vårdguiden nr 2 2008 för Stockholms län Låt sorgen ta plats om vikten av att sörja Hemmafixare? undvik skadorna Allergier Vårdguiden 08-320 100 www.vardguiden.se
Innehåll nr 22008 3 Notiser 4 Tema Allergi Ljusning på allergifronten 6 De vanligaste allergierna 8 Anton tål inte pälsdjur, gräs, pollen, mjölk, vetemjöl 10 Skönare utan klamydia om ungdomars attityd till säker sex 12 Jämför själv och tyck till! var med och påverka vården 14 Låt sorgen ta plats om vikten av att sörja 17 Akut hjälp runt hörnet jourmottagningar och närakuter 18 Ett småkryp att respektera så skyddar du dig mot fästingar 20 Gör det själv men med förnuft! 22 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Redaktör Anna Sjökvist E-post anna.sjokvist@sll.se Telefon Frågor till redaktionen 08-737 40 80 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp E-post vardguiden@sll.se Beställning av fler tidningar samt taltidning 08-737 40 45 Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Nilsson Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga 960 000 ex 4 10 18 Äntligen (snörvel) sommar! FÖR MIG BÖRJAR DET redan i april. I maj är det inte så farligt, men fram emot midsommar blir det hopplöst igen och så håller det på fram till skolstarten ungefär. Det kliar i näsan och i gommen. Ögonen och näsan rinner och jag nyser. Pollenallergi. Av sälg eller hassel tror jag, gräs vet jag med bestämdhet, liksom gråbo. Och så är det kört med katter, hö, kvalster, damm... Och jag är inte ensam. Nästan var fjärde svensk har någon form av allergi. För mig som för de allra flesta handlar det mest om att lära sig att leva med det och att inte glömma att ta medicinen. Men för vissa medför allergierna stora begränsningar i livet. I det här numret har vi allergier som tema. Förhoppningsvis hittar du svaret på just det du undrar över. Med sommarens antågande vaknar tyvärr även de sjukdomsspridande fästingarna. Borrelia är relativt sett ganska vanligt ungefär var fjärde fästing bär på viruset medan TBE, fästingfeber och harpest är mer ovanliga. Läs mer om hur du skyddar dig på sidan 18. På sommaren blir vi ofta inspirerade till att sätta igång med olika renoveringsprojekt i trädgården, på landet eller kolonilotten. Vi fäller träd, bygger verandor och lagar tak. Det avspeglar sig tyvärr tydligt i olycksstatistiken. Aldrig får vårdmottagningarna in så många kapade tår och fingrar som när vi är sommarlediga. På sidan 20 kan du läsa om hur du blir vän med gräsklipparen, motorsågen eller borrmaskinen och undviker de värsta skadorna. Är olyckan ändå framme och skadan är allvarlig ska du naturligtvis åka till en akutmottagning. Men väldigt mycket kan klaras på din vårdcentral eller husläkarmottagning. Betydligt snabbare dessutom. På kvällar och helger finns alltfler jourmottagningar och närakuter. Här finns oftast både röntgen och labb. Vill du veta vart just du kan vända dig? Kolla in listan på alla samlade jourmottagningar och närakuter på sidan 17. Nu hoppas jag bara att du slipper skada dig och får en riktigt skön, avkopplande och härlig sommar! ANNA SJÖKVIST, redaktör Vårdguiden nr 2 2008
Dricker du för mycket? Vill du minska din alkoholkonsumtion? Eller är du orolig för att någon du känner dricker för mycket? Då kan någon form av hjälp till självhjälp vara intressant. Alkoholhjälpen är en internettjänst med tips och stöd till den som vill minska sitt eget drickande eller stödja en anhörig. Tjänsten bygger bland annat på kognitiv beteendeterapi. Adressen är: www.alkoholhjalpen.se. Vill du hellre ha personlig hjälp kan du ringa Alkohollinjen, en telefonlinje där rådgivare stödjer och motiverar dig till att dra ner på konsumtionen. Även här kan du få hjälp att stödja en anhörig. Telefonnummer 020-84 44 48, måndag torsdag 14 19, fredag 14 17. Ge blod före sommaren! Blodcentralerna behöver din hjälp för att fylla blodlagren inför sommaren. Blod är färskvara och kan bara lagras i sex veckor. Därför behövs alltid nytt blod för att ha god beredskap inför planerade operationer och för eventuella olyckor. Både gamla och nya blodgivare är välkomna. Mer information finns på www.geblod.nu och på telefon 020-390 390, dygnet runt. TYCK TILL OM VÅRDGUIDENS SAJT! Nu kan du kommentera artiklarna du läser på Vårdguiden på internet. Högst upp i varje artikel finns fem stjärnor. Genom att klicka på länken Ge ditt omdöme kan du själv lämna ditt omdöme om artikeln. Du kan också skicka kommentarer och tips till redaktionen om det är någonting som du tycker saknas. www.vardguiden.se NYA NUMMER I NORRTÄLJE Följande mottagningar har fått nya telefonnummer: Norrtälje sjukhus Tiohundra AB: 0176-326 000. Norrtälje Norra vårdcentral: 0176-328 710. Norrtälje Södra vårdcentral: 0176-328 810. Bergshamra vårdcentral: 0176-328 310. BVC Bergshamra: 0176-328 320. Blidö distriktssköterskemottagning: 0176-328 340. Rådmansö distriktssköterskemottagning: 0176-328 820. BVC Rådmansö: 0176-328 840. NYA MOTTAGNINGAR PÅ EKERÖ OCH I SÖDERTÄLJE Under våren och sommaren öppnar tre nya mottagningar i länet: Veritaskliniken Ekerö, Bryggavägen 8, telefon 08-564 410 40. Hälsokällan Södertälje, Nygatan 2, 3 tr, telefon 08-550 203 50. Scania Hälsocenter, Sydgatan 5, Södertälje, telefon 08-553 898 00. Samtliga har öppet. vardagar klockan 8-17. Sjuk i skärgården FEL OM TARMSCREENING I förra numret av Vårdguiden skrev vi att Stockholms läns landsting erbjuder gratis hälsokontroll för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. Tyvärr uppstod ett fel i texten. I en första omgång kommer alla som är födda 1942 och 1946 att få ett erbjudande, inte som det stod i artikeln de som är födda mellan 1942 och 1946. Vi ber om ursäkt för det inträffade. Information om när just du kan komma att bli kallad kan du få via internet www.vardguiden.se- /tarmcancer eller genom att ringa Vårdguiden på telefon, 08-320 100. ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Behöver du kontakta husläkare eller vårdcentral när du är på semester i skärgården bör du i första hand såvida det inte är akut vända dig till din vanliga husläkarmottagning. Men det finns några alternativ. Djurö vårdcentral bemannar filialmottagningar på Möja, Sandhamn och Runmarö vissa dagar i veckan. Djurö vårdcentral har även bryggmottagning med läkarbåten vissa dagar på Gällnö, Lådna, Svartsö och Nämdö. All tidsbokning till filial- och bryggmottagningar sker via Djurö vårdcentral. Ring 08-571 504 04 för närmare information eller gå in på www.slso.sll.se/djuro alternativt www.vardguiden.se under tema Semester. För allmän information och medicinsk rådgivning är det snabbast och enklast att ringa Vårdguiden på telefon, 08-320 100. Vid livshotande tillstånd är telefonnumret: 112. Vårdguiden nr 2 2008 3
