990s, yet increased in 2001 and 2002, and has subsequently remained constant. Publishing support Publishing support is part of the support provided by the Swedish Council for Cultural Affairs for literature, the aim of which is to promote quality and diversity in the field of book publishing. Funding can be applied for by publishers active in Sweden, and is awarded following the publication of a book. The summary takes publishing support within a sixyear framework beginning in 1999 when distribution support was introduced and contains information on funds granted and the number of titles in receipt of funding for each particular year. From 2002 onwards distribution funding fell following the removal of distribution to the bookshops. Thus the figures for the years from 1999 to 2001 are not entirely comparable with those from 2002 to 2004. In 2004 the total level of support amounted to SEK 35 million, compared to roughly 30 million in the previous year. In 2004 around 20% of allocated funds went to each of the following categories: new Swedish fiction, fiction translated into Swedish, nonfiction and literature for children and young people. In 2003 and 2004 the total number of applications for funding received were 1,448 and 1,568 respectively. Around half of the applications are approved each year. Reading habits Surveys of reading habits are conducted by various players using different methods and for partially different ends. It can therefore be difficult to compare results which sometimes point in different directions. The studies presented here are Statistics Sweden's Living Conditions surveys (Undersökningar om levnadsförhållanden ULF), Nordicom's (Nordic Information 9

Centre for Media and Communication Research) Swedish Media Barometer and the SOM (Society, Opinion and Media) Institute's surveys. According to the SOM Institute's surveys, the percentage of the population in the 15 80 age range who have read a book at some time over a year fell from 88% in 2000 to 85% in 2004. In fact, the trend from 1990 onwards shows a slight decline. On the other hand, the percentage of those who read often, i.e. at least once a week, has increased from 35% in 2000 to 42% in 2004. This increase began before the reduction of VAT on books. The percentage of those who read often is largely confirmed by the ULF survey, which states that the percentage of the population aged between 16 and 84 who have read a book every week in their leisure time in the last year was 39% in 2003. This percentage has remained virtually constant in all three previous surveys beginning from 1982/83. The percentage of 9 79 yearolds who read a book on an average day (including homework books and course literature) was, according to Media Barometer 2004, 35% in 2003 and 37% the following year. The trend, however, is a downward one: over a ten year period this percentage has declined by 6 points between 1994 and 2004. Women read books more than men. Both the ULF survey and Media Barometer indicate that men's reading is on the decline. Highly educated people read more than those with a low level of education. The younger age groups read more than those who are older, if one goes by reading studies that include homework books and course literature. Yet reading among younger readers is clearly on the decline in the long term, both in terms of reading on an average day and those who read often (at least every week). In the ULF survey the percentage of 16 24 yearolds who read every week in their leisure time has fallen from 42% in 1982/83 to 30% in 2003. According to Media Barometer the percentage of 15 24 yearolds who have read a book on an average day (including homework books and course literature) has fallen from 59% in 1994 to 43% in 2004. For the 9 14 year olds the decline is even greater. According to the ULF survey, one interesting aspect in the pattern of reading habits is that a generation appears to continue its reading habits as its age increases. In simple terms, a 20 yearold in 1982 read at roughly the same level as a 40 yearold in 2003. If this hypothesis is true, then we can expect a clearly declining trend in the reading habits of the total population in future ULF surveys, since reading among the younger age groups has greatly declined in the latest surveys carried out. According to Media Barometer, 65% of the population aged between 9 and 79 read at least one periodical in an average week in 2004, compared to 70% in the previous year. Ten years earlier, back in 1994, the corresponding figure was 84%. Women read periodicals to a greater extent than men, older people are more assiduous readers than younger people, and people with a high level of education have a tendency to read periodicals more than people with a lower educational level. The split between the various groups has been stable in recent years. Results from Media Barometer indicate that roughly one sixth of the population aged between 9 79 read a specialist periodical on an average day in 2004, compared to roughly one third ten years previously. 10

Begreppsdefinitioner Barn och ungdomslitteratur Broschyrer Böcker Direktförsäljning Elektroniska utgåvor Facklitteratur Förlagsnettopris Ljudböcker Omtryck Original Skönlitteratur Uppslagsverk Återförsäljare Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. Publikationer på mindre än 49 sidor. Publikationer på 49 sidor eller mer. Försäljning direkt från förlag till konsument. Anges i konsumentpris. Priset inkluderar förlagens pålägg. Utgåvor på cdrom, diskett och liknande, exempelvis ordböcker, lexikon och spel. Både egenproducerade och lokaliserade utgåvor (det vill säga översatta och anpassade utländska utgåvor). Ej onlinepublicering. Endast publikationer utan ljud med fast text och bild. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem tillhör andra ämnesområden än H och barn och ungdomsböcker. Förlagens pris vid försäljning till återförsäljare. Böcker intalade på band, cdskiva eller liknande format. Tidigare utgivna böcker i nytryck där inlagan i princip är oförändrad men där pris och utförande har ändrats. Böcker med nytt ISBN. Ny titel eller ny upplaga. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem ingår i ämnesområde H, bortsett från Hcf och Hcg. Lexika, ordböcker och årsböcker. Böcker som fordrat förhållandevis stor redaktionell insats och som vanligen omfattar flera band. Varje band redovisas som en titel. Bokhandel, varuhus osv. I redovisningen av försäljning till återförsäljare ingår inte återförsäljarnas prispålägg. 11

