Beslut 2013-10-18 Stockholms kommun Rektorn vid Skanskvarnsskolan Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn i Skanskvarnsskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (11) Tillsyn i Skanskvarnsskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under Hösten 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Skanskvarnsskolan besöktes av Skolinspektionen den 19 och den 20 september 2013. Fakta om skolan Skanskvarnsskolan ligger i stadsdelen Årsta i Stockholms kommun. Verksamheten omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1-6. Skolan tar emot elever som är rörelsehindrade (Rh). Det är för närvarande 41 elever inskrivna i de så kallade Rh-klasserna och eleverna har tillgång till en habiliteringsenhet på skolan. Vid tillfället för tillsynen har Skanskvarnsskolan cirka 410 elever. I skolan finns det även elever som är inskrivna i grundsärskolan. I fritidshemmets verksamhet deltar cirka 290 elever. Skolan är organiserad årskursvis i arbetslag i årskurs F-3. För årskurs 4-6 finns ett gemensamt arbetslag. För de rörelsehindrade klasserna finns det ett arbetslag. I skolans ledningsgrupp ingår en rektor och två biträdande rektorer som bland annat är ansvariga för Rh-klasserna respektive klasserna F-6. Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) för de nationella ämnesproven i årskurs 3 läsåret 2011/2012 nådde 91 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov i matematik. Resultat för matematik ligger med över snittet för riket (72 procent). I ämnet svenska nådde 100 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov, vilket är ett resultat i jämförelse med riket (73 procent). Enligt skolans egen statistik för läsåret 2012/2013 nådde 95 procent av eleverna i årskurs 3 kunskapskraven i ämnena svenska, matematik, de naturorienterande ämnena och de samhällsorienterade ämnena. Årskurs 6 Enligt SIRIS nådde läsåret 2011/2012 näst intill 100 procent av eleverna kravnivån för samtliga delprov i de nationella ämnesproven i matematik. Detta resultat ligger över snittet för riket (72 procent). I ämnet engelska nådde 79 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov, vilket ligger under snittet i riket (87 procent). I ämnet svenska nådde 79 procent kravnivån på samtliga delprov, vilket också ligger under snittet i riket (82 procent). Den nationella statistiken
3 (11) för 2012/2013 är vid tiden för föreliggande beslut inte publicerade. Skolinspektionen har tagit del av skolans egen redovisning gällande betygen för årskurs 6 för vårterminen 2013. Eleverna på Skanskvarnsskolan har till största del minst nått kunskapskravet E i samtliga ämnen. Helhetsbedömning Tillsynen av Skanskvarnskolan visar att skolans elever till viss del ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och utvecklas så långt som möjligt. Skolan har goda resultat för läsåret 2011/2012 i de nationella proven i årskurs 3. I årskurs 6 är resultaten i de nationella proven ojämna. I matematik har skolan goda resultat, men däremot lyckas eleverna inte lika väl i engelska och svenska. Båda ämnena ligger under rikssnittets resultat. Här behöver skolans personal diskutera resultaten och analysera hur de ska utveckla sin undervisning så att eleverna lyckas bättre i ämnena svenska och engelska. Ett centralt område för Skanskvarnsskolan att utveckla är utformningen av undervisningen. Framför allt finns behov av ett tydligare elevinflytande över arbetssätt och arbetsformer. Vidare behöver lärarna även arbeta med att anpassa undervisningen efter elevernas intressen och behov i syfte att öka måluppfyllelsen. Eleverna uttrycker att de inte upplever undervisningen som tillräckligt varierande och anpassad till deras erfarenheter och förutsättningar. Skolan har ingen reell plan för hur lärarna ska arbeta för att åtgärda nämnda problem. Generellt upplever eleverna skolan som en trygg plats. Men under lektionerna finns det återkommande problem med bristande studiero. Vidare har Skanskvarnsskolan inte utvärderat och involverat eleverna i utformningen av ordningsreglerna på skolan. Beträffande skolans arbete med särskilt stöd har tillsynen visat brister som måste åtgärdas. Skolan behöver bland annat se över sina rutiner kring utredningsarbetet. Skrivandet av åtgärdsprogram och vidtaga stödåtgärder föregås av en utredning mellan lärare, elev och vårdnadshavare på skolan. Ifall åtgärderna inte uppfylls vänder sig läraren till elevhälsan och en ny utredning görs. Enligt skollagens mening görs en utredning i samråd med elevhälsan och inte med elev och vårdnadshavare. Detta är ett förfarande som strider mot skollagen och skolan behöver ändra sina rutiner. Skolinspektionen bedömer att både förskoleklassen och fritidshemmet lever upp till kraven i skollag och läroplan. På skolan finns ett fint samspel mellan eleverna i Rh-klasserna och eleverna som går i de övriga klasserna. Detta kan ta sig i uttryck genom att man visar hänsyn och att man hjälper varandra. Ett fler-
