JlYC/{fLCSiVSJÖ ]994:17 Dokumentation avekonomi byggnader inför vägdragning. Myckeigensjö Anundsjö socken REFERENSEXEMPLAR
MYCKELGENSJÖ Dnr: 340-93 Kommun: Ömsköldsvik Socken: Anundsjö Fastighet: Myckeigensjö 15: l, 16:2 och 18: l Objektets an: Ekonomibyggnader Foto: 94 A - 132. 133 1994:17 Dokumentation av ekonomibyggnader inför vägdragning. MyckeIgensjö Anundsjö socken Ömsköldsviks kommun Länsmuseets uppdragsverksamhet Byggnadsvård Härnösand, December 1994 Seth Jansson
2 MyckeIgensjö Uppdraget Vägverket har givit länsmuseet Västemorriand i uppdrag att utföra en dokumentation av ekonomibyggnader som påverkas av den nya vägdragningen i Myckeigensjö. Den nya vägen kommer till delar att gå genom odlingslandskapet och berör ängslador som ligger efter denna sträckning. De lador som berörs har dokumenterats på svartvit film i mellanformat och beskrivits. Vidare har en gränssten och en husgrund avgränsats för att förhindra oavsiktlig åverkan genom vägbygget. Myckelgensjögården visar naturahushållningens byggnadsrraditioner och ideal. Foto: Länsmuseets arkiv. Miljön Myckeigensjö omges av stora skogsområden och berg. Byn ligger i ansluming till Myckelgensjösjöns norra sida och med odlingsmarken ned mot sjön. Bebyggelsen ligger på impediment ovan odlingsmarken. Myckelgensjögården. som är en intakt gårdsanläggning från 1700 och 1800-talen, ligger i östra delen av byn. Gården visar naturahushållningens nordsvenska byggnadstraditioner med sina tjugofyra timmerbyggnader. Intill gårdsanläggningen finns också en mindre område med hackslåttermark. Vid sjön finns båthus där man förutom båten även förvarade näioch annan fiskeutrusming. Till miljön hör faboden Östalbodama som ligger vid sjöns södra strand.
3 Myckeigensjö Historik Den tidiga jordbruksbebyggelsen från järnåldern och in på medeltiden var inte samlad i byar utan bestod oftast av ensamt liggande gårdar. Hackbrukel var vanligast dvs odlingsytorna brukades med hackredskap. Man brukade inte de tunga lerjordarna utan man använde sig av de lättare sandjordarna. Det var först under l600-l700-talet som jämplogen började användas och det blev möjligt an plöja upp lerjordarna. Under senare tid karaktäriseras det norrländska jordbruket aven blandekonomi. Viktiga näringar för försörjningen var förutom åkerbruket också boskapsskötsel, skogsbruk och fiske. Blandekonomin gav ett mindre sårbart näringsliv. De äldre gårdsanläggningarna låg på sk lidlägen. Man hade den odlade jorden nedanför gården och skogen fanns bakom gårds-tunet. Vid mitten av 1700-talet blev gårdamas :och,byarnas gränser fast-ställda. Då kunde den enskilde förfoga över marken på ett helt annat sätt. Stor- F=:=::;==;=:==:=:::::'==;===::;=::::::;======:==== skiftet hade som ÄngsJada med nävenak och rundtimmer. Foto: Länsmuseets arkiv. ambition att samla hemmanens ägor på ett och samma ställe och på detta sätt erhålla större, sammanhållna skiften. År 1827 kom en förordning om laga skifte. Åren 1866 70 infördes laga skifte i Myckeigensjö by. Detta innebar att den samlade bebyggelsen uppluckrades. Gårdarna skulle placeras i närheten av sin jord som hade samlats i högst fyra stora skiften. Detta medförde att en femtedel av byalagens delägare fick flytta ut ur byn. Uppodlingarna bar skapat ett karaktäristiskt landskap med ibland siurna rum i odlingslandskapet som avgränsas av berg och skog. Nere i älvdalarna finns del storskaliga odlingslandskapet där älven är en av gränserna och bebyggelsen en annan gräns.