Tabell och diagramförteckning sida Tabell 1 Försäljning från förlag till olika kundgrupper 1998 2004 14 Tabell 2 Försäljning från förlag till återförsäljare fördelat på försäljningskanaler 1998 2004 14 Tabell 3 Direktförsäljning från förlag till kund fördelat på försäljningskanaler 1998 2004 15 Tabell 4 Försäljning från förlag fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 17 Tabell 5 Förlagens försäljning på realisation 1997 2004 18 Tabell 6 Antal nya titlar och nya upplagor fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 19 Tabell 7 Producerade volymer av ny utgivning fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 20 Tabell 8 Sålda volymer av ny utgivning fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 22 Tabell 9 Antal publikationer utgivna 1997 2004 fördelat på litteraturkategorier 23 Tabell 10 Antal publikationer fördelade på publiceringsspråk 1997 2004 25 Tabell 11 Antal publikationer översatta till svenska fördelat på litteraturkategorier 1994 2004 26 Tabell 12 Antal publikationer översatta till svenska 1994 2004 fördelat på originalspråk 27 Tabell 13 Stöd till kulturtidskrifter i löpande priser, antal sökande och antal tidskrifter med stöd 28 1997 2004 Tabell 14 Stöd till kulturtidskrifter 1997 2004 i fasta priser (2004 års prisnivå) 29 Tabell 15 Utgivningsstöd 1999 2004. Beviljade medel fördelat på stödordning, löpande priser 31 Tabell 16 Utgivningsstöd 1999 2004. Beviljade medel fördelat på stödordning, fasta priser 2004 31 års prisnivå Tabell 17 Utgivningsstöd 1999 2004. Stödordningarnas andel av totala beviljade medel 32 Tabell 18 Utgivningsstöd 1997 2004. Antal ansökningar inom respektive stödordning 32 Tabell 19 Utgivningsstöd 1997 2004. Andel ansökningar med stöd inom respektive stödordning 32 Tabell 20 Utgivningsstöd 1997 2004. Titlar med stöd fördelat på stödordning 33 Tabell 21 Bokläsning i befolkningen 9 79 år, 2000 2004. 35 Tabell 22 Bokläsning under senaste året fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå 2001 2004 35 Tabell 23 Bokläsning i befolkningen. Frekvens, 2000 2004 36 Tabell 24 Bokläsning varje vecka på fritiden under de senaste 12 månaderna 1982/83 2003 38 Tabell 25 Bokläsning i befolkningen en genomsnittlig dag 1994 2004 fördelat på kön, ålder och 39 utbildningsnivå Tabell 26 Genomsnittlig lästid bland dem som läser böcker en genomsnittlig dag 1995 2004 40 Tabell 27 Bokläsning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig vecka fördelat på litteraturkategorier 40 1999 2004 Tabell 28 Olika sätt att införskaffa böcker bland dem som läst någon bok den senaste veckan 2004 41 Tabell 29 Andel i befolkningen 9 79 år som läser tidskrifter en genomsnittlig vecka 1994 2004 42 Tabell 30 Lästid bland läsare av tidskrifter en genomsnittlig dag 1994 2004 43 Tabell 31 Andel i befolkningen 9 79 år som läser special/facktidskrift en genomsnittlig dag 1995 44 2004 Tabell 32 Lästid bland läsare av special/facktidskrift en genomsnittlig dag 1995 2004 44 Diagram 1 Försäljning från förlag 2004 fördelat på typ av återförsäljare 15 Diagram 2 Förlagens direktförsäljning 2004 fördelat på försäljningskanaler 16 Diagram 3 Förlagens försäljning 2004 fördelat på utgivningskategorier 17 Diagram 4 Förlagens försäljning 2004 fördelat på litteraturkategorier samt original och omtryck 18 Diagram 5 Nya titlar och nya upplagor 2004 fördelat på utgivningskategorier 20 Diagram 6 Nya titlar och nya upplagor 2004 fördelat på original och omtryck 20 Diagram 7 Tryckta och sålda volymer av ny utgivning 1998 2004 22 Diagram 8 Antal publikationer utgivna 1997 2004 fördelat på litteraturkategorier 24 Diagram 9 Antal publikationer översatta till svenska 1994 2004 fördelat på litteraturkategorier 26 Diagram 10 Antal sökande tidskrifter och antal tidskrifter med produktionsstöd 1997 2004 29 12

