2007:1 Hässleholms filfabrik Antikvarisk kontroll, 2005-2006 Henrik Borg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne 1
2
Rapport 2007:1 Hässleholms filfabrik Antikvarisk kontroll, 2005-2006 Hässleholms socken, 1063 Hässleholms kommun Skåne län Henrik Borg 3
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2007 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:1 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Henrik Borg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502. 4
Hässleholms filfabrik Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 7 Administrativa uppgifter 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 7 Utförda åtgärder 8 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 8 Iakttagelser under restaureringen 9 Fönstren 9 Dörrar 10 Hängrännor och stuprör 10 Fasad 10 Belysning och el 10 Övrigt 11 Bilder 12 5
Filfabriken ligger i Hässleholms kommun. Filfabriken ligger intill Riddaregatan strax väster om järnvägen i centrala Hässleholm. 6
Sammanfattning av utförda åtgärder Arbetena har omfattat yttre iståndsättande samt installation av värme och belysning. Administrativa uppgifter Objekt Hässleholms filfabrik, Filhuggaren 6 Socken Hässleholm Kommun Hässleholm Arbetshandlingar Bidragsansökan Länsstyrelsens beslut 2005-03-16, 2006-03-21 Länsstyrelsens dnr 434-39310-04, 434-42211-05 Regionmuseets dnr K12.20-624-04, sn1063 Byggherre Hässleholms kommun Byggledare Mats Svensson, Tekniska kontoret, Hässleholms kommun Entreprenör Stoby måleri AB, Levins el AB, Hässleholm, Antikvarisk kontrollant Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne genom Henrik Borg Byggnadstid 2005-10-28-2006-11-28 Slutbesiktning 2006-11-28 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Byggnaden stod färdig att användas 1917 då verksamheten startade. Filfabriken ägdes av Handels & fabrik dvs Refälts bil, som i sin tur ägdes av Waldau. Vid Adamssons övertag av fabriken ägdes marken i hela kvarteret. Äldre bilder visar att byggnaden uppförts med bara tegelfasader i en våning under sadeltak. Fönstren var av tvåluftstyp, spröjsade och färgade i mörk kulör. Ytterdörrarna på framsidan byttes på 1960-talet. Fönsterbleck var tidigare röda men byttes till vita fabriksmålade antingen i samband med ombildandet till museum 1986 eller något tidigare under 1980-talet. Vid gaveln i härdrummet finns saltvattenskar under golvet vilket kan ha framkallat saltutfällningen i gavelväggen men det kan även bero på vanlig fukt och bristande fogunderhåll. Skorsten fanns tidigare för ångpanna men den togs ut 1948 och ersattes med oljepanna. Ångpannan eldades med ved. Tryckluft & kompressortillbyggnad tillkom vid mitten av 1950-talet. Traversen som tillverkats vid från Göingeverken, kan möjligen ha satts in under slutet av 1940-talet. Under 1950-talet lades de flesta andra filfabrikerna i landet läggs ned, snart fick man i Hässleholm kunder från hela landet, ända uppe i Skellefteå. Verksamheten gick på lågvarv från 1960-talet och lades ned 1986. Slipmaskiner tog över filarnas roll. På den avrivna tomten söder om fabriken låg tidigare Skyskrapan ett fyra våningars trähus, som revs på 1990-talet. Efter nedläggningen ställdes miljön i ordning till arbetslivsmuseum men förföll och vanda-
liserades. Planerna på att åter sätta miljön i skick väcktes och 2005 beviljade Länsstyrelsen i Skåne län bidrag för upprustning. Arbetena påbörjades sent 2005 men kunde inte slutföras inom villkoren för bidraget och avbröts därför. En förnyad ansökan om bidrag beviljades av Länsstyrelsen och arbetena återupptogs under 2006. Utförda åtgärder Lagning av tegel i sydvästra gaveln och kompressortillbyggnaden. Restaurering av ytterdörrar, fönster, takfallsfönster. Sanering av duvträck. Installation av invändig belysning, värme och el. Tätningar av yttertak. Röjning på tomten. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Åtgärderna som vidtagits bromsar fortsatt förfall, minskar risken för ytterligare skadegörelse och möjliggör för ett bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Frågan om att byggnadsminnesförklara fabriken har inte utretts. Planskiss från skrift utgiven av Västra Göinge hembygdsförening. Numreringen med stora siffror gäller restaureringen av fönster och dörrar. 8
