RÄNSLÖST. ett nytt UNGDOMSPROGRAM UNG OCH AKTIV I EUROPA. UNGAS DELAKTIGHET: Verklig makt, verkligt infl ytande

RÄNSLÖST 2007 2008 UNGAS DELAKTIGHET: Verklig makt, verkligt infl ytande KULTURELL MÅNGFALD: Dialog för ett mångkulturellt samhälle INKLUDERING: Delta på lika villkor EUROPEISKT MEDBORGARSKAP: Gemenskap över gränserna ett nytt UNGDOMSPROGRAM UNG OCH AKTIV I EUROPA

4 UNG OCH AKTIV I EUROPA 6 VERKLIGT INFLYTANDE 8 DIALOG FÖR ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE 12 DELTA PÅ LIKA VILLKOR 14 ETT NYTT MEDBORGARSKAP ETT NYTT MEDBORGARSKAP GRÄNSLÖST ANSVARIG UTGIVARE Ingrid Bohlin PROJEKTLEDARE Lotta Jarvenius Rössner TEXT Linnéa Falk GRAFISK FORMGIVNING Sabrina Cuccu SPRÅKGRANSKNING Anette Persson TRYCKERI EO Grafi ska AB UTGIVEN AV Ungdomsstyrelsen Box 17801, 118 94 Stockholm tfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98 e-post info@ungdomsstyrelsen.se webbplats www.ungdomsstyrelsen.se

BÅDE GAMMALT OCH NYTT MEN TYDLIGARE POLITISK VILJA EU:s ungdomsprogram Ung och Aktiv i Europa sjösattes 1 januari 2007 och ersatte därmed föregångaren Ungdom. Likheterna är många, men det finns också viktiga skillnader. Kristina Zetterström är chef för verksamhetsområdet Internationellt ungdomssamarbete på Ungdomsstyrelsen. Gränslöst tog en pratstund med henne för att ta reda på hur programmet har förändrats. TEXT OCH FOTO: LINNÉA FALK I de stora dragen är mycket sig likt, till exempel finns delprogrammen Ungdomsutbyte, Europeisk volontärtjänst och Ungdomsinitiativ kvar i samma form som förut, säger Kristina Zetterström. Det finns dock några viktiga skillnader. En nyhet är att programmets målgrupp har utvidgats från 15 25 år till 13 30 år. Det nya programmet har också fått fyra tydliga prioriteringar som helst ska synas i de projekt som beviljas stöd: inkludering, ungas delaktighet, europeiskt medborgarskap och kulturell mångfald. Prioriteringarna speglar en politisk vilja. I dag skaffar sig vissa ungdomsgrupper internationella erfarenheter oftare än andra. Genom att prioritera inkludering vill man underlätta för dem som annars inte skulle få internationella erfarenheter. Till exempel kan funktionshinder och ekonomiska, kulturella och geografiska faktorer hindra en ung person att delta i internationella aktiviteter, säger Kristina Zetterström. Vi-känsla och delaktighet Prioriteringen europeiskt medborgarskap är ett begrepp som är svårt att ringa in. Det handlar inte om den juridiska betydelsen som i svenskt eller estniskt medborgarskap. Syftet är snarare att bidra till att skapa en vi-känsla i EU. Att visa att vi står närmare varandra och har mer gemensamt än vi kanske först tror, säger Kristina Zetterström. Det nya programmet trycker också mer än föregångaren på ungas politiska deltagande. Det syftar bland annat till att öka ungas delaktighet och till att samhället ska se ungdomar som en resurs. Två delar är nya: Demokratiprojekt och Stöd till europeiskt politiskt samarbete. Ungas internationella erfarenheter skapar vinster för individen och samhället på både kort och lång sikt. Många har vittnat om hur de har växt av sina internationella erfarenheter. De har lärt känna sig själva och fått bättre självförtroende. Det rör sig ofta om mjuka värden som är svåra att mäta i kronor. Kristina Zetterström vill att fler får upp ögonen för möjligheterna med internationellt ungdomssamarbete.

