Årsredovisning 2007
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultaträkning för koncernen... 10 Balansräkning för koncernen... 11 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital... 12 Kassaflödesanalys för koncernen... 13 Resultaträkning för moderbolaget... 14 Balansräkning för moderbolaget... 15 Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital... 16 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 17 Noter till de finansiella rapporterna... 18 Revisionsberättelse... 51
Förvaltningsberättelse Koncernen Bergvik Skog koncernen bildades den 25 mars 2004 och förvärvade samtidigt 1 542 000 hektar produktiv skogsmark från Stora Enso och 321 000 hektar från Korsnäs. Bergvik förvärvade samtidigt två skogsplantskolor från Stora Enso och en från Korsnäs. Vid förvärvet värderades dessa tillgångar till 17,7 miljarder kronor exklusive latent skatt. Moderbolaget Bergvik Skog AB (publ) startade sin verksamhet den 25 mars 2004 efter att bolaget rekapitaliserats. Bolaget förvärvade då aktierna i Bergvik Skog Väst AB, Bergvik Skog Öst AB samt Bergvik Skog Plantor AB. Bergvik Skog AB (publ) bedriver skogsbruk samt förvaltning av dotterbolagens skogsfastigheter. Allmänt om verksamheten Bergvik Skog är finansierat med riskkapital på 12 094 miljoner kronor, varav 8 359 miljoner som eget kapital och 3 735 miljoner som förlagslån, och ett kreditlöfte på 10 237 miljoner kronor. Banklånet garanteras av Nordea och Handelsbanken som arrangörsbanker för ett syndikat av 9 svenska och internationella banker. Lånen är uppdelade med kvarvarande löptider om 3 respektive 5 år. Bolagets ledning och administration är placerat i Falun. På kontoret finns funktioner för skoglig verksamhet, fastighetsrelaterade frågor samt ekonomi/finans. Ledningsstaberna består av 20 medarbetare. På plantskolorna finns totalt 41 årsanställda varav 17 är säsongsanställda. Verksamheten är i hög grad styrd av två långsiktiga avtal träffade mellan Bergvik Skog och Stora Enso respektive Korsnäs. Dels ett 15- årigt virkesavtal som ger Bergvik Skog skyldighet att sälja och Stora Enso/Korsnäs skyldighet att på marknadsmässiga villkor köpa och avverka en långsiktigt avtalad årlig volym av avverkningsrätter. Dels ett serviceavtal där Stora Enso och Korsnäs förbinder sig att på uppdrag av Bergvik Skog utföra skogsvård och andra operativa tjänster samt allmän skoglig service och tillsyn. I händelse av tvist i tolkning eller tillämpning av dessa avtal finns etablerat en oberoende expertpanel som med kort varsel kan agera. I syfte att säkerställa rätt kvalitet på de skogsbrukstjänster Bergvik Skog köper görs egna stickprovsmässiga uppföljningar. Under 2007 har virkestillredning, gallring och röjning prioriterats. Bergvik Skog Väst AB samt Bergvik Skog Öst AB har bedrivit industriell verksamhet långt innan de förvärvades av Bergvik Skog AB. Det primära miljöansvaret avseende Bergvik Skog Väst AB och Bergvik Skog Öst AB finns i Bergvik Skog koncernen men Stora Enso och Korsnäs har lämnat garantier avseende kostnader hänförliga till eventuella miljöåtaganden på grund av Stora Ensos respektive Korsnäs tidigare verksamheter på Bergvik Skog Väst AB:s respektive Bergvik Skog Öst AB:s fastigheter. Det föreligger ett aktieägaravtal mellan Bergvik Skog AB (publ) och dess aktieägare. Avtalet reglerar bl a hur Bergvik Skog AB:s (publ) styrelse skall vara sammansatt. Korsnäs AB äger en av tusen aktier i Bergvik Skog Öst AB samt en option, att under vissa omständigheter köpa återstående. Övriga aktier i Bergvik Skog Öst AB ägs av Bergvik Skog AB (publ). I Bergvik Skog Väst AB äger Bergvik Skog AB (publ) samtliga aktier. Avverkningsvolymer Den samlade avverkningen uppgick till 6 274 (6 170) km 3 fub, varav slutavverkning utgjort 4 188 (4 516), gallring 1 464 (1 250) och sk övrig avverkning 622 (404) km 3 fub. Övrig avverkning består främst av tillvaratagande av stormfälld skog. I slutet av 2006 och början av 2007 drabbades främst östra Svealand av ett antal stormfällningar. Hektar 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Slutavverkning 2004 2005 2006 2007 Gallring Årlig avverkning, areal. År 4 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Km 3 fub Slutavverkning+Övrigt Gallring Milj m 3 sk Årlig avverkning milj m 3 sk Årlig tillväxt milj m 3 sk 6 000 10 5 000 9 8 4 000 7 6 3 000 5 2 000 4 3 1 000 2 1 2004 2005 2006 2007 År 2004 2005 2006 2007 År Årlig avverkning, volym. Årlig tillväxt och avverkning. Sammanlagt har under 2007 upparbetats ca 450 km 3 fub stormfällt