Förskolan Lunas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef. Pedagoger med särskilt uppdrag att ansvara för planen. Förskolans förskollärare. Vår vision Att visa respekt för varandra och använda olikheter som en tillgång i en lärande och utforskande miljö. Planen gäller från 2014-06-30 Planen gäller till 2015-06-30
Barnens delaktighet Genom samlingar, samtal, barnintervjuer och genom att pedagogerna är närvarande i barnens vardag. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavaren får möjlighet att bli delaktiga genom utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. I våra möten med föräldraråd har vi en dialog kring förhållningssätt, platser, situationer osv. som kan leda till att kränkningar och diskrimineringar. Dessa diskussioner tas tillvara i utformningen av planen. Personalens delaktighet Vi har på planeringsdagar arbetat i smågrupper kring frågorna: *Så här gör vi idag för att tillgodose att barnen och deras familjer blir likvärdigt bemötta. *Det här vill vi tillägga *Vem ska göra detta? *Vad vill vi uppnå? Vi har även enskilt och i grupp funderat kring frågorna: * Vad händer med mig när jag möter människor som är annorlunda än vad jag är? * Vad behöver jag göra för att bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt? * Vad behöver förskolan göra för att bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt? Förankring av planen Information om likabehandlingsplanen ges: *Genom samtal förankrar vi planen hos barnen. *I samband med inskolning av nya barn på förskolan. *På föräldramöten och utvecklingssamtal. *Vid nyanställningar/ vikarier/ vfu-studenter / elever. *Arbetsplatsträffar *Tillgänglig på förskolans hemsida. *Samtliga medarbetare har ansvar för att läsa och ha god kännedom om förskolans likabehandlingsplan Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom samtal mellan pedagoger och förskolechef. Samtal och kartläggning av barnens reflektioner kring likabehandling. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen behöver vara mer detaljerad när det gäller HUR vi ska göra i olika situationer. Planen har under året som gått förankras hos pedagoger. Vi har även arbetat aktivt med planen tillsammans med barn och föräldrar.
Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen ska tas upp på pedagogernas reflektionstid. Detta dokumenteras av pedagogerna. I april-maj kommer gruppen som arbetar med likabehandlingsplanen sammanställa årets reflektioner. På APT i april kommer vi även att utvärdera likabehandlingsplanen med hjälp av diskussionsfrågor i smågrupper. för att årets plan utvärderas Förskolechefen Främjande insatser Medforskande pedagoger i samtal med barn Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att ha en levande dialog kring mångfald och olikheter där pedagoger och barn tillsammans är nyfikna, utforskande och öppna för olika sätt att se på dessa. Insats Undvika JA och Nej frågor och istället skapa förutsättningar för samtal när barnen kommer med frågor och funderingar. Som pedagog ska vi alltid ha ett förhållningsätt som är öppet och nyfiket. Samtliga pedagoger på förskolan Främja barnens alla språk Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Stärka barnens alla språk. Förmedla det positiva med olika bakgrunder och etnicitet. Ha en tillåtande interkulturell verksamhet. Insats Vi pedagoger, som har ett samma språktillhörighet som barnen, ska aktivt använda oss av det i verksamheten.
Vi vill involvera modersmålstränarna i den dagliga verksamheten. Vi ska ha en dialog kring barnet och verksamheten. Uppmärksamma barns olika språk genom lättare sånger, ord, fraser på barnets hemspråk. I detta kan vi ta hjälp av föräldrar och hemspråkslärare. Förskolläraren. Mångfald av barnlitteratur Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål: Att öka barnens medvetenhet om att det finns olikheter i vår värld. Att använda mångfalden och olikheterna som en tillgång i en lärande och utforskande miljö Se över förskolans litteratur regelbundet och uppdatera efter behov. Insats Se över förskolans befintliga barnlitteratur. Sammanställa en lista med böcker för olika åldrar som pedagogerna kan välja ifrån. Läsa och samtala kring böcker. Ge pedagogerna som ingår i läskampanjen möjlighet att delge sina kollegor. Förskolechef, förskollärare Den pedagogiska lärmiljön Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Målet är att förskolan ska ha en mångfald av material som gynnar barnens olikheter. Uppföljning: Se över vårt material kontinuerligt. Insats Se över och tillföra material som stödjer de olika diskrimineringsgrunderna. Varje år ses materialet över och kompletteras utifrån behov. Samtliga pedagoger på förskolan.