4 I andra fall kan det vara en rent ekonomisk vinst för en kommun att skicka ut en arbetslös ungdom som volontär, menar Kristina Zetterström. Eftersom det innebär vissa kostnader för kommunen att driva ett internationellt ungdomssamarbete, måste den tycka att de satsade pengarna ger något tillbaka. Kommuner som har fått upp ögonen för vinsterna är mer aktiva än andra. Lyx eller livsviktigt Kristina Zetterström beklagar att det lokala svenska EU-arbetet ofta är beroende av eldsjälar. En del känner att de inte kan berätta för sina chefer hur mycket tid de egentligen lägger ner på det internationella arbetet. Men EU har kommit för att stanna, oavsett vad man tycker om det. För kommunerna gäller det att göra långsiktiga planer, skapa en struktur för förvaltningarna och ta reda på vilka projekt man kan göra inom ramen för de olika delprogrammen, säger Kristina Zetterström. Hon efterlyser delaktighet i det internationella ungdomssamarbetet hos politiker och högre tjänstemän. Frågan är hur man övertygar dessa politiker och tjänstemän. Det gör man genom att redovisa vinsterna med arbetet: så här mycket har vi satsat och det här har vi fått ut. I Ungdomsstyrelsens rapport Lyx eller livsviktigt? går det att hitta bra argument för internationellt ungdomssamarbete. Vad är ditt tips till en ungdomsledare som tycker att Ung och Aktiv i Europa verkar spännande? Gå in på Ungdomsstyrelsens webbplats för att få en bild av programmet. Man kan anmäla sig till en av våra utbildningar eller informationsträffar. Vi kan också göra en informationsdag för kommunens politiker och anställda. Vi ger råd om lämpliga delprogram och möjliga samarbetspartner. Man behöver inte åka utomlands direkt utan kan börja med ett ungdomsinitiativ, ett delprogram som genomförs på hemmaplan. En annan väg är att undersöka möjligheten till samarbete med kommunens eventuella vänorter. Och det är lika välkommet att ta emot deltagare som att skicka iväg ortens egna ungdomar! Lästips Ung och Aktiv i Europa En praktisk guide till EU:s nya ungdomsprogram. Lyx eller livsviktigt? Lyfter fram vad som skapar en gynnsam miljö för internationella ungdomssamarbeten i svenska kommuner och vilka positiva effekter projekten i sin tur ger tillbaka till lokalsamhället. Ladda ned eller beställ på: www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer ett nytt ungdomsprogram EU:s nya ungdomsprogram heter Ung och Aktiv i Europa och startade 2007. Det ger offentliga och ideella aktörer i Europa verktyg för att arbeta med ungdomspolitik på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Programmet är öppet för ungdomar mellan 13 och 30 år och för personer som arbetar med ungdomar. Drygt åtta miljarder svenska kronor kommer att fördelas till olika ungdomsprojekt i Europa under åren 2007 2013. Sverige har fått 140 miljoner att fördela under perioden, vilket innebär 20 miljoner kronor årligen. Ungdomsstyrelsen är nationellt ansvarig och handläggande myndighet i Sverige. Programmet är öppet för de 27 EU-länderna plus Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet. Dessutom finns möjlighet att samarbeta med andra länder. Målen för Ung och Aktiv i Europa är att främja ungdomars samhällsengagemang utveckla ungdomars solidaritetskänsla främja ömsesidig förståelse stödja ungdomars verksamhet i organisationer stödja organisationer som verkar inom ungdomsområdet främja europeiskt samarbete inom ungdomspolitiken. Prioriteringar inom programmet ungas delaktighet europeiskt medborgarskap kulturell mångfald inkludering av unga med begränsade möjligheter. Alla projekt som får stöd bör ha koppling till en eller flera av dessa prioriteringar. Det är därför viktigt att ni i ansökan noga beskriver varför ni vill genomföra ert projekt. Ung och Aktiv i Europa har fem delar Ung i Europa (ungdomsutbyte/ungdomsinitiativ/demokratiprojekt) Europeisk volontärtjänst Ung i Världen Ungdomsledare och stödstrukturer Stöd till europeiskt politiskt samarbete.

Ung och Aktiv i Europa FOTO: MATTON Inkludering en särskild prioritering En särskild prioritering i programmet är inkludering. Syftet är att programmet ska vara tillgängligt för alla, därför välkomnas sökande som annars inte skulle ha möjlighet att skaffa sig internationella erfarenheter. Det kan handla om unga med sociala eller ekonomiska problem, att man har ett funktionshinder eller en mindre bra hälsa. Andra inkluderingsskäl kan vara kulturella omständigheter eller geografiska hinder. Programmet ska ta extra hänsyn och ge stöd om det behövs, så att alla kan vara med. Vill du veta mer? Vill du veta mer om de olika delprogrammen i Ung och Aktiv i Europa? www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv

6 verkligt INFLYTANDE Ett viktigt syfte med Ung och Aktiv i Europa är att öka ungas delaktighet. Enskede-Årsta ungdomsråd i Stockholm ordnade ett utbyte för att öka kunskapen om hur unga ska få större inflytande över politiska beslut. Kollektivet ÖFA ifrågasätter maktstrukturer i en framgångsrik föreställning som kom till tack vare ett ungdomsinitiativ. TEXT: LINNÉA FALK Med teatern som vertyg vill ÖFA öka kvinnors möjlighet att forma sitt livsutrymme. FOTO: MÄRTA THISNER Enskede-Årsta ungdomsråd träffas på en indisk kvarterskrog. De är i full färd med att planera sommarens utbyte. Om några veckor kommer deras utbytespartner för en gemensam förberedelsevecka. De river naanbröd och äter indisk gryta, ritar scheman och diskuterar lokaler. Egentligen vill man ju möta dem på flygplatsen, säger någon. Men det är inte så lätt nu när flygen går både till Skavsta och Arlanda. Kanske behöver man hyra minibuss? Eller blir det billigare med tåg? De är entusiastiska och inspirerade. Samtidigt känner de sig besvikna på politikerna i Enskede-Årstas stadsdelsnämnd. Nyligen beslutade nämnden att dra in tjänsten för den ungdomslots som har varit ungdomsrådets stöd under tre år. Även om vi gjort mycket på egen hand hade vi inte klarat lika mycket utan honom, säger Theresia Silander Hagström. Efter flera år i ungdomsrådet hade de tänkt sig att börja skola in nya krafter. Nu måste de i stället kämpa för rådets överlevnad. Det känns surt. Vi har jobbat och jobbat för att skapa detta, säger Tulsa Tollemark. Nu känns det som att politikerna inte gillar ungdomsrådet, säger Johanna Svanelind. Idéer blir verklighet De gick med i ungdomsrådet redan i årskurs åtta. Projekten har vuxit i takt med oss. Vi har inte bara varit remissinstans utan vi har jobbat för att det ska Vi stärks av att ta plats på scen, och vi inspirerar andra till att göra samma sak, säger Katarina Winter. finnas saker för unga att göra i stadsdelen. Vi har lärt oss enormt mycket. Jag tror det är få som är omyndiga och själva organiserat ett utbyte, säger Theresia. De har hållit i alla trådarna själva, skrivit ansökan och planerat. Snart är det dags. Utbytet ska handla om verkligt inflytande, om makt. De fick idén i planet på väg hem från ett utbyte i Turkiet. Jag och Theresia tyckte att det var så kul så vi började FOTO: LINNÉA FALK planera ett eget utbyte direkt, säger Johanna. Varför ungdomsinflytande som tema? För att vi är ett ungdomsråd. Vi vill diskutera med andra som också arbetar med samma frågor. Hur gör man för att idéer och tankar ska bli verklighet? säger Tulsa. Påverkan är inte målet, utan medlet. Det avspeglas i vårt program. Vi ska vara konkreta när vi pratar om påverkan: varför, vad och hur, säger Johanna.