virke vilket bl a inneburit att det ursprungligt planerade gallringsprogrammet inte kunnat genomföras i sin helhet. Skogsinnehav Vid utgången av året uppgick den totala produktiva skogsarealen till 1 907 (1 906) kha med en total virkesvolym på 236 (234) miljoner m 3 sk eller 124 (123) m 3 sk per ha. Under året har 3 136 (2 594) ha produktiv skogsmark köpts och 1 914 (2 569) sålts. Av försäljningen har 388 (2 000) ha sålts till staten för bildandet av naturreservat. Den lägre arealen är orsakad av att staten inte förmått uppfylla Bergvik Skogs önskemål om ersättningsmark. Därtill har annan fast egendom till ett belopp av 57 (42) mkr sålts. Fastighetsförsäljningarna har sammantaget resulterat i en realisationsvinst på 85 (87) mkr, varav 32 (46) avsatts till ersättningsfond. Långsiktig avverkningsplan Baserat på de uppmätningar av Bergvik Skogs samlade skogstillgångar som genomfördes under 2006 har framtida avverkningsvolymer analyserats. Mätningarna visade på fortsatt ökande virkesförråd. Vidare, och av större betydelse är att mätningarna visar en väsentligt större tillväxt i de yngre och medelålders skogarna. Effekter som har sin huvudorsak i de senaste årtiondenas effektiva skogsskötsel i kombination med allt bättre förädlade plantor. Beräkningar visar på möjlighet och även behov av en årlig gallringsvolym på ca 1,8 milj m 3 sk de kommande 5-10 åren. En volym som är ca 0,5 milj m 3 sk högre än vad tidigare analyser visat. Under 2007 har gallringsvolymen successivt anpassats till den nya långsiktiga målvolymen. Beträffande slutavverkning har beslutats att tillsvidare behålla de med Stora Enso och Korsnäs ursprungliga avtalade långsiktiga virkesavtalens nivåer. Vilket för närvarande är ca 4,4 km 3 fub per år. Inom ramen för såväl ett långsiktigt uthålligt skogsbruk som gällande skogsvårdslag finns dock möjlighet att även öka slutavverkningsvolymen. Skogsvård Under 2007 har följande skogsvårdsåtgärder genomförts: markberedning 20 168 (20 781) ha plantering 17 303 (18 946) ha röjning 40 240 (35 360) ha gödsling 11 695 (12 280) ha Bergvik Skogs ambition är att plantera ca 95% av aktuell föryngringsyta med eget producerade och förädlade plantor. Planteringsarealerna markbereds i största möjliga utsträckning. Röjningsarealen har sedan 2004 till idag ökat från ca 25 000 ha till 40 240 ha. Den under perioden kraftigt ökade arealen har sin förklaring i en ny policy innebärande bl a ökad intensitet. Om ca 5 år bedömer vi att de samlade arealerna kommer att kunna minskas. Bergvik Skogs ambition är att gödsla all mark där gödsling är tillåten och samtidigt lönsam. Kraftigt stigande gödselpriser försämrar dock lönsamheten. Hektar Markberedning Plantering Hektar 25 000 45 000 40 000 20 000 35 000 15 000 30 000 25 000 10 000 20 000 15 000 5 000 10 000 5 000 2004 2005 2006 2007 År Markberedning och plantering, areal. 2004 2005 2006 2007 År Röjning, areal. Bergvik Skog årsredovisning 2007 5
M kr Övrigt Virke Mkr kr/m 3 Mkr kr/m 3 3 000 1 600 250 2 500 2 000 1 500 1 000 500 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 200 150 100 50 2005 2006 2007 År Fakturering. 2005 2006 2007 År Operativt resultat. Ekonomiskt utfall Bergvik Skogs fakturering under 2007 blev 2 628 Mkr vilket är 238 Mkr högre än under 2006. Ökade virkespriser samt avverkningsvolymer bidrog positivt. Operativt resultat (rörelseresultat exklusive värdeförändring i den växande skogen) blev 1 454 Mkr, 172 Mkr bättre än under 2006. Resultatförbättring är huvudsakligen hänförlig till högre virkespriser. Rörelseresultatet för 2007 blev 5 274 Mkr, 3 529 Mkr bättre än under 2006. Resultatförbättringen är i huvudsak hänförlig till marknadsvärdeförändring av den växande skogen. Bolagets skogar inventerades under 2006 och inventeringsresultaten gav upphov till nya avverkningsberäkningar med långsiktigt höjd avverkningspotential. Även en antagen högre prisnivå på virke under de kommande 7-8 åren har påverkat marknadsvärdet av bolagets skogar positivt. Årets omvärdering av den växande skogen blev +3 819 Mkr (+462). Årets kassaflöde från den operativa verksamheten blev 670 Mkr (344) vilket huvudsakligen använts till amortering av lån. Detta tillsammans med den positiva värdeförändringen av den växande skogen har bidragit att bolagets skuldsättningsgrad (räntebärande nettoskuld exklusive förlagslån/redovisat eget kapital) har minskat från 1,76 till 1,02 under året. Avkastning på både sysselsatt kapital 27,3% (9,6) och på redovisat eget kapital 37,8% (12,9) har påverkats kraftigt av den