1 Miljömål. Bilaga till Miljökonsekvensbeskrivningen till detaljplanen för del av Bolaget, Gruvstadsparken. November

Relevanta dokument
Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:


Temagruppernas ansvarsområde

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Sveriges miljömål.

God bebyggd miljö - miljömål.se

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljömålen i Västerbottens län

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2


Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Bilaga 5 Miljöbedömning

Trollhättan & miljön

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Miljöcertifiering av byggnader

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Grundläggande Miljökunskap

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Energiomställning utifrån klimathotet

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning av planens miljöpåverkan

Trollhättan & miljön

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Sweden Green Building Council

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

1(6) Bilaga till Miljökonsekvensbeskrivningen till detaljplanen för del av Bolaget, Gruvstadsparken November 2010 1 Miljömål 1.1 Nationella mål De 16 nationella miljökvalitetsmålen som är beslutade av Sveriges riksdag är: - Begränsning klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Skyddande ozonskikt - Säker strålmiljö - Ingen övergödning - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Storslagen fjällmiljö - God bebyggd miljö - Ett rikt växt- och djurliv 1.2 Regionala mål Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av växthusgaser ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet omfattar inte basindustrierna lokaliserade i norrbotten. Med basindustrier avses här massa och papper, gruv- och stålindustrin samt Lulekraft. Frisk luft 1. År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen i Norrbotten, exklusive metan, ha minskat till 15 000 ton. Detta avser utsläpp från mänskliga verksamheter. 2. År 2010 överskrids inte sothalten 10 mikrogram per m3 luft som medelvärde för vinterhalvåret, i Norrbottens tätorter. Normalt anges medelvärdena som årsmedelvärden, men i Norrbottens tätorter ger den småskaliga vedeldningen framför allt problem vintertid, vilket gör

2(6) vinterhalvårsvärden intressantare. Bara naturlig försurning 1. År 2010 ska högst 2 procent av antalet sjöar och högst 5 procent av sträckan rinnande vatten i länet vara drabbade av permanentförsurning orsakad av människan. 2. År 2010 har utsläppen i Norrbotten av svaveldioxid till luft minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå från 5 000 ton till 3 700 ton. 3. År 2010 har utsläppen i Norrbotten av kväveoxider till luft minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå från 13 000 ton till 9 700 ton. Giftfri miljö 1. Senast år 2010 ska åtgärder för att minska utsläppen vara fastlagda och på-började för de mest betydande källorna. Ingen övergödning 1. Fram till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till Bottenviken inte öka från 1995 års nivå och Norrbottens bidrag till kvävebelastningen på Östersjön ska vara utredd. (N+R) 2. År 2010 har utsläppen i Norrbotten av kväveoxider till luft minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå från 13 000 ton til 9 700 ton. (NR) 3. Utsläppen av näringsämnen från mänsklig aktivitet, till de sjöar i länet som är övergödda ska ha minskat till en ekologiskt hållbar nivå senast till år 2010. (R) Levande sjöar och vattendrag 1. Främmande arter och raser samt genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden ska inte introduceras. 2. De oreglerade vattendragen och vattendragssträckorna som finns kvar i Norrbotten ska bevaras och skyddas från vattenkraftsutbyggnad. 3. Senast år 2010 ska alla vägtrummor och broar i vattendrag där behov finns vara utformade så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra djur. Nyanlagda vägtrummor och broar får inte utgöra vandringshinder. Grundvatten av god kvalitet Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda grundvattentäkter. Med större grundvattentäkter avses grundvatten som nyttjas för vattenförsörjning till mer än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.

3(6) Myllrande våtmarker 1. Samtliga våtmarksområden i Norrbotten som finns med i Naturvårdsverkets Myrskyddsplan ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. 2. Senast år 2010 ska minst 50 traditionellt hävdade våtmarksområden finnas. 3. Våtmarkernas betydelse som foderresurs för rennäringen ska bibehållas och utvecklas. Levande skogar I Norrbotten ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden, Kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens fö rutsättningar förbättras. Storslagen fjällmiljö 1.Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska var a försumbara senast år 2010. 2. Långsiktigt hållbara naturbetesmarker upprätthålls i fjällen. 3. Fjällens nyckelarter förekommer i så stora bestånd att deras nyckelfunktioner i ekosystemet upprätthålls. 4. Norrbottniska ansvarsarter, som till exempel järv och jaktfalk, bevaras i livskraftiga bestånd. 5. Främmande arter och raser samt genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden ska inte introduceras. 7. Motortrafikens störningar på såväl flora som fauna som rennäring och icke motorburen turism skall minska i hela fjällvärlden. 8. Senast år 2010 ska speciellt värdefulla kulturmiljöer som speglar hela fjällområdets förhistoria och historia vara kända och ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar restaurering och skötsel. 9. Helhetsupplevelsen av fjällens storslagenhet ska bevaras. God bebyggd miljö 1. År 2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst 0,9 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändn ingen. 3. År 2010 ska energianvändningen i länet ha effektiviserats motsvarande en minskning av användningen med minst 1 000 GWh jämfört ed år 1998. (R)