De har efterlyst en partner som har erfarenheter av och är intresserade av ungdomsinflytande. Det är alldeles för mycket tomt prat om ungas inflytande. Därför vill vi visa exempel där unga har fått ta makt och vara aktiva, säger Theresia. Inspirera till handling Delaktighet handlar om inflytande, och inflytande ger makt. Makt och inflytande är grundläggande begrepp för konstnärskollektivet Öppna feminister agerar, ÖFA. Deras drivkraft är att öka kvinnors möjligheter att forma sitt livsutrymme. ÖFA började hösten 2004 som en samtals- och stödgrupp bland ett gäng kompisar i Uppsala. Vi ville diskutera politik, jämställdhet och feminism på ett strukturerat sätt. Allt från vardagsproblem till övergripande strukturer. Vi ville ha en bas att hämta styrka från, säger Katarina Winter som är en av kollektivets medlemmar. Gruppen sökte pengar från Ungdomsstyrelsen och fick bidrag för att genomföra ett ungdomsinitiativ. I ett slag öppnades nya möjligheter och ÖFA bestämde sig för att teatern skulle bli deras verktyg. Utan pengarna hade inte ÖFA kunnat bli vad det är i dag. Påverkan är inte målet, utan medlet, säger Johanna Svanelind Budgeten räckte visserligen inte till så mycket mer än att skaffa material och hyra lokal, men ÖFA kunde skapa en föreställning och börja växa. Vårt mål var att ta vara på allas erfarenheter och kunskaper och skapa något nytt. Vi utgick från texter vi hade skrivit och började bygga scener. Föreställningen handlar om att vilja och orka förändra sig själv och samhället. Vi har ett feministiskt budskap och visar att världen inte är jämlik. Samtidigt skriver vi inte någon på näsan. Hellre vill vi inspirera till handling, säger Katarina. Fundera på! Vad har du för egna erfarenheter av ungas delaktighet? Har det rört sig om verkligt inflytande? Hur kan ungas inflytande öka i samhället och i projektet? Hur kan unga vara delaktiga i genomförandet av internationella ungdomssamarbeten? I september 2006 hade föreställningen premiär med en ensemble av både proffs och amatörer. Sedan dess har det blivit betydligt fler föreställningar än de som först planerades. ÖFA har rest till feministiska festivaler, skolor och teatrar. När vi var på Ungkulturdagarna i Hallunda kom det fram ett gäng gymnasietjejer och berättade att de också hade ett nätverk och sa att vi vill bli som ni. Så vi har nog blivit förebilder, säger Katarina. Föreställningen är en plattform. Nya verksamhetsgrenar börjar knoppa av sig. Vi har fått tag på en lokal i en av Stockholms södra förorter, där ska vi vidareutveckla och bredda vår verksamhet med workshops, starta ett förlag och arbeta mot skolor, säger Katarina. Hellre än att växa ser Katarina att ÖFA inspirerar till fler liknande nätverk som sedan kan samarbeta med varandra. Vi vill visa vår feminism: en som inte bara inkluderar kvinnor utan även andra diskriminerade grupper, också globalt. Kön är bara en av faktorerna som avgör en människas livssituation. Klass, ålder, etnicitet och så vidare spelar också roll. Vi är emot allt förtryck. 7 Fakta Ungdomsinitiativ Ungdomsinitiativ vänder sig till unga som vill starta eller driva ett lokalt projekt. Det viktiga är att projektet utgår från de ungas kreativitet, idéer och förutsättningar. Ungdomsinitiativ är en av tre stödformer inom delprogrammet Ung i Europa. De två andra är ungdomsutbyte och demokratiprojekt. Johanna Svanelind, Theresia Silander Hagström och Tulsa Tollemark vill att ungdomsinflytande ska vara konkret. FOTO: LINNÉA FALK Demokratiprojekt Minst två organisationer eller grupper från varje land ska vara med, på så sätt kan fungerande nätverk utvecklas både inom ett land och mellan länder. Projekten kan handla om ungas delaktighet i demokratiska strukturer och om hur unga kan påverka, som till exempel projekt som erbjuder dialog mellan unga och de som bestämmer. Minst två grupper från två olika länder samarbetar tillsammans. Ungdomsutbyte Se faktaruta på sidan 15.