4 (11) tal av de brister som Skolinspektionen har identifierat har uppmärksamts av skolledningen och håller på att åtgärdas. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 21 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att lärarna stärker elevernas vilja att lära och anpassar undervisningen efter elevers förutsättningar, erfarenheter och tänkande i grundskolan. Motivering I skollagen anges att eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt ge en livslång lust att lära. Enligt läroplanen ska läraren stärka elevernas vilja att lära. I intervjuer med elever framkommer att undervisningen till stor del utgår från böcker och att eleverna önskar mer lustfylld undervisning. Eleverna utrycker att lärarna inte vet om elevers intressen. Vidare framkommer vid intervjun med skolledningen att undervisningen generellt innehåller för lite variation och att den behöver anpassas till elevernas erfarenheter och förutsättningar i större utsträckning. I samband med Skolinspektionen verksamhetsbesök förekommer nästan uteslutande läroboksstyrd undervisning som i låg grad är anpassad till elevernas tänkande och erfarenheter. Skolinspektionens enkät från hösten 2012 bekräftar delvis ovanstående. 29 procent av eleverna i årskurs 5 uppger att de inte upplevde skolarbetet som något som gör eleven nyfiken och skapar lust kring lärandet. Utredningen visar att lärarna brister i att stärka elevernas vilja att lära. skolan brister i anpassningen av undervisningen efter elevernas förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs åtgärda bristerna.
5 (11) Författning 1 kap. 4 skollagen, Lgr 11 2.2 Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper Grundläggande värden och inflytande Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Ge grundskoleeleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 674) anges att det inte är tillräckligt att eleverna ges möjlighet att ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen utan det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. I läroplanen tydliggörs lärarnas ansvar för inflytandet genom att de svarar för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. I elevintervjuer med grundskoleelever framkommer att lärarna ofta inför undervisningen har valt både arbetssätt och arbetsformer utan att eleverna ges möjlighet till något reellt inflytande. Eleverna uppger att de ibland kan välja om de vill arbeta i grupp eller enskilt och på vilket sätt de vill redovisa ett arbete. Dock uppger eleverna att de i stort sätt aldrig kan påverka planeringen av undervisningen eller undervisningens innehåll. I skolans arbetsplan anges att elevernas inflytande över undervisningens innehåll är ett utvecklingsområde. I intervjun med lärarna framkommer att det varierar hur mycket elevinflytande det finns i undervisningen, men också att det finns en osäkerhet bland lärarna om eleverna varit delaktiga i planeringen av olika arbetsområden. Skolledningen instämmer i att elevinflytandet är ett utvecklingsområde för skolan. I Skolinspektionens elevenkät för årskurs 5 uppger 33 procent av eleverna att de inte får vara med och bestämma på vilket sätt de ska arbeta med skoluppgifterna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs åtgärda bristen. Författning 4 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar
6 (11) Trygghet och studiero Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att ordningsregler finns, har utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolan och fritidshemmet. - Se till att rektor och lärare vidtar de åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. - Se till att planen mot kränkande behandling innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Ordningsregler Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Det är rektorn som ska besluta om ordningsregler. Skolan har ordningsregler och dessa är uppsatta i varje klassrum. I intervju med skolledningen framkommer att ordningsreglerna inte har utvärderats på ett par år. Vidare framkommer i elevintervjuer att eleverna inte har varit delaktiga i utarbetandet av ordningsreglerna och att de inte känner till att de kan komma med förslag till en eventuell revidering av dessa. Studiero I skollagen anges att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra elever trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende. I intervju med elever beskriver de att studieron under lektionerna ofta blir störd av elever i klassen som pratar rakt ut och inte lyssnar på läraren. Eleverna upplever att lärarna säger ifrån, men att det inte alltid hjälper. I intervju med lärare bekräftar de att bristande studiero är ett problem men att alla på skolan arbetar för att förbättra denna. Skolledningen uppger i intervju att de har uppmärksammat problemet och det pågår arbete på skolan kring elevers studiero. Skolinspektionen kunde även se vid verksamhetsbesöken att det under vissa lektioner var stökigt och bristande arbetsro. I Skolinspektionens enkät upplever både Skanskvarnskolans elever och deras vårdnadshavare att det råder brist på studiero. Det är 57 procent av vårdnadshavarna och 26 procent av eleverna att
7 (11) de upplever att studieron är bristfällig. I skolans kvalitetsredovisning för 2012/2013 framkommer att det endast är 30 procent av eleverna i årkurs 2 och 60 procent i årskurs 5 upplever att studieron är bra. Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skanskvarnsskolan har en plan mot kränkande behandling. Planen saknar dock en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen på brister inom skolans arbete med trygghet och studiero. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3, 5 och 6 samt 6 kap. 8, 10 skollagen Särskilt stöd Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att samråd med elevhälsan sker om det inte är uppenbart obehövligt. - Se till att åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ges särskilt stöd och att det i programmet anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp utvärderas samt att programmet innehåller överklagandehänvisning. - Se till att beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång fattas av rektorn. Motivering Utredning om behovet av särskilt stöd och samråd med elevhälsan I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn.