4(6) 1.3 Lokala mål Begränsad klimatpåverkan 1. Sträva mot effektiv energianvändning. ÖP 2002 2. En bebyggelsestruktur som bidrar till minskad energiförbrukning. ÖP 2002 3. Klimatanpassad bebyggelseplanering och hantering av snö, korta avstånd, bra kollektivtrafik, förnyelsebara energikällor, fjärrvärme, ökad användning av spillvärme samt återvinning av brännbart energirikt avfall för fjärrvärme prioriteras. ÖP 2002 4. Alternativa energikällor som sol, vind och markvärme bör prövas. ÖP 2002 5. Fjärrvärme prioriteras före småskalig vedeldning. ÖP 2002 Frisk luft 1. Strävan mot den renaste luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna, ÖP 2002. 2. Bibehålla och förbättra luftkvaliteten, genom 12 specifika åtgärder. Miljöplanen 1992 Bara naturlig försurning 1. Strävan mot den renaste luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna, ÖP 2002. 2. Försurningsläget i kommunen måste noggrant kartläggas, speciellt vad gäller fjälltrakternas lågbuffrande sjöar och vattendrag. Miljöplanen 1992 Giftfri miljö 1. Strävan mot den renaste luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna, ÖP 2002. 2. Stoppa utläckage av tungmetaller från Ala Lombolo till Torneälven Miljöplanen 1992 3. Beakta risk för läckage av gruvvatten från den nedlagda Viscariagruvan till Luossajärvi. Miljöplanen 1992 Ingen övergödning Kommunens strävan mot den renaste luften och de renaste vattnen innebär också höga krav på framstående reningsteknik i de fall utsläpp till miljön inte kan undvikas. Miljöbelastningen ska minska. ÖP 2002 Levande sjöar och vattendrag 1. Vi ska sträva efter att ha den bästa luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna. ÖP 2002 2. Vildmarksälvarnas karaktär bibehålls för det rörliga friluftslivet. ÖP 2002 3. fritidsfisket i kommunen kan med lämpliga åtgärder utökas. Speciellt

5(6) bör stränderna utmed forssträckor i älvarna hållas fria från bebyggelse. Grundvatten av god kvalitet 1. Våra vattenresurser i form av rent vatten, tillgång till grundvatten bör särskilt kartläggas och beaktas vid all markanvändning. ÖP 2002 2. Skyddsområden runt vattentäkter fastställs. ÖP 2002 Myllrande våtmarker och Levande skogar Kommunen ska särskilt värna om naturen i kommunen genom att i alla beslut om ekologi och biologisk mångfald aktivt arbeta för dess bevarande. ÖP 2002 God bebyggd miljö 1. All planering ska vara inriktad på en långsiktig hushållning med våra resurser. Vi ska vara rädda om vår rena luft, rena vatten och oförstörda nat ur som ett led i att höja kommunens attraktionskraft för boende och närings liv. ÖP 2002 2. Vid utbyggnad av infrastruktur ska buller och andra störningar beaktas. Riskfaktorer kring dessa anläggningar beaktas också. E10áns lokalisering utanför bebyggelseområdena i centralorten innebär en miljöförbättring i samhället. ÖP 2002 3. Helikoptertrafik, skjutbanor, motorsport, testbanor, skotertrafik, vedeldning och anläggningar för olika typer av djurhållning kräver särskild hänsyn i planeringen ÖP 2002 4. Radonrisken beaktas i all planering. ÖP 2002 5. Rivning av byggnader ägnas särskild uppmärksamhet med krav på återanvändning och behandling av farligt avfall. ÖP 2002 6. Anläggningar och tillfarter placeras med hänsyn till hantering och transport av farligt gods. ÖP 2002 7. Säkrare framkomlighet behövs för den oskyddade trafikanten. ÖP 2002 8. Strukturen med de samlade stora orörda områdena inom kommunen är också ur ett hushållningsperspektiv för såväl invånarnas som för näringsliv et viktigt att vidmakthålla. ÖP 2002 9. Samhällsplanering och investeringar ska därför ha en inriktning mot energibesparing och vara energisnåla. ÖP 2002 10. Kiruna kommun ska verka för en bebyggelsestruktur som bidrar till minskad energiförbrukning. ÖP 2002 11. Centralorten Kirunas uppbyggnad som ett mönstersamhälle, med sin unika stadsplan och omsorg om arkitekturen, måste vidmakthållas och vårdas, så att särskild hänsyn tas i allt förändringsarbete tas till de estetiska värdena hos byggnader och hela den offentliga miljön. ÖP 2002

6(6) 12. Det är viktigt att värna om ett levande centrum i centralorten. ÖP 2002 13. Om nya bostäder behövs bör detta göras i form av förtätningar inom redan befintliga bebyggelseområden (inte grönområden). ÖP 2002 14. För hushållning av resurser är det angeläget att grusförsörjningsplanen färdigställs. ÖP 2002 15. Kommunen bör beakta behovet av mark för placering av anläggningar för en kretsloppsanpassad avfallshantering. Skyddszoner mellan avfallsupplag och bebyggelseområden behövs. ÖP 2002 16. Större polarhundgårdar bör förläggas minst 1 km från bebyggelse