TEMA: Allergi Ljusning på allergifronten De senaste 60 åren har allergierna ökat. Men nu börjar ökningen stanna av. En möjlig förklaring är att vi utsätts för mindre tobaksrök. Trots det har en av fyra svenskar till exempel hösnuva, eksem eller astma. TEXT ANITA GULLBERG FOTO ULF HUETT NILSSON MED UNDANTAG AV gruppen lågutbildade kvinnor minskar allergierna bland vuxna i Stockholms län. Forskarna misstänker att en orsak kan vara att vi utsätts för mindre tobaksrök sedan det blev förbjudet att röka på offentliga platser, säger Magnus Wickman, epidemiolog och barnallergolog på Sachsska barnsjukhuset och vid Centrum för Folkhälsa. Ärftlighet är en viktig faktor när det gäller risken att få allergi, men livsstil har också stor betydelse. Vilken miljö man lever i, vad man äter och hur man bor påverkar risken att utveckla astma och allergier. Barn som växer upp i lantbruks- eller antroposofisk miljö har färre allergisjukdomar. Det pekar på att det finns ämnen i dessa miljöer som minskar risken för allergi. Exakt vad vet man dock inte. Däremot är det säkerställt att rökning, dålig inomhusventilation och luftföroreningar från exempelvis trafiken påverkar risken för allergi och astma. Amning kan däremot minska risken att få eksem eller astma under barnaåren. Men om mamman har rökt under tiden hon är gravid ökar risken för astma hos barnet. Och om barnet utsätts för rökning efter födseln ökar risken för födoämnesallergi och allergi mot pälsdjur, säger Magnus Wickman. Det finns också studier som tyder på att gravida mammors stress är en riskfaktor. Tarmens bakterieflora är också en viktig del. Rätt sammansättning av tarmbakterier är viktig för att vårt immunsystem ska fungera bra. Det finns också vissa virus som ökar risken för att utveckla icke-allergisk astma. RS-virus är ofta inkörsporten till astma för barn. Det blir en våldsam irritation i slemhinnan som ger samma symtom som vid astma. Och om föräldrarna röker är det en risk att astman blir kvarstående. Tidigare har det funnits idéer om att vi lever i en allt för renlig miljö, att vi städar bort alla nyttiga partiklar. Men det har inte kunnat bevisas och Magnus Wickman tror inte på det. I dag när båda föräldrarna arbetar tror jag inte att vi har tid att städa på samma sätt som förr. Det behöver heller inte vara städningen utan kan lika gärna bero på våra städprodukter. Dessutom handlar det om att vi ska ha rätt sorts smuts hemma om det ska fungera. Som på landet. Men om du har smutsigt hemma och bor i en storstad är det inget som säger att du har rätt sorts smuts. Många bär på anlag för allergi, men alla utvecklar det inte. Det innebär att en allergi kan komma när som helst i livet. Vad som sker när man som vuxen får en allergi är forskarna inte helt klara över. Det har säkert att göra med att du utsätts för något ämne och samtidigt har en ökad känslighet immunologiskt. Vilket plötsligt kan ge astma eller allergi. Hos den som får allergi som barn kan allergin växa bort. Men barn som har haft eksem har större risk att få det också som vuxna och bör därför undvika våt- och kemikalieyrken som frestar på huden. Om allergin inte försvunnit tidigare så blir den hos de allra flesta lindrigare när man kommer upp i 45 50-årsåldern. Vissa kan även få allergi eller astma i den åldern. Det är inte alltid lätt att förstå att det är en allergi man har drabbats av eller vad man är allergisk mot. Nummer ett är att du ska ha läkemedel som hjälper. Har du till exempel astma så spelar det i första skedet ingen roll vad den beror på. Nästa steg är att fundera på vad som kan ge besvär och förstå vad som gör dig sämre. 4 Vårdguiden nr 2 2008
besvär och förstå vad som kan göra att du blir sämre. En riktig Bamsestudie Bamse är en stor studie kring barn och allergi som landstingets avdelning för arbets- och miljömedicin står bakom. Studien har följt 4 000 barn födda 1994 96 i olika delar av Stockholms län. Syftet är att se hur miljö, levnadsvanor med mera påverkar risken att få allergi. Bamsestudien har hittills visat: att små barn utan ärftliga anlag för astma eller pälsdjursallergi kan ha pälsdjur i hemmet utan ökad risk. (Familjer med ärftlighet för allergi undviker ofta att ha pälsdjur, varför det är svårt att svara på om liknande samband finns där.) att amning de fyra första månaderna minskar risken för astma. att mindre än en procent av barn är allergiska mot fisk. Därför ska man inte undvika att ge fisk till små barn. Fisk kan snarare vara en friskfaktor. att barn som växer upp i områden med höga halter av luftföroreningar från trafiken har ökad risk att utveckla astma och allergi mot pollen. Allergin kan förändras Allergisjukdomar kan förändra sig över tid och gör ofta det. Hos riktigt små barn yttrar sig allergiska besvär oftast i mage, tarm och på huden. I 6 7-årsåldern blir allergisnuva och allergisk astma vanligare. I tonåren blir symtomen ofta lindrigare. Antagligen spelar flera faktorer in, bland annat hormoner, säger Inger Kull, barnsjuksköterska och allergisamordnare Det finns också samband mellan olika typer av allergiska sjukdomstillstånd. Den som har böjveckseksem som liten löper ökad risk att få handeksem som vuxen. Den som har hösnuva som liten löper ökad risk att få astma, eftersom båda berör luftvägarna. Det viktiga är att behandla sin allergi. Då mår man inte bara bättre, man minskar också risken att sjukdomen försämras. Hos barn är det extra viktigt med tidig diagnos och behandling. MER INFORMATION Läs mer om olika allergiska sjukdomstillstånd på www.vardguiden.se. Förutom ett stort antal artiklar som berör allergi hittar du även pollenprognosen, vilka läkemedel som rekommenderas för olika tillstånd, väntetider till allergimottagningar och en film om vad som händer i kroppen vid en allergisk reaktion. Mer om Bamsestudien kan du läsa på www.folkhälsoguiden.se Vårdguiden nr 2 2008 5