8 Dialog för ett mångkulturellt samhälle Hur kan människor med olika bakgrund leva tillsammans i ett samhälle med kulturell mångfald? Overcoming prejudice och Zoom in, Zoom out är två projekt som söker konkreta lösningar på hur vi ska kunna kommunicera i en mångkulturell värld. TEXT: LINNÉA FALK Det mångkulturella samhället är här, sägs det ofta. Vi har ett samhälle med olika kulturer, religioner och språk. Med mångfald menas ofta en strävan att de olika grupperna ska få fortsätta att vara olika men ändå ha samma möjligheter. Verkligheten är annorlunda. Ofta får religionen förklara konflikter och vad som skiljer och förenar oss människor. Det vill Lena Ohlsson ändra på. I augusti 2006 arrangerade hon utbytet Overcoming prejudice. Syftet var att sprida kunskap om metoder för dialog mellan religioner till unga, säger Lena Ohlsson. Hon är aktiv i Samarbetsrådet för judar och kristna och jobbar till vardags som forskare på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund. De trettio deltagarna var judiska, kristna och muslimska ungdomar mellan 18 och 30 år från både Mellanöstern och Europa. Utbytet gjorde det uppenbart att alla judar, kristna eller muslimer inte är likadana, vilket satte fokus på fördomarna. Det blev en del ganska svåra samtal och utmanande diskussioner. Vi talade om hur vi ser på världen och hur vi pratar om varandra. Många besökte för första gången en kyrka, synagoga eller moské. Det var mycket tårar men också mycket skratt. Det var berikande erfarenheter som uppskattades av deltagarna, säger Lena Ohlsson. Se det gemensamma Wahid Alawi, 25 år från Göteborg, var en av deltagarna. Han engagerar sig för att bygga broar mellan Europas muslimer och kristna. Dialog skapar fred, och i dag är det viktigare än någonsin för att skapa förståelse mellan religioner, kulturer och etniska grupper. Globaliseringen har gjort Overcoming prejudice blev ett omtumlande möte mellan unga från tre stora världsreligioner. FOTO: YLVA JOHANSSON

9 Den som spelar Zoom in, Zoom out upptäcker såväl maktstrukturer som villkoren för 23-åriga Banna i Gambia. Välj själv mellan att spela på arabiska eller engelska! FOTO: NBV att världen har blivit som en by där alla har nära till varandra. När folk möts under sådana utbyten skapas den nödvändiga förståelsen och nya insikter sprids som ringar på vattnet. Wahid har positiva minnen från utbytets diskussioner och gemenskap. Deltagarna var både ortodoxa och liberala. I viss mån kunde jag känna mer samhörighet med en troende kristen eller jude än med en sekulär muslim. Men under utbytet var alla vänner. Det viktiga är att se det som är gemensamt. Skillnader finns, men desto mer är likt mellan religionerna. Samtidigt måste man också våga beröra det som skiljer, säger Wahid. Han menar att medierna har ett stort ansvar, men att journalistiken påverkas av krafter som vill förstärka skillnaderna i stället för att betona likheterna mellan människor. Diskriminering och utanförskap För mig betyder mångfald att vi ska kunna leva under samma tak. Mångfald är ett samhälle där folk med olika tro, etnicitet och språk kan leva tillsammans och har samma möjligheter att få studera, arbeta, spela basket och så vidare. Det kräver en inställning att alla är olika men också lika och att de accepteras för det de är. Wahid menar att muslimer är och vill vara en del av det svenska samhället. Den dag samhället accepterar mig för den jag är kommer jag att börja känna mig svensk. Å andra sidan måste jag sluta betrakta mig som en andra generationens invandrare som kommer att bli diskriminerad. Det måste ske en ömsesidig förändring, både hos majoritetssamhället och hos oss muslimer. Wahid har många upplevelser av diskriminering i bagaget, som när han automatiskt placerades i grupperna för de med svagare förkunskaper i SO och svenska på högstadiet, enbart för att han inte hade ett svenskt namn. Den diskriminering han upplever i dag handlar om brist på förståelse för hans religion. Från Alvesta till Alexandria Dialog är alltså nyckeln till den nödvändiga förståelsen som bryter ner fördomar. Men hur kan man få människor som inte ens talar samma språk att sitta runt ett bord och diskutera en så kontroversiell fråga som till exempel jämställdhet? Nykerhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV, har en metod som fungerar såväl i Alexandria som i Alvesta. Att spela spel. Vi behövde ett material om jämställdhet som skapade möten och bestämde oss för att göra ett spel, berättar Theresia Thylin som då jobbade med kvinnors villkor på NBV. Det skulle ha verkliga kvalitéer som spel och inte bara likna ett spel. Därför tog man hjälp av professionella spelutvecklare och innehållet arbetades fram tillsammans med olika kvinnoorganisationer. Resultatet fick namnet Quinna och kan bäst liknas vid en blandning av ett rollspel och Trivial Pursuit med bräda och spelpjäser. Det lanserades 2004 och blev en stor framgång. Alla flockas runt spelet, det lämnar ingen oberörd. En del slår till dövörat, andra blir upprörda. De som inte reflekterat så mycket över frågorna brukar reagera med