4 Myckeigensjö Odling och boskapsskötsel kräver en stor mängd byggnader med olika funktion som ingår i gårdsanläggningama. Tidigare var man självförsörjande vilket också ställde krav på en bred yrkeskunnighet. Allt detta avspeglar sig i de gamla gårdsanläggningama i form av varierande byggnadstyper. En gårdsanläggning bestod aven mangårdsbyggnad vilken kunde variera i form och storlek. Därtill hade man ladugård, logar, härbren, bagarstuga, smedja, lider, bodar, lador och ängslador. Mangårdsbyggnaderna har haft olika planlösningar. Man byggde alltifrän stora satsbyggnader och helkorsbyggnader, halvkorsbyggnader till enkelstugor. Man byggde efter ekonomi och behov vilket relateras till hur stora markområden man hade tillgång till. ~ Lador ger karaktär Foto: Länsmuseets ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ åt odling,landskapet arkiv. Ängslador är en speciell byggnadstyp genom dess placering i landskapet. De ligger ute i ängsmarker avskilda frän gårdskårnan. Ängsladorna var förvaringsplatser för vinterfoder som inte togs hem till gården förrän till vintern. ÄngsmaJker var tidigare en viktig resurs i jordbruket och för djurhållningen.
5 Myckeigensjö r Myckeigensjö ger dessa lador karaktär åt landskapet. Ladans utseende och konstruktion växlar mycket mellan regioner och tidsepoker. Den äldre typen är oftast uppförd i glestimrat rundvirke för en naturlig luftning av höet. De yngre ladorna är uppförda i regelverk med slät panel och ibland slående locklistpanel. Takmaterialet är varierande. Det äldsta taken är vedtak som har varil mycket vanliga i norra Sverige. Spåntaket blev vanligt i början av 1800-talet. Plåttaken kom att bli det dominerande taktäckningsmaterialet under 1900-talet. En vanlig plåuyp var pannplåt eller sinuskorrugerad plåt.
6 MyckeIgensjö Beskrivning: Byggnad nr l. En liten timrad byggnad liggande på södra sidan om vägen och mitt emol gränsmarkeringen. Ladan är uppförd i friliggande timmer och med en rundtimmenäming mellan timmervarven. Byggnaden vilar på en grund av natursten. Ladan ger ett ålderdomligt intryck och är i starkt förfall. Takmaterialet är av rundtimmer och näver (vedtak). Byggnad nr I med tätning mellan timmervarven. Foto: Länsmuseets arkiv. 660. Kana. Skala I:50. Vägverket 11:?
7 Myckeigensjö Beskrivning: Byggnad nr 2. En liten lada i enkel konstruktion med trästomme. Fasaden är i stående locklist och stående slät panel.ladan vilar på en grund av jord och natursten. Takrnaterialet är spån på ett rote av brädor. Byggnad nr 2. Fasad i stående locklist och slät panel. Foto: Länsmuseets arkiv. Karta. Skala l :50. Vägverket,
8 Myckeigensjö Beskrivning: Byggnad nr 3. Lider: Timrad byggnad med en fasad i friliggande tinmler. Grundstenarna vilar på en terrass av huggen sten. Byggnaden är synnerligen välgjord och är i gon skick. Sadeltaket är täckt med plåt. Byggnad nr 3. Fri liggande timmer med plåttäckt sadeltak. Foto: Länsmuseers arkiv. I
9 MyckeIgensjö Beskrivning: Byggnad nr 4. Lada: En enkel liten byggnad liknande lada nr 2. Den är uppförd på en trästomme och har en fasad i ofargad, stående panel. Byggnaden vilar på hörnsten. Sadeltaket är täckt med spån. Byggnad nr 4 med Slående panel och spåntäckt tak. Foto: Länsmuseets arkiv..:':-....-.: 31/0 '--'- "---.,
10 Myckeigensjö Beskrivning: Byggnad nr 5. Ladugård: Byggnaden är helt förfallen med timmer och plankväggar i kraftig lutning. Fasaden är i friliggande timmer och ofargad, stående panel. Sadeltaket har fallit in och saknas helt. Grunden är i huggen och tuktad sten. Byggnad nr 5 är helt förfallen. Foto: Länsmuseets arkiv. > - 3'.. _.._._'10 "-., ~..-...;:.- ----... D 8318 - "~_...--.-. 3717 X ~ ~~" /..-rpj J. _"" I,_. ~,'1805 5'5 r"~~ L II / J '~r\~ 1 [J- ~ ~l)' '-'. /Y <':, ',' ~ / ij!7j' - ~~}~' '. J!~o=<0, ', ". fq17..,...1 -.!.. I I (,....../,.-J 1.-...,..-',.. -..l...:-/_- W-... I:8J.",,..-::--; I r--.. _.........rl\.. _ -.:i-'- '-- _ ~,..., ~.' Ul _-~.~-- ~ ~ -, _ Karta, Skala 1:50. Vägverkel.