TEMA: Allergi De vanligaste ÖVERKÄNSLIGHET ÄR ETT samlingsbegrepp för besvär som uppstår när vi kommer i kontakt med ämnen som vi normalt sett ska tåla. Det kan vara allergi eller ickeallergisk överkänslighet. Allergi är en reaktion som beror på att kroppens immunförsvar reagerar på ämnen som inte är farliga för kroppen. Immunförsvaret bildar antikroppar mot dessa ämnen och angriper dem på samma sätt som det ger sig på bakterier och virus för att vi inte ska bli sjuka. Icke-allergisk överkänslighet kan ge symtom som liknar de allergiska och man kan få dem om man är extra känslig för ett ämne. Här reagerar dock inte immunförsvaret med att bilda antikroppar. Exempel på detta kan vara känslighet mot rök och starka dofter, som parfymer och blommor. Pollen En av våra vanligaste allergier. Pollen är frömjöl från lövträd, gräs och örter. Pollenallergi kan ge besvär från tidig vår till sen höst, eftersom växterna blommar vid olika tidpunkter. Man kan vara allergisk mot en eller flera växter. Pollenallergi ger oftast besvär från ögon och näsa och/eller luftvägarna, men kan också ge nässelutslag. Följ pollenrapporten och börja använda förebyggande allergimedicin i god tid. Undvik att vädra och hänga tvätt ute under pollensäsongen. Pälsdjur Allergi mot katt, hund och häst är vanligast. Det är inte pälsen som ger besvär utan ämnen som finns i djurens urin, saliv eller som bildas i deras talgkörtlar. Ämnena är flyktiga och sprids lätt i luften. Det betyder att de allergiska ämnena också finns i miljöer där det inte finns några djur. Pälsdjursallergi kan utvecklas när som helst under livet. Allergi mot pälsdjur ger ofta snuva, rinnande och kliande ögon och/eller besvär i luftvägarna, som astma. Det kan även ge nässelutslag. Kontaktallergi Det finns mer än 3 700 ämnen som kan ge kontaktallergi. Den utvecklas när huden under längre tid kommer i direktkontakt med ett allergiframkallande ämne. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Det kan finnas i smycken, knappar i kläder, klockor. Andra ämnen är konserveringsmedel och parfymämnen i exempelvis tvättmedel. Kontaktallergin ger eksem i form av små, kliande blåsor där huden varit i kontakt med ämnet. Eksemet kan också sprida sig till andra delar av kroppen. Födoämnen Allergi mot livsmedel är vanligast hos barn, men kan komma även i andra åldrar. Många barn växer ifrån sina besvär. Mjölk, ägg, baljväxter som jordnötter och soja, olika slags nötter och fröer samt spannmål är de livsmedel som oftast ger besvär. Allergiska reaktioner på födoämnen kan vara allt från klåda i mun och svalg, eksem, nässelfeber, rinnande ögon och näsa, ont i magen med kräkningar till anafylaktisk chock, allergichock, som kan vara livshotande. 6 Vårdguiden nr 2 2008
allergierna Insekter Vanligast är att man är överkänslig mot bi- och getingstick. Normalt blir området kring sticket svullet och rött. Vid svår allergi kan reaktionen bli mycket allvarlig och ge andnöd, heshet, förvirring, blodtrycksfall och medvetslöshet. Kvalster Kvalster är spindeldjur så små att vi inte kan se dem. Några arter kan ge allergi. De finns framför allt i våra sängar och sängkläder och livnär sig på hudavlagringar. Kvalster är vanligare i södra Sverige och kvalsterallergi är vanligare där än i Stockholmsområdet. Kvalsterallergi ger besvär från ögon och näsa och/eller astma. Vädra och städa sovrummet noga, byt ut madrass och kudde, undvik heltäckningsmatta i sovrum. Sänk temperaturen i rummet eftersom kvalster gillar värme och fukt. Allergitest Det är inte alltid man behöver testa vad en person är allergisk mot. I vissa fall är tecknen så tydliga att det inte råder någon tvekan. Om det däremot är oklart vad du kan vara allergisk mot kan ett test vara bra. När det gäller barn är det dessutom vanligt att allergin kan bli mer omfattande och därför gör vi breda tester på dem för att se hur det ser ut nu och hur det kan bli i framtiden, säger Magnus Wickman. Men patientens egen berättelse är alltid viktigast, testet är bara ett stöd. Testet visar om du har allergiantikroppar i blodet och mot vilka ämnen. Man kan ha antikroppar mot ett ämne utan att reagera mot det. Då kan du ha utvecklat en tolerans mot just det ämnet. När ska jag gå till doktorn? Allergi kan vara allt från lindriga besvär till livshotande chocktillstånd. De allra flesta har ganska lindriga besvär och många klarar sig med receptfria läkemedel, så länge det inte rör sig om astma. Barn under fyra år bör alltid söka vård för allergiska besvär för att få en ordentlig bedömning. Små barn har hela livet framför sig och genom att sätta in rätt behandling och ge information finns större möjlighet att sjukdomen inte behöver bli lika allvarlig, säger Magnus Wickman. Barn i skolåldern med typiska och relativt lindriga besvär av till exempel pollen kan i första hand prova receptfria läkemedel. Det gäller även vuxna. För lindriga eksem finns receptfria salvor med hydrocortison att testa. Om de receptfria läkemedlen inte hjälper eller om besvären blir värre ska man söka vård. Den som reagerar kraftigt på födoämnen ska alltid ta kontakt med läkare. Det ska man också göra med astmatiska besvär, eftersom det inte finns någon receptfri medicin. Sedan tycker jag att alla ska skaffa sig information om sin allergi. Det kan man enkelt göra på nätet. Alternativa behandlingar Det finns flera olika alternativa behandlingar som marknadsförs som hjälp mot allergi. Till exempel akupunktur, homeopatiska preparat, örtmediciner och bioresonans. Den som vill testa en alternativ behandling bör först prata med sin läkare, tycker Magnus Wickman. Det saknas bra studier för de flesta metoderna och därför är det svårt att säga om en alternativ behandling fungerar eller inte. Men det finns metoder som är intressanta, till exempel akupunktur, där det finns en del studier kring astma. Man har också provat kinesisk örtmedicin när det gäller födoämnesallergi och publicerat några studier. Det är viktigt att ta reda på vad alternativa preparat innehåller. Örtpreparat kan innehålla starka ingredienser som kan ge skador. Därför går det inte att säga att det är fritt fram att testa. Jag kan förstå att man känner behov av att prova något annat, men gör det i samråd med din läkare. Vaccination Hyposensibilisering eller allergivaccination innebär att man under tre till fem år får sprutor med små doser av det ämne man är allergisk mot. Det gör att kroppen bygger upp en tolerans mot det ämnet. Hyposensibilisering kan vara ett alternativ för den som har svår allergi mot ett ämne, till exempel pollen, pälsdjur, bi- och getingstick. Under tiden behandlingen pågår måste man medicinera mot sin allergi som vanligt. Vårdguiden nr 2 2008 7
TEMA: Allergi Anton tål inte PÄLSDJUR, GRÄS, POLLEN, DAMM, MJÖLK ELLER VETEMJÖL 8 Vårdguiden nr 2 2008