Bokförlagen försäljning och utgivning Om statistiken Statistiken, som syftar till att beskriva svenska bokförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur under 2003 och 2004, baseras på Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik. För 2003 och 2004 ingår 77 respektive 74 medlemsförlag i underlaget. Det bör påpekas att jämförelser av siffermaterialet över tid påverkas av att nya förlag tillkommer och att tidigare medlemsförlag lämnar föreningen. Alla uppgifter avser förlagens försäljning av allmänlitteratur. Massmarknadslitteratur, läromedel, biblar och psalmböcker ingår inte i statistiken. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Ingen uppräkning av förlagsnettopriset till konsumentpris har gjorts då dessa jämförts. Vidare bör det beaktas att litteraturkategoriernas försäljningsandelar påverkas av i vilken utsträckning de säljs till återförsäljare respektive genom direktförsäljning. Kundgruppernas och litteraturkategoriernas försäljningsandelar representerar således inte försäljningen i konsumentledet. Returer särredovisas inte, så statistiken avser nettobelopp efter eventuella returer. Försäljning till olika kundgrupper Som Tabell 1 visar har försäljningen från förlagen till återförsäljarna (bokhandlare, varuhus med mera) ökat från cirka 1,1 miljarder kronor 1998 till cirka 1,7 miljarder kronor 2004. Mellan 2003 och 2004 minskade den totala försäljningen något. Direktförsäljningen har varit stabil under samma period, men ökade tydligt från 2002 till 2003. Utlandsförsäljningen har varierat en del under perioden 1998 2004, steg påtagligt mellan 2000 och 2001, för att fortsätta variera på en högre nivå. Mellan 2003 och 2004 minskade utlandsförsäljningen med nästan 25 miljoner kronor. 13

Tabell 1. Försäljning från förlag till olika kundgrupper 1998 2004 (mkr) 1998 1999 2000 2001 2002 2 2003 2004 Återförsäljare 1 142 1 214 1 239 1 392 1 619 1 725 1 722 Direktförsäljning 772 784 766 752 751 853 866 Utlandsförsäljning 1 63 62 79 101 97 116 91 Totalt 1 977 2 060 2 084 2 245 2 467 2 694 2 679 1 Färdiga böcker på svenska, delupplagor på främmande språk, samt inkomst av utgivningsrättigheter 2 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre ingår i statistiken Tidigare ingick Seelig bland bokhandlarna, men räknas från och med 2000 bland grossisterna. Missionsbokhandlare, som tidigare ingick i kategorin övriga återförsäljare, räknas bland bokhandlarna från och med 2000. Med stormarknader och varuhus avses KF Böcker, Åhléns, ICA Hem och Fritid, Domus, B&W med flera. Biblioteksförsäljning avser förlagens försäljning till återförsäljare som enbart säljer till bibliotek. Tabell 2. Försäljning från förlag till återförsäljare fördelat på försäljningskanaler 1998 2004 (mkr) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Bokhandel 554 546 515 588 719 783 776 Grossister 116 139 151 185 210 Pocketgrossisten, SMdistribution m.fl. 26 36 Varuhus, stormarknader 146 184 177 260 276 260 265 Bokklubbar 194 221 215 217 255 260 248 Övriga återförsäljare 147 146 142 115 144 167 153 Biblioteksförsäljning 76 81 74 73 74 70 69 Total försäljning till återförsäljare 1 142 1 214 1 239 1 392 1 619 1 725 1 721 I Tabell 2 redovisas fördelningen mellan olika kategorier av återförsäljare mellan 1998 och 2004. Eventuella skillnader i totalsumman i Tabell 2 jämfört med motsvarande summa i rad 1 i Tabell 1 beror på avrundning. Fördelningen är mycket stabil under hela perioden, där knappt hälften av försäljningen från förlagen går till bokhandeln. Den återstående försäljningen fördelar sig ganska jämt mellan grossister, varuhus/stormarknad och bokklubbar. Minst andel av försäljningen går till biblioteken, men biblioteken har samtidigt andra inköpsvägar till exempel via bokhandeln. Fördelningen mellan typer av återförsäljare 2004 illustreras i Diagram 1. 14