ändrade värderingen av bolagets växande skog. Ägarförhållanden antal aktier % Stora Enso AB 3 055 43,3 Länsförsäkringar 871 12,3 SPP Livförsäkring AB 578 8,2 Foundation Asset Management Sweden AB 578 8,2 Korsnäs AB 353 5,0 Kåpan pensioner Försäkringsförening 353 5,0 3:e Ap-fonden 347 4,9 Östersjöstiftelsen 258 3,7 Nordea Liv Sverige 150 2,1 Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag 148 2,1 Nordea Liv Danmark 117 1,7 Stockholms Sjukhem 64 0,9 Catella Fokus 53 0,8 Catella Hedgefond 25 0,3 Proventus 39 0,5 Gålöstiftelsen 29 0,4 Tham Invest AB 15 0,2 Privatpersoner 29 0,4 7 062 100,0 Ägare i Bergvik Skog AB (publ) 31 december 2007. Mkr Operativt resultat Rörelseresultat Resultat före skatt Mkr Eget kapital Företagslån Banklån 6 000 10 000 5 000 8 000 4 000 6 000 3 000 2 000 4 000 1 000 2 000 2005 2006 2007 År 2005 2006 2007 År Resultat. Eget kapital och skulder. 6 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Mkr Operativt kassaflöde Avyttringar Investeringar Mkr Mkr kr per ha 800 35 000 700 30 000 600 500 400 300 200 100 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2005 2006 2007 År 2005 2006 2007 År Kassaflöde. Värdet på växande skog och skogsmark. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Bergvik Skogs intäkter påverkas huvudsakligen av de volymer Stora Enso respektive Korsnäs avverkar på Bergvik Skogs marker, vidare påverkas intäkterna av i virkesmarknaden tillämpade priser. I det korta perspektivet påverkas resultatet enbart av prisförändringar. En procents prisförändring på sågtimmer påverkar resultatet (före skatt) med ca 16 Mkr och lika stor prisförändring på massaved påverkar resultatet med ca 9 Mkr. Bergvik Skogs enskild största kostnadspost är räntekostnader vilka närmare beskrivs i not 30 längre fram i årsredovisningen. Den enskild största operationella kostnaden är drivningskostnaden, dvs kostnaden att fälla och kvista träden samt transportera dem till bilväg. En procents prisförändring av drivningskostnader påverkar resultatet med ca 6 Mkr. Från tid till annan aktualiseras Bergvik Skog ABs dotterbolags primäransvar för miljöproblem som förorsakats av industriell verksamhet som bedrivits av tidigare ägare till dotterbolagen. Som framgår på sidan 4 har Stora Enso och Korsnäs lämnat vissa garantier i detta sammanhang. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Ny gallringspolicy Under året har en ny gallringspolicy successivt införts. Viktiga principer i den är att såväl 1:a som 2:a gallringar sker i rätt tid och till rätt stamantal per ha. Allt för att stimulera snabb diametertillväxt och därmed god produktionsekonomi. Den nya inriktningen leder till en ökning av gallringsvolymen de kommande 5-10 åren. Värdering av växande skog Bergvik Skog tillämpar redovisning enligt IFRS och gör i enlighet härmed en årlig värdering av den växande skogens marknadsvärde. Värdet per den 31/12 2007 är före skatt beräknad till (28 771) Mkr eller (15 122) kr/ha. Värdeökningen jämfört med 31/12 2006 är 3 893 Mkr eller 2 046 kr/ha. Den mycket stora höjningen av värdet är en sammantagen effekt av långsiktigt höjda avverkningsvolymer och en antagen högre virkesprisnivå under de kommande 7-8 åren. Vindkraft Under 2007 påbörjades på hela Bergvik Skogs markinnehav en översiktlig analys av vindkraftförhållanden, villkor för elnätsanslutningar, och andra för vindkraftproduktion väsentliga förutsättningar. Arbetet kommer att vara avslutat i början av 2008. Successivt kommer fysisk vindmätning att påbörjas på mellan 5-10 platser. Under vindmätningen som normalt pågår under 12 månader kommer tillståndsfrågor att börja bearbetas. Bergvik Skog strategi är att med egna medel investera i vindkraftsproduktion på de områden där för Bergvik Skog acceptabel lönsamhet kan erhållas. Strategin utesluter inte olika former av samarbetsprojekt eller samägande. Under 2007 har samarbete inletts med Own Power Production AB i det gemensamt ägda bolaget Järdaås Vindkraft AB gällande projektering och vindmätning. % Eget kapital Sysselsatt kapital 40 35 30 25 20 15 10 5 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 2005 2006 2007 År 2005 2006 2007 År Avkastning. Skuldsättningsgrad. Bergvik Skog årsredovisning 2007 7
