Ramavtal om effektivering av energianvändningen inom näringslivet



Relevanta dokument
Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa

Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energitjänster

Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energiproduktion

Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för den energiintensiva industrin

GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar)

Energieffektivitetsavtal ( ) mellan arbets- och näringsministeriet och kommun

Lantbrukets energiprogram

RP 111/2009 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2010.

energieffektivitetsavtal

El- och värmeproduktion 2010

Förslag till RÅDETS BESLUT

Regeringens proposition 2016/17:187

har kommit överens om följande.

Förslag till RÅDETS BESLUT

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter (Energiplan för gårdsbruksenheter)

Till stora utskottet EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 19/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

U 20/2012 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2014

north european power perspectives

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Hantering av personuppgifter i Skyddat Webbaserat informationssystem (WIS)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

El- och värmeproduktion 2013

Ärende Avtal om sakkunnigtjänsten ( ) inom forsknings- och utredningsverksamheten

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

El- och värmeproduktion 2009

Energiskaffning och -förbrukning

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

El- och värmeproduktion 2012

Finsk energipolitik efter 2020

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter

Satsning på forskning, utveckling och tillväxt

El- och värmeproduktion 2011

OCH RÅDETS FÖRORDNING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

Statsrådets förordning

De Högre Tjänstemännen YTN r.f.

Branschavtal om energieffektivitetsåtgärder inom jordbruks- och trädgårdsodlingssektom

RP 50/ / /2016 rd

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv. om gemensamma regler för den inre marknaden för el

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

Samma krav gäller som för ISO 14001

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Förslag till RÅDETS BESLUT

ANSÖKAN OM ENERGISTÖD FÖR ETT UTREDNINGSPROJEKT Statsrådets förordning om energistöd (1063/2012), mom

JUHTA Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen

UTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ren energi för framtida generationer

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan

Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Avtal om konsulttjänster

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Handels- och industriministeriets förordning

ett nytt steg i energiforskningen

Ansökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

BILAGA. till. Rådets beslut

Kollektivavtal för lager- och transportförmän

Fingrid. Kraft med ansvar.

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED

EG:s regler om statligt stöd

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

2 HUR MÅNGA DIREKTIV FINNS DET EGENTLIGEN?

AVTAL Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Offentligt. Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR)

Informationsplikt till konsument

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Avtal avseende användning av sammanhållet tjänsteerbjudande för underrättelse om medelstora förbränningsanläggningar

Transkript:

18/804/2007 Inofficiell översättning Ramavtal om effektivering av energianvändningen inom näringslivet 1 Parter Parter i detta Energieffektivitetsavtal för näringslivet är från statens sida handels- och industriministeriet (nedan Ministeriet) samt från näringslivets sida Finlands Näringsliv rf (nedan Centralförbundet), Livsmedelsindustriförbundet rf, Finsk Energiindustri rf, Kemiindustrin rf, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf, Skogsindustrin rf, Plastindustrin rf, Förbundet för Finsk Handel och Teknologiindustrin rf. Nya branschförbund tas med enligt punkt 4.3 i avtalet. Företaget förbinder sig till avtalssystemet genom att ansluta sig till åtgärdsprogrammet för sin bransch med ett separat anslutningsdokument enligt punkt 4. Vid behov kan ett företag ansluta sig till flera åtgärdsprogram. 2 Utgångspunkter, grunder och definitioner Energieffektivitetsavtalet är en fortsättning på och vidareutveckling av den praxis som inleddes med avtalet om ett åtgärdsprogram för energisparande inom industrin som ingicks 20.10.1992 och förlängdes 10.11.1997 med energisparavtal för industrin, energibranschen och fastighets- och byggbranschen som löper ut 31.12.2007. Genom avtalet avtalas om samverkan för att genomföra de åtgärder som förutsätts i målen för och genomförandet av den energi- och klimatstrategi som statsrådet antog i november 2005. I energi- och klimatstrategin sattes som mål att minska den totala energiförbrukningen med 5 procent år 2015 jämfört med utvecklingen utan nya effektiveringsåtgärder. Avtalet främjar införandet av ny energieffektiv teknologi och uppkomsten av arbetstillfällen i samband med energieffektivitetsåtgärderna samt i den mån det är möjligt även ibruktagning och ökad användning av förnybara energikällor genom metoder som lämpar sig för denna avtalsverksamhet. Avtalsparterna anser det viktigt att företagen har tillgång till bästa tillgängliga teknik och kompetens. För att säkerställa detta skapas inom ramen för avtalet fasta samarbetsmodeller för klusterbildning kring Strategisk spetskompetens, forsknings- och teknologiprogram samt andra centrala energieffektivitetsprojekt. Arrangemanget främjar forsknings- och utvecklingspartnerskap mellan energiteknologi- och tjänsteleverantörer samt avtalsföretag. Partnerskapen ger avtalsföretagen en konkurrensfördel som första tillämpare av den nya teknologin och teknologiproducenterna nödvändiga plattformar för forskning och försöksverksamhet samt eventuellt förstaleveranser. Direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (32/2006/EG) (nedan direktivet om energitjänster) förutsätter under perioden 2008 2016 åtgärder för att år 2016 nå det vägledande energibesparingsmålet på nio procent av det årliga förbrukningsgenomsnittet under perioden 2001 2005 inom sektorer som inte omfattas av Europeiska unionens utsläppshandel. Energieffektivitetsavtalen är centrala både när det gäller att nå våra sparmål och rapportera våra resultat. Effektivering av energianvändningen minskar koldioxidutsläppen och andra utsläpp. Finland har ratificerat den internationella klimatkonventionen (FCCC) 31.5.1994. Avtalsparterna förhåller sig allvarligt till klimatförändringen och anser att energieffektivitetsavtalet bidrar till att motverka klimatförändringen. 1

Avtalsparterna anser att de genom de åtgärder som på basis av avtalen har genomförts och genomförs i företagen uppfyller de krav på effektivering av energianvändningen som ingår i rådets direktiv (96/61/EG) om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Genom avtalet verkställer Ministeriet regeringens energipolitik, där energisparande har en central roll. Parterna anser att detta avtal är ett fungerande sätt att öka energieffektiviteten. Avtalsparterna strävar efter att genomföra de åtgärder som avtalet medför och utveckla avtalssystemet till en energisparmetod som har lika stor påverkan som lagstiftning och som till genomförandet är smidig, samtidigt som den inte påverkar konkurrenskraften negativt så som beskattning eller normering som avviker från den internationella utvecklingen gör. Energieffektivitet Med effektivering av energianvändningen avses i detta avtal genomförande av åtgärder som minskar energibehovet för att producera en viss produkt eller tjänst. Energieffektivitetsåtgärderna kan vara av teknisk natur eller hänföra sig till användningen av energiförbrukande anordningar, handlingssätt, verksamhetsbetingelser eller beteendemönster. Hur förändring av energieffektiviteten definieras och hur rapporteringen om detta ska ske avtalas närmare i Åtgärdsprogrammen för respektive bransch inom detta avtalssystem. Förnybara energikällor Med främjande av förnybara energikällor avses här att Företaget i sin egen verksamhet utnyttjar energi från förnybar biomassa, biogas, vattenkraft, sol, vind, den bionedbrytbara delen av avfallsbränsle samt från värmeinnehållet i marken, sjöar och vattendrag, luften eller avloppsvatten. 3 Mål Målet för detta avtal är att bidra till att säkerställa uppnåendet av energisparmålen dels i den nationella energioch klimatstrategin, dels i direktivet om energitjänster. Målet är att avtalssystemet ska omfatta en så stor del som möjligt av slutanvändningen och produktionen av energi vid medlemsföretagen i Finlands Näringsliv. Målet är också att inom eldistributions-, elförsäljnings- och fjärrvärmesektorn tillsammans med kunder som är mottagare av energitjänster, särskilt kundgrupper som inte annars omfattas av energieffektivitetsavtalen, genomföra åtgärder som i betydande utsträckning främjar uppnåendet av energisparmålet i direktivet om energitjänster i fråga om dessa kunders energianvändning under perioden 2008 2016 jämfört med utvecklingen utan energieffektivitetsåtgärder. 4 Avtalsbranscher 4.1 Energiintensiv industri Målgrupp Huvudregeln är att företag med ett eller flera driftställen vars slutliga energiförbrukning på årsnivå är minst 100 GWh kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via åtgärdsprogrammet för energiintensiv industri. 2