Alla i familjen Atterlönn har allergier, men elvaårige Anton är den som har drabbats värst. Redan på BB fick han sin första allergiska reaktion. Men tack vare daglig medicinering och att omgivningen känner till hans allergier kan han leva ett relativt normalt liv. ANTON ATTERLÖNN är allergisk mot bland annat pälsdjur, gräs och pollen, kanske också damm eller kvalster, men svårast är hans allergi mot olika födoämnen. När det gäller vetemjöl är Anton så känslig att det räcker att ämnet finns i luften för att han ska reagera. Pappa Christer och mamma Helene är själva allergiska mot bland annat pälsdjur och pollen. Antons två äldre systrar Sophia och Sara har också allergier, men ingen har lika kraftiga besvär och reagerar på så många olika ämnen som Anton. Allergierna har följt Anton sedan han var nyfödd och under tiden Helene ammade honom fick hon helt undvika mjölkprodukter för att Anton inte skulle bli sjuk. När Anton var åtta månader fick han för första gången en anafylaktisk chock och vi fick åka akut till sjukhuset. Då hade han fått smaka på en liten, liten bit bröd och det räckte för att han skulle reagera. Anton är hyperkänslig mot vetemjöl, vi kan inte ens göra pannkakor här hemma, säger Helene Atterlönn. Kraftig reaktion Fyra-fem gånger har Anton hamnat i chock och fått åka akut till sjukhuset. Att Anton reagerar så kraftigt på så små mängder och att han inte ens behöver få i sig vetemjöl eller mjölk för att få en allergisk reaktion har ställt stora krav på omgivningen och varit stressande för Helene och Christer Atterlönn. Antons systrar är också allergiska, så samtidigt har vi blivit mer vana. Det värsta är att inte kunna göra sådant som andra gör. Att inte kunna gå på en pizzeria och ibland inte ens gå till mataffärer som de bakar i, säger Helene. Samtidigt har det varit viktigt för oss att leva så normalt som möjligt. Anton ska kunna vara med sina kompisar, och det har fungerat bra, säger Christer Atterlönn. Varje dag måste Anton inhalera allergimedicin och ta tabletter. Medicinen och att omgivningen känner till hans sjukdom gör att han klarar sig bra. Helene och Christer tycker att det har fungerat bra både med dagis och skola och att man har haft en bra dialog både med personal och med andra föräldrar. Anton går i en vanlig skola, men en skola som är parfymfri och som har extra städning. Innan han började sexårsverksamheten samlades alla föräldrar till ett stormöte där Helene och Christer berättade om hans allergier. I dag fungerar det bra. Han har ett gäng killar som han umgås med och om han ska gå på kalas så har han med sig egna saker att äta. Anton har aldrig känt sig utanför, säger Christer. Nu börjar han dessutom bli så stor att han känner på sig vad han ska undvika. Det var svårare när han var liten, säger Helene. Kommunen har också gett ett bra stöd, tycker Helene och Christer. I klassrummet har man installerat luftrenare och Anton har en extra resursperson på skolan. Tidskrävande vardag Hemma lagas Antons mat i kastruller och kärl som enbart används för honom, för att inte riskera att de ska smittas av något ämne som han inte tål. Extra städning, dubbel matlagning och Antons medicinering gör att det går åt mycket extra tid för familjen Atterlönn till vardagliga sysslor. Det är också omöjligt för dem att göra spontana saker tillsammans, som att gå på restaurang eller hitta på någon aktivitet. Samtidigt har det varit viktigt att sjukdomarna inte får ta över och begränsa livet alltför mycket för Anton. Vi måste försöka ge honom lite frihet och våga göra saker, säger Helene. Det viktiga är att försöka vara steget före, ha beredskap. Familjen har flugit till Cypern på semestern, men först efter att ha garanterat flygbolaget att de själva tog ansvaret för Anton. Det gick bra. Det gäller att vara lite klurig och praktisk för att komma på lösningar. Nästa sak är att kunna åka lite längre, kanske till USA, säger Helene. Anton tycker själv att det mesta fungerar bra i dag, i skolan med kompisarna och med innebandyn som han tränar. Han har inte heller några större problem med maten. Men det är en sak han saknar. Att inte kunna äta pizza! Vi hoppas att Antons mjölkallergi ska försvinna för då kan vi göra glutenfri pizza med riktig ost! säger Helene. Vårdguiden nr 2 2008 9
Antalet ungdomar som drabbas av klamydia och andra sexuellt överförda infektioner ökar kraftigt. En orsak är att många tar större sexuella risker och struntar i att skydda sig. Den stora utmaningen är att få fler att använda kondom. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO GRAFFOTO DE SENASTE ÅREN har det skett en attitydförändring när det gäller säker sex. Många ungdomar har fler tillfälliga sexuella kontakter än tidigare. Trots att de vet hur könssjukdomar som klamydia, gonorré och hiv smittar använder de inte alltid kondom. En undersökning som Socialstyrelsen gjorde förra året visar att en fjärdedel av 18- och 19-åringarna hade haft tre eller fler sexpartner under året. Var fjärde person mellan 16 och 24 år hade minst en gång det senaste året haft samlag första kvällen utan kondom. Anna-Karin Asp, chef på Lafa landstingets kunskaps- och metodcentrum för alla som jobbar med sexualitet och hälsa tycker inte att det är antalet partner eller det tillfälliga sexet som är problemet, utan att man väljer bort kondom. Om ungdomar vill ha fler partner så måste de få ha det. De flesta är nöjda med sitt sexliv. Däremot måste vi ge dem möjlighet att diskutera och fundera över vilka riskerna är och om de verkligen vill ta dem. Vill man ha sex med många är det viktigt att vara en riktigt bra kondomanvändare, säger hon. Men att öka kondomanvändandet är svårt. Det finns få uppföljningar i Sverige om vad som har effekt på attityder och beteende. En genomgång av internationella studier visade dock att det arbete som bedrivs i Sverige ligger i linje med vad som anses fungera. Trots det ökar klamydian, konstaterar Anna-Karin Asp. För att påverka tonåringar och unga vuxna att skydda sig krävs långsiktiga insatser på flera plan. Bra sex- och samlevnadsundervisning i skolan som inte bara tar upp hur man gör rent tekniskt, utan också hur man pratar med varandra i en intim situation. Hur tar man upp frågan om kondom? Betyder det att man har en sjukdom eller att man vill skydda båda två? Hur säger man nej? Skönare Vill man ha sex med många är det viktigt att vara en riktigt bra kondomanvändare. Därutöver behövs andra ställen där unga kan möta kunniga vuxna som vågar svara på deras frågor, som på ungdomsmottagningar eller fritidsgårdar. Dessutom måste det finnas billiga och lättillgängliga kondomer. Eftersom ungdomar inte är en homogen grupp måste informationen vara både generell och individuell. Kampanjer kan öka kunskapen om klamydia och hiv och uppmana till att använda kondom. Individuella samtal är viktigt för att nå fram till varje person utifrån hans eller hennes förutsättningar. Insatserna måste utformas utifrån ungdomarnas egna önskemål, och på de arenor där de rör sig, till exempel internet. Att predika avhållsamhet, skuldbelägga eller komma med pekpinnar hjälper inte. Lena Marions är överläkare och medicinskt ansvarig på Sesammottagningarna i Solna och city där unga från 20 år kan testa sig för könssjukdomar och få råd om hur man skyddar sig mot både infektioner och oönskad graviditet. Hon tycker att det är svårt att påverka attityder och beteende i praktiken. Allt jag säger låter så moraliskt, till exempel om jag frågar hur många partner de har varit med och om man har använt kondom. Det enda jag vill är att var och en ska göra som den vill. Men man ska må bra. Sex är ju något positivt. Samtidigt