Diagram 1. Försäljning från förlag 2004 fördelat på typ av återförsäljare (procent) I Tabell 3 redovisas fördelningen av förlagens direktförsäljning mellan 1998 och 2004. Av tabellen framgår att största delen av direktförsäljningen sker via bokklubbarna. Fördelningen av direktförsäljningen 2004 mellan bokklubbar, företag/institutioner och liknande, samt övrig direktförsäljning framgår även av Diagram 2. Tabell 3. Direktförsäljning från förlag till kund fördelat på försäljningskanaler 1998 2004 (mkr) 1998 1999 2000 2001 2002 4 2003 4 2004 Bokklubbar 565 583 556 533 584 687 682 Annan direktförsäljning 1 123 105 128 103 70 68 72 Övrigt 2 84 96 82 3 116 97 98 112 Total direktförsäljning 772 784 766 752 751 853 866 1 Hemförsäljning, postorder, osv. 2 Försäljning till företag, institutioner och liknande. 3 I Böcker och tidskrifter 2002 anges en felaktig summa om 209,7 mkr här. 4 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre ingår i statistiken, och vid jämförelse av 2003 års siffror med föregående år bör noteras att ett flertal bokklubbar tillkommit 2003. 15

Diagram 2. Förlagens direktförsäljning 2004 fördelat på försäljningskanaler (procent) Förlagens försäljning fördelat på litteraturkategori Försäljningen från förlagen fördelat på litteraturkategori redovisas i Tabell 4. Ett antal förlag har inte kunnat fördela sina intäkter på litteraturkategorierna, vilket innebär att en del av den totala försäljningen som redovisas i Tabell 1 inte deklareras i Tabell 4. Av Tabell 4 och Diagram 3 framgår dock att försäljningen, mätt i antal kronor, fördelade sig ganska jämt mellan skönlitteratur och facklitteratur både 2003 och 2004. Barn och ungdomslitteraturens andel av försäljningen har under perioden 1998 2004 ökat från 12 procent till 18 procent, medan uppslagsverkens andel av försäljningen har minskat från 9 procent 1998 till 2 procent 2004. Försäljningen av ljudböcker redovisades första gången 2002 och deras andel av den totala försäljningen ligger kvar på cirka 4 procent. Av Tabell 4 framgår också att de elektroniska utgivningarnas andel av försäljningen fortsätter att minska och ligger på under 1 procent år 2004. 16

Tabell 4. Försäljning från förlag fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 (mkr) Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Barn och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Facklitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Total försäljning (ej fördelad) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 730 767 717 822 872 858 860 507 532 478 534 548 522 566 70 86 103 145 170 189 170 153 149 136 153 154 148 123 195 171 1 23 578 532 5 41 150 44 40 4 1 697 (280) 224 192 1 29 646 615 8 32 63 31 29 2 1 731 (329) 230 200 1 29 655 615 8 32 56 14 14 1 672 (412) 291 250 3 38 628 597 7 24 50 15 15 1 806 (439) 265 218 7 41 692 641 12 38 49 76 9 1 963 (504) 380 330 13 37 819 733 21 65 48 79 6 2 190 (504) 390 335 15 40 752 687 27 37 46 96 16 2 160 (519) Diagram 3. Förlagens försäljning 2004 fördelat på utgivningskategorier (procent) 17

Av Diagram 4 framgår fördelningen av försäljningen på original och omtryck inom de olika litteraturkategorierna 2004. Sammanlagt utgjorde originalen 79 procent av försäljningen 2004, bland de enskilda kategorierna var andelen originalutgåvor störst inom facklitteraturen med 91 procent. Andelen omtryck var störst inom skönlitteraturen. Skillnaderna mellan 2003 och 2004 var försumbara. Diagram 4. Förlagens försäljning 2004 fördelat på litteraturkategorier samt original och omtryck (procent) Reaförsäljningen Många böcker säljs genom realisation, särskilt på den stora bokrean på våren. Bokrean har funnits i Sverige sedan 1920talet och var länge en ren lagerrensning. Under 1970talet började även nya titlar dyka upp på rean och man tryckte stora upplagor enkom för rean. I Tabell 5 visas försäljningen genom realisation under perioden 1997 2004 och realisationens andel av den totala försäljningen. I löpande priser har försäljningen ökat med ungefär 75 procent mellan 1997 och 2004, även om reaförsäljningen inte ökade mellan 2003 och 2004. Realisationens andel av all försäljning har sedan 2001 varit 8,5 procent. Tabell 5. Förlagens försäljning på realisation 1997 2004 (mkr) 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Fakturerad försäljning för 115 130 151 132 168 183 202 202 realisation 2 Andel av total försäljning (%) 6,5 7,1 8,0 7,3 8,5 8,5 8,5 8,5 1 Merparten av förlagens redovisade realisationsförsäljning avser försäljning i butikerna påföljande år. 2 Förlagsnettopriser exklusive moms. 18

