Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Relevanta dokument
Förbränning av energigrödor

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

JTI är en del av SP-koncernen

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2010 Org. nr

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2009 Org. nr

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle

The SP Way. Vårt sätt att arbeta och agera tillsammans

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2011 Org. nr

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Kartaktärisering av biobränslen

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2012 Org. nr (10)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2012 Org. nr

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Org. nr (10)

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

MILJÖEGENSKAPER HOS HYDRAULOLJOR

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Delårsrapport 1 januari 30 september 2012 Org. nr

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2011 Org. nr

Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2014 Org. nr

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Org. nr (10)

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Org. nr

Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2010 Org. nr

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Nationell samordning och utveckling av småskaliga biobränslekedjor

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Org. nr (9)

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Kvalitetssäkring Returträ.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2013 Org. nr

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO)

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Biofuel Analyser

En bedömning av askvolymer

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

En utlokaliserad energiproduktion

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Solvie Herstad Svärd

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

Ariterm Flisfakta 2007

Salix biobränsle från skörd till värmeverk

INFO från projektet 45

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Internationellare: Nycklar till fler internationella FoU-projekt. Katarina Malaga CBI Betonginstitutet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (GO)

SP biogasar häng med!

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

Hela Sveriges forsknings- och innovationspartner

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

GUIDE till standarder. för FASTA BIOBRÄNSLEN

Biobränslehantering från ris till flis

Delrapport 8. Bioenergigårdar

INFO från projektet 04

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Kort om SP-koncernen. Innehåll

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Dp 4 NWI. Patrycja Piotrowska, Dan Boström. Energiteknik och termisk processkemi. Umeå universitet. Alejandro Grimm, Marcus Öhman

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Transkript:

Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå Köpenhamn Mfl. Moderbolag - 9 Tekniska enheter SP Brandteknik SP Bygg och Mekanik SP Certifiering SP Elektronik SP Energiteknik SP Kalibrering och Verifiering SP Kemi och Material SP Mätteknik SP Trä SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB VD, koncernchef, Maria Khorsand CBI Betonginstitutet AB 60% Glafo AB 60% JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik AB 60% SIK, Institutet För Livsmedel och Bioteknik AB 100% SMP Svensk Maskinprovning AB 100% YKI, Ytkemiska Institutet AB 100%

Användning av salixflis Direktskördad salixflis används i huvudsak som bränslemix i större värmeverkspannor Lagrad/torkad salixflis i mindre/mellanstora pannor < 5 MW Grästorp 3,5 MW

Erfarenheter/problem Salix blandas ofta med andra biobränsle, därför svårt att med säkerhet fastställa orsaker till problem som uppkommit Fraktionsstorleken (direktskördat), större andel grovfraktion, bränslet flyter upp på ytan (fluidbäddar), grov flis täcker ej rostret (roster pannar) Fraktionstorlek (sönderdelat), långa stickor, låg volymvikt, stopp i bränslematning (mindre pannor) För hög fukthalt > 50% Beläggningar i pannan (bränslet kemiska sammansättning, teknik)

Användning av salixflis Vilka krav ställer värmeanläggningen på bränslet? En större panna har oftast större flexibilitet En mindre panna ställer större krav på fukthalt (<30 %), jämnare fraktion Beroende på salixsystem/kedja och hantering kan bränslekvalitet påverkas mer eller mindre

Salix-bränsleegenskaper Kemiska egenskaper Benägenhet att bilda slaggning/beläggning i pannan beror av halt K, förmåga att bilda sulfater och klorider. Påverkbara egenskaper -fukthalt -fraktionsstorlek % ts Salixflis Träflis (stamved) Askhalt C H O S N Cl Si K Ca 1,7-2,3 % 50 6 44 0,04 0,4 0,04 0,09 0,25 0,50 0,5-1 % 50 6 44 0,01 0,06 <0,01 0,07 0,05 0,10

Salixkedjor Direktflisning med direktleverans alt. lagring i stack Skörd i rundbal, lagring, flisning Skörd i helskott med eller utan buntning, lagring, flisning

Lagring/torkning Omgivning Material Mikrobiell aktivitet Temperatur Nedbrytning Torkning Fukthalt Värmevärde Askhalt KCl? Fraktion Mikroflora Bränslekvalitet

Lagring/torkning-effekt på slaggning och beläggningsbildning Om mängden kaliumföreningar kan påverkas av hur salix lagras/hanteras, och då kanske främst klorinnehållande kaliumföreningar (KCl), kan detta generellt leda till minskad beläggningsproblematik Pågående projekt: Förutsättningar för salixflis i mindre anläggningar (0,1-5 MW) - lagring/torkning av salix, effekt på slaggning och beläggningsbildning Utifrån bränsleanalysen och termokemiska modellberäkningar kan vi simulera slaggning/beläggningstendens Samarbete mellan Luleå tekniska universitet och SP, finansierat av Energimyndigheten

Sönderdelning-fraktion Salix kan sönderdelas med huggar och krossar Fraktionsfördelning påverkas av: Sönderdelningstekniken Materialets fukthalt Materialet form/grovlek (balar, skott, mm) Stamved ger vanligen mer jämn styckestorlek Små träd ger flis med mer varierande storlek Val av teknik beror på köparens krav Om köparen har mycket höga krav kan flisen sållas

Pågående salixprojekt Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Förbränning av salixflis i en Rekapanna (35 kw), Hjo värmeteknik) Skördat med BioBalerna, legat i stack, sönderdelat till flis i en Heizohack 14-800 KT Kortare tester har gjorts i en Vetobrännare Hela rundbalar används idag i storbalspannor för halm

Pågående salixprojekt Förutsättningar för direktskördad salixflis i en mindre värmeanläggningar (0,1 2 MW) -affärskoncept för ökad lönsamhet Ta fram kunskap om lämplig produktionsmetod för salixflis för olika småskaliga värmeanläggningar samt ekonomin i en småskalig värmeproduktion med salixflis. Samarbete mellan SP, SEE och HSAB

Tack!