Finansiella instrument och riskhantering Finanspolicy Bergvik Skog koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av moderbolagets finansavdelning. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfluktuationer. Ränterisker För att minska ränterisken har Bergvik Skog AB (publ) ingått räntesäkringskontrakt, s k ränteswapar där lån med rörlig ränta har bytts mot lån med fast ränta, enligt nedan: 2 000 Mkr till 24 mars 2008, ränta 5,240% 2 000 Mkr till 24 mars 2009, ränta 5,4275% 2 000 Mkr till 24 mars 2010, ränta 5,669% 2 000 Mkr till 24 mars 2011, ränta 5,773% Detta innebär att 92% av koncernens banklån är säkrade mot höjda räntor. Kostnaden för säkringen är inkluderad i koncernens räntekostnad. Marknadsvärdering av säkringskontrakten sker i koncernen och i moderbolaget. Se vidare not 30. Miljöinformation Ny strategi och nya riktlinjer för naturvårdsarbetet antagna Under året har arbetet med att utforma en samlad naturvårdsstrategi med vidhängande riktlinjer för olika åtgärder slutförts. Strategin och riktlinjerna har utarbetats för att fylla de anspråk som Bergvik Skogs miljöpolicy, aktuella certifieringsstandarder och lagstiftningen möjliggör och kräver. Konkreta naturvårdsriktlinjer finns nu utarbetade för slutavverkning, beståndsanläggning, gallring, röjning, uttag av biobränsle, gödsling, användning av contortatall och alla åtgärder i anslutning till sjöar och vattendrag. Riktlinjerna har vid olika tillfällen presenterats för Stora Enso och Korsnäs, som tagit ansvar för den vidare implementeringen inom Bergvik Skogs innehav. Uppföljning av miljökvalitén i slutavverkning Under året har Bergvik Skog bl a följt upp hanteringen av hänsynskrävande biotoper, kantzonsmiljöer, impediment, gröna träd, döda träd, nyskapta högstubbar, kulturmiljöer, bäcköverfarter, vindfällen, körskador samt grothanteringen. De yttäckande hänsynen är generellt bra hanterade. Däremot kräver en del andra hänsyn en viss förbättring. Uppföljning av miljökvalitén i röjning Bergvik har även genomfört motsvarande kvalitetsuppföljning i röjning. Generellt är hänsynen bra hanterade med en viss förbättringspotential på någon faktor. Bränning för naturvårdsändamål En viktig naturvårdsåtgärd är att använda elden i skogsskötseln och naturvårdsarbetet för att gynna de arter och processer, som kräver denna naturliga störning i skogen. Under 2007 har därför 415 hektar bränts, vilket inte når upp till önskad nivå på bränningen. Mängden möjlig årlig bränning styrs starkt av typen av slutavverkningar, säkerhetsaspekter, väderförhållanden och restriktioner från brandmyndigheterna. Flera planerade bränningar blev under 2007 inställda p g a det senare skälet. Sett över en längre tid ligger bränningen i nivå med Bergvik Skogs ambitioner. Skogscertifiering enligt FSC och PEFC Bergvik Skog har under 2007 genomgått den årliga revisionen för att försvara miljöcertifikaten enligt FSC och PEFC. Någon fullständig rapport från revisionen föreligger ännu inte. Fältdelarna i revisionen har uppmärksammat bl a körskador i anslutning till våtmarker och vattendrag. Bergvik Skog anlitar Det Norske Veritas i samarbete med Svensk Skogscertifiering som revisorer. Reservatsförhandlingar med staten Bergvik Skog har under 2007 sålt 388 ha produktiv skogsmark till staten som naturreservat. Den något mer begränsade arealen, i relation till tidigare år, beror på att Bergvik Skogs önskan om ersättningsmarker, som kompensation, inte kunnat uppfyllas för en större areal. Redogörelse för styrelsearbetet under året Styrelsen har under året antagit en skriftlig arbetsordning inkluderande en VD-instruktion. Under året har styrelsen haft fyra ordinarie möten. För bland annat fastställande av verkställande direktörens anställningsförmåner finns en ersättningskommitté. För nominering av styrelseledamöter (exklusive de tre som nomineras av Stora Enso och Korsnäs) samt förslag till styrelsearvoden finns en nomineringskommitté bestående av ledamöter utanför styrelsen. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande. Bolagets ekonomidirektör tjänstgör som sekreterare. 8 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Styrelseledamöter Hans Jonsson, styrelseordförande Född 1949, invald 2004. Lantbrukare. Styrelseordförande i Länsförsäkringar Roger Asserståhl Född 1943, invald 2004. Civiljägmästare. Styrelseledamot i Wermland Paper AB och i Södra Timber AB. Mia Brunell Livfors Född 1965, invald 2006. VD och koncernchef i Investment AB Kinnevik. Styrelseledamot i Modern Times Group AB, Millicom International Cellular S.A., Metro International S.A., Tele2 AB, Transcom WorldWide S.A., Korsnäs AB samt CTC media. Per-Olof Edin Född 1940, invald 2004. Styrelseordförande i AMS, Vice ordförande i Sjunde AP-fonden och ledamot i Skatteverket, Karolinska Development I AB, Karolinska Development II AB, Svenskt Rekonstruktionskapital AB samt CEBA AB. Bengt Geijer Född 1941, invald 2004. Styrelseledamot i Södra Timber AB. Björn Hägglund Född 1945, invald 2004. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Mistra, Karl Hedin AB, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt SweTree Technologies AB. Styrelseordförande i Institutet för Näringslivsforskning (INF). Ordförande i WWF i Sverige. Vice preses i IVA. Gustav Karner Född 1967, invald 2006. Civilingenjör. Finansdirektör i Länsförsäkringar AB. Styrelseledamot i Humlegården Fastigheter AB. Hannu Ryöppönen Född 1952, invald 2006. Ekonomie kandidat. Deputy CEO and CFO, Stora Enso Oyj, Styrelseordförande i Altor Private Equity Funds. Styrelseledamot i Tornator OY. Elisabet Sallander Björklund Född 1958, invald 2006. Jägmästare. Executive Vice President, Stora Enso. Styrelseledamot i Vägverket, Claes Ohlsson AB samt Skogsindustrierna. Håkan Sandberg Född 1948, invald 2007. Vice VD i Handelsbanken. Styrelseordförande i Handelsbanken Finans AB, Handelsbanken Fonder AB, Stadshypotek AB, Regionbank Danmark samt Handelsbanken Liv AB. Bolagsstyrning Styrelsen beslutar om verkställande direktörens befogenheter genom fastställande av budget för respektive verksamhetsår samt genom fastställande av en instruktion för verkställande direktören. Styrelsen äger rätt att utse kommittéer för att förbereda styrelsefrågor inför styrelsesammanträden. En nominerings- och ersättningskommitté skall till styrelsen innan årsstämman presentera förslag till ledamöter samt ersättning till styrelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Under 2008 kommer gallringsvolymer kraftigt att öka. Andelen sk första gallring kommer att vara hög i tillkommande volymer varför resultattillskottet kommer att vara begränsat. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 319 866 813 kronor disponeras enligt följande: Utdelning, (7 062 x 11 111,70) 78 470 825 Balanseras i ny räkning 241 395 988 Summa 319 866 813 De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 11 mars 2008. Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Bergvik Skog årsredovisning 2007 9
Ekonomisk översikt för koncernen Resultaträkning för koncernen 1 januari - 31 december Mkr Not 2007 2006 Nettoomsättning 2, 3 2 444 2 215 Förändring av produkter i arbete och färdiga varor -1 4 Övriga rörelseintäkter 4 184 176 Summa intäkter 2 627 2 395 Orealiserade värdeförändringar i växande skog 5 506 2 010 Råvaror och förnödenheter -55-62 Övriga externa kostnader 7-1 108-990 Redovisat värde av sålt virke -1 687-1 548 Personalkostnader 6-43 -40 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11, 12-30 -20 Övriga rörelsekostnader 5 64-0 Rörelseresultat 3 5 274 1 745 Finansiella intäkter 4 2 Finansiella kostnader -838-855 Finansnetto 8-834 -853 Resultat före skatt 4 440 892 Skatt 10-1 275-228 ÅRETS RESULTAT 3 165 664 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 3 165 664 Minoritetsintresse 0 0 3 165 664 Resultat per aktie (kr) 22 448 226 94 034 10 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Balansräkning för koncernen Per 31 december Mkr Not 2007 2006 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 1 2 Materiella anläggningstillgångar 12 1 116 1 116 Biologiska tillgångar 13 28 771 24 878 Finansiella placeringar 15 0 0 Finansiella fordringar 16 23 49 Uppskjutna skattefordringar 10 20 63 Summa anläggningstillgångar 29 931 26 108 Varulager 17 45 50 Kundfordringar 18 129 129 Finansiella fordringar 27 27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 74 139 Övriga fordringar 16 16 71 Likvida medel 20 191 194 Summa omsättningstillgångar 482 610 Summa tillgångar 30 413 26 718 Eget kapital 21 Aktiekapital 706 706 Övrigt tillskjutet kapital 2 825 2 825 Reserver -52-162 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 4 879 1 785 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 8 358 5 154 Minoritetsintresse 1 1 Summa eget kapital 8 359 5 155 Skulder Långfristiga räntebärande skulder 23, 30 8 612 9 195 Övriga räntebärande långfristiga skulder 27 3 735 3 680 Derivat 30 72 225 Övriga avsättningar 26 296 296 Uppskjutna skatteskulder 10 8 086 7 011 Summa långfristiga skulder 20 801 20 407 Kortfristiga räntebärande skulder 23, 30 75 75 Leverantörsskulder 14 28 Skatteskulder 10 66 93 Övriga skulder 27 17 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 1 081 938 Summa kortfristiga skulder 1 253 1 156 Summa skulder 22 054 21 563 Summa eget kapital och skulder 30 413 26 718 Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 31. Bergvik Skog årsredovisning 2007 11
Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 2006-01-01 Mkr Balanserade Övrigt vinstmedel Totalt Aktie- tillskjutet inkl årets Minoritets- eget Not kapital kapital Reserver resultat Summa intresse kapital Ingående eget kapital 2006-01-01 706 2 825-379 1 190 4 342 1 4 343 Årets förändring av säkringsreserv 21 301 301 301 Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital -84-84 -84 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare 217 217 217 Årets resultat 664 664 0 664 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare 217 664 881 0 881 Utdelningar -69-69 -69 Utgående eget kapital 2006-12-31 706 2 825-162 1 785 5 154 1 5 155 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. 2007-01-01 Mkr Balanserade Övrigt vinstmedel Totalt Aktie- tillskjutet inkl årets Minoritets eget Not kapital kapital Reserver resultat Summa intresse kapital Ingående eget kapital 2007-01-01 706 2 825-162 1 785 5 154 1 5 155 Årets förändring av säkringsreserv 21 153 153 153 Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital -43-43 -43 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare 110 110 110 Årets resultat 3 165 3 165 0 3 165 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare 110 3 165 3 275 0 3 275 Utdelningar -71-71 -71 Utgående eget kapital 2007-12-31 706 2 825-52 4 879 8 358 1 8 359 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. 12 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Kassaflödesanalys för koncernen (indirekt metod) 1 januari - 31 december Mkr Not 2007 2006 35 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 4 440 892 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -3 791-428 Betald inkomstskatt -200-89 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 449 375 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 5-4 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 121 510 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 95-537 Kassaflöde från den löpande verksamheten 670 344 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -33-27 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 62 46 Förvärv av biologiska tillgångar -96-72 Avyttring av biologiska tillgångar 50 71 Förvärv av finansiella tillgångar -2-17 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19 1 Finansieringsverksamheten Amorterade/upptagna lån -583-237 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -71-70 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -654-307 Årets kassaflöde -3 38 Likvida medel vid årets början 194 156 Likvida medel vid årets slut 20 191 194 Bergvik Skog årsredovisning 2007 13
Ekonomisk översikt för moderbolaget Resultaträkning för moderbolaget 1 januari - 31 december Mkr Not 2007 2006 Nettoomsättning 2 60 62 60 62 Övriga externa kostnader 7-24 -30 Personalkostnader 6-26 -25 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -2-2 Övriga rörelsekostnader 5-5 -0 Rörelseresultat 3 5 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 002 1 000 Nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 15-0 -20 Räntekostnader och liknande resultatposter 8-828 -829 Resultat efter finansiella poster 177 156 Bokslutsdispositioner 9 0 0 Resultat före skatt 177 156 Skatt 10-50 -49 Årets resultat 127 107 14 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Balansräkning för moderbolaget Per 31 december Mkr Not 2007 2006 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 1 2 Materiella anläggningstillgångar 12 2 3 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 33 2 125 2 194 Fordringar på koncernföretag 14 15 156 15 156 Andelar i intresseföretag 15 0 - Finansiella placeringar 15 0 0 Andra långfristiga fordringar 16 23 49 Uppskjuten skattefordran 10 20 63 Summa finansiella anläggningstillgångar 17 324 17 462 Summa anläggningstillgångar 17 327 17 467 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 16 50 91 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 5 4 Summa kortfristiga fordringar 55 95 Kassa och bank 189 192 Summa omsättningstillgångar 244 287 Summa tillgångar 17 571 17 754 Eget kapital och skulder Eget kapital 21 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital (7 062 à 100 000 kr) 706 706 Reservfond 2 825 2 825 Fond för verkligt värde -52-162 Balanserat resultat 244 208 Årets resultat 127 107 Summa eget kapital 3 850 3 684 Obeskattade reserver 34 2 2 Långfristiga skulder Förlagslån 27 3 735 3 680 Skulder till kreditinstitut 24 8 612 9 195 Derivat 72 225 Summa långfristiga skulder 12 419 13 100 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 24 75 75 Leverantörsskulder 3 6 Skulder till koncernföretag 961 543 Aktuella skatteskulder 0 83 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 261 261 Summa kortfristiga skulder 1 300 968 Summa eget kapital och skulder 17 571 17 754 Bergvik Skog årsredovisning 2007 15
