Status for opgraderingsteknologier

Relevanta dokument
Småskalig biogasuppgradering

Uppgradering av biogas. Om SGC. Vision och Mission. Catalyzing energygas development for sustainable solutions

SVENSK SAMMANFATTNING av SGC Rapport 270: Biogas upgrading Review of commercial technologies (Biogasuppgradering Granskning av kommersiella tekniker)

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

SP Biogasar häng med!

Biogasuppgradering. Granskning av kommersiella tekniker ISSN

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

SP Biogasar häng med!

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Uppgradering krav, tekniker och kostnader

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS

BIOGAS TILL BIOMETAN. Teknisk Översikt. With the support of

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mätning av gaskvalitet

Rapport SGC 142. Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Biogasanläggningen i Göteborg

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

RÅGASENS INNEHÅLL RÅGASRENING GASSYSTEMETS DELAR Lågtryckssystemet Aminskrubber Vattenskrubber HT-anläggningen

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

UPPGRADERINGSTEKNIKER

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Biogasanläggningen i Boden

Kapitel 6. Termokemi

Befintlig och ny teknik inom biogas

Jordbruk, biogas och klimat

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 32 Småskalig uppgradering av biogas. Ola Lloyd, WSP Sverige AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Bio2G Biogas genom förgasning

Biogasdag i Simrishamn

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Prövning enligt miljöbalken

Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer

BIO-METHANE REGIONS. Från biogas till biometan Goda exempel på anläggningar Tillståndsprocessen i SVERIGE. With the support of

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Livcykelsanalys av biometan (organisk naturgas)

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Division of Energy Systems NYA RENINGS- OCH UPPGRADERINGSTEKNIKER FÖR BIOGAS

NYA RENINGS- OCH UPPGRADERINGSTEKNIKER FÖR BIOGAS

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Utredning om uppgraderingstekniker av biogas för en biogasanläggning

Ansökan om finansiering av forskningsprojekt

Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande ISSN

Daniel Näslund. Företagspresentation

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund,

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

Biogas som drivmedel Östersund

Rent vatten idag och i framtiden

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Uppgradering av biogas i systemperspektiv med avseende på miljöpåverkan och kostnader

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

Skruvkompressor CSM N 2 5,5 10 HK

Biogasutbildning i Kalmar län

RVF Utveckling 2005:06

Felsökning - BONUS AIR 10

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Hållbarhetskriterier för biogas

Kompressorer till Bil & Verkstad. Människor. Passion. Prestanda.

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Biogasanläggningen i Linköping

RAPPORT U2010:12. Deponigas som fordonsbränsle ISSN

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

Den linjära ekonomins utveckling

Verkliga utsläpp från fartyg

SMÅSKALIGA UPPGRADERING Henrik Olsson Institutet för jordbruk och miljöteknik

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Hållbarhetskriterier för biogas

Transkript:

Status for opgraderingsteknologier Tobias Persson 2013-05-13

Vad innebär uppgradering av biogas Öka energiinnehållet Ta bort föroreningar Ta bort vatten Uppgradering

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Befintliga uppgraderingsanläggningar Source: IEA Bioenergy Task 37

Befintliga uppgraderingsanläggningar Source: IEA Bioenergy Task 37

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Hur fungerar en vattenskrubber?

Absorptionskolonnen Henry s lag C A (M) = K H (M/atm)* p A (atm) K H 26 ggr större för CO 2 än för CH 4 5 C lägre temp Vattenflöde ca 15% lägre Vattenflöde = mängd CO 2 /löslighet vattenflöde av CO 2 % CO 2 * biogasflöde (Nm3/h) % CO 2 * absoluta trycket * K H Samma vattenflöde oberoende av % CO 2 i den råa biogasen

Flashkolonnen 4-5% av metanen finns i vattenfasen efter absorptionskolonnen Trycksänkning i flashen minskar detta till 1% Ca 20-30% av rågasflödet cirkuleras tillbaka till kompressorn via flashen Desorptionskolonnen Tryck sänks till atmosfärstryck Luft blåses in för att minimera partailtryck

Går det att nå 98% metan? 2% extra energi för köra anläggningen vid 1,5% CO2 istället för 2,5% Minimal mängd luft i rågasen är avgörande!

Viktiga egenskaper Servicekostnad 2-3% av investering El/energi kompressor, vattenpump kylmaskin 0,20-0,30 kwh/nm3 rågas (tryck, storlek, ute-temp) H 2 S - separeras i skrubbern (<300-2500 ppm) Tillgänglighet - ca 95-97% Mogen teknik (kan bero på leverantör) Metanslip ca 1%, kräver RTO i vissa länder (1,5 2,5 MSEK extra investering) Problem med bakterietillväxt bekämpas med klor

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Organisk fysisk skrubber (t.ex. Genosorb) Absorption column Desorption column Upgraded biomethane Gas conditioning Cooler Heater Off-gas Raw biogas Compressor Condensate Flash column Stripper gas

Genosorb- vs. vattenskrubber Genosorb har 5 ggr högre löslighet av CO 2 Olika temp adsorption-desorption (20/40 C) Värme från RTO och kompressorer används internt (mindre möjlig värmeåtervinning) Högre metanslip i genosorbskrubber (1,5% vs. 1,0%) Ingen bakteriell tillväxt i genosorbskrubber Genosorb garanterar något högre tillgänglighet H 2 S separeras före genosrobskrubbern Något lägre elförbrukning

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Hur fungerar en aminskrubber? Carbon dioxide 9 10 Upgraded biomethane 3 6 11 2 8 1 Raw biogas 4 E-3 15 16 17 14 12 7 Absorber 5 13 Stripper

Absorptionskolonnen Kemisk reaktion PZ + MDEA + CO 2 PZH + + MDEAH + + HCO 3 - + värme (PZ=piperazin, MDEA=metyldietanolamin ) Blandning av aminsystem för minimal energiförbrukning och maximal absorptionskapacitet

Desorptionskolonnen Värme tillsätts för att producera vattenånga Vattenångan reducerar partialtrycket och avger reaktionsvärme, driver reaktion baklänges Normal temp 120-140 C (1,5-3 bar(a)) Vakuumalternativ finns (90 C +0,05 kwh el /Nm 3 ) Kan använda fjärrvärme!

Servicekostnad 2-3% av investering El/energi 0,12-0,14 kwh/nm 3 rågas + 0,55 kwh/nm 3 värme (beror på CH 4 i rågas) H 2 S spareras externt, kan separeras i skrubbern men kräver mer värme (ca 10% extra) Tillgänglighet - ca 96% Mogen teknik (kan bero på leverantör) Metanslip ca 0,1% Viktiga egenskaper Kan leverera 98% metan Krav på låg syrehalt i rågasen (förbrukar aminen)

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Hur fungerar en PSA-anläggning? 2-10 min

Servicekostnad 2-3% av investering Garanterad tillgänglighet 96-98% El 0,20-0,30 kwh/nm 3 (0,18 kwh/nm 3 LPSA 2-3 bar(g)) (beror på tryck och CH 4 i rågas) H 2 S separeras externt Mogen teknik (kan bero på leverantör) Metanslip ca 1,5% Viktiga egenskaper Kan leverera 98% metan enligt tillverkaren Delvis separation av syre och kväve är möjligt

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Hur fungerar en membrananläggning? Relative permeation rate H 2

Hur ser membranen ut? Evonik Industries Air Liquide

Designalternativ

El/energi 0,20-0,30 kwh/nm 3 (beror på tryck och design) H 2 S spareras externt, Mogen/ny teknik (beror på design och leverantör) Metanslip ca 0,5-2% Viktiga egenskaper Kan leverera 98% metan enligt tillverkaren Servicekostnad 3-4% av investeringskostnad inkl. membranbyte Delvis separation av syre

Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar globalt 2. Hur fungerar en vattenskrubber? 3. Hur fungerar en genosorbskrubber? 4. Hur fungerar en aminskrubber? 5. Hur fungerar en PSA anläggning? 6. Hur fungerar en membrananläggning? 7. Jämförelse mellan de olika teknikerna

Investeringskostnad

Energiförbrukning 0,6 Energiförbrukning [kwh/nm 3 ] 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Vattenskrubber Aminskrubber PSA Membran Genosorb

Energi i den uppgraderade biogasen

Metanförlust Teknik Metanförlust Vattenskrubber 1,0% Genosorbskrubber 1,5% Aminskrubber 0,1% Membran 0,5-2,0% PSA 1,5-2,0%

Metanutsläpp från uppgraderingsanläggningen 2010-2012 Röd = resultat från omgång 1 (2007-2009) Kemisk adsorption (1), End-of-pipe (2), PSA (3) och vattenskrubber (4). Källa: U2012:15 Sammanställning av mätningar inom frivilligt åtagande 2007-2012

Koldioxidkvalitet Teknik Vattenskrubber Genosorbskrubber Metanförlust Med luft Med luft Aminskrubber Ren (ev. CH 4, H 2 S) Membran Ren (ev. CH 4 ) PSA Ren (ev. CH 4, H 2 S)

Tack!

Tack för er uppmärksamhet! All information från SGC-rapport 270 Gratis nerladdning från