Iakttagelser under restaureringen Utgångspunkten för restaureringen var filfabriken under den tid då den var i kommersiell drift, mellan åren 1917-1986. De ändringar och tillägg som gjorts under den tiden är att betrakta som en del av fabrikens historia och bör därför i största möjliga mån bevaras. Ändringar som gjorts efter 1986 har inte samma betydelse och kan därför tas bort om det är konstruktivt eller pedagogiskt fördelaktigt. Det slitage och den smuts som alstrats under fabrikens aktiva tid bör i största möjliga mån bibehållas, skador åsamkade under perioden efter 1986 bör åtgärdas. Om fabriken ska kunna upplevas som en arbetsmiljö måste spåren efter de som en gång arbetat där bevaras. Interiören bör inte pyntas eller göras allt för ren och nymålad. Traditionella material och metoder ska användas dvs linoljekitt, linoljefärg, blymönja alt järnmönja, tätvuxen fur i snickerier ej behandlad med impregnering annan än linolja. För numrering av fönster, dörrar och benämning av rum se skiss nedan. Informant var Hans Adamsson, fd ägare, 20051107 på plats. Fönstren Fönsterbågarna i filfabriken härrör från i huvudsak tre olika skeden, 1917, 1960- talet och 1980-talet, men även två från uppskattningsvis 1950-talet. De flesta av de gamla fönsterbågarna sitter på byggnadens baksida medan de flesta av framsidans är bytta på 1960-talet. Fönsterbågarna var tidigare grå invändigt, ev röda före det, alla fönsterbågar målades vita någon gång efter 1960-talet, kanske under 1980-talet. Fönsterkarmar finns i tre utförande: ett äldre troligen original 1917 med profil (fönster nr 2-20, 22, två från 1950-talet(?) vindsfönster väst (nr 21) och fönstret i kompressorrummet (nr 16), det tredje typen är ett sentida utförande (nr 1). Utgångspunkten var att trasiga snickerier skulle lagas med återanvändande av samma profiler och dimensioner, inget återställande till 1917-års profiler skulle göras på ett fönster som skiftat profil senare. Till fönsterfärg valdes grönumbra S-1502-Y, det fanns färgskikt med denna kulör under den vita och under den grå som täckte bågarna. Den vita var något gulnad till följd av mörkläggningen. Endast små fragmentariska spår av engelskt rött fanns på de äldsta bågarna, inget på 1960-talsbågarna, däremot en grundning som möjligen medfört att träet mörknat något. Märkbart var att en föregående fönsterrestaurering skadat de äldsta profilerna hårt och förenklat dem. Karmarna lämnades orörda interiört och målades enbart utvändigt 2005 och 2006. Äldre smidda gångjärn och hörnjärn bevarades om de var i gott skick. Eftersom glasningen gjordes med okrossbar plast användes inte traditionellt linoljekitt utan ett modernt kitt. Arbeten som återstod vid slutbesiktningen var att hänga tillbaka rätt fönster på rätt plats Det gäller fönster nr 9 (övre bågen ska vara av halvgammal typ dvs enkel rundad profil), 10 (vänstra bottenbågen ska vara av äldre spröjstyp), 12 (högra bottenbågen 9
ska vara av äldre spröjstyp), 14 överbåge ska vara av ny typ, 19 höger underbåge ska vara av halvgammal typ. Dörrar Det högra dörrbladet i traversluckan (utifrån sett), snickerilagades, men det vänstra (utifrån sett) nytillverkades efter befintlig förlaga, men med bibehållande av genomföringen för traversbalken. Luckorna färgades i engelskt rött men alkydoljefärgen från senaste restaureringen skiftades mot linoljefärg. Det vänstra dörrbladet var ej återhängt vid slutbesiktningen. Ytterdörrarna i gaveln är igensatta i ett tidigare skede, viss snickerilagning gjordes här. Ytterdörrarna på byggnadens framsida är ombyggda på 1960-talet från spegeldörrar till paneldörrar som klätts med masonite på insidan och fiskbenslagd fasspontpanel utvändigt. Lås och trycken bibehölls. Ljusgrå linoljefärg i samma kulör som fönster. Kulör tillkom på 1960-talet. Hängrännor