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital Mkr 2006 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget Aktie- Reserv Överkurs- Fond för Balanserat Årets kapital kapital fond fond verkl. värde resultat resultat Ingående eget kapital 2006-01-01 706 2 825 0 206 3 737 Justerad för ändrad redovisningsprincip -379-379 Justerat eget kapital 2006-01-01 706 2 825 0-379 206 3 358 Årets förändring av säkringsreserv 301 301 Skatt hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital -84-84 Årets resultat 107 107 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare -162 107-55 Utdelningar -69-69 Erhållna koncernbidrag efter skatt 71 71 Utgående eget kapital 2006-12-31 706 2 825 0-162 208 107 3 684 Mkr 2007 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget Aktie- Reserv Överkurs- Fond för Balanserat Årets kapital kapital fond fond verkl. värde resultat resultat Ingående eget kapital 2007-01-01 706 2 825 0-162 315 3 684 Justerad för ändrad redovisningsprincip Justerat eget kapital 2007-01-01 706 2 825-162 315 3 684 Årets förändring av säkringsreserv 153 153 Skatt hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital -43-43 Årets resultat 127 127 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare 110 127 237 Utdelningar -71-71 Erhållna koncernbidrag efter skatt Utgående eget kapital 2007-12-31 706 2 825 0-52 244 127 3 850 16 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Per 31 december Mkr Not 2007 2006 Ställda säkerheter 31 2 125 2 194 Eventualförpliktelser 31 inga inga Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod) 1 januari - 31 december Mkr Not 2007 2006 35 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 177 156 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 85 103 Betald inkomstskatt -50-49 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 212 210 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 41-25 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 331 124 Kassaflöde från den löpande verksamheten 584 309 Investeringsverksamheten Justering köpeskilling aktier 69 Förvärv av finansiella tillgångar -2-36 Kassaflöde från investeringsverksamheten 67-36 Finansieringsverksamheten Amortering av lån -583-237 Utbetald utdelning -71-69 Erhållna koncernbidrag 71 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -654-235 Årets kassaflöde -3 38 Likvida medel vid årets början 192 154 Likvida medel vid årets slut 189 192 Bergvik Skog årsredovisning 2007 17
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29 Not 30 Not 31 Not 32 Not 33 Not 34 Not 35 Not 36 Not 37 Not 38 Redovisningsprinciper...19 Intäkternas fördelning...24 Segmentsrapportering...25 Övriga rörelseintäkter...26 Övriga rörelsekostnader...26 Anställda och personalkostnader...26 Arvode och kostnadsersättning till revisorer...27 Finansnetto...28 Bokslutsdispositioner...28 Skatter...28 Immateriella anläggningstillgångar...31 Materiella anläggningstillgångar...32 Biologiska tillgångar...33 Fordringar på koncernföretag...33 Andra långfristiga finansiella placeringar...34 Långfristiga fordringar och övriga fordringar...34 Varulager...34 Kundfordringar...35 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...35 Likvida medel...35 Eget kapital...35 Resultat per aktie...36 Räntebärande skulder...36 Skulder till kreditinstitut...36 Ersättningar till anställda...37 Avsättningar...38 Övriga skulder...38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter...39 Finansiella tillgångar och skulder...40 Finansiella risker och finanspolicies...41 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar...43 Närstående...44 Koncernföretag...45 Obeskattade reserver...46 Kassaflödesanalys...46 Händelser efter balansdagen...48 Viktiga uppskattningar och bedömningar...48 Uppgifter om moderbolaget...49 18 Bergvik Skog årsredovisning 2007