Nya titlar och nya upplagor I Tabell 6 redovisas antal nya titlar och nya upplagor fördelat på litteraturkategorier under perioden 1998 2004. Den genomsnittliga utgivningen under perioden var ungefär 3 700 titlar, med en topp på cirka 4 250 titlar under 2004. Under hela perioden har flest utgåvor gjorts inom kategorin facklitteratur, följt av skönlitteratur och barn och ungdomslitteratur. Skillnaderna har emellertid minskat under perioden på så sätt att barn och ungdomslitteraturens andel har ökat medan facklitteraturens andel har minskat. Uppslagsverken och elektroniska utgåvor står för en mycket liten del. Originalutgåvornas andel är störst inom facklitteraturen och minst inom skönlitteraturen. För skönlitteraturens del har pocketutgåvornas andel ökat från drygt 20 procent 1998 till drygt 30 procent 2004. Fördelningen av nya titlar och upplagor enligt utgivningskategorierna 2004 illustreras i Diagram 5 och fördelningen mellan original och omtryck 2004 inom litteraturkategorierna illustreras i Diagram 6. Tabell 6. Antal nya titlar och nya upplagor fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Barn och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Facklitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1 166 1 178 1 171 1 187 1 229 1 282 1 272 633 666 664 665 619 611 622 264 296 303 338 393 415 423 269 216 204 184 217 256 227 808 599 14 195 1 527 1 389 36 102 963 741 10 212 1 462 1 282 37 143 1 048 854 18 16 1 328 1 180 39 109 837 627 30 180 1 246 1 115 39 92 781 635 35 111 1 339 1 207 54 78 1 152 969 43 140 1 450 1 272 78 100 1 178 979 72 127 1 558 1 374 95 89 56 30 41 33 45 82 37 109 43 168 42 50 19 17 13 9 27 39 45 19 17 3 5 Total utgivning 3 599 3 683 3 607 3 320 3 489 4 039 4 246 19

Diagram 5. Nya titlar och nya upplagor 2004 fördelat på utgivningskategorier (procent) Diagram 6. Nya titlar och nya upplagor 2004 fördelat på original och omtryck (procent) 20

Producerade och sålda volymer av nya titlar och nya upplagor I Tabell 7 redovisas antal producerade volymer av ny utgivning fördelat på utgivningskategori under perioden 1998 2004. Antal producerade volymer totalt har ökat varje år under perioden bortsett från en minskning om 1,35 miljoner exemplar mellan 2003 och 2004. Inom skönlitteraturen har tryckningsvolymen ökat med ungefär 55 procent mellan 1998 och 2004, även om den minskade mellan 2003 och 2004. För perioden 1998 2004 har volymerna av barn och ungdomslitteratur sammanlagt ökat med drygt 70 procent, men volymerna har varierat ganska mycket från år till år. För facklitteraturen har volymen ökat med drygt 40 procent för perioden som helhet, men även här noteras en minskning mellan 2003 och 2004. Volymerna för uppslagsverk och elektroniska utgåvor har minskat betydligt under perioden. Observera att siffrorna från och med 2003 påverkas av flera tillkommande/nya medlemsförlag samt det faktum att inget bortfall finns i materialet. Tabell 7. Producerade volymer (1000tal) av ny utgivning fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Barn och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Facklitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 9 822 10 610 12 092 14 208 14 784 16 383 15 313 5 131 4 868 5 692 6 017 5 681 6 261 6 587 2 586 3 351 4 376 5 608 6 847 7 595 6 712 2 105 2 392 2 024 2 582 2 257 2 527 2 014 4 710 3 732 82 896 6 852 5 909 195 747 6 892 5 213 59 1 621 7 680 6 632 155 893 7 611 6 293 119 1 200 7 569 6 526 246 797 6 269 5 015 206 1 049 6 997 6 257 226 515 4 904 3 856 257 791 8 650 7 528 463 659 7 271 6 097 481 693 10 088 8 476 584 1 027 8 115 6 768 563 783 9 772 8 214 1 025 533 617 359 298 177 322 461 251 804 222 696 285 195 35 76 6 8 62 274 185 35 76 11 10 Total utgivning 22 286 25 736 27 605 27 727 29 127 34 805 34 180 I Tabell 8 redovisas sålda volymer av ny utgivning efter utgivningskategori mellan 1998 och 2004. För de tre litteraturkategorierna är ökningen omkring 50 procent under perioden, medan uppslagsverk och elektronisk utgivning har minskat med ungefär 70 procent. Skillnaden mellan upplaga och försäljning av nya titlar och nya upplagor illustreras i Diagram 7. Om man jämför uppgifterna i tabellerna 7 och 8 framgår det att drygt 70 procent av de tryckta volymerna av ny skönlitteratur säljs. Denna andel har varit stabil under hela perioden. När det gäller barn och ungdomslitteratur har andelen sålda volymer varierat mellan 50 och 70 procent under perioden, med ett genomsnitt på 60 procent. För facklitteraturens del har andelen varit stabil runt 55 procent. För uppslagsverken var andelen sålda volymer 70 procent 1998 men 2003 2004 hade andelen minskat till drygt 50 procent. 21