Målen för den energiintensiva industrin Målet är att alla energiintensiva industriföretag i Finland ska gå med i avtalssystemet. Företaget definierar sina kvantitativa mål för effektivering av energianvändningen i samband med ibruktagningen av Energieffektivitetssystemet. Senast 2010 lägger Centralförbundet och Ministeriet tillsammans fram för ledningsgruppen enligt punkt 7 målet för effektivering av energianvändningen inom den energiintensiva industrin för hela avtalsperioden fram till 2016. Målet återspeglar dels de effektiveringsmål som företagen har satt upp och dels de mål för effektivering av energianvändningen som har satts upp i den nationella energi- och klimatstrategin till dess. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Centralförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att ta i bruk Energieffektivitetssystemet (Bilaga 2) inom två år efter anslutningen till detta avtalssystem. Energieffektivitetssystemet innehåller tillvägagångssätt för genomförande av ständig förbättring, energieffektivitetsmål, en plan för förbättrande av energieffektiviteten, beaktande av energieffektiviteten under hela livscykeln vid valet av anordningar och system samt uppföljning och årlig rapportering av energiförbrukningen. Vidare strävar Företaget efter att ta i bruk ny energieffektiv teknologi alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter, samt efter att förbättra transporternas energieffektivitet genom att förbättra logistiken och energianvändningen vid transporterna i samråd med företagen som tillhandahåller dessa tjänster. Det enskilda företagets åtgärder beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energiintensiv industri (bilaga 1.1, punkt 2.3). 4.2 Energiproduktion Målgrupp Huvudregeln är att företag med kombinerad eller separat produktion av el och värme kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via åtgärdsprogrammet för energiproduktion. Målen för energiproduktionen Målet är att 80 % av energiproduktionen ska omfattas av avtalssystemet. Målet är att genomföra åtgärder som effektiverar energianvändningen och förbättrar effektiviteten i användningen av primärenergi och den totala verkningsgraden inom energiproduktionen. Det vägledande målet är att avtalsföretagen som helhet fram till 2016 ska spara 1 000 GWh inom användningen av primärenergi och effektivera elproduktionen med 1 000 GWh omräknat i elenergi jämfört med utvecklingen utan dessa nya åtgärder. 1. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. 1 Det vägledande målet omvärderas i slutet av startperioden (2008 2010) för energieffektivitetsavtalet på basis av erfarenheterna och utifrån vad man gemensamt har kommit överens om i fråga om bestämmande och uppföljning av energieffektiviteten i branschen. 3

Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att ta i bruk Energieffektivitetssystemet (Bilaga 2) inom två år efter anslutningen till detta avtalssystem. Energieffektivitetssystemet innehåller tillvägagångssätt för genomförande av ständig förbättring, energieffektivitetsmål, en plan för förbättrande av energieffektiviteten, beaktande av energieffektiviteten under hela livscykeln vid valet av anordningar och system samt uppföljning och årlig rapportering av energiförbrukningen. Vidare strävar Företaget efter att ta i bruk ny energieffektiv teknologi alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter. Vid företag och driftställen som saknar ledningssystem utarbetas en plan för förbättrande av energieffektiviteten inom ett år efter anslutningen till detta avtalssystem. Planen uppdateras på ett ändamålsenligt sätt minst vart tredje år. Åtgärderna beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energiproduktion (bilaga 1.2, punkt 2.3). 4.3 Medelstor industri och den privata tjänstesektorn Målgrupp Huvudregeln är att företag vars energiförbrukning på årsnivå inte överstiger 100 GWh på något enda driftställe kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via branschspecifika åtgärdsprogram. Till näringslivets allmänna åtgärdsprogram kan de medlemsföretag i Centralförbundet ansluta sig som verkar i en bransch utan eget åtgärdsprogram och vilkas energiförbrukning på årsnivå inte överstiger 100 GWh på något enda driftställe. Målen för den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn Avsikten är att minst 60 % av energianvändningen inom den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn ska omfattas av avtalssystemet. Det vägledande energisparmålet för varje bransch är 9 procent 2. En förutsättning för att branschen ska nå sitt mål är att varje företag som ansluter sig till avtalssystemet sätter upp ett vägledande energisparmål på minst 9 procent. Av grundad anledning kan målet för ett enskilt företag vara mindre än målet för Branschen. Åtgärdsprogram I det branschspecifika åtgärdsprogrammet definieras särdragen för branschen i fråga med närmare beaktande av de åtgärder som verkställandet av avtalet förutsätter. På framställning av det förbund som representerar branschen beslutar ledningsgruppen enligt punkt 7 i detta avtal om att en ny bransch tas med i avtalet efter att ett åtgärdsprogram för branschen har utarbetats. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att fortlöpande förbättra energieffektiviteten och vidta nedan uppräknade åtgärder alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter: Organisering och planering av verksamheten Förbättrande av energieffektiviteten 2 Beräkningssättet för målet presenteras i åtgärdsprogrammen 4

Årlig rapportering om energianvändningen och hur den effektiverats Utbildning och intern kommunikation Beaktande av energieffektiviteten vid planering och upphandling Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Vidare strävar Företaget efter att öka energieffektiviteten i transporter och lagring som hänför sig till verksamheten i samråd med tjänsteföretagen i branschen öka användningen av förnybara energikällor när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. De enskilda företagens åtgärder beskrivs närmare i de branschspecifika åtgärdsprogrammen för den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn (bilagorna 1.3 1.10, punkt 2.3). 4.4 Energitjänster Målgrupp Företag som levererar fjärrvärme och fjärrkyla till slutanvändare och företag som bedriver elöverföring, eldistribution och minutförsäljning av el kan ansluta sig till åtgärdsprogrammet för energitjänster. I åtgärdsprogrammet för energitjänster ingår även förfaranden för förbättrande av energieffektiviteten i fjärrvärmeproduktionen då företaget enbart har separat fjärrvärmeproduktion. Målen för energitjänster Målet är att 80 procent 3 av den el som överförts till slutkunder (eldistribution), av den el som sålts till slutkunder (elförsäljning) och av den fjärrvärme som sålts till slutkunder ska omfattas av avtalet vid utgången av 2010. Det vägledande målet för branschen är att genomföra åtgärder som leder till en elbesparing på 150 GWh inom förluster vid överföring och distribution av el och inom elförbrukningen vid produktion och överföring av fjärrvärme samt till en besparing på 150 GWh inom förluster vid distribution av fjärrvärme och inom förbrukningen av bränsleenergi vid separat produktion fram till 2016 jämfört med situationen utan dessa nya åtgärder. 4 Företagets mål är att tillsammans med de kunder som är mottagare av energitjänster, särskilt kundgrupper som inte annars omfattas av energieffektivitetsavtalen, genomföra energieffektivitetsåtgärder som märkbart främjar uppnåendet av det vägledande energisparmålet på 9 procent i direktivet om energitjänster i fråga om dessa kunders energianvändning under perioden 2008 2016 jämfört med utvecklingen utan energieffektivitetsåtgärder. En förutsättning för att branschen ska nå sitt mål är att varje företag sätter som vägledande effektiveringsmål 5 att effektivera sin egen energianvändning med minst 5 procent av energivolymen. Målet för det enskilda företaget preciseras inom två år efter anslutningen till avtalet, när företaget har identifierat möjligheterna att effektivera sin energianvändning. Anslutande av ett företag till avtalet Ett företag ansluts till avtalssystemet när branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. 3 Målet för täckningen kan preciseras efter beslut av ledningsgruppen, om det är motiverat efter att uppgifterna om branschens energianvändning har preciserats. Branschförbundet ska göra en framställning om precisering senast 2011. 4 Av grundad anledning kan målet för branschen preciseras senast 2011. 5 Målet bestäms utifrån energiuppgifterna för 2005. 5