får man inte ta skada av sin sexualitet, säger hon. Lena Marions upplever att de ungdomar hon träffar inte är lika oroliga som förr. Kunskapen om sexuellt överförda infektioner finns. De vet att de kan bli smittade, men är inte rädda eftersom de tänker att de flesta sjukdomar går att bota. Och visst finns det behandling. Men bland annat klamydia ger inte alltid symtom och väntar man för länge innan man får antibiotika kan det leda till att man blir steril. Även om hiv inte innebär någon direkt dödsdom påverkas livet, trots bromsmedicinerna. Unga tror inte att livet förändras. Men det gör det. Att ta mediciner varje dag och inte veta om man kan bli förälder är en stor omställning, säger Lena Marions. Hennes dröm är att det ska bli trendigt att ha kondom. För att det ska bli det måste personer som unga lyssnar på vara förebilder. Kanske kan kändisar göra en insats genom att säga att de alltid använder kondom? Under vintern lanserade H&M kampanjen Fashion against aids där kända artister som Nina Persson i The Cardigans och Rihanna designat tröjor som uppmanar till att använda kondom. Anna-Karin Asp tycker att det är jättebra att även kommersiella krafter som vänder sig till unga upprepar samma budskap. Många ungdomar säger att det är skönare utan kondom. Men det är ännu skönare utan klamydia! 10 Vårdguiden nr 2 2008
utan klamydia Sexinfektioner i Stockholms län 2007 Klamydia: 10 947 nya fall. Majoriteten var mellan 15 och 29 år. Gonorré: 298 nya fall. Majoriteten var mellan 20 och 39 år. Hiv: 192 nya fall. Majoriteten var mellan 30 och 49 år. Syfilis: 88 nya fall. Majoriteten var mellan 20 och 49 år. Källa: Smittskyddsinstitutet Vårdguiden nr 2 2008 11
Jämför själv Från och med i år får du välja vilken vårdcentral du vill gå till. Innan du bestämmer dig kan du gå in på Vårdguidens webbsida och se hur pass nöjda andra patienter är med olika mottagningar. TEXT ÅSA BLOMSTEDT ILLUSTRATION JONAS BURMAN PÅ VÅRDGUIDENS WEBBSIDA presenteras hur bra andra patienter upplever att de blivit bemötta på olika vårdcentraler, hur delaktiga de kände sig i vården, hur bra informationen var och vad de fick för helhetsintryck. Det är svaren i de årliga patientenkäterna som ligger till grund för bedömningen. Dessutom har cirka 260 samtal ringts till varje mottagning för att testa hur lång tid det tar att komma fram. Syftet med jämförelsen är att medborgarna ska kunna basera sitt val av vårdcentral på undersökningar, inte en känsla eller hörsägen, säger Anne-Maj Berggren, analytiker på Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning inom Stockholms läns landsting. Du kan söka information om en specifik vårdcentral eller jämföra upp till fyra ställen med varandra. Det finns ingen rankning som visar vilken vårdcentral som får bäst betyg sammanlagt utan det är upp till var och en att fundera på vad man tycker är viktigast. Är det att de svarar i telefon snabbt eller att bli bemött på ett bra sätt på plats? Under den första månaden utnyttjade 16 000 personer möjligheten att jämföra vård. 940 bytte husläkare eller mottagning via Vårdguidens e-tjänst Mina Vårdkontakter. Än så länge kan du bara se vad andra patienter tycker om vårdcentralerna, men under året tillkommer fler verksamheter, till exempel barnavårdscentraler, fotsjukvård och logopeder. På sikt ska alla verksamheter som ingår i Vårdval Stockholm gå att jämföra, säger Anne-Maj Berggren. FAKTA Vårdval Stockholm Sedan 1 januari i år får du välja vilken mottagning du vill söka vård på oavsett var du bor. Tanken är att tillgängligheten ska förbättras och att det ska bli en större mångfald av vårdgivare. Mottagningen får ersättning från landstinget efter antal patienter som har valt den. Jämför vård på www.vardguiden.se/jamfor 12 Vårdguiden nr 2 2008
och tyck till! Gick det lätt att få tid hos läkaren? Fick du bra eller dålig information om hur du ska ta dina läkemedel? Varje år skickar landstinget ut patientenkäter för att få reda på hur väl vården fungerar. Genom att svara är du med och gör vården bättre. PÅ GÄRDETS VÅRDCENTRAL tyckte många patienter att de fick vänta för länge för att få tid hos läkare. Det kom fram i de patientenkäter som skickades ut till en del av dem som besökt vårdcentralen. Det gjorde att personalen började fundera på hur de kunde förkorta väntetiden. Numera är det lättare att få en tid redan dagen efter och det finns fler akuttider så att man kan komma samma dag. De som kommer till vårdcentralen utan att ha bokat tid får träffa en sjuksköterska som gör en snabb bedömning och registrerar patientens uppgifter i väntan på att en läkare blir ledig. I går fick jag resultaten från den senaste enkäten och den visar att patienterna numera är väldigt nöjda med att de kan få komma så fort, säger Hanna Sylverberg, verksamhetschef på Gärdets vårdcentral. Hon berättar att de gjort flera förändringar utifrån patienternas önskemål. Vissa saker har krävt en större insats, andra har varit ganska enkla, som att läkaren eller sjuksköterskan informerar om man blivit tio minuter försenad så att de som väntar vet. Sedan 2005 skickas årligen 165 000 enkäter till patienter som besökt sjukhus, vårdcentraler, barnavårdscentraler, psykiatriska kliniker och mottagningar, missbrukarvården och andra verksamheter. Frågorna är väldigt konkreta: Hur länge fick du vänta, var det trevligt i väntrummet, fick du förtroende för läkaren, fick du information om dina läkemedel, vet du vart du ska vända dig om du undrar över något? Dessutom finns ett par frågor där man kan skriva mer fritt om sina erfarenheter och åsikter. Syftet är först och främst att patienterna ska vara med och påverka vården och att varje vårdgivare tydligt ska se vad de kan göra bättre. Det här är ett väldigt bra sätt att säga vad man tycker, därför är det viktigt att patienterna besvarar enkäten, säger Riitta Sorsa, på Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning, som har överblick över alla patientenkäter som görs inom landstinget. Bill Eriksson, kommunikationsdirektör inom Stockholms läns sjukvårdsområde, ansvarar för de enkäter som skickas till patienter som besökt vårdcentraler eller psykiatriska verksamheter. Under de fyra år som enkäten funnits kan han se att många ställen har gjort förändringar som bygger på svaren i enkäterna. Det märks tydligt att man tar till sig kritiken och försöker förbättra det man är sämst på. Det syns när vi gör om mätningen året efter, säger han. Under det kommande året ska Gärdets vårdcentral jobba med att öka avskildheten vid receptionen och med att bli bättre på att informera om varför ett läkarbesök tar en viss tid. Varje år ser vi i enkäterna att patienterna vill få mer tid med läkaren. Vi måste förklara bättre varför besöket ser ut som det gör och varför vi ibland tar ett problem i taget i stället för allt under ett längre besök, säger Hanna Sylverberg. Vårdguiden nr 2 2008 13