10 Oj, vad mycket fördomar jag har haft!, säger Susanna Rudehill som ofta har använt spelet i sitt arbete på NBV. Alla kan känna igen sig Spelet växlar mellan att zooma in på individnivå och zooma ut för att synliggöra den strukturella nivån. Deltagarna spelar som karaktärer, som bygger på tio verkliga kvinnors liv, från 19-åriga studenten Zuhra i Afghanistan till 62-åriga hemmafrun Dika i Bosnien. Spelaren lär känna sin karaktärs liv, tankar och drömmar. Parallellt ska man besvara generella frågor som handlar om kvinnors situation i världen. Vissa går nästan alla bet på. Till exempel frågan om vilket land som har världens mest jämställda parlament. Rwanda är rätt svar. Susanna Rudehill tycker att spelet gör det enklare att angripa en jämställdhetsdiskussion. Den blir till en lek där spelreglerna ger en ram som alla kan känna igen sig i. Spelarna lotsas genom fakta om jämställdhet på olika områden: hälsa, utbildning, religion, förebilder och sport. Spelet tar inte ställning för eller emot, utan konstaterar bara hur verkligheten ser ut. Fördelen är att deltagarna gemensamt kommer fram till hur det står till i världen. Man fastnar inte i ett ifrågasättande av argument och fakta, som annars är vanligt när man ska diskutera jämställdhet, säger Theresia Thylin. Frigöra perspektivet Framgångarna med Quinna väckte tankar på att göra en internationell version av spelet på engelska och arabiska som kunde användas över hela världen. Det blev början på ett stort internationellt samarbete som resulterade i ett uppgraderat spel: Zoom in, Zoom out. Det var inte bara att översätta det svenska materialet, det hade blivit en nord-exporterar-till-syd-produkt. Det ville vi inte. För att få spelet gångbart i fler länder måste människor från de länderna vara med från början, säger Theresia. Spelets karaktärer och frågor arbetades om och all svensk text översattes till engelska och arabiska. Grunden lades under ett läger i Sverige sommaren 2005 med 20 deltagare från en libanesisk kvinnoorganisation och ungdomsorganisationer från Tyskland och Egypten. Lägret genomfördes som en stödaktivitet inom ramen för EU:s ungdomsprogram. För att hitta ett så balanserat spel som möjligt ordnade vi seminarier och hade en referensgrupp och testpiloter i flera länder. Jag tror alla kände att vi höll på att göra något riktigt bra, det inspirerade till att jobba Fundera på! Vad innebär det i praktiken att ett samhälle har kulturell mångfald? Hur genomförs ett ungdomsprojekt så att det bidrar till ökad kulturell mångfald? En stolt arbetsgrupp visar upp ett färdigt Zoom in, Zoom out resultatet av månaders arbete. Från vänster: Christin Voigt, Tyskland, Theresia Thylin, Sverige, Yasmina Heidar, Egypten. FOTO: NBV

11 FOTO: JENNY WIKMAN FOTO: WAFIQ AS SUGHYIR ännu mer. Till slut kunde alla känna att de stod bakom hela innehållet, säger Theresia. Det internationella samarbetet var nödvändigt för att spelet skulle frigöra sig från det svenska perspektivet. Det var fantastiskt att få göra ett spel baserat på interkulturella diskussioner, framförallt för att stärka upp Mellanösternperspektivet, säger Theresia. Efter ett intensivt arbete kunde det nya spelet lanseras på internationella kvinnodagen 2006. Spelet fick mycket uppmärksamhet i medierna. På några punkter skiljer sig det internationella spelet från det svenska. Några citat från bibeln och koranen är borttagna i den internationella versionen. Theresia tycker inte att det innebär en stor uppoffring. Det handlar om att inte hamna i en debatt om religion som ligger utanför det vi ska diskutera jämställdhet. En annan skillnad är att den engelskarabiska versionen är lite mindre radikal i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa. Att ta upp ett ämne som till exempel abort är jättekontroversiellt i vissa länder. Bryta barriärer Både Theresia och Susanna föredrar att använda Zoom in, Zoom out framför den svenska versionen. Den engelsk-arabiska versionen känns mer universell än den svenska. Men det är också för att jag tycker om att jobba i internationella grupper. Man kan använda spelet även om man inte talar samma språk. För inte ens i Sverige talar alla svenska, säger Theresia. Trots allt tal om det mångkulturella samhället överrumplades arbetsgruppen av att de vanliga layoutprogrammen inte kunde hantera latinska och arabiska bokstäver i samma dokument. Inte ens informationsålderns mjukvara ville att texterna skulle mötas, utan upprätthöll obönhörligt åtskillnaden. Ska språk- och kulturbarriärer brytas ned måste spel som Zoom in, Zoom out spridas över världen. Dialogen måste fortsätta. Spelet har spelats på fängelser, på Hultsfredsfestivalen, i regeringskansliet och i alla världsdelar. Jag är riktigt, riktigt stolt, säger Theresia. Fakta Ungdomsledare och stödstrukturer Stödstrukturer ger er möjlighet att utveckla organisationens europeiska kontakter, arbeta med ungdomsinformation och utveckla metoder för ungdomsledarutbildning. Projekten ska antingen öka kvaliteten i nya projekt eller öka kunskapen om ungas situation i Europa. Ni kan genomföra seminarier, möten, utvärderingar, kurser och utbildningar eller andra aktiviteter som syftar till ökad kvalitet i kommande projekt. Ungdomsutbyte Se faktaruta på sidan 15. Zoom in, Zoom out Sedan 2006 fi nns den arabisk-engelska versionen Zoom in, Zoom out. Spelet används på ungdomsutbyten och som ett verktyg i språkundervisning. Det riktar sig till tjejer och killar från 13 år och kan spelas av 2 10 deltagare. År 2004 lanserades spelet i Sverige under namnet Quinna av åtta ungdomsorganisationer. Både Quinna och Zoom in, Zoom out går att köpa från NBV, som också har fi lmer och studiematerial. www.nbv.se