Företagets åtgärder och åtaganden Åtgärder för att effektivera kundernas energianvändning Företaget förbinder sig att tillhandahålla energitjänster för kunderna och vidta nedan uppräknade åtgärder när det är ekonomiskt rationellt. Utvecklandet och tillhandahållandet av energitjänster förutsätter också att ledningen engagerar sig. Organisation och planering av verksamheten Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Verksamhet i enlighet med den Plan som närmare beskrivs i åtgärdsprogrammet för att effektivera kundernas energianvändning Årlig rapportering om energitjänsterna och energieffektivitetsåtgärderna Åtaganden för att effektivera den egna energianvändningen Företaget förbinder sig att effektivera och ständigt förbättra sin egen energianvändning och vidta nedan uppräknade åtgärder alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter: Organisation och planering av verksamheten Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Förbättrande av energieffektiviteten Årlig rapportering om energianvändningen och hur den effektiverats Företagets interna verksamhet för att förbättra energieffektiviteten Utbildning och intern kommunikation Beaktande av energieffektiviteten vid planering och upphandling Vidare strävar Företaget efter att införa ny energieffektiv teknologi och handlingssätt öka energieffektiviteten i transporter och lagring som hänför sig till verksamheten i samråd med tjänsteföretagen i branschen Åtgärderna beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energitjänster (bilaga 1.11, punkterna 2.3 2.5). 5 De undertecknande parternas åtaganden 5.1 Centralförbundet Finlands Näringslivs åtaganden hänför sig till punkt 4.1 och i fråga om punkt 4.3 till verkställandet av näringslivets allmänna åtgärdsprogram. För att nå målen ska Centralförbundet: Sporra och handleda företagen att ansluta sig till energieffektivitetsavtalet och delta i införandet av avtalssystemet Föra ett register över anslutningsdokumenten inom åtgärdsprogrammet för den energiintensiva industrin och näringslivets allmänna åtgärdsprogram och föra en förteckning över ansvarspersonerna för energianvändningen 6

Tillsammans med Motiva Ab följa upp genomförandet av sparmålen hos de företag som anslutit sig till näringslivets allmänna åtgärdsprogram Vid behov inrätta en styrgrupp för att styra och följa upp verkställandet av näringslivets allmänna åtgärdsprogram, om den sammanlagda energiförbrukningen hos företagen som anslutit sig till detta åtgärdsprogram överstiger 100 GWh/a. Därtill utreder Centralförbundet möjligheterna att utarbeta ett eget åtgärdsprogram för branschen när 10 företag inom samma bransch har anslutit sig till näringslivets allmänna åtgärdsprogram Delta i utvecklingen och marknadsföringen av energibesiktningar och energianalyser och informerandet om resultaten Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till verkställandet av avtalet inom sin egen bransch Delta i förberedelserna för rapporteringen och sammanställningen av en årsrapport Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Ministeriet, branschförbunden och företagen som ansluter sig till detta avtal 5.2 Branschförbundet Branschförbundets åtaganden hänför sig till verkställandet av punkterna 4.2, 4.3 eller 4.4. När det gäller näringslivets allmänna åtgärdsprogram (Bilaga 1.10) ansvarar Centralförbundet för de åtaganden som ankommer på branschförbundet. För att nå målen ska branschförbundet: Sporra och handleda företagen att ansluta sig till energieffektivitetsavtalet och delta i införandet av avtalssystemet Föra ett register över anslutningsdokumenten för företagen inom sin egen bransch och en förteckning över ansvarspersonerna för energianvändningen Delta i utvecklingen och marknadsföringen av energibesiktningar och energianalyser och informerandet om resultaten Handleda företagen som anslutit sig till detta åtgärdsprogram vid genomförandet av den företagsspecifika rapporteringen och delta i utarbetandet av en årlig sammanfattande rapport för hela branschen Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av sådana utvecklings- och försöksprojekt inom sin egen bransch som hänför sig till verkställandet av avtalet Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Ministeriet, Centralförbundet och branschföretagen som ansluter sig till detta avtal 5.3 Ministeriet För att målen ska kunna nås ska Ministeriet med beaktande av de anslag som årligen står till förfogande: Stödja Företagens energibesiktningar och -analyser som hänför sig till energisparande och användning av förnybar energi. Att Företaget förbundit sig att spara energi och förbättra energieffektiviteten på lång sikt och vidta åtgärder som främjar användningen av förnybara energikällor ses som positivt vid bestämmandet av stödets storlek Stödja sådana investeringar som Företaget gör i syfte att tillgodose behov som identifierats vid energibesiktningar och -analyser eller motsvarande utredningar och som uppfyller de allmänna villkoren för energistöd och hänför sig till energisparande och förnybara energikällor. Projekt för införande av ny teknologi och nya metoder har företräde Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till verkställandet av avtalet 7

Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Centralförbundet, branschförbunden och företagen som anslutit sig till detta avtal Anslå Motiva Ab resurser så att Motiva Ab kan följa upp genomförandet av åtgärdsprogrammen samt delta i vidareutvecklandet av avtalssystemet, sammanställningen av årsrapporter och produktionen av informations- och utbildningsmaterial för företagen Delta i finansieringen och organiseringen av eventuell rådgivning om energieffektivitet 6 Rapportering Företagen rapporterar årligen 6 för varje driftställe eller för varje grupp av driftställen till energieffektivitetsavtalets uppföljningssystem enligt den tidtabell som anges i Åtgärdsprogrammet. Rapporten ska omfatta föregående års energianvändning och effektiveringsåtgärder i anslutning därtill, samt om genomförandet av övriga åtgärder som hänför sig till åtgärdsprogrammet. Ministeriet, Centralförbundet och Branschförbunden fastställer före utgången av 2008 vilka metoder som ska användas för att följa upp och utvärdera hur energieffektiviteten utvecklats. 7 Ledningsgruppen Verksamheten enligt detta avtal övervakas av en ledningsgrupp, till vilken varje avtalspart utser sin representant. Handels- och industriministeriet utser ledningsgruppens ordförande och därtill två medlemmar som företräder statsförvaltningen. När ett nytt åtgärdsprogram för en bransch har anslutits till avtalet har branschförbundet i fråga rätt att utse en representant till ledningsgruppen. Ledningsgruppen kallar en sekreterare och beslutar om kallande av experter. Ledningsgruppen har till uppgift att: a) Vid behov lämna allmänna anvisningar om verkställandet av avtalet och om hur avtalet ska tolkas b) Följa upp hur målen för avtalet nås c) År 2013 analysera de resultat som nåtts till dess och vid behov bereda ändringar för den återstående avtalsperioden i enlighet med punkt 9 d) Besluta om publicering av mellanrapporter åren 2011 och 2014 samt om publicering av slutrapporten år 2017 e) Besluta om anslutande av nya åtgärdsprogram för medelstora energianvändare till avtalet enligt punkt 4.3 f) Fastställa förfarandet enligt vilket företagen rapporterar om sina avtalsenliga åtgärder och besluta om publiceringen av årliga sammanfattande rapporter g) Behandla fall av uppsägning enligt punkt 8 innan handels- och industriministeriet fattar beslut i ärendet h) Besluta om slutförande av pågående projekt om ett avtal sägs upp eller hävs enligt punkt 8 8 Avtalets giltighetstid och uppsägning av avtalet Detta avtal träder i kraft efter undertecknande och är i kraft till 31.12.2016. Om det utifrån analysen enligt punkt 7 c verkar osannolikt att det vägledande energisparmålet som satts upp för 2016 kommer att nås, bereder ledningsgruppen sina förslag till ändringar för perioden 2014 2016. Samtidigt 6 Vid anslutningen till avtalssystemet förbinder sig företaget att år 2017 även rapportera motsvarande uppgifter för 2016. 8