Låt sorgen ta plats! För 150 år sedan hölls likvaka när någon dog. Unga som gamla träffades, gjorde i ordning kroppen och kistan och talade till den döde. Konkret sorgbearbetning. I dag är vi ovana vid att sörja. Men smärta och sorg oavsett vad den beror på måste få utrymme för att vi ska må bra. TEXT HELENE LUMHOLDT 14 Vårdguiden nr 2 2008
FOTO: DAN LEPP/JOHNER Sorg är en naturlig del av livet. Ändå är många människor i dag rädda för att släppa fram sorgen. De är oroliga för att tappa fotfästet och försöker kapsla in eller glömma bort sin sorg. Men det enda man säkert kan säga är att sorg inte är något som går att hoppa över. Sörj dig igenom, låt sorgen ta plats! Det menar Christina Wåhlin, som är sjukhuspastor på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Sedan 1985 har hon arbetat med och mött människor i sorg, såväl sjukhuspersonal som patienter och deras närstående. Hon vet mycket om sorg, vilka orsaker den kan ha, vilka uttryck den kan ta sig och hur viktig den är. Däremot vet hon aldrig på förhand hur varje enskild individ reagerar. Alla sörjer vi olika, även om det finns mönster som tecknar sorgens olika faser. Oftast sörjer vi någon eller något vi förlorat. Man kanske har förlorat en kroppsdel eller funktion vid sjukdom eller olycka. Men man kan också sörja över att livet inte blev som man hade tänkt sig: sin barnlöshet, sin ensamhet eller att förhållandet man Sorg är ingen sjukdom, men kan ta sig sådana uttryck lever i knakar i fogarna. Och den som drabbats av stor sorg är inte förskonad från de små. Ibland kan de båda känslorna sorg och glädje rymmas inom oss samtidigt. Sorgen är ett redskap som hjälper oss att förstå att någonting i världen har förändrats, säger Christina Wåhlin. Det vanligaste sättet att visa sin sorg är att gråta. Tårarna hjälper oss att lätta på trycket och visar samtidigt vår omgivning hur väldigt ledsna vi är. Gråten ger en signal till omgivningen att vi behöver extra hänsyn, förståelse, värme och tolerans. Men alla kan inte gråta och en del vill det inte heller. Då måste sorgen spränga sig andra banor för att ta sig fram och ut. Därför kan människor i sorg vara både arga, sura, irriterade och frustrerade eller till synes kyligt avstängda. Man kan även reagera med kroppen, få yrsel, huvudvärk, ont i magen, må illa och behöva kräkas. Sorg är ingen sjukdom, men kan ta sig sådana uttryck, säger Christina. Den bottenlösa känslan av saknad, vanmakt och övergivenhet som uppstår när någon dör ifrån oss kan inte alla tårar i världen befria oss ifrån. Det finns kulturer där sörjandet tillåts ta mer plats än i nutidens Sverige. Här ska vi dels helst sörja snabbt, dessutom försöker vi ofta tona ned det sorgliga, göra det lite mindre sorgligt. I dödsannonser förklaras att den döde lever i ljust minne bevarad och till begravningen kan man uppmanas att komma ljust klädd. Jag tror att det är viktigt att inte försöka plocka bort allt det svarta. Förr gick en änka klädd i svart och en närstående bar sorg- EN KRAM SÄGER MER ÄN TUSEN ORD ATT VANMÄKTIG STÅ BREDVID och se någon vara förtvivlad är svårt. Vad man ska göra och hur man på bästa sätt kan visa sin omsorg är inte lätt att veta. Vi människor är ju så olika. Vad som verkar lindrande för den ena, smärtar kanske mest den andra. Vad som känns bra ena dagen kan kännas fel dagen därpå. Vissa saker verkar ändå de flesta vara ense om: Man kan inte trösta bort sorg. Ord hjälper inte, åtminstone inte i den akuta fasen. En kram från någon som står nära betyder mer. Att inte vara rädd för hulkanden och tårar utan orka stå kvar och ta emot sorgen och de uttryck den tar sig är mer än viktigt. Folk som sörjer får ofta jättemånga goda råd. Alldeles för många. Hoppa över dem. Lyssna på vad den sörjande själv har att säga eller på tystnaden. Den är inte farlig. Att vara tysta ihop kan vara en stark och betydelsefull handling. Undvik åsikter och synpunkter på hur den andra sörjer. Folk värderar ibland hon sörjer bra eller hon bär sin sorg med värdighet. Men att sörja värdigt är inte bättre än att tappa fotfästet. Det kräver bara andra sätt att vara från omgivningen. Förståelse och accepterande av situationen är viktigt. Ingen kan förstå eller uppleva känslan som den som sörjer lever i. Däremot kan man visa förståelse för situationen som den sörjande befinner sig i. Man kan bjuda in: Kom och var med oss. Du behöver inte vara på något särskilt sätt, bara var. Acceptera även om den sörjande inte vill komma, men säg: Okej, jag förstår! Var hemma du om det känns bäst, men jag ringer i morgon och hör hur det är med dig. Eller om du har möjlighet, fråga: Vill du hellre att jag ska komma till dig? Låt sorgen få ta tid. Acceptera att den som verkar ha kommit ur sin sorg då och då åter sörjer öppet, se det som ett normalt led i utvecklingen och inte som en återgång. Vårdguiden nr 2 2008 15
Vart vänder jag mig? Om du inte har någon i din omgivning som du vill eller kan tala med om din sorg så finns det flera ställen dit du kan vända dig. Svenska kyrkan har en bred verksamhet med sorggrupper där människor som förlorat någon nära kan mötas och dela varandras sorg och erfarenheter. Du behöver inte vara troende för att delta. Det finns samtalsgrupper, stödgrupper och nätverk. Möjlighet till enskilda samtal med präst eller diakon finns också alltid. Telefon 08-508 940 00, e-post: sthlm.stift@svenskakyrkan.se eller läs på www.stockholmsstift.se /forsamlingarna/sorg Inom landstingets hälso- och sjukvård finns inga speciella mottagningar som arbetar särskilt med sorg, men du kan alltid ringa till din husläkare för att få hjälp. Vid behov kan läkaren skriva en remiss till den psykiatriska vården. BRIS, Barnens Hjälptelefon Telefon 0200-230 230 Må fre 15 21, lö sö 15 18 Du kan också skriva: Gå in på www.bris.se under länken För dig som är ung. Klicka på BRIS-mejlen. Ingen annan än BRIS kan läsa ditt mejl och du får alltid ett svar. Rädda barnen ordnar ibland grupper för barn i sorg. De ger också stöd via telefon och i enskilda samtal. Telefon: 08-698 90 19. Det finns också en del privata verksamheter som arbetar med grupper i sorgbearbetning, genom bland annat kvälls- och helgkurser. Deltagarna finansierar själva sitt deltagande. Googla på sorg så hittar du information på nätet. Samtalsstöd kan du också få genom en telefonjour. Du behöver inte ha stora problem, det räcker att du behöver någon att tala med. Jourhavande medmänniska Telefon 08-702 16 80. Alla dygn 21 06. Drivs ideellt. Röda korsets telefonjour Telefon 0771-900 800. Alla dagar 14 22. Jourhavande kurator Telefon 08-702 14 80. Alla dygn 15 03. Drivs av Stockholm stads