Tabell 8. Sålda volymer (1000tal) av ny utgivning fördelat på utgivningskategorier 1998 2004 Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Barn och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Facklitteratur varav original varav pocket varav övrigt omtryck Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 7 176 7 238 8 921 9 900 10 627 11 185 10 791 3 795 3 568 4 112 4 116 4 011 4 154 4 872 1 853 2 343 3 113 4 235 5 046 5 380 4 726 1 529 1 327 1 697 1 548 1 571 1 651 1 193 3 195 2 595 53 547 3 704 3 126 121 457 3 446 2 804 20 622 4 031 3 554 71 406 4 246 3 566 40 640 4 324 3 731 160 433 3 987 3 315 126 546 3 842 3 502 130 210 3 318 2 736 167 415 4 793 4 125 248 420 4 506 3 899 279 329 5 748 4 746 327 675 4 863 4 218 285 360 5 672 4 635 667 369 425 188 191 102 143 303 130 664 119 470 162 87 11 28 3 2 49 156 81 11 28 5 6 Total försäljning 14 662 14 990 17 693 17 859 19 187 22 235 21 964 Diagram 7. Tryckta och sålda volymer av ny utgivning 1998 2004 (1000tal volymer) 22

Bokutgivningen i Sverige Om statistiken I detta avsnitt presenteras information om all bokutgivning i Sverige 1994 2004, det vill säga utgivning av böcker, årsböcker samt elektroniska resurser och en del av broschyrutgivningen. I förhållande till det föregående avsnittet redovisas här uppgifter även om andra utgåvor än de som medlemmarna i Svenska Förläggareföreningen står för. Redovisningen bygger på Svenska nationalbibliografins publikationsregistrering och omfattar publikationer utgivna i Sverige. Publikationer med svenskt ISBN utgivna i annat land än Sverige finns alltså inte med. Redogörelsen omfattar endast publikationer på 49 sidor eller mer, med undantag för läromedel, skönlitteratur samt barn och ungdomslitteratur där även publikationer på färre än 49 sidor inkluderas. Endast en liten del av utgivningen av broschyrer finns således med i sammanställningen. Publikationer som återutges men inte tilldelas ett nytt ISBNnummer, liksom kassettböcker, musikalier, handskrifter och kartor, ingår inte heller. Kungl. bibliotekets (KB) arbete med förteckningen av bokutgivningen i Nationalbibliografin pågår löpande. Under perioden fram till 2003 har KB inte hunnit med att registrera alla titlar enligt de då rådande rutinerna. Mellan 2000 och 3000 titlar blev varje år ställda åt sidan för att registreras vid senare tillfälle (restantier). År 2004 har nya rutiner införts vilket medför att man kan registrera fler enskilda titlar än tidigare. Uppgifterna från och med 2004 är därför inte jämförbara med tidigare år. Den största delen av ökningen av registrerade titlar återfinns inom kategorin facklitteratur, beroende på att KB numera hinner med att registrera samtliga titlar i rapportserier. Avsikten är att registrera kvarvarande restantier under de närmaste åren, vilket innebär att även kommande års statistik från Nationalbibliografin liksom tidigare kommer att ange antal registrerade titlar för ett bestämt år och inte hur stor utgivningen varit detta år. I Tabell 9 ges en översikt över publikationer utgivna mellan 1997 och 2004, fördelat på litteraturkategorier. Fördelningen illustreras även i Diagram 8. Tabell 9. Antal publikationer utgivna 1997 2004 fördelat på litteraturkategorier Skönlitteratur varav nya verk varav nya upplagor Barn och ungdomslitteratur varav nya verk varav nya upplagor Facklitteratur varav nya verk varav nya upplagor Total utgivning varav nya verk varav nya upplagor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1 923 1 923 1 901 1 880 1 978 1 929 2 387 2 924 1 396 1 269 1 240 1 217 1 332 1 250 1 706 2 291 527 654 661 663 646 679 681 633 1 056 845 211 10 231 8 852 1 378 13 210 11 094 2 116 1 129 882 247 9 495 8 185 1 310 12 547 10 336 2 211 1 088 820 268 8 999 7 758 1 241 11 988 9 818 2 170 1 205 934 271 7 800 6 630 1 170 10 885 8 781 2 104 1 154 924 230 7 800 6 688 1 112 10 932 8 944 1 988 1 090 862 228 7 073 5 950 1 123 10 092 8 062 2 030 1 191 947 244 7 594 6 307 1 287 11 172 8 960 2 212 1 652 1 341 311 13 107 11 608 1 499 17 683 15 240 2 443 23