Il Myckeigensjö Beskrivning: Byggnad nr 6. Lada: Förfallen resvirkeslada med en fasad i ofargad, stående lockpanel och stående, slät panel. Sadeltaket är täckt med spån och byggnaden vilar på hörnsten.. Lada nr 6. En resvirkesbyggnad med takspån.. Foto: Läns-museets arkiv.. \ ~.' ". $18318Q41,.' -.' o _ I,()\~'"..--' ---...- /'-~--- Karta: Skala I:50. Vägverket.
12 Myckeigensjö I, I j l, / ". f:, - ) Utdrag ur ekonomiska kanan 70706
13 BILAGOR: Fotoprotokoll Film nr 94A-182 Film nr 94A-183
14 Fotoprotokoll: Film nr 94A 182. Bild nr l. Avgränsning av gränssten. Bild nr 2. Gränssten in situ. Bild nr 3. Gränssten in situ. Bild nr 4. Byggnad nr l. Lada med vedtak. Bild nr 5. Byggnad nr l. Lada med rundtimmertätning. Bild nr 6. Vy över Myckeigensjö. Odlingslandskap. Västra delen. Bild nr 7. Byggnad nr 2. Lada med enkel brädfasad. Bild nr 8. Byggnad nr 2. Bild nr 9. Byggnad nr 3. Välbyggt lider i liggande timmer. Bild nr 10. Byggnad nr 3. Bild nr 11. Byggnad nr 3. Deraljbild av knut. Bild nr 12. Byggnad nr 4. Lada med enkel brädfasad. Bild nr 13. Byggnad nr 4. Bild nr 14. Byggnad nr 5. Förfallen ladugård med en fasad i timmer och brädor. Bild nr 15. Byggnad nr 5.
15
16 Fotoprotokoll: Film nr 94A 183 Bild nr 1. Vy över MyckeIgensjön. Med Byggnad nr 6 i fonden. Bild nr 2. Byggnad nr 6. Lada i starkt förfall. Spåntak. Bild nr 3. Byggnad nr 6. Bild nr 4. Åkerholme med husgrundsresl. Bild nr 5. Husgrundsrest i förgrunden. Bild nr 6. Myckelgensjögården. Foto från norr. Bild nr 7. Myckelgensjögården. Foto från norr. Bild nr 8. Myckelgensjögården. Foto från norr. Bild nr 9. Myckelgensjögårdens västra del. Bild ru 10. Ängslador intill Myckelgensjögården. Bild nr Il. Husgrundsrest på åkerholme. Bild nr 12. Odlingslandskap med lador i kanten.. Bild ru 13. Åkerholme med husgrundsrest och avgränsning. Bild nr 14. OdlingslandskapelS västra del. Bild ru 15. Myckelgensjögårdens östra del.
17