socialförvaltning. SPES telefonjour Telefon 08-34 58 73. Alla dagar 19 23. Vänder sig i första hand till dem vilkas närstående har tagit sitt liv. Nationella hjälplinjen erbjuder dig ett begränsat antal kris- och stödsamtal med beteendevetare, socionom eller mentalskötare via telefon eller texttelefon. Telefon 020-22 00 60. Må to: 17.00 22.00, fre-sön: 17.00 24.00. komma ut i vardagens rutiner ganska snart igen. Samtidigt gäller det att ta det varligt. Det allra viktigaste är att känna in hur man vill ha det och vad man vill göra och se till att verkligen lyda sitt innersta. band på rockslaget, åtminstone ett år efter begravningen. Det var inte så dumt. På så vis fick sorgen ta sin tid. Och det behöver den. Jag skulle säga att det behövs åtminstone ett par jular och ett par midsomrar innan den som sörjer har ett vanligt liv igen. Men att leva ut sin sorg, låta den ta tid betyder inte att man ska sitta hemma på kammaren och sucka. Många känner att de sviker när de upptäcker att de glömt att tänka på sin sorg en stund. De känner skuld för att de varit glada och skrattat mitt i sin sorg. Men att glömma för en stund betyder inte alls att man sörjer mindre. Tvärtom är det en sund reaktion, säger Christina. För även om de flesta hamnar i någon sorts chocktillstånd och behöver ta det lugnt en stund så är det bra att FOTO: BRANDX/JOHNER Barn och sorg Barn sörjer randigt brukar man säga det vill säga ena stunden gråter de, i nästa leker de som om inget har hänt. Jag tycker att vi vuxna sörjer rätt randigt vi också, säger Christina Wåhlin och påpekar att det är viktigt att tänka på att barn i olika åldrar har olika sätt. En fyraåring och en tonåring sörjer ju inte alls på samma vis. Medan en fyraåring ställer vissa frågor ställer en tonåring helt andra eller blir kanske tyst och inåtvänd. Det finns något sunt över de mindre barnens frågor. De kan säga: Kan jag få hans tv-spel om han dör? Samtidigt arbetar de med existentiella frågor och försöker att förstå något som egentligen inte går att förstå för någon, oavsett ålder. Barnen skapar scenarier medan de bearbetar det som hänt. De bygger upp fantasier kring var mormor är nu, vad hon gör och vad som händer sedan: Mormor är kanske i himlen och spelar kort med morfar. Sedan när du dör då kan du också vara med och spela. Christina menar att det är viktigt att inte förneka utan möta barnen i de här fantasierna som hjälper dem att försöka förstå. Man ska lyssna och tillåta och försöka svara på deras frågor så gott man kan. Att använda begrepp som paradiset och himlen tycker jag är bra. De utgör bra metaforer för det som händer efter livet, vare sig man är troende eller inte, säger Christina Wåhlin. 16 Vårdguiden nr 2 2008
Akut hjälp runt hörnet Blir du sjuk eller skadar dig när vårdcentralen är stängd finns det ett smart alternativ till att köa på storsjukhusets akutmottagning! TEXT KIM NORDLANDER ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER HAR DU BEHOV AV akut vård utanför kontorstid finns det många jourmottagningar och närakuter som har öppet klockan 17 21 på vardagar och 08 21 på helger, vissa har öppet 8 22 alla dagar. Dit kan du vända dig med akuta besvär som exempelvis infektion i luftvägarna, öroninflammation, urinvägsinfektion, sårskador eller allergiska reaktioner. Mottagningarna kan även göra en bedömning av lättare ledoch skelettskador samt akuta ryggbesvär. Det vill säga när du snabbt behöver vård, men inte har behov av de stora sjukhusens resurser. På mottagningen får du träffa en specialistläkare i allmänmedicin som arbetar i team med sjuksköterskor. De ser till att du får en trygg och snabb tillgång till rätt vård och behandling. De kan även ge råd per telefon. Man måste inte föranmäla sitt besök, men det rekommenderas för att undvika köer i väntrummet. Jourmottagningarna och närakuterna är öppna för både barn och vuxna, oavsett var i länet man bor. Patientavgiften för ett besök är densamma som hos husläkaren, 140 kronor. För utredningar, återbesök eller akuta besvär dagtid på vardagar ska du kontakta din husläkarmottagning eller vårdcentral. Är du osäker på vilken mottagning du har valt eller vill veta hur du väljer kan du ringa Vårdguiden, telefon 08-320 100, eller skaffa ett användarkonto och logga in på Mina vårdkontakter på internet, www.vardguiden.se. Vill du veta mer? Den 1 januari startade Vårdval Stockholm. Under 2008 sker ett utvecklingsarbete som efterhand kan medföra vissa förändringar i vårdutbudet. Vill du ha mer och uppdaterad information kan du alltid gå in på www.vardguiden.se eller ringa Vårdguiden, telefon 08-320 100. Jourmottagningar och närakuter Husläkarjouren Södertälje Södertälje sjukhus Rosenborgsgatan 6 10 08-32 01 00 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Huddinge Jourmottagning Huddinge Centrum, Huddinge vårdcentral Paradistorget 4 08-608 67 50 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Sydvästra Jourmottagningen Liljeholmens vårdcentral Liljeholmstorget 7, plan 4 08-709 21 00 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Husläkarjouren Norra Innerstaden Sabbatsberg Olivecronas väg 1 08-672 39 90 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Husläkarjouren Täby Täby Centrum Storgatan 164, trapphus 1, plan 4 08-792 15 10 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Husläkarjouren Lidingö Stjärnvägen 2 08-767 06 70 Öppet: må fr 17 20, helger 9 16 Efter 20 vardagar och 16 helger hänvisas till Husläkarjouren Täby. Husläkarjouren Åkersberga Hackstavägen 22 08-540 608 90 Öppet: må fr 17 20, helger 9 16 Efter 20 vardagar och 16 helger hänvisas till Husläkarjouren Täby. Solna Sundbybergs Jourmottagning Hotellgatan 3, 2 tr, Solna 08-587 314 80 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Närakuten Capio Axess Akuten Hannebergsgatan 41 08-514 848 00 Öppet: alla dagar 8 22 Närakuten Jakobsberg Birgittavägen 4 08-587 329 00 Öppet: må fr 9 21, helger 8 21 Husläkarjouren Brommaplan Klädesvägen 12, 2 trappor 08-687 78 60 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 BrommaAkuten Tunnlandet 1, 3 trappor 08-505 854 00 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Närakuten Södermalm Rosenlunds sjukhjus Tideliusgatan 12 08-616 62 00 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Närakuten Farsta Karlandaplan 6 08-686 57 00 Öppet: må fr 17 21, helger 8 21 Närakuten Löwet Löwenströmska sjukhuset 08-586 210 00 Öppet: alla dagar 8 22 Närakuten Järva närsjukhus Rinkebysvängen 70 08-690 64 17 Öppet: alla dagar 8 22 Närakuten Nacka Nacka närsjukhus Lasarettsvägen 4 08-601 53 53 Öppet: alla dagar 8 22 Närakuten Handens närsjukhus Dalarövägen 6 08-606 12 55 Öppet: alla dagar 8 22 Vårdguiden nr 2 2008 17