12 Ung och Aktiv i Europa ska vara lika tillgängligt för alla, och bidra till ett inkluderande samhälle. Inkluderingsperspektivet är starkt och unga som sällan får chans till internationella erfarenheter ska prioriteras. Kristinehamns Ungdomsforum och Göteborgs folkhögskola har båda arbetat med internationellt ungdomssamarbete för ett jämlikare samhälle. TEXT: LINNÉA FALK FOTO: PERNILLA WINQVIST Vill man, så går det! Caroline Hansen och Åsa Askerskär på lägret i engelska Malvern. Delta på lika villkor Det blev många rubriker i tidningarna när Caroline Hansen från Kristinehamn reste som volontär till England sommaren 2006. Volontärjobb väntar funktionshindrade kan få utlandsuppdrag, Caroline övervann hindren och Caroline kan ta hem EU-pris. Det tillhör inte vanligheterna att funktionshindrade deltar i internationella ungdomsaktiviteter Caroline är 25 år och har Downs syndrom. Åsa Askerskär är ungdomssamordnare och arbetar bland annat med att stötta Kristinehamns Ungdomsforum som är kommunens ungdomsråd. Jag hade varit på flera utbytesprojekt i Europa och mött deltagare med funktionshinder, till exempel synskadade ungdomar. Det ledde in tankarna på att vi också ville arbeta så, berättar Åsa. Kristinehamns ungdomsforum hade redan en samarbetsorganisation i England som tagit emot volontärer med funktionshinder. Caroline, som till vardags arbetar i en butik i samma byggnad som Ungdomsforums kontor, fick erbjudandet om att åka. Caroline och hennes familj blev eld och lågor och sommaren 2006 bar det av till England. Det var roligt att komma iväg och prova, och det funkade fint! Det är så roligt att jag kan göra saker som jag inte trodde jag kunde. Det bästa var att träffa människor från olika länder och få nya kontakter, säger Caroline. Vill åka igen Jag hjälpte till med att gräva ett dike, paddlade kanot, täljde en träsked, klättrade i träd och hoppade höjd. Min lillasyster Sofie var med som assistent, och hon hjälpte mig att träna engelska innan vi åkte. Hon vill gärna åka utomlands igen. Om det går, då gör jag det. Kanske tar jag med en kompis, och då vill jag åka till ett ställe som är riktigt varmt.