Kartläggning Kartläggningsmetoder Förskollärarna har ansvaret för att kartläggningen genomförs enligt nedan: -Husmodellen, som är verktyg/ granskningsmetod för att upptäcka riskområden för diskriminering och trakasserier i förskolan. - kartlägga otrygga situationer och platser genom observationer och dokumentation. - Dialog med föräldrar på föräldramöten och andra forum som föräldraråd. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna involveras genom olika möten och forum som föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraråd. Barnen involveras genom samtal, samt att pedagogerna observerar och dokumenterar barnens fysiska miljö, var barnen är och hur de bemöter varandra. Hur personalen har involverats i kartläggningen Förskollärarna har i samråd med övriga pedagoger i arbetslaget kartlagt inne och utemiljön samt diskuterat frågor som - var kan det ske kränkningar? Hur yttrar sig dessa kränkningar? Vad kan vi göra i vårt dagliga arbete med barnen för att förhindra det? Resultat och analys Analys: Förskollärarna har ansvaret att med arbetslaget analysera kartläggningarna samt hitta metoder för kartläggningen. Det finns ett behov av ett fortsatt arbete med värdegrunden. Pedagogerna behöver reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos pedagogerna och i barngruppen angående diskrimineringsgrunderna. Resultat: Utifrån gemensam analys formulerar vi resultatet. Förebyggande åtgärder Skymda platser i barnens utemiljö/ gården Områden som berörs av åtgärden
Mål och uppföljning Mål: pedagogerna ska alltid ha uppsikt över varje barn dvs. veta var de är och vad de leker. Uppföljning: På våra arbetsplatsträffar utvärderar vi hur det har gått och sammanställer resultatet. Resultatet tas med i utvärderingen av likabehandlingsplanen nästa år. Åtgärd Alla pedagoger ska cirkulera på förskolegården. Vi har kartlagt vår utemiljö och delat in den i olika zoner där det alltid ska finnas pedagoger. Pedagogerna ska hjälpas åt att påminna varandra när en klunga uppstår. Alla pedagoger har varit med om att kartlägga gården. De ska alltid befinna sig eller ha uppsikt över alla "zoner" där barnen befinner sig. Motivera åtgärd Vi har sett i vår kartläggning att vi behövde dela in förskolans gård i olika zoner för att alla barn ska bli sedda. Vi pedagoger fördelar oss i dessa zoner och kommunicerar med varandra för att försäkra oss om att vi är där barnen befinner sig. Samtliga pedagoger på förskolan. Datum när det ska vara klart Alla har varit delaktiga i karläggning av gården, pedagoger,barn och föräldrar. Detta har skett under hösten 2013. Skymda platser i barnens inomhusmiljö. Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål: Pedagogerna ska alltid befinna sig eller ha uppsikt över alla rum och utrymmen där barnen befinner sig. Uppföljning: På arbetsplatsträffar utvärderar vi hur det har gått och sammanställer resultatet. Resultatet tas med i utvärderingen av likabehandlingsplanen nästa år. Åtgärd Alla pedagoger ska cirkulera på avdelningen. Pedagoger ska inte vara i samma rum om det finns rum där barnen inte är under uppsikt.
Under vårterminen 2014 har hemvister kartlagt sin innemiljö för att finna ev. skymda platser. Arbetet kring hur vi förhåller oss till detta fortsätter under hösten 2014. Motivera åtgärd Vi har observerat att vi pedagoger ibland befinner oss i samma rum och därför inte har uppsikt över de övriga rummen. Samtliga pedagoger på förskolan. Värdegrundsarbete Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål: Förskolan har påbörjat och arbetar aktivt med värdegrundsarbete på arbetsplatsträffar och på hemvisternas reflektioner. Varje hemvist har en egen likabehandlingspärm att arbeta utifrån. Uppföljning: Arbetet utvärderas av pedagogisk utvecklare/pedagogista, förskolechef och grupp av pedagoger som har ett extra ansvar för likabehandlingsarbetet. Resultatet redovisas i nästa års likabehandlingsplan. Åtgärd Förskollärarna har tillsammans med förskolechef diskuterat hur detta arbete ska läggas upp och skapat en arbetssätt kring detta. Motivera åtgärd Det är i de vardagliga mötena med barn/ föräldrar och kollegor som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att vi regelbundet reflekterar över vilka värderingar och föreställningar som finns hos oss själva och bland barnen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Förskollärarna
Datum när det ska vara klart Arbetet sker med ständig utvärdering av förskolans samtliga pedagoger och likabehandlingsgruppen Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Pedagogerna ska lyssna på barnen och ta det barnen berättar på allvar. När pedagogerna misstänker eller upptäcker kränkande behandling eller diskriminering ska åtgärder genast vidtas. Pedagogerna ska ha en nära och god föräldrakontakt. Pedagoger och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar och trakasserier på förskolan Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till pedagogerna på barnets avdelning eller annan pedagog som man har förtroende för. Det går även bra att vända sig till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagoger som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Kommunen) 1. Prata med berörda barn. (var objektiv) 2. Dokumentera det barnen säger. 3. Vänd dig till förskolläraren/avdelningsansvariga på avdelningarna det berör och bestäm tillsammans ev. åtgärder samt uppföljning. 4. Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande trakasserier eller kränkningar. Det är förskolechefen somansvarar att dessa utreds. 5. Informera föräldrarna om händelsen och ev. åtgärder och uppföljning. 6. Dokumentera alla åtgärder som görs. 7. Lämna kopia av dokumentationen till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagoger som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Kommunen)
Begrepp Bilaga.1 Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]