Ett småkryp att respektera Den extremt milda vintern borgar för att det blir en fästingrik sommar. Stockholms län hör dessutom till de värst drabbade områdena i landet. Men det går att skydda sig. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO JAMES H. ROBINSSON/SCIENCE PHOTO LIBRARY FÄSTINGAR I SIG är inte farliga. Däremot fungerar de som smittspridare för flera bakterieoch virussjukdomar, som kan överföras när fästingen suger blod. De två allvarligaste fästingspridda sjukdomarna i Sverige är hjärninflammationen TBE och Borrelia. Det senare är en bakteriesjukdom som ibland kan få svåra konsekvenser om den inte behandlas med antibiotika. Men fästingar sprider även andra sjukdomar: Fästingfeber (ehrlichios) är en bakteriesjukdom som ger influensaliknande symtom. Även den behandlas med antibiotika. Harpest sprids både av mygg och fästingar och visar sig oftast som ett infekterat sår och svullna lymfkörtlar på samma sida av kroppen. Harpest kan orsaka lunginflammation och bör behandlas med antibiotika. Det är viktigt att söka läkarvård tidigt. Mellan 100 och 200 svenskar drabbas varje år av TBE. Vanliga symtom är svår huvudvärk, illamående och feber någon botande medicin finns inte. Sjukdomen kan bli långvarig och ge kroniska problem. I extrema fall är den dödlig. Men det finns ett effektivt vaccin, som alla som vistas där sjukdomen är vanlig bör ta. I den nyutkomna broschyren Fästingar och fästingöverförda infektioner från Smittskyddsenheten i Stockholms län finns en bra karta som visar var TBE är vanligast. Samma information hittar du på internet www.smittskyddsenheten.nu. TBE-vaccin ger skydd 14 dagar efter att man fått sin andra spruta, som tas tidigast en månad efter den första dosen. Efter cirka ett år tar man en tredje dos, som bör ges i god tid före fästingsäsongen. Därefter krävs en ny spruta 18
efter 3 5 år för att upprätthålla skyddet. Man vet att fästingar ibland bär på Borrelia redan i larvstadiet, även om det är ovanligt. Uppemot 15 procent av de unga fästingarna och hela 30 procent av de vuxna bär på borreliabakterier. Borrelia överförs först efter att fästingen sugit blod i ett par dygn, så den som synar sin kropp ordentligt efter vistelse i naturen och sedan plockar bort fästingen med pincett eller fästingborttagare har stor chans att slippa smitta. Flera tusen smittas varje år. Får man Borrelia utvecklas oftast en röd växande fläck runt bettet efter någon vecka, den kan sedan blekna i mitten. Efter 4 10 veckor kan man få en kombination av huvudvärk, låg feber och muskelvärk ofta relativt vaga symptom. Ibland förekommer även ansiktsförlamning och riktigt svår smärta, exempelvis i en arm. Blodprov visar om du har antikroppar mot sjukdomen och läkaren kan avgöra om du ska ta en antibiotikakur, som normalt gör dig helt frisk. Risken att drabbas av riktigt allvarliga följder senare är mycket liten och de långa antibiotikabehandlingar som vissa får utomlands har ingen bevisad effekt, säger biträdande smittskyddsläkare Bo Svenungsson. FAKTA Så skyddar du dig Vaccinera dig mot TBE om du rör dig i riskområden. Barn i förskoleåldern kan normalt vänta med vaccination. Ha gärna stövlar och så lite bar hud som möjligt när du är ute i naturen. Ljusa kläder gör det lättare att se fästingarna. Byt gärna kläder, duscha och syna hela kroppen efter vistelse i naturen. Plocka bort fästingar med pincett eller fästingborttagare. Ta tag vid fästingens huvud och dra försiktig rakt ut. Skulle en bit av huvudet bli kvar kan du få en lokal infektion, men det är inte farligt. Var observant på symtom som kan tyda på Borrelia och andra fästingspridda sjukdomar om du vet att du rört dig där det finns fästingar. MER INFORMATION Läs mer om fästingar och fästingburna sjukdomar på www.- vardguiden.se/fastingar. Här hittar du information om sjukdomarna och en film om hur du tar bort en fästing. Här finns även adresser till mottagningar där du kan vaccinera dig mot TBE, inklusive turlistor till Fästingbåten och Fästingbussen som turnerar runt länet under våren och sommaren. På www.smittskyddsenheten.nu finns mer information och en karta över var TBE är vanligast. Här finns även broschyren Fästingar och fästingöverförda sjukdomar att ladda ner. Broschyren kan du även hämta på apoteket. 19
GÖR DET SJÄLV men med förnuft Gräsklippare som kapar tår, borrmaskiner som slinter mot handen och motorsågar i lår. Den händige gör det självaren lever inte helt ofarligt när det ska fixas i trädgården, på taket eller verandan. TEXT NILLE KRISTIANSSON ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON/STHLMILL FRAMÅT VÅRKANTEN och under sommaren längtar många av oss efter att renovera, röja och måla. Det sätter sina spår i sjukhusstatistiken. Varje år skadar sig cirka 40 000 personer i Sverige så illa vid gör-det-självarbete att de behöver uppsöka läkare. Och i stället för att få bocka av på att-göralistan blir det kanske sjukskrivning och förstörd semester. Skadesäsongen börjar i april när de första entusiasterna ger sig ut i trädgårdarna. I augusti kan många se tillbaka på en sommar som inte riktigt blev som de hade hoppats. På Södersjukhuset får vi varje år in drygt tusen personer med den här typen av skador. De är oförsiktiga och skyddar sig inte tillräckligt. Många av skadorna hade förhindrats eller mildrats med hjälp av skyddsutrustning, säger Clara Strömberg, akutläkare. Känsliga fingrar och händer Att skära sig på en kniv eller ett verktyg när man ska ta bort något som fastnat är en vanlig skada. Yxor och handsågar som slinter och hammare som missar spiken och träffar handen är inte ovanligt. Det har till och med hänt att personer kommit till sjukhuset med borrmaskinens borr fortfarande fast i handen. Våra händer är väldigt känsliga. Nerverna ligger ytligt. En skadad nerv innebär förlorad känsel och svårighet att till exempel böja handen och greppa med den. Ärr på händerna är också besvärligt eftersom de kan störa känseln, säger Clara Strömberg. Vedklyvar och olika maskinsågar kan skada en eller flera fingrar så allvarligt att det krävs amputation. Att använda skyddshandskar är bra, men tänk på att för stora handskar ökar risken för att du fastnar i maskinen. Bli vän med din gräsklippare Varje år skadar flera hundra personer i Sverige händer, fötter och ben när de klipper gräsmattan. En vanlig olycksorsak är att man är barfota, halkar i blött gräs och sedan drar med sig gräsklipparen över benen. Ibland rullar gräsklipparen ned över foten när man klipper i uppförsbacke. Ha skor som skyddar foten och som inte halkar lätt. Flip-flop och sandaler är inga bra alternativ. Klipp gärna gräset när du är ensam. Då slipper du bli distraherad av lekande barn eller någon som ropar på dig. Ta av hylsan till gräsklipparens tändstift om du ska rensa bort gräs och pinnar 20 Vårdguiden nr 2 2008