Diagram 8. Antal publikationer utgivna 1997 2004 fördelat på litteraturkategorier I Tabell 10 ges en översikt över hur publikationerna som är registrerade i Nationalbibliografin fördelar sig efter publiceringsspråk under perioden 1997 2004. Andelen ickesvenska publikationer varierar något mellan åren, men ligger på ungefär 20 procent för perioden som helhet. Antalet registrerade ickesvenska publikationer har varierat mellan 2 000 och 3 000 titlar per år, med undantag för 2002 och 2003 då antalet sjönk till under 2 000 titlar. Året därpå var antalet emellertid rekordhögt över 4 000 titlar vilket kan tyda på att det fanns en eftersläpning från åren innan. Dessa förändringar har mer att göra med registreringsrutiner än verkliga ökningar eller minskningar av utgåvor av verk på andra språk än svenska. Engelskan är helt dominerande bland enskilda ickesvenska språk under hela perioden. Andra viktiga utgivningsspråk är tyska, franska, spanska och bland ickeeuropeiska språk finns många publikationer på kurdiska, persiska och arabiska. Under 2004 ser man en tydlig ökning av registreringen av verk på dessa språk, vilket beror på en särskild satsning från Kungl. bibliotekets sida och alltså inte heller här på någon ökning av utgivningen detta år. Av de erkända nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch saknas redovisningar av meänkieli och jiddisch. Verk på dessa språk kan emellertid rymmas inom övriga språk eller flerspråkiga verk. Antalet samiska publikationer är mycket lågt inga utgåvor registrerade alls för 2004 liksom antal publikationer på romani chib. Antalet finska publikationer har varierat något under perioden, med toppar 2002 (34) och 2004 (33). 24

Tabell 10. Antal publikationer fördelade på publiceringsspråk 1997 2004 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1 2004 Albanska 1 1 1 3 2 1 6 Arabiska 9 1 10 14 5 2 98 Bengali 2 1 2 Danska 16 9 5 5 10 5 3 7 Engelska 2 144 1 889 2 260 2 662 2 226 1 637 878 3 390 Esperanto 68 70 8 Finska 15 14 16 14 16 34 23 33 Franska 35 34 35 32 11 30 60 54 Italienska 4 3 13 3 8 2 12 13 Japanska 5 1 1 1 Kinesiska 1 2 1 1 Kurdiska 50 8 30 24 8 7 4 110 Latin 2 1 1 4 5 6 Lettiska 1 3 1 2 6 Nederländska 1 1 1 1 Norska 11 7 5 11 4 7 6 10 Nygrekiska 1 3 1 2 Persiska 24 8 10 10 46 1 1 60 Polska 5 6 8 12 2 4 14 8 Portugisiska 3 2 4 2 1 3 1 1 Romani chib 1 1 2 1 1 6 Ryska 8 14 9 6 8 4 5 14 Samiska 2 16 3 4 1 2 1 Sanskrit 1 Serbokroatiska 3 4 2 2 1 4 1 1 8 Slovenska 42 221 Somali 1 1 3 7 4 1 9 Spanska 32 35 34 21 35 22 41 71 Svenska 10 405 10 209 9 326 7 909 8 242 8 122 9 740 13 629 Syriska 1 3 1 5 Turkiska 12 11 5 3 8 6 2 15 Tyska 50 60 39 44 27 33 52 52 Ungerska 2 1 2 3 5 Flerspråkiga verk 352 200 158 179 128 123 15 54 Övriga språk 8 16 4 4 6 30 19 47 Totalt ickesvenska språk andel ickesvenska publikationer (%) andel engelska publikationer (%) 2 805 21 16 2 338 19 15 2 662 22 19 3 053 28 24 2 690 25 20 1 968 20 16 1 443 13 8 4 099 23 19 1 På grund av övergång till nytt datasystem är siffran för flerspråkiga verk 2003 ej helt tillförlitlig. 2 Samiska, nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. 3 Bosniska, kroatiska, serbokroatiska, serbiska. 25