och stuprör Enligt Hans Adamsson (fd ägare), lades taket om från tegelpannor på öppen läkt till korrugerad aluminiumplåt på 1950-talets mitt. Idag är hängrännor av fabriksmålad vit plåt men det kan ha varit ett annat utförande då fabriken var i drift. Då tegeltaket fanns var troligen hängrännor och stuprör av platsmålad plåt med skarpa hörn och profilerad tratt. Med ledning av fönster- och dörrfärg samt tegeltak har troligen plåtdelar varit målat i engelskt rött. På bild från 1988 skiljer sig utförandet från dagens genom att det på bilden endast finns ett stuprör på frontfasaden men idag finns tre stuprör. Lagning av stuprörsanslutning på framsidan genomfördes, liksom rensning av hängrännor. Fasad Restaurering av gavelfasaden som på ett parti kalvat ut samt komplettering av tegelfogar. Väggen är murad med en halvstens luftspalt vilken bibehölls. Lagning utfördes med likvärdigt rött tegel. Lagningar från 1980-talets restaureringar var gjorda med håltegel vilka i några fall frostsprängts, dessa skiftades till massivt tegel. Marknivån på husets baksida samt vid de båda gavlarna släntades av något och den gamla tegelbeläggningen på marken framträdde vid den nordöstra gaveln. Belysning och el Utgångspunkten för restaureringen var att installera ett reversibelt värme- och belysningssystem utan att ta bort något av det befintliga, gammal armatur eller rester av sån. Värmestrålare installerades i packrummet för att undvika vägghängd radiator i övriga rum installerades vägghängda radiatorer. Elkraft installerades så att uttag till maskindrift, värmefläktar och extralampor kan tas ut. Elpa- 10
nelen monterades så att den kan byggas in i elskåp. De lysrör som finns i byggnaden kan ha installerats under 1950-talet. Vid restaureringen 2006 ordnades belysning med skenor och spotlights som kan ökas i antal, vridas eller bytas ut om så önskas. På vinden kunde befintlig armatur återanvändas. Övrigt Vid samtal med Adamsson framkom att det tidigare fanns plank och stålbod vid traversgaveln. Planket och boden fanns kvar till efter 1986 men har sedan dess rivits, några grundstenar kan ses i marken. Interiört fanns förr en glödgugn i tegel nu finns en i plåt. Den tidigare glödgugnen var placerad ovanpå pannan, vilken delvis var nedgrävd ca 120 cm i golvet. Trägolvet i fabriken lades om på 1940-talet. Vinden fungerade som lager, man hade länge ett stort lager av trekantsstål som skulle användas till sk Rysslandsfilar. Vinden tömdes successivt till 1950-talet då det blev tomt. I den sydvästra gaveln inreddes kontorsrum för matsal. Vattenradiatorerna i fabriken installerades under kriget, de var då inte nya utan återanvändes från annan verksamhet. Tidigare fanns kaminer både i verkstaden och i sliprummet. Det fanns ingen riktig fabriksskylt till filfabriken eftersom man endast vände sig till invigda kunder och många i andra städer. Enligt Hans Adamsson kan det i ett äldre skede ha funnits en handtextad träskylt över en av dörrarna. Kvarstående arbeten förutom återhängning av fönster enligt ovan är att bygga ett staket runt byggnaden, tillverka informationstavlor och installera inbrotts- och brandlarm. En fast informationsskylt bör utformas ett stycke från fabriksbyggnaden så att upplevelsen av fabriken som en arbetsmiljö inte störs. 11
Bilder Nordöstra gaveln, traverslucka ännu inte färdig, fönstren färdiga. D3, ytterdörr framsida före åtgärd till vänster och efter åtgärd till höger. 12
Ny elpanel och radiator monterat på den sen tidigare igensatta d5, gaveldörren. Fönster nr 9 efter åtgärd. Övre bågen är felhängd, ska istället vara med enkel rundad profil. De klarröda teglen är från 1980-talets restaurering. 13
Härdrum före åtgärd. Härdrum gavelvägg efter åtgärd. Nya saltutfällningar har mycket snart uppstått igen. Ny belysningsskena monterad på takbjälke, äldre armatur ej åtgärdad. 14
15
16
Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005-2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport VP-vårdplan UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation