Suicidprevention 2016

Suicidprevention 2016 EN LÄGESRAPPORT OM DET NATIONELLA ARBETET MED ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD

Förord VARJE ÅR DÖR DRYGT 800 000 personer världen över av självmord. I Sverige är det omkring 1 100 personer som varje år tar sina liv. Det har skett en minskning av antal suicid fram till år 2000, därefter har siffran legat mer eller mindre konstant. Suicidprevention är därför ett område som kräver intensifierade insatser från flera aktörer och på olika samhälls nivåer. Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att samordna arbetet på nationell nivå. I enlighet med regeringsbeslut S2015/3986/FS ansvarar vi för att bl.a. utveckla samordningen, stärka kunskapsuppbyggnaden och utveckla uppföljningen inom området suicidprevention på nationell nivå, och utifrån vår roll som samordnande myndighet ska vi publicera sammanfattande årliga rapporter om utvecklingen. Det här är den första årliga lägesrapporten om suicidprevention som Folkhälsomyndigheten ger ut inom ramen för regeringsupp draget. Syftet med den är att ge en överblick över det arbete som bedrivits på nationell nivå under det senaste året i syfte att minska antalet självmord. Rapporten vänder sig såväl till regeringen som till andra aktörer som arbetar förebyggande på olika nivåer i samhället. Underlaget till rapporten kommer huvudsakligen från Folkhälsomyndigheten men även andra myndigheter och organisationer har medverkat i framtagandet av texter. Rapporten har tagits fram av utredarna Eija Airaksinen, Hillevi Busch, Lisa Hulting och Jenny Telander i samverkan med kommunikatör Frida Persson. I den slutliga utformningen har enhetschef Johanna Ahnquist och avdelningschef Anna Bessö deltagit. Suicidprevention är ett område som kräver intensifierade insatser från flera aktörer och på olika samhällsnivåer. Johan Carlson Generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Innehåll 6 Folkhälsomyndighetens arbete med att förebygga självmord 9 Ny webbplats om suicidprevention 9 Den suicidpreventiva dagen 10 Kartläggning av arbetet med att förebygga självmord 11 Aktuell statistik om suicid i Sverige 14 Myndigheter samarbetar för att förebygga självmord 19 Samhällsekonomiska konsekvenser av suicid 20 Vikten av den ideella sektorn 23 Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa 24 Nytt inom suicidforskning 26 Exempel på regionalt suicidförebyggande arbete 28 Att förebygga självmord i trafiken 31 Blickar mot 2017 och framåt 32 Publikationer

Många myndig heter och aktörer har uppdrag och verksamheter som bidrar till det suicid förebyggande arbetet på olika nivåer i samhället. Alla ansvarar för sitt verksamhetsområde och sina initiativ men för att hålla ihop arbetet har Folkhälsomyndigheten sedan maj 2015 ett nationellt samordnings ansvar. Folkhälsomyndighetens arbete med att förebygga självmord FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS UPPDRAG omfattar bland annat att ansvara för en långsiktig, nationell samverkansstruktur som ska bidra till kunskapsbaserad prevention. I dag finns en nationell myndighetssamverkansgrupp och en nationell intressentgrupp med representanter från den ideella sektorn och forskare. Syftet med samordningen är framför allt att hålla ihop och utveckla arbetet med suicidprevention synliggöra samverkansområden och skapa synergieffekter mellan nationella aktörer motverka dubbelarbete och identifiera kunskapsluckor främja ett suicidförebyggande arbete som bedrivs enligt bästa tillgängliga kunskap. Bakgrunden till Folkhälsomyndighetens samordningsuppdrag är den utredning om en struktur för samordnad kunskaps styrning som vi genomförde 2014 2015. I utredningen ingick en behovsinventering, och de mest framträdande resultaten var bristen på samverkan och tydlighet i roller och ansvars fördelning inom området suicidprevention. Vidare belyste inventeringen att det finns behov av ökad kunskap om förebyggande insatser och bättre uppföljning av suicid och suicidförebyggande arbete. Målet är att arbetet med det nationella samordningsuppdraget ska bidra till att möta dessa behov. Genom samverkan skapas förutsättningar för respektive aktör att initiera och prioritera verksamhet som bidrar till ett bättre samordnat kunskapsstöd. Med en nationell intressentgrupp är det samtidigt 6

FOTO: JEANETTE HÄGGLUND möjligt för olika intressenter att närma sig varandras perspektiv. Utbytet av erfarenheter och kunskap i grupperna ökar också förståelsen och samsynen mellan aktörer som har olika typer av verksamheter och uppdrag. Den nationella samordningen bidrar till att skapa en gemensam grund för det suicidpreventiva arbetet, säger utredare Jenny Telander som leder Folkhälsomyndighetens samordningsuppdrag. Under 2016 har den nationella myndighetssamverkansgruppen och den nationella intressentgruppen träffats tre respektive fyra gånger. Dessa möten har fokuserat på att deltagarna ska få mer kunskap om varandras verksamheter, ta fram gemensamma mål för den nationella samordningen och enas om arbetssätt för den fortsatta samverkan. I arbetet har det nationella handlingsprogrammet med dess nio strategiska områden, som riksdagen beslutade om 2008, fungerat som utgångspunkt för flera av diskussionerna. Vid ett möte i år sammanfördes de två nationella samverkansgrupperna för första gången med syftet att bl.a. skapa en gemensam kunskapsgrund och förståelse kring frågor som rör suicid och suicidprevention. Ett annat syfte var att diskutera utmaningar och behov inom om rådet och tänkbara sätt att hantera dessa. Att ta fram och sprida kunskap Utöver den nationella samordningen handlar Folkhälsomyndighetens uppdrag till stor del om att utveckla kunskapsstödet med fokus på befolkningsinriktad suicidprevention. I det arbetet ingår att ta fram och sprida behovsanpassad kunskap om suicid och suicidförebyggande Den nationella samordningen bidrar till att skapa en gemensam grund för det suicidpreventiva arbetet. 7

Den nationella samordningen ska bl.a. bidra till kunskapsutbyte mellan olika verksamhetsområden. Genom samverkan skapas förutsättningar för respektive aktör att initiera och prioritera verksamhet som bidrar till ett bättre samordnat kunskapsstöd. insatser, men också att följa upp utvecklingen och de insatser som görs. Under 2016 har Folkhälsomyndigheten publicerat ett antal kunskapsstöd med fokus på förebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården, bl.a. en kartläggande litteraturöversikt över effekterna av olika typer av suicidförebyggande insatser och faktablad över förebyggande insatser i skolan. Vi har också inlett ett samarbete med forskare för att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion och suicid, och för att se om effekter av alkoholrestriktioner som förebyggande insats även kan påverka utfall kopplade till suicid. I ett annat arbete samverkar vi med forskare som genomför en syste matisk litteraturöversikt över effekterna av olika utbildningsinsatser och medvetandeg örande insatser. Båda forskningsprojekteten kommer att bli klara under våren 2017. För att öka kännedomen om det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention har myndigheten dessutom publicerat en broschyr som beskriver handlingsprogrammets nio strategiska åtgärdsområden. Den finns på både svenska och engelska. I början av året lanserades också ett kunskapsstöd riktat till kommuner om arbetet med händelseanalyser efter suicid. Materialet består av en film och en skrift som skickades till samtliga kommuner och landsting, och syftet är att de ska göra fler händelseanalyser. En betydande del av myndig hetens arbete under 2016 har också varit att bygga upp en helt ny webbplats, suicidprevention.se. 8

Ny webbplats om suicidprevention PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS NYA WEBBPLATS suicidprevention.se finns samlad information om suicid och det suicidförebyggande arbetet. Våra målgrupper har uttryckt ett behov av att samla information, publikationer och statistik om suicid och suicidförebyggande arbete på ett och samma ställe. Målet är att webbplatsen ska möta detta behov, säger Frida Persson, kommunikatör på Folkhälsomyndigheten. Webbplatsen riktar sig främst till verksamheter och professioner som arbetar med att förebygga suicid. Den lanserades i september 2016 vid ett seminarium i anslutning till den suicidpreventiva dagen. Kopplat till webbplatsen finns även ett twitterkonto: @suicidprevent. Den suicidpreventiva dagen DEN SUICIDPREVENTIVA DAGEN INFÖRDES 2003 på initiativ av International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälso organisationen (WHO) och äger rum varje år den 10 september i ett flertal länder runt om i världen. I anslutning till den suicidpreventiva dagen 2016 hölls ett seminarium om att förebygga självmord med fokus på migration och invandring. Det anordnades av Folkhälsomyndigheten tillsammans med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Mind, Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd (SPES) och Suicide Zero. Under samma vecka som den suicidpreventiva dagen inträffar 2017 kommer den 11:e nationella suicidpreventiva konferensen att äga rum i Göteborg. Läs mer på suicidprevention.se. 9

Arbete med ett uttalat mål att förebygga suicid utanför den kliniska verksamheten, presenterat på landstingsnivå. Ja, driver eller samordnar ett arbete Ja, deltar i ett arbete Nej, men har planer på att inom det närmaste året påbörja ett arbete Nej, inget arbete bedrivs Så här gick kartläggningen till En webbenkät med frågor om det suicid preventiva arbetet och specifika insatser skickades ut till samtliga kommuner, stadsdelar (i Stockholm, Göteborg och Malmö) och landsting. Länsstyrelserna kontaktades via telefon eller e-post. Samtliga landsting, regioner och länsstyrelser deltog i undersökningen, varav 67 procent av kommunerna och stadsdelarna via en webbenkät. Ytterligare 19 procent av kommunerna och stadsdelarna besvarade frågan om suicidpreventivt arbete via antingen telefon eller e-post. Kartläggning av arbetet med att förebygga självmord HÖSTEN 2015 KARTLADE FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN det suicidpreventiva arbetet i kommuner, landsting och läns styrelser. Kartläggningen omfattade suicidpreventivt arbete utanför hälso- och sjukvården och insatser med ett uttalat mål att förebygga suicid. Resultaten presen terades i februari 2016 och visar att arbetet med att förebygga självmord är spritt över Sverige. De flesta landsting och var fjärde kommun uppger att de arbetar med suicidprevention. Det är framför allt landstingen som driver, samordnar eller deltar i ett befolkningsinriktat suicidpreventivt arbete. Sju av tio landsting, 71 procent, har ett uttalat mål att minska självmordstalen. Motsvarande andel bland kommuner och stadsdelar är 23 procent. Det befolkningsinriktade förebyggande arbetet kan exempelvis omfatta utbildningsinsatser, skydd vid tågräls eller broar och systematiska utredningar av självmord med hjälp av så kallade händelseanalyser. Kartläggningen kan användas för att följa utvecklingen av arbetet med suicidprevention på olika samhällsnivåer. Mer om den finns att läsa i rapporten Kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i kommuner, landsting och länsstyrelser och i faktabladet Suicidpreventivt arbete i kommuner, landsting och länsstyrelser, se sidan 32. 10

Här presenterar vi de senaste siffrorna över utvecklingen av suicid och förekomsten av suicidtankar och suicidförsök i Sverige. Aktuell statistik om suicid i Sverige UTVECKLINGEN AV SUICID. Sedan 1990-talet har suicid minskat bland såväl kvinnor som män. Minskningen har varit störst bland de äldsta, särskilt bland männen. Dessutom har skillnaderna mellan åldersgrupperna minskat. Totalt sett har suicidtalet dock varit oförändrat de senaste tio åren. Utvecklingen av suicid Antal per 100 000 Suicidtal (antal per 100 00) 30 25 20 15 10 5 I förvärvsarbetande åldrar är suicid vanligast bland personer med endast förgymnasial utbildning. I åldern 35 64 år förekommer självmord mer än dubbelt så ofta i den gruppen jämfört med de som har gymnasial och eftergymnasial utbildning (Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering). Kvinnor Män Totalt Registreringen av dödsfall vid suicid För att klassificera dödsfall används ett internationellt sjukdomsklassifikationssystem (ICD). När suicidavsikten är uppenbar används diagnoskoderna för avsiktlig självdestruktiv handling (X60 X84). När suicid avsikten är osäker används diagnoskoder för skade händelse med oklar avsikt (Y10 Y34). Omkring 25 procent av det totala antalet suicid räknas som oklara. Statistiken kan redovisa antingen enbart säkra suicid eller säkra och oklara suicid sammanslaget. Folkhälsomyndigheten redovisar statistik för säkra suicid (X60 X84) om inget annat anges. 0 1990 1992 1994 1996 1998 1996 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2015 KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN 11

SUICIDTAL 2015. År 2015 dog 1 179 personer av suicid i Sverige, 848 män och 331 kvinnor. Vidare registrerades 375 oklara suicid, vilket sammanlagt ger 1 554 personer. Suicidtalet (antal suicid per 100 000 personer) var högst för både kvinnor och män i åldersgruppen 45 64 år. 1179 säkra suicid 375 + oklara suicid = 1554 säkra och oklara suicid 1179 personer dog av suicid 2015 72 % män 28 % kvinnor Suicidtal 2015 Antal per 100 000 6,6 7,2 11,1 16,8 9,1 8,5 6,8 27,1 25,4 17,3 Kvinnor Män 15 24 år 25 44 år 45 64 år Över 64 år Totalt KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN KVINNOR VÅRDAS OFTARE PÅ sjukhus till följd av ett suicidförsök. År 2014 vårdades sammanlagt 7 065 personer på sjukhus på grund av suicidförsök (avsiktlig själv destruktiv handling). Av dessa var 4 400 kvinnor och 2 665 män. Skillnaderna mellan män och kvinnor är störst i gruppen 15 24 år där kvinnor mer än dubbelt så ofta vårdas på sjukhus jämfört med män. Totalt 84 procent av vårdtill fällena handlade om förgiftningar. Suicidförsök 2010 2014 Antal per 100 000 264 20 3 111 131 91 90 70 39 35 40 44 Under 15 år 15 24 år 25 44 år 45 64 år 65 74 år Över 74 år KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN 12

SUICIDTANKAR ÄR VANLIGARE HOS unga och personer utanför arbetsmarknaden. Resultat från den nationella folkhälso enkäten visar att unga personer uppger att de övervägt att ta sitt liv i högre utsträckning än andra, och då framför allt unga kvinnor. Suicidtankar är också vanligare bland personer som uppger att de haft svårt att klara löpande utgifter såsom mat, hyra och andra räkningar. Folkhälso enkäten visar även att suicidtankar är mer förekommande bland personer som är sjukskrivna, arbetslösa och studerande jämfört med de som är yrkesverksamma. 3% av befolkningen uppger att de allvarligt övervägt att ta sitt liv under de senaste 12 månaderna 16 % 8 % 7 % 2 % 49% av dessa är yngre än 30 år Sjukpenning/ ersättning Arbetslös Studerande/ praktiserande Yrkesverksamma KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN FLEST SUICIDFÖRSÖK BLAND DE unga. I folkhälsoenkäten uppgav fler kvinnor än män att de har gjort ett suicidförsök under det senaste året. Själv rapporterade suicidförsök var också något mer förekommande bland personer som är arbetslösa och sjukskrivna än bland studerande och yrkesverksamma. av befolkningen uppger att de försökt <1% ta sitt liv under de senaste 12 månaderna 51% av dessa är yngre än 30 år Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en nationell enkät undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Varje år består det nationella urvalet av 20 000 personer i åldrarna 16 84 år. Landsting och regioner erbjuds att delta med ytterligare urval för respektive län eller region. 2016 bestod det totala urvalet av cirka 33 000 personer, varav ungefär hälften svarade. KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN 13

I Folkhälsomyndighetens myndighetssamverkansgrupp ingår en rad nationella myndigheter med uppdrag som berör området suicid prevention. Här beskriver några av dem sin verksamhet när det gäller arbetet med att förebygga självmord. Texten baseras på underlag som tagits fram av respektive myndighet. Myndigheter samarbetar för att förebygga självmord I myndighetssamverkansgruppen ingår Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Trafikverket, Migrationsverket, SOS Alarm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för delaktighet, Polismyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Skolverket och Läkemedelsverket. Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet med en bred verksamhet som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Större delen av myndighetens verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom dessa områden. ETT EFFEKTIVT SUICIDPREVENTIVT arbete förutsätter samverkan mellan myndigheter över flera verksamhetsområden. Några av myndigheterna som ingår i den nationella samverkansgruppen beskriver här sin verksamhet för att visa bredden av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå. Socialstyrelsen Under 2016 har Socialstyrelsen reviderat de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Dessa riktlinjer gavs ut 2010 och innehåller bl.a. rekommendationer inom områdena självmord, självmordsnära tillstånd och självmordsriskbedömning. De nationella riktlinjerna stödjer beslutsfattare så att resurserna fördelas efter befolkningens behov och gör största möjliga nytta. Socialstyrelsen har även gett ut en version av de nationella riktlinjerna som är riktad mot patienter och anhöriga: Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra. Dessa innehåller rekommendationer som är viktiga för patienter och anhöriga att känna till, bl.a. inom området självmord. Utöver riktlinjerna förvaltar Socialstyrelsen en rad register för att kunna analysera och följa utvecklingen i hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Ett är dödsorsaksregistret som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Många som arbetar med suicidprevention använder dödsorsaksregistret och för dem är det viktigt att registret är av hög kvalitet. Dödsorsaksregistret publiceras en gång per år och vi arbetar kontinuerligt med att hålla en hög kvalitet på det, berättar Jesper Hörnblad, utredare på Socialstyrelsen. Tillsammans med Folkhälsomyndigheten har Socialstyrelsen också tagit fram ett stödmaterial om händelseanalyser efter självmord. Se publikationer på sid 32. 14

FOTO: JEANETTE HÄGGLUND Statens institutionsstyrelse I Statens institutionsstyrelses (SiS) suicidförebyggande arbete har psykologer en särskild viktig roll. Därför satsar myndigheten på att alla SiS-institutioner, inom både ungdomsvård och missbruksvård, ska ha en eller flera psykologer med ge digen kunskap i suicidalitet. En stor del av denna yrkesgrupp har genomgått en femdagarsutbildning som är särskilt anpassad för SiS och ger specialistbehörighet i suicidalitet, vilket bl.a. innebär en behörighet i att bedöma självmordsrisk på SiS-institutionen. Psykologer som fått specialistutbildningen utbildar i sin tur all personal på sina respektive institutioner som har kontakt med ungdomar eller klienter. Dessa utbildningar upprepas årligen för ny personal, och det finns SiS är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Myndigheten har arbetat med suicidprevention sedan 2008 då man startade en utbildning om suicidprevention för chefer. en halvdags uppföljning för personal som tidigare gått utbildningen. År 2015 tog myndigheten fram nya interna riktlinjer för självmordsprevention och hanteringen av självmord och allvarliga självmordsförsök, med syftet att förebygga självmord och försök till självmord hos placerade ungdomar och klien ter. Exempelvis ska all personal som kommer i kontakt med dessa grupper ha grundläggande kunskaper i att identifiera en självmordsnära person och veta hur de ska agera i en akut situation. Utöver dessa riktlinjer arbetar varje institution just nu med sina egna lokala rutiner som anger hur riktlinjerna ska följas. De ska vara konkret formulerade och ange ansvarsfördelningen gällande arbetsuppgifter inom suicidprevention 15

FOTO: ARASH ATRI/SCANDINAV SIMPLE och samverkan med landstinget, berättar Eva da Silva, metodutvecklare på SiS. Myndigheten har i år också tagit fram ett stöd för psykologer på SiS-institutionerna i deras arbete med att bedöma suicidrisk hos ungdomarna och klienterna. Kriminalvården Kriminalvårdens avdelning anstalt/häkte har huvudansvaret för suicidpreventionsfrågan men på sikt vill man få med alla avdelningar i det förebyggande arbetet. Det är viktigt att det suicidförebyggande arbetet inte enbart ses som en sjukvårdsfråga, utan att vi även får in representanter från säkerhetsavdelningen, jurister, personalavdelningen, lokalförsörjning osv, berättar Stina Sjödin, kvalificerad handläggare inom Kriminal vården. Kriminalvården har under 2016 tagit ett helhetsgrepp om sitt självmordspreventiva arbete, vilket inkluderar att kartlägga och genomlysa dagens arbete Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens viktigaste uppdrag är att verkställa straff och minska återfall i brott. Årligen sker 5 10 suicid bland de intagna. och utveckla de delar som inte är fullständiga. Myndigheten har nu etablerat en styrgrupp med representanter från huvudkontoret och regional och lokal nivå, och man har även skapat en särskild arbetsgrupp som jobbar vidare med frågan. Alla anställda inom Kriminalvården ska genomgå en obligatorisk e-kurs om suicidprevention en gång per år. Kursen ger bl.a. en bakgrund till varför alla klienter genomgår en suicidscreening och förklarar sambandet mellan depression och självmord. Genom kursen ska personalen kunna känna igen symtom på depression och suicidrisk för att kunna rapportera detta vidare till sjukvården, och de ska ha kunskap om stödjande faktorer för att minska risken för suicid. Kriminalvården håller också på att revidera myndighetens handbok för självmordsprevention, med målsättningen att få den ännu mer användarvänlig för personalen. 16

Ett effektivt suicid preventivt arbete förutsätter samverkan mellan myndigheter över flera verksamhetsområden. Migrationsverket Migrationsverkets personal på boenden och mottagningsenheter behöver kunna identifiera och uppmärksamma de asylsökande som behöver stöd eller vård i det dagliga livet. Exempelvis har personalen på samtliga förvarsenheter (där personer är frihetsberövade och ska finnas tillgängliga för verkställighet enligt sitt avvisnings- eller utvisningsbeslut) under året fått utbildning i att upptäcka och stödja nyinskrivna som är självmordsbenägna eller har annan psykisk ohälsa och behöver extra stöd. Avdelningen för förvar har från och med i år också en nationell sjukvårdsamordnare för att arbeta förebyggande och samordna sjukvården så att den är likvärdig och av hög kvalitet på samtliga förvar i Sverige. Från oktober i år finns även utsedd personal vid förvarsenheterna som ansvarar för att det bedrivs minst en organiserad aktivitet per dag. Exempel på aktiviteter är plantering, inspelning av musik, att delta i olika undervisningar eller sport aktiviteter, bakning eller målning, berättar Lucianne Braga, nationell sjukvårdsamordnare på avdelningen för förvar. Migrationsverket har också hand om tillfälliga boenden för personer som söker tillstånd att få stanna i Sverige. Vänte tiden på beslut har ökat till närmare ett år på grund av det höga antalet Migrationsverket prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, ha arbetstillstånd, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap. SOS Alarm är ett bolag som ägs av staten och Sveriges Kommuner och Landsting. De driver nödnumret 112 i Sverige. ansökningar 2015, vilket har varit en stor ut maning för myndigheten. De tillfälliga boendena associeras också ofta med trångboddhet och sysslolöshet, vilket kan leda till en ökad psykisk ohälsa. Myndigheten ska därför samverka med andra organisa tioner för att sökande ska kunna delta i olika aktiviteter, exempelvis svensk utbildning genom studieförbund. SOS Alarm Totalt får SOS Alarm in cirka tre miljoner samtal varje år, varav omkring två miljoner är nödsamtal. Av dem är drygt 33 300 suicidrelaterade, och runt 9 500 är mer uttalade suicidsamtal där t.ex. polis kopplas in. Samtalen kan vara från någon som hotar att ta livet av sig eller uttrycker livsleda. De kan också komma från personer som ringer 112 för att de t.ex. ser någon stå på ett broräcke eller har hittat någon som tagit livet av sig. Samtal som klassas som en akut fara för liv, såsom en person på ett broräcke, hanteras enligt en särskild åtgärdsplan som SOS-operatörerna arbetar utifrån. Under huvudklassificeringen Hot om suicid (exempelvis om någon hoppat eller hotar hoppa från hög höjd, om det är vapen inblandat eller gäller förgiftning) finns det också en specifik åtgärdsplan knuten till händelsen. Åtgärdsplanerna skiljer sig ofta från län till län 17

eftersom det inte finns någon nationell samsyn på hur sådana händelser ska hanteras. Vanligtvis innebär rutinen dock att SOS operatören fortsätter prata med den suicidala personen medan en s.k. medlyssnare larmar ambulans respektive räddningstjänst. SOS-operatören fortsätter sedan i normalfallet prata med den suicidale tills hjälp kommit på plats och kan ta över. Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa en vårdinstans för personer som kontaktar 112 utanför kontorstid och uttrycker att de inte orkar leva längre, men som inte vill ha en ambulans. Dessa samtal är i nuläget svåra att hantera eftersom det i avtalet mellan SOS Alarm och staten inte finns någon instans av typen psykakut eller psykteam att hänvisa till. Detta samtidigt som många som ringer 112 är ensamma och mår psykiskt dåligt. Den enda samtalsjour via 112 som finns idag för denna typ av ärenden är Svenska kyrkans tjänst Jourhavande präst som är tillgänglig alla dagar kl. 21.00 06.00, berättar Björn Skoglund, tjänsteutvecklare vid SOS Alarm. Stockholms läns landsting har dock sedan ett drygt år tillbaka inrättat en ambulans för psykiatriska akutfall i länet som är till stor hjälp vid svår bedömda ärenden som kan vara suicidfall. Liknande ambulansenheter är på gång även på andra håll i Sverige. Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är en nybildad myndighet sedan juni 2013 och verksamheten är regionaliserad på sex olika orter. Myndigheten finns till för alla vård- och omsorgstagare. Genom tillsyn verkar IVO för att all vård som bedrivs ska vara säker, av god kvalitet och i enlighet med lagar och föreskrifter. I uppdraget ingår också handläggning av Lex Sarah och Lex Maria IVO ansvarar för tillsyn av hälso- och sjukvården, socialtjänst och verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt viss tillståndsprövning. Myndigheten ser till att de verksamheter som faller under dess tillsynsansvar uppfyller krav och mål utifrån gällande lagstiftning i bl.a. Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen (PSL) och Socialtjänstlagen (SoL). anmälningar, och myndigheten kan även initiera egna ärenden. IVO arbetar kontinuerligt med suicidprevention i fokus. Myndigheten arbetar såväl med tillsyn inom ramen för specifika ärenden som i projektform. Projekten kan t.ex. handla om återföring av tillsynserfarenheter i dialogmöten med vårdgivare. 2015 tog IVO beslut i 683 ärenden gällande fullbordade suicid i Sverige, och dessa var anmälda enligt Lex Maria. Dessutom tog IVO beslut i 39 ärenden gällande misstänkta suicid. Vid återföring av tillsynserfarenheter gällande suicid eller misstänkt suicid har myndigheten återfört brister beträffande bl.a. följande områden: Information och kommunikation Vårdplan Närståendes medverkan Bemanning och kontinuitet Självmordsriskbedömningar Samverkan Övergripande har brister i vårdgivarnas egenkontroll i det systematiska arbetet med patientsäkerhet också uppmärksammats. Alla suicid anmäls dock inte enligt Lex Maria, eftersom alla som tar livet av sig inte har varit i kontakt med hälso- och sjukvården. Myndighetssamverkan fortsätter 2017 Under 2016 har samverkan mellan myndigheterna fokuserat på övergripande behov och kunskapsluckor. Nästa steg är att konkretisera samverkan. Fokus för 2017 är att identifiera möjliga samverkans områden myndigheterna kan arbeta vidare med för att kunna bidra till en mer kunskapsbaserad suicidprevention. 18

Suicid leder till en stor välfärdsförlust genom förlorade levnadsår. År 2014 uppskattas att mer än 38 000 potentiella levnadsår förlorades till följd av suicid. Samhällsekonomiska konsekvenser av suicid I SLUTET AV december 2015 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en rapport med beräkningar av samhällsekonomiska konsekvenser till följd av suicid. De kostnader som uppstod till följd av fullbordade suicid i Sverige 2014 omfattade både faktiska kostnader det året och sådana som antogs uppstå längre fram. Rapporten visar att de indirekta kostnaderna till följd av produktionsbortfall fördelas relativt jämnt mellan förvärvs- och hemarbete och uppskattas till totalt nio miljarder kronor, medan de direkta kostnaderna uppskattas till 46 60 miljoner kronor. Skattningen täcker dock inte alla tänkbara direkta konsekvenser, men liknande studier i andra länder visar att de direkta kostnaderna uppgår till omkring en procent av totalkostnaden. Humankostnaden, dvs. förlusten av liv och hälsa, är också omfattande. MSB räknar med en total förlust av mer än 38 000 levnadsår, eller i genomsnitt 32 år per dödsfall, utifrån data om förväntad livslängd. När det gäller suicid kan de samhällsekonomiska konsekvenserna liknas vid ett isberg. De synliga, direkta kostnaderna är modesta i förhållande till den humankostnad och det produktionsbortfall som de förlorade levnadsåren medför. MSB:s resultat överensstämmer också med internationella studier. Läs mer i rapporten Samhällsekonomiska konsekvenser av fullbordade suicid, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2015. 19

Det behövs ett tydligt anhörigperspektiv i det suicidpreventiva arbetet och den ideella sektorn har en viktig roll. Ofta förstärker och kompletterar de olika organisationerna statens, landstingens och kommunernas insatser genom kunskapsspridning, opinionsbildning och olika former av stödjande arbete. Vikten av den ideella sektorn SOM EN DEL av det nationella samordningsuppdraget håller Folkhälsomyndigheten i en nationell sam verkansgrupp med intressenter som består av forskare och aktörer från den ideella sektorn. Under året som gått har intressentgruppen träffats fyra gånger och bl.a. diskuterat gemensamma mål, utmaningar och förslag på lösningar. Del tagarna enades tidigt om målet med gruppen: De ska tillsammans arbeta för att minska antalet suicid genom att påverka det nationella suicidpreventiva arbetet, verka för ökat finansiellt stöd, sprida kunskap och minska stigma. I intressentgruppen finns en rad olika organisationer med olika inriktningar och olika perspektiv. En del fokuserar på särskilda målgrupper såsom ungdomar (UMO) och hbtq-personer (RFSL) medan andra organisationer utgår från och lyfter fram erfarenheter av psykisk ohälsa och suicid, såsom SPES, NSPH och RSMH. För att belysa bredden har I den nationella intressentgruppen ingår Mind, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES), Suicide Zero, Jourhavande präst, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL), RFSL ungdom, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), SHEDO (Self Harm and Eating Disorders Organisation), Nationella hjälplinjen (Inera), 1177 Vårdguiden, UMO.se, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Suicidprevention i väst (SPIV), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och forskare. organisationerna själva fått beskriva vad de har gjort under året och vad de kommer att lägga fokus på under nästa år. Här presenteras ett urval av dessa beskrivningar. Arbetet under 2016 Under året har 1177 Vårdguiden arbetat med att utveckla informationen på webbplatsen om diagnoser, vård och behandling kopplat till psykisk ohälsa. Hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar och Till dig som tänker på självmord är exempel på artiklar som har tillkommit. 1177 Vårdguiden lyfter att det inte är farligt att prata om självmordstankar, utan tvärtom nödvändigt för att rädda liv. I oktober 2015 lanserade Mind Självmordslinjen Sveriges första suicidpreventiva stödlinje som är öppen dygnet runt. Självmordslinjen bemannas av 300 volontärer som erbjuder medmänskligt stöd via telefon, chatt och e-post till per 20

FOTO: JEANETTE HÄGGLUND FOTO: JEANETTE HÄGGLUND 21

I oktober 2015 lanserade Mind Självmordslinjen Sveriges första suicidpreventiva stödlinje som är öppen dygnet runt. soner som är självmordsnära och deras närstående. Under året tog Självmordslinjen emot över 22 000 samtal. Även SPES ger stöd via telefon och deras telefonjour vänder sig i först hand till efterlevande. Telefonjouren är öppen kl. 19.00 22.00. Omkring 40 procent av samtalen kommer från efterlevande och resterade 60 procent kommer från människor som mår psykiskt dåligt, är ensamma eller funderar på självmord. De flesta som ringer är kvinnor (80 procent). SPES har även stödgrupper för efterlevande. I samband med den suicidpreventiva dagen delade Suicide Zero ut ett pris för bästa rapportering om självmord. I år gick priset till TV4 Nyhetsmorgon för deras temavecka om suicid. Hedersomnämnandet gick till Ulrika Jannert Kallenberg för den självbiografiska boken Döden ingen talar om, en berättelse om hur det är att växa upp som barn till en pappa som tagit sitt liv och att ständigt leva i skuggan av döden. På den suicidpreventiva dagen, den 10 september, tände Suicid Zero 1 554 ljus till minne av alla de som tog sina liv under 2015. RSMH:s verksamhet har fokuserat på bl.a. utbildnings- och påverkansarbete och på att utveckla och främja kamratstöd mellan medlemmarna. Genom ett aktivt kamratstöd vill RSMH ta reda på vilka behov som finns och hjälpa varje person till utveckling och ökad själv insikt. Även RFSL har arbetat med utbildnings- och påverkansarbete under året, såväl lokalt och nationellt som internationellt. Lokalt är t.ex. RFSL en social mötesplats för exempelvis föreläsningar, cafékvällar, pridefiranden och seminarier. Blickar framåt Under 2017 kommer deltagarna i den nationella intressentgruppen att arbeta vidare mot de gemensamt antagna målen, och man vill bl.a. konkretisera och utveckla arbetet med det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. Varje enskild organisation fortsätter också sitt arbete med olika suicidpreventiva aktiviteter. I mars 2017 ska UMO.se lansera en ny sajt med information om sexuella och reproduktiva rättigheter och psykisk hälsa på fem språk: arabiska, dari, somaliska, tigrinja och lättläst svenska. Huvudmålgruppen är unga nyanlända. Den nya sajten ska bl.a. innehålla information om hur man kan ta hand om sig själv för att må bättre och hur man hanterar sömnproblem och känslorna efter en allvarlig händelse samt information om sexuella övergrepp och rätten till sin egen kropp. Stora delar av innehållet kommer att presenteras visuellt. NSPH kommer framöver att arbeta med specifika mål: minska diskriminering på grund av psykisk ohälsa, lyfta anhörigperspektivet, utbilda professionella kamratstödjare, utveckla verksamheter med brukarrevision och arbeta för ökad delaktighet för barn och unga. SPIV arrangerar den 11:e nationella konferensen om suicid prevention 2017. Konferensen är en nationell arena för kunskapsutbyte och inspiration, och syftet är att lyfta fram aktuell forskning och praktiska exempel som kan förbättra svensk suicidprevention. Temat för konferensen är Steg för livet ny kunskap, effektivare samarbete för att förebygga självmord. Mer information om konferensen finns på webbplatsen www.spkonferens2017.se. På organisationernas webbplatser finns mer information om dem och deras verksamheter. 22

Nationellt centrum för suicidforskning och pre vention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet är statens och Stockholms läns landstings expertenhet inom det suicidpreventiva området. NASP är också ett WHO Collaborating Centre inom suicidforskning, metod utveckling och stöd till implementering för WHO:s centrala kontor i Geneve respektive Köpenhamn samt rådgivande organ för Europakommissionen. NASP medverkar även i flera internationella orga nisationer och leder själv mordspreventiva projekt i bl. a. Litauen, Lettland, Estland och Ukraina. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa UNDER DET GÅNGA ÅRET har NASP erbjudit såväl metod stödskonsultationer i självmordsprevention som fakta underlag till en mängd olika aktörer. NASP ordnar också regelbundet utbildnings seminarier till allmän heten, forskare och praktiker inom suicidprevention. Pågående forskningsprojekt Inom verksamheten bedrivs flera forskningsprojekt. År 2016 började man t.ex. implementera och utvär dera Youth Aware of Mental Health-programmet i Stockholms skolor. Datamaterialet samlas in genom en randomiserad kontrollerad studie i 163 skolor. Projektet finansieras av Stockholms läns landsting och förväntas vara klart i december 2018. Vidare deltar NASP i ett EU-finansierat forskningsprojekt för att främja psykisk hälsa hos patienter med kroniska somatiska sjukdomar. I projektet utvecklas instrument som genomför fysio logiska mätningar via sensorer som är inbyggda i kläder och smartklockor samtidigt som uppgifter från psyko logiska skalor insamlas. Data analyseras omedelbart för att via internet erbjuda patienter feedback, enkel psy kologisk rådgivning, skräddarsydda självhjälpsråd och vid behov internetbaserad behandling för att minska psykisk ohälsa. 23

Under 2016 publicerades tre litteraturöversikter som har betydelse för det suicidförebyggande arbetet. Tillsammans täcker dessa litteraturöversikter flertalet originalstudier inom framför allt två områden: effekter av suicidpreventiva insatser och möjligheter att förutsäga självmord med hjälp av riskfaktorer. Nytt inom suicidforskning Ordlista Systematisk litteraturöversikt är en översikt över en klart formulerad fråga. I arbetet används uttalade och systematiska metoder för att identifiera, granska och sammanställa data från de studier som ingår i översikten. En metaanalys är en kvantitativ teknik i en systematisk översikt som används för att slå ihop resultat från de enskilda studier som ingår i översikten. Den innebär vanligtvis att man räknar fram ett slags genomsnitt avseende flera studiers resultat. En longitudinell studie är en undersökning som sträcker sig över en viss tid där man följer upp studieobjekten vid flera mättillfällen. I EN SYSTEMATISK litteraturöversikt har Zalsman och medarbetare gått igenom ett stort antal studier som publicerats under de senaste tio åren för att undersöka det vetenskapliga stödet för effekter av olika suicidförebyggande insatser (1). Granskningen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för insatser som begränsar tillgången till dödliga medel eller metoder för suicid. Exempelvis minskade självmorden med 86 procent på platser där många självmord begås genom hopp från höjd. Litteraturöversikten visade också att läkemedel (såsom litium, klozapin och SSRI, bl.a. fluoxetin) och psykoterapeutiska behandlingar (såsom kognitiv och dialektisk beteendeterapi), är effektiva för att förebygga självmord inom flera patientgrupper. Dessutom finns vetenskapligt stöd för att suicid kan förebyggas med olika typer av organisatoriska interventioner för att förbättra vårdkedjan för suicidala patienter. Utöver detta visar Zalsmans översikt att vissa universella skolbaserade preventionsprogram kan vara effektiva för att förebygga suicidala beteenden hos ungdomar. När det gäller olika typer av utbildningar till nyckelpersoner (s.k. gatekeeper-program), internet- och telefonbaserade hjälplinjer, samt suicidpreventiva utbildningar riktade till läkare, saknas vetenskapligt underlag för bedömning av effekter. Zalsman och medarbetare konstaterar att studier av screening inom primärvård och ansvarsfull medierapportering av självmord inte har påvisat några effekter. Sammantaget visar Zalsman och medarbetares 10-årsuppföljning att det finns vetenskapligt stöd för flera sjukvårdsrelaterade och befolkningsinriktade suicidpreventiva insatser, främst: Insatser som begränsar tillgång till dödliga medel Behandling av depression (via vissa typer psykofarmaka eller psykoterapi) Vårdkedja för suicidala patienter Skolbaserad universell prevention 24

Folkhälsomyndigheten genomförde under 2015 en kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Även den översikten visade att insatser som minskar medel och metoder för suicid, liksom skol baserad prevention, kan minska risken för suicidrelaterade utfall. Folkhälsomyndighetens kartläggning presenteras i rapporten Effekter av suicidpreventiva insatser utanför hälsa- och sjukvården och i fakta bladet Effekter av insatser för att förebygga suicid. Se publikationslistan på sida 32. Svårt att förutsäga risk för suicid Tidigare självdestruktiva handlingar, i synnerhet självmordsförsök, har länge betraktats som den största riskfaktorn för framtida självmord och självmordshandlingar (2). En ny metaanalys av ett stort antal longitudinella studier av Ribeiro och medarbetare pekar dock på att detta samband är svagare än tidigare förmodat (3). Ytterligare en meta analys från 2016 av Large och med arbetare visar att också skattningsinstrument för bedömning av suicidrisk inte är tillräckligt tillförlitliga för att förutsäga självmord (4). Detta trots att instrumenten tar hänsyn även till andra kända riskfaktorer (t.ex. demografiska, sociala och medicinska) utöver tidigare självdestruktiva handlingar. Metaanalysen av Large och medarbetare bekräftar resultaten av en systematisk litteraturöversikt av Statens beredning för medicinsk utvärdering från 2015 (5). Sammantaget belyser översikterna svårigheten att förutsäga självmord utifrån enbart kända riskfaktorer. Det finns dock andra metoder för att bedöma suicidrisk, t.ex. kliniska intervjuer, och de utvärderades inte i dessa översikter. I nuläget saknas det tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna göra en sådan utvärdering, och därför är det svårt att veta hur kliniska intervjuer jämför sig med skattningsinstrumenten. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND Referenser: 1. Zalsman G, Hawton K, Wasserman D, van Heeringen K, Arensman E, Sarchiapone M, Carli V, Höschl C, Barzilay R, Balazs J, Purebl G, Kahn JP, Sáiz PA, Lipsicas CB, Bobes J, Cozman D, Hegerl U, Zohar J. Suicide prevention strategies revisited: 10- year systematic review. Lancet Psychiatry. 2016 Jul;3(7):646-59. 2. World Health Organization. Preventing suicide: A global imperative. 2015. 3. Ribeiro JD, Franklin JC, Fox KR, Bentley KH, Kleiman EM, Chang BP, Nock MK. Self-injurious thoughts and behaviors as risk factors for future suicide ideation, attempts, and death: a meta-analysis of longitudinal studies. Psychol Med. 2016 Jan;46(2):225-36. 4. Large M, Kaneson M, Myles N, Myles H, Gunaratne P, Ryan C. Meta-Analysis of Longitudinal Cohort Studies of Suicide Risk Assessment among Psychiatric Patients: Heterogeneity in Results and Lack of Improvement over Time. Public Library of Science One. 2016 Jun 10;11(6):e0156322. 5. SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. 25

Arbetet med suicid prevention ser olika ut i olika delar av landet. Under året som gått har Region Östergötland haft fokus på samordning och samverkan. Exempel på regionalt suicidförebyggande arbete Arbetet bygger på delaktighet och samverkan, vilket bland annat förutsätter kontakter med andra samhällsaktörer och frivilligorganisationer. CARIN TYRÉN ARBETAR som regional samordnare inom suicidprevention i Region Östergötland. På uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland ska hon utveckla och samordna det suicidpreventiva arbetet i länet i syfte att minska självmorden i alla åldersgrupper. Arbetet bygger på delaktighet och samverkan, vilket bl.a. förutsätter kontakter med andra samhällsaktörer och frivilligorganisationer. Så här beskriver hon sitt arbete: En stor del handlar om att träffa personer i olika samverkansforum och arbetsgrupper för att informera om suicid som samhällsproblem, prata om suicidalitet och hur suicid kan förebyggas. Det är viktigt att skapa dialog kring hur vi i länet kan samverka för att utveckla det förbyggande arbetet. Jag tar fram och sprider informations- och utbildningsmaterial om suicidprevention till olika professioner. Ofta samverkar jag med SPES (Riksföreningen för suicidprevention och efterlevandes stöd). Som regional samordnare kan jag bidra till att knyta kontakter och sprida goda exempel på aktiviteter och arbetssätt, både inom länets olika delar och resten av landet. Jag informerar även om Folkhälsomyndighetens arbete. Under året som har gått har Carin även arbetat för att höja kunskapsnivån kring bemötandet av personer i riskzonen för suicid. I Östergötland har man bl.a. påbörjat e-utbildningen SPiSS (Suicidprevention i Svensk Sjukvård), publicerat en webbsida om suicidprevention och fortsatt utveckla samarbetet mellan blåljusverksamheterna inom ramen för samverkansplanen för akut omhändertagande av suicidnära personer. Nätverk för regionala samordnare År 2015 bildades ett nätverk med regionala samordnare inom området suicidprevention. Vi började som ett nätverk med cirka fem personer och idag har vi utökats till 10 15 personer som arbetar med frågan. 26

FOTO: JEANETTE HÄGGLUND Under året har vi träffats två gånger och mellan träffarna håller vi kontakt via e-post. I nätverket diskuterar vi frågor som rör allt från informationsmaterial till allmänheten, krisomhändertagande för drabbade, utbildningar för olika målgrupper till vårt uppdrag och förutsättningar för den regionala samordningsfunktionen, säger Carin. I nätverket finns ungefär lika många samordnare med bakgrund från folkhälsoområdet som från hälso- och sjukvården. Carin själv har tidigare arbetat inom psykiatrin. Bredden i kompetenserna bidrar till att olika perspektiv lyfts fram, vilket hon ser som en viktig del i hennes arbete. En del personer i nätverket arbetar heltid med suicidprevention medan andra också har andra arbetsuppgifter. Det fortsatta arbetet Nästa år kommer jag att fokusera på implementering och uppföljning men även en reflektion över året som har gått. Det krävs god förankring och samsyn för att komma framåt i det regionala arbetet. En utmaning för framtiden blir att ta fram en länsgemensam strategisk plan, berättar Carin. På nationell nivå tycker hon att samordningen ska vara tydlig och arbetet långsiktigt för att hon som regional samordnare ska kunna driva sitt arbete framåt. Praktiskt suicidförebyggande arbete sker till stor del på regional och lokal nivå och arbetet samordnas på olika sätt i landet. På en del håll finns särskilda samordnare som ska driva frågan om suicidprevention och utveckla samverkan mellan olika regionala aktörer. 27