Noter till de finansiella rapporterna 1 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och i vissa fall av skatteskäl. (b) Ändrade redovisningspriciper Nedanstående nya standard och tolkning har tillämpats vid upprättandet av 2007 års finansiella rapporter: IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för företagets finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS1 har medfört ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella mål och kapitalhantering. Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finansiella instrument. Bergvik har valt att inte förtid tillämpa några övriga nya standarder, tolkningar eller ändringar av standarder varken i koncernen eller i moderbolaget. (c) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter och vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 25 mars 2004. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 29 april 2008. (d) Segmentsrapportering Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller produkter vilka är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen, se vidare not 3. (e) Klassificering m m Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Bergvik Skog årsredovisning 2007 19
(f) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bergvik Skog AB (publ). Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill om skillnaden är positiv, om skillnaden är negativ så redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. (ii) Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. (h) Intäkter (i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. För Bergvik innebär dessa principer att intäktsföring sker först vid avverkning av virke från tidigare sålda avverkningsrätter. (ii) Intäkter från fastighetsförsäljning Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll. Bergvik redovisar bland övriga intäkter intäkterna från fastighetsförsäljning. Intäkterna avser nettointäkter d v s erhållen köpeskilling efter avdrag för bokfört värde. (iii) Statliga stöd Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag ska periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. (i) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster/förluster på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Kostnader för att uppta lån periodiseras över lånets löptid. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts. Räntekostnaden redovisas i resultat med tillämpning av effektivräntemetoden. Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden. (j) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar, lånefordringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna 20 Bergvik Skog årsredovisning 2007
i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på skuldinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s k Fair Value Option), se beskrivning ovan under Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I denna kategori ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av noterna 16 (övriga fordringar), 18 (kundfordringar), 20 (likvida medel), 23 och 27 (skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även under princip (i), (j) ovan. Finansiella garantier Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, d v s i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp Bergvik Skog årsredovisning 2007 21
som redovisas enligt IAS 37, avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18 intäkter. (k) Derivat och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränteexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. För säkring av ränterisk används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. (l) Materiella anläggningstillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder Koncernen byggnader 20-66 år markanläggningar 10 år maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. (m) Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. (n) Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar i koncernen värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. En vinst eller förlust som uppkommer när en biologisk tillgång första gången redovisas till verkligt värde, efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader, och vid en ändring av en biologisk tillgångs verkliga värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader, inkluderas i koncernens resultat för den period i vilken den uppkommer. Försäljningskostnader omfattar alla kostnader som krävs för att kunna sälja tillgångarna. Se även not 37. Växande träd Verkligt värde på växande träd baseras på nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden på tillgångarna. Se även not 37. (o) Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande. (p) Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för biologiska tillgångar, varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas 22 Bergvik Skog årsredovisning 2007