13 Men Caroline reste nyligen till Bryssel och tog emot priset European Youth Award för bästa svenska ungdomsprojekt. Jag pratade om mitt projekt, det var roligt och spännande, säger en stolt Caroline om resan. Att kombinera internationella och inkluderande projekt är inte vanligt. Det blev ju genast krångligare, och det vanliga problemet är pengar. Det blev till exempel en lönekostnad för medföljande assistent även om mat, boende och resa betalas av projektet, säger Åsa Askerskär. Den sociala omsorgen i Kristinehamn har dock bara varit positiva till att hjälpa Caroline att få möjlighet att resa. Åsa ser ljust på framtiden för inkluderingsprojekt som riktar sig till funktionshindrade unga i Kristinehamn. Ungdomsforum ska göra en aktivitetsplan för unga med funktionshinder och har på eget initiativ tagit ett policybeslut att bara stödja aktiviteter som är anpassade för funktionshindrade. Ungdomarna i Ungdomsforum har själva bestämt att alla ska kunna göra samma saker. Deras beslut fick stående ovationer av det kommunala handikapprådet. Och jag blev faktiskt förvånad över att de på egen hand bestämde detta, säger Åsa. Grunden till inkluderingstankarna lades när Ungdomsforum började bolla idéer kring ett lokalt tillväxtprogram. Ett förslag var att boenden för äldre och funktionshindrade skulle få ökade resurser. Man talar om ungdomsfrågor som om det vore något isolerat. Och så visar våra ungdomar att de vill jobba med alla frågor. Det är häftigt att de lyfter blicken och ser till en annan grupp än sin egen, trots att de själva inte är resursstarka, säger Åsa. Energi och nya tankar På Göteborgs folkhögskola utbildas fritidsledare till att arbeta med inkluderingsfrågor ur olika perspektiv: etnicitet, kön, klass och funktionshinder. Som ett led i detta arbete genomförde skolan en internationell utbildning på temat social exkludering: Active Social Rights All included! Det är viktigt att fritidsledare har ett kontaktnät i Europa, för att till exempel kunna göra utbyten. Utbildningen var ett bra sätt att lyfta fram och arbeta med inkluderingsfrågor. Det blev en jättehäftig vecka med mycket energi, kraft och nytänkande, säger Fakta Inkluderingsprojekt Unga med begränsade möjligheter till internationell erfarenhet kan göra kortare volontärprojekt. Fungerar i övrigt enligt samma principer som Europeisk volontärtjänst. Europeisk volontärtjänst, EVS Se faktaruta på sidan 15. Fundera på! Har olika grupper av ungdomar olika möjligheter i din kommun? Vilka inkluderande projekt skulle ni kunna göra inom ramen för Ung och Aktiv i Europa? Karin Björelid, som är lärare vid folkhögskolans fritidsledarutbildning. Utbildningen finansierades inom EU-progarmmet och hade 25 deltagare från Italien, Polen, Spanien, Sverige och Ungern. Alla arbetade mer eller mindre direkt med ungdomar, till exempel som teaterpedagoger eller inom ungdomsorganisationer. De svenska deltagarna kom från fritidsledarutbildningen på skolan. Djupare insikter Inkluderingstemat färgade av sig på hela utbildningen. Deltagarna hade inflytande över arbetet i klassrummet och enades om ett gemensamt gruppkontrakt. Tanken var att en utbildning om inkludering också skulle bestå av inkluderande metoder. Det blev väldigt levande och ibland väldigt jobbiga diskussioner. En av uppgifterna gick ut på att i rollen som politiker bygga upp ett eget samhälle, och då är det inte så lätt att skylla på de som bestämmer. Efteråt fick deltagarna utvärdera varandras samhällen, och kunde konstatera att vissa samhällen blev inkluderande och andra exkluderande, säger Karin Björelid. Genom att mötas i en internationell kurs stärktes deltagarnas insikter om exkludering och inkludering. Deltagarna kunde spegla sina länders problem och lösningar mot varandra och diskuterade sig gemensamt fram till förslag. De svenska deltagarna berättade om hemlöshet, de ungerska om diskrimineringen av romer. Man lär sig så oerhört mycket av att möta folk från hela världen. Det är viktigt att känna till hur man arbetar med de här frågorna i andra länder. Vad kan man lära sig av det som hänt i förorterna i Paris? Av synen på funktionshindrade och homo-, bi- och transsexuella personer i Polen, eller flyktingars situation i Spanien? Genom att möta andra utvecklas man. Det är vansinnigt roligt också! Karin Björelid tycker att utbildningen gav henne nya metoder att använda i sitt arbete. Hon har också lärt sig om olika vägar att söka pengar. Skolan har fått nyttiga kontakter till fritidsledarutbildningens internationella arbete. Det var ansträngande för oss som höll i det och för skolan, men det var det värt. Inkludering är en av de mest brännande frågorna i Europa hur ska vi kunna leva tillsammans, över kulturgränserna?

14 ett nytt MEDBORGARSKAP Känner du dig som EU-medborgare? Unga som deltar i europeiska internationella ungdomsprojekt får en starkare europeisk identitet. När EU tar nya kliv mot tätare samarbete och fortsatt utvidgning blir det allt viktigare att unionens invånare känner samhörighet med varandra. TEXT: LINNÉA FALK Det står Europeiska unionen i guldskrift ovanför namnet på landet där passet är utfärdat. Innehavaren har inte bara ett nationellt medborgarskap utan är också medborgare i den europeiska unionen. Det europeiska medborgarskapet är en av Ung och Aktiv i Europas fyra prioriteringar. Undersökningar visar att unga som deltar i internationella ungdomssamarbeten oftare än andra söker sig utomlands för att arbeta eller studera. Unga som möter andra unga européer upplever att Europa kommer närmare. Deras intresse för europafrågor ökar och de får en ny identitet att lägga till sina övriga. Förutom att vara till exempel en svensk, finsktalande punkare från Falköping också europé. Gränsöverskridande filmprojekt I juni 2006 samlades unga filmskapare från Norge, Rumänien, Sverige och Ungern i Värmland för att under tio dagar göra film. Projektet kallades Democracy in Filmmaking och genomfördes som ett ungdomsutbyte. Deltagarna delades in i fyra grupper och varje grupp gjorde en kortfilm. Demokratifrågan var utgångspunkten för utbytet. Arbetet med filmerna genomfördes som en övning i deltagande demokrati, säger Carina Ekman som är filmkonsulent på Film i Värmland. Filmregissören Daniel Alegi ledde arbetsprocessen som var gränsöverskridande i mer än en bemärkelse: det handlade om att Cristina Gutu: volontär, moldavier och europé. FOTO: LINNÉA FALK mötas över nationsgränserna, men också om att bryta upp den invanda rollfördelningen i en filmproduktion. Den som inte brukade stå bakom kameran fick göra just det och vice versa. Att förena olika viljor Deltagarna kom till utbytet med olika förutsättningar. De med mer filmerfarenhet och självförtroende tog till en början störst plats. När vi ställde frågan vad tycker du till tjejerna från Rumänien och Ungern fick man intrycket att de aldrig hade fått den frågan förut, säger Carina Ekman. Efter hand började nya, gemensamma idéer växa fram. Arbetsmetoden stärkte deltagarnas lyhördhet, självförtroende och mod att ta plats med sina tankar. Deltagarna var överens om att filmerna berikades av mångfalden. Man kunde inte låta bli att börja tänka på skillnaderna och likheterna mellan människor från de olika länderna. Om du gillar någon eller inte beror inte på kulturell tillhörighet, det är individen som räknas., skrev de ungerska deltagarna i sin gemensamma utvärdering. Daniel Alegi menar att man inte får vara rädd för det som är annorlunda, utan måste omfamna svårigheterna med en metod som förenar viljorna. På många sätt har det värmländska Fundera på! Vad betyder europeiskt medborgarskap för dig? Finns det en gemensam europeisk identitet? Är det bra eller dåligt? Går det att dra någon gräns för var Europa börjar och slutar?