I Tabell 11 redovisas antalet verk som har översatts till svenska under perioden 1994 2004, fördelat på litteraturkategori. Av tabellen framgår att antal översättningar totalt är mycket stabilt och ligger på ungefär 2 500 per år. Under 2004 nådde antalet nästan upp till 3 000 översättningar. Fördelningen mellan litteraturkategorierna är också ganska jämn där skönlitteraturen står för ungefär 40 procent, barn och ungdomslitteraturen för ungefär 25 procent och facklitteraturen för runt 35 procent. Fördelningen mellan litteraturkategorierna illustreras också i Diagram 10. Tabell 11. Antal publikationer översatta till svenska fördelat på litteraturkategorier 1994 2004 Skönlitteratur andel (%) Barn o. ungdomslitteratur andel (%) Facklitteratur andel (%) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 986 1 009 934 999 1 026 1 020 1 029 1 036 1 055 1 093 1 145 (38) (37) (39) (40) (42) (41) (39) (40) (42) (43) (38) 683 795 566 543 550 604 653 613 540 548 724 (26) (30) (23) (22) (23) (24) (25) (24) (22) (22) (24) 953 888 935 969 846 890 965 945 877 901 1 106 (36) (33) (38) (39) (35) (35) (36) (36) (35) (35) (37) Totalt 2 622 2 692 2 435 2 511 2 422 2 514 2 647 2 594 2 472 2 542 2 975 Diagram 9. Antal publikationer översatta till svenska 1994 2004 fördelat på litteraturkategorier I Tabell 12 ges en översikt över antalet verk som har översatts till svenska under perioden 1994 2004 fördelat på originalspråk. Liksom för utgåvor på ickesvenska språk (Tabell 10) dominerar engelskan bland originalspråken i den översatta litteraturen. Ungefär 75 procent av de översatta verken har engelska som originalspråk. De resterande 25 procenten är främst översatta från danska, franska, norska och tyska. Bland ickeeuropeiska språk utmärker sig japanska, särskilt de senare åren. 26

Tabell 12. Antal publikationer översatta till svenska 1994 2004 fördelat på originalspråk 1 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Arabiska 1 1 1 3 3 5 8 5 Danska 135 99 81 112 94 159 125 93 111 90 140 Engelska 1 871 2 005 1 826 1 912 1 882 1 859 2 028 1 978 1 821 1 859 2 095 Estniska 1 3 1 3 2 1 2 1 4 Finska 32 31 35 29 22 21 30 27 20 27 34 Franska 124 111 89 66 75 81 85 76 100 104 127 Grekiska 9 7 6 Hebreiska 4 5 4 5 1 1 2 3 3 3 5 Isländska 6 7 9 8 6 6 6 2 6 8 15 Italienska 12 26 19 17 20 25 15 20 12 17 26 Japanska 9 7 7 2 1 2 11 13 12 27 37 Jiddisch 3 1 3 1 3 Katalanska 2 1 1 Kinesiska 4 4 6 2 6 9 7 7 2 7 6 Klassisk grekiska 9 5 4 8 1 6 10 14 Kurdiska 1 1 3 1 1 1 2 1 1 Latin 12 4 14 9 6 5 4 14 8 8 11 Lettiska 1 1 3 1 1 1 5 2 Litauiska 1 1 3 1 1 Nederländska 19 17 7 19 16 32 16 33 36 23 26 Norska 105 109 116 109 91 102 103 127 122 152 190 Nygrekiska 3 3 1 3 1 2 Persiska 1 3 4 3 6 7 5 2 2 3 Polska 3 4 7 5 4 4 6 4 3 15 10 Portugisiska 4 9 3 4 7 9 6 10 11 10 4 Rumänska 4 6 2 1 2 1 2 3 Ryska 19 16 10 15 14 24 17 17 13 17 23 Serbokroatiska 2 11 10 4 4 6 9 3 4 3 3 Spanska 25 22 13 11 20 14 11 28 22 15 20 Tjeckiska 7 1 3 3 4 1 6 2 4 2 Turkiska 5 2 1 6 2 2 1 3 2 1 Tyska 133 137 95 92 95 101 121 88 116 86 116 Ungerska 3 1 2 1 3 2 3 2 5 7 3 Flerspråkiga verk 55 36 58 55 17 25 18 20 16 20 35 Övriga språk 8 6 6 5 3 1 3 11 4 11 13 Totalt andel engelska (%) 2 622 (71) 2 692 (74) 2 435 (75) 2 511 (76) 2 422 (78) 2 514 (74) 2 647 (77) 1 Tabellen inkluderar samtliga publikationer (över 16 sidor), oavsett litteraturkategori. 2 Bosniska, kroatiska, serbokroatiska, serbiska. 2 595 (76) 2 472 (74) 2 542 (73) 2 975 (70) 27