beslutar ledningsgruppen tillsammans med företagen som anslutit sig till avtalet om hur förändringarna ska genomföras. Ministeriet eller Centralförbundet kan säga upp avtalet om den andra parten inte fullgör sina åtaganden eller om verksamhetsbetingelserna eller förhållandena har förändrats väsentligt jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks. Branschförbundet kan säga upp avtalet och avsluta sitt åtgärdsprogram om verksamhetsbetingelserna eller förhållandena har förändrats jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks så att branschförbundet inte har förutsättningar att fortsätta genomförandet av åtgärdsprogrammet. På motsvarande sätt kan Branschförbundet avsluta de åtgärdsprogram som det ansvarar för. Ett enskilt företag kan frånträda avtalet genom att underrätta Ministeriet och det förbund till vars åtgärdsprogram företaget har förbundit sig. Ministeriet kan säga upp ett enskilt företag om företaget inte fullgör de åtaganden som det har förbundit sig till i anslutningsdokumentet och bilagorna till det. Före uppsägningen ska ärendet behandlas i den ledningsgrupp som avses i punkt 7. Statsstöd som utbetalats till ett Företag som frånträder sitt avtal eller vars avtal sägs upp kan återkrävas på de villkor som har antecknats i stödbeslutet i fråga. Ministeriet och Centralförbundet kan komma överens om att häva detta avtal om det inte ser ut att leda till de uppsatta målen. I samband med uppsägningen eller hävningen kommer man överens om hur de pågående projekten ska slutföras. 9 Övriga villkor Till sin rättsliga karaktär är avtalssystemet ett målprogram och försummelse av åtagandena i åtgärdsprogrammet har, utöver att Företaget sägs upp från avtalssystemet, inga andra rättsliga påföljder än vad som ovan sagts om statsstöd. Parterna i energieffektivitetsavtalet och Företagen som anslutit sig till avtalssystemet strävar efter att handla så att åtgärderna enligt detta åtgärdsprogram genomförs. Detta avtal har upprättats i 10 likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Helsingfors den fjärde december 2007 Handels- och industriministeriet Finlands Näringsliv rf Mauri Pekkarinen Handels- och industriminister Antti Herlin Taisto Turunen Överdirektör Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Leif Fagernäs Finsk Energiindustri rf Berndt Brunow Seppo Ruohonen 9

Heikki Juutinen Kemiindustrin rf Juha Naukkarinen Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Risto Rinne Marja Rantanen Hannu Vornamo Skogsindustrin rf Timo Lappi Plastindustrin rf Anne Brunila Kari Kallonen Kari Teppola Förbundet för Finsk Handel Teknologiindustrin rf Magnus Bargum Ole Johansson Heikki Ropponen Vice verkställande direktör Martti Mäenpää BILAGOR Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 1.4 Bilaga 1.5 Bilaga 1.6 Bilaga 1.7 Bilaga 1.8 Bilaga 1.9 Bilaga 1.10 Bilaga 1.11 Åtgärdsprogram för den energiintensiva industrin Åtgärdsprogram för energiproduktionen Åtgärdsprogram för livsmedelsindustrin Åtgärdsprogram för handeln Åtgärdsprogram för kemiindustrin Åtgärdsprogram för Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Åtgärdsprogram för plastindustrin Åtgärdsprogram för träförädlingsindustrin Åtgärdsprogram för teknologiindustrin Allmänt åtgärdsprogram för näringslivet Åtgärdsprogram för energitjänster 10

Bilaga 2 Energieffektivitetssystemet 11