8 (11) Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. I skolans rutiner kring elevhälsoarbete beskrivs att läraren beslutar när ett åtgärdsprogram ska utarbetas. När läraren har uttömt sina möjligheter att hjälpa eleven vänder sig läraren till arbetslaget och speciallärare och ytterligare åtgärdsarbete inleds med möjlighet till mer resurser. Fungerar inte dessa åtgärder tar man kontakt med elevhälsan. I Rutinen för elevhälsoarbete framkommer det inte när en utredning ska göras. Enligt rektor utreder läraren tillsammans med vårdnadshavare och elev innan åtgärdsprogram utarbetas. Utredning enligt skollagen innebär att samråd ska ske med elevhälsan om det inte uppenbart är obehövligt. Rektor menar att den pedagogiska utredningen görs först när elevhälsan blir inkopplad. I rektors faktagranskning av Skolinspektionens beslut uppges att rutinerna för skolans elevhälsoarbete ska bli ännu tydligare. Åtgärdsprogram och beslut om enskild undervisning Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av skollagen framgår att om ett beslut innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Rektorns beslut om särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt samt beslut om anpassad studiegång får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. I intervju med lärare framkommer att en elev fått enskild undervisning utan att ett åtgärdsprogram utarbetats. I samband med intervju med skolledningen bekräftar rektorn att skolan har brustit i dokumentationen av denna åtgärd. Eleven hade tidigare ett åtgärdsprogram, men åtgärden har inte följts upp och utvärderats och rektorn har inte beslutat om förlängning av åtgärden. Dessutom saknar skolans åtgärdsprogram uppgifter för hur vårdnadshavare ska kunna överklaga dem. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans arbete inom området särskilt stöd brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8, 9 och 11 12 skollagen
9 (11) Bedömning och betygssättning Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Se till att omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i grundskolan och grundsärskolan. Motivering Enligt skollagen ska lärare ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Skriftliga omdömen ska ges en gång per termin och innefatta elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eleven får undervisning i. Det ska framgå vilka kunskaper eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven och i övrigt ska läraren skriva om hur eleven ska utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Skolinspektionen har tagit del av individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen på Skanskvarnsskolan. Av intervjuer med såväl elever som lärare framgår att eleverna inte får skriftliga omdömen i samtliga ämnen, det saknas omdömen i musik och idrott. Detta gäller både för grundskolan och för grundsärskolan. Under Skolinspektionens genomgång av de skriftliga omdömen som ändå finns framgår det att det finns brister i vissa ämnen kring hur lärare formulerar sig. Under rubriken Följande kunskaper i förhållande till kunskapskraven kan eleven utveckla skriver en lärare fortsätt att utmana dig själv. Det är inte en beskrivning som tar sin utgångspunkt i läroplanens krav. När Skolinspektionen påtalar bristen i de skriftliga omdömena med skolledningen medger de att omdömena behöver utvecklas för att svara mot författningskraven.
10 (11) Utredningen visar sammanfattningsvis att det finns brister i de skriftliga omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs åtgärda bristen. Författning 10 kap. 13 skollagen, 11 kap. 16 skollagen På Skolinspektionens vägnar Ulrika Palm Beslutsfattare Henrik Ahlberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-10-18 11 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.