Regeringens mål om att ingen ska behöva ta sitt liv stämmer väl överens med nollvisionen att ingen ska skadas allvarligt eller dö i vägtrafiken. I årets lägesrapport har vi valt att särskilt belysa det arbete som Trafikverket gör inom området suicidprevention. Att förebygga självmord i trafiken En ny satsning på nollvisionen. I september 2016 lanserade regeringen Nystart för Nollvisionen och konstaterar att vissa områden av trafiksäkerheten bör utvecklas. Åtgärder för att förhindra suicid är ett sådant område. Regeringen ser positivt på de initiativ som tas för att systematiskt minska antalet självmord inom transportsystemet och anser att frågan kan behöva analyseras vidare, för att se om det finns ytterligare åtgärder som kan ge resultat. NOLLVISIONEN INOM TRAFIKEN har varit viktig för att införa effektiva trafiksäkerhetsåtgärder inom vägtransportsystemet under de senaste decennierna. I enlighet med visionen har fokus i trafiksäkerhetsarbetet flyttats från trafikanterna till ett systemtänk som omfattar bl.a. trafikmiljön och fordon. I det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet lyfter Trafikverket fram behovet av att jobba mer systematiskt och långsiktigt mot suicid inom transportsystemet. Trafikverkets roll Trafikverket bidrar med kunskap om suicidförekomst inom transportsystemet och om hur man kan minska risken för suicid i trafiken. Sådan kunskap är viktig när det gäller att planera nybyggnationer och utvärdera och åtgärda befintliga strukturer. Troligen är vissa åtgärder som syftar till att minska olycksfall i trafiken effektiva för att förhindra även suicid. Detta kan exempelvis gälla mittseparering och rensning av fasta objekt i vägarnas sidoområden. Hur stort är problemet med suicid inom transportsystemet? Uppskattningsvis sker cirka tio procent av samtliga suicid inom transportsystemet, sett till både säkra och osäkra fall. För åren 2012 2014 har Trafikverket och Transportstyrelsen följande uppgifter om dödsfall: Antal dödfall till följd av suicid och olyckor i vägtrafiken 2010 2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Dödsfall till följd av suicid 16 23 36 28 25 23 Dödsfall till följd av olycka Andel suicid av dödsfallen i vägtrafiken 266 319 286 260 270 260 5,7 % 6,7 % 11,2 % 9,7 % 8,5 % 8,1 % 28

29 FOTO: THINKSTOCK

År 2017 kommer Trafikverket ta fram en strategi eller ett program för att minska antalet suicid inom transportsystemen, främst med inriktning på väg och järnväg. Inom järnvägen fortsätter arbetet med att försvåra suicid genom stängsling och kameraövervakning. Vidare ska arbete för att motverka hopp från broar bli ett nytt fokusområde. Läs mer i Nystart för Nollvisionen, ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Sverige. Regeringen, Näringsdepartementet. 2016 Artikelnr. N2016.30. Järnväg: 104 personer omkom i snitt per år, varav 85 dödsfall var suicid. Vägtrafik: I medeltal omkom 301 personer årligen, varav 30 suicid. Därtill tillkommer personer som hoppat från broar, men det saknas tillförlitlig statistik över hur många fall det rör sig om. För tio år sedan bedömde dock Vägverket att 40 50 sådana dödsfall inträffade årligen. Flera höga broar har därefter åtgärdats. Fritidssjöfart: Det skedde ca 30 dödsfall per år, varav 1 2 suicid. Inom yrkessjöfart skedde ca 3 dödsfall per år, och av dem var det 1 2 personer per år som hoppade överbord i suicidsyfte. Tunnelbanetrafik: Ca 9 personer per år dog, varav 7 var suicid. Spårvägstrafik: 1 2 dödsfall inträffade per år. Inget av dem bedöms vara suicid. Luftfart: 6 personer per år omkom. Inget har bedömts vara suicid. Arbetet med att klassificera suicid inom vägtrafiken Sedan 2010 särredovisas dödsfall pga. suicid och dödsfall pga. olycksfall i vägtrafiken. Trafikverket har tagit fram en metod för att kunna göra denna klassificering i samverkan med Rättsmedicinalverket och Transportstyrelsen. När det finns misstankar om suicid samlar man bl.a. in psykosociala bakgrundsfaktorer och använder det i bedömningen. Kunskapen om fördelningen av suicid inom vägtrafiken kan användas i det preventiva arbetet. Trafikverkets förslag till strategi för suicidprevention inom transportsystemet Hela transportsektorn arbetar för att minska antalet suicid. Men det är tydligast inom järnvägssektorn där det är nödvändigt att förhindra suicid för att kunna nå målet att halvera antalet dödsfall inom järn vägen till år 2020. Trafikverket efterfrågar en övergripande strategi för att minska antalet suicid i hela transportsystemet och föreslår att en sådan strategi ska säkerställa att samtliga transportslag följer utvecklingen av suicidhandlingar beskriva utvecklingen och fördelningen av suicidhändelser inom respektive trafikslag arbeta för att samtliga transportslag använder en enhetlig metod för suicidklassning säkerställa att suicidpreventiva åtgärder finns med i konstruktionsanvisningar av nya vägar, järnvägar, broar, plattformar m.m. lokalisera och åtgärda utsatta platser och sträckor lyfta fram goda exempel såsom snabba larmkedjor och samarbete mellan blåljusmyndigheter analysera och förmedla psykosociala sammanhang och mönster av genomförda suicid till ansvariga myndigheters interventionsarbete. Texten baseras på bilagan Förslag till strategi för suicidprevention inom transportsystemet av Anna-Lena Andersson och Kenneth Svensson, Trafikverket. Den finns i sin helhet i rapporten Trafikverkets inspel till initiativ och åtgärder för en nysatsning på trafiksäkerhet, publicerad i april 2016. 30