Man kan inte backa in i framtiden

Man kan inte backa in i framtiden Slutrapport från Parlamentariska kommittén september 2011

Förord Samtal med lyhördhet, lyssnande för insikt, beslutsfattande som ger trovärdighet. Dessa tre korta satser kan förhoppningsvis vara ledorden för det föreslagna utvecklingsarbetet med systematiserade medborgarkontakter. Detta kan dock aldrig ersätta den representativa demokratin som de politiska partierna är bärare av och måste så vara i framtiden. De politiska partierna förväntas fullgöra sin centrala roll i den representativa demokratin genom att formulera, sammanväga och förmedla åsikter till helhetsbilder inför beslut. De folkvalda fullmäktigeledamöterna har också den viktiga uppgiften att företräda de tysta och som inte på andra sätt kan göra sig hörda. Demokratinsställning måste alltid hållas levande och får inte tas för given. Demokrati är ingen handelsvara utan måste ständigt återerövras. Både de politiska partierna och de folkvalda i fullmäktige, utifrån sina olika roller, har till uppgift att skapa tilltro till och ge mening åt kommitténs föreslagna former för medborgarkontakter. Inte minst viktigt som förberedelser inför de förändringar av samhällsorganisationen som diskuteras på nationell nivå och som kan påverka medborgarnas närhet till beslutsfattandet. Förändringens vind är medvind för den som förbereder sig och motvind för den som ingenting gör Okänd