15 Film som demokratimetod eller demokratisk film? Både och! FOTOGRAFER: (fr. v.) CARINA EKMAN, KINCSÖ BACÓ, ANNA MARIA PÉTER, ZSUZSANNA BETEG filmprojektet mycket gemensamt med det europeiska samarbetet. Man sätter sig runt ett bord och hittar en lösning för att komma överens. Upprinnelsen till dagens EU finns i spåren av andra världskrigets förödelse. Europa skulle återuppbyggas och nya krig förhindras. Framtidens union siktar på ökat samarbete och utvidgning. Internationellt samarbete för fred Cristina Gutu från Moldavien går runt i Stockholms innerstad och affischerar om möjligheter att resa utomlands som volontär. Hon är själv EVS-volontär på Internationella arbetslag, IAL, den svenska delen av den internationella fredsorganisationen Service Civil International, SCI. Liksom EU har organisationen en tanke om att samarbete skapar fred och kom till som en reaktion på första världskrigets ohyggligheter. En grupp människor samlades för att gemensamt bygga upp den franska byn Verdun som totalförstördes av västfrontens korseld. Det blev upptakten till en rörelse av internationella volontärarbetsläger som i dag finns över hela världen. Mitt projekt heter International understanding through voluntarism. Det man lär sig som volontär är djupare och mer konkret än det man lär sig i skolan. Man ser hur andra samhällen fungerar, man utvecklas och lär känna sig själv, säger hon. Väst och öst Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina och är Europas fattigaste land. När Rumänien gick med i EU blev Moldavien ett gränsland till unionen, men medlemskap är inte nära förestående. Just nu ökar avståndet till Europa. Moldavier måste ha visum till och med för att resa till Rumänien, vi har blivit mer isolerade. Det är inte lätt att gå till ambassaden och bevisa att man bara ska åka för att hälsa på någon och inte emigrera, säger Cristina. Hon funderar länge på frågan om det finns en gemensam europeisk identitet och om moldavier i så fall är delaktiga i den gemenskapen. Fortfarande görs en uppdelning i väst och öst. Jag tror inte det finns en gemensam europeisk identitet, men syftet med Ung och Aktiv i Europa är ju att skapa en sådan gemenskap. Unga människor i Moldavien vill resa och möta människor. Globaliseringen gör att vi går mot enhet. Att möta folk från andra länder har verkligen förändrat mig och gjort mig mer intresserad av olika länder och kulturer. Jag betraktar mig som europé, jag är inte bara moldavier, säger Cristina. Fakta Europeisk volontärtjänst, EVS Europeisk volontärtjänst är en av Ung och Aktiv i Europas fem delprogram. Det ger unga som är mellan 18 och 30 år möjlighet att resa som volontärer både inom EU och till andra länder i världen. Det går att söka både enskilt och i grupp. Kommuner, organisationer, församlingar och lokala projekt kan både ta emot volontärer från andra länder och skicka volontärer från Sverige. Ungdomsutbyte Ungdomsutbyte är en av tre stödformer inom delprogrammet Ung i Europa. De två andra är ungdomsinitiativ och demokratiprojekt. Ungdomsutbyte är en bra stödform när ungdomsgrupper från olika länder i Europa vill träffas. Det är viktigt att de unga själva är aktiva från planering av utbytet till slutredovisning. Utbyten där minst tre länder deltar och utbyten som ger unga med begränsade möjligheter en chans till internationell erfarenhet prioriteras. Europeiskt medborgarskap Det europeiska medborgarskapet är en av Ung och Aktiv i Europas fyra prioriteringar. Alla projekt som får stöd av programmet ska ha en europeisk dimension som röd tråd. Syftet är att stärka det europeiska medborgarskapet, solidariteten inom Europa och stödet för den Europeiska unionen. Konkret sker detta genom att: möjliggöra för unga människor att se den Europeiska unionen som en integrerad del av deras historiska, sociala, kulturella och politiska miljö. involvera unga människor i arbetet mot rasism och främlingsfi entlighet genom utbildningsaktiviteter. uppmuntra självständighet, kreativitet och företagsamhet bland unga människor.

UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete. Ung och Aktiv i Europa Vill du göra ett ungdomsutbyte med dina vänner, har du roliga projektidéer, vill du påverka, vill du åka iväg som volontär eller vill du och din förening träffa unga från andra länder? Då kan du få stöd från EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. www.ungdomsstyrelsen.se/ungochaktiv UNGDOMSSTYRELSEN Magnus Ladulåsgatan 63 A, Box 17801, 118 94 Stockholm tfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98, e-post: info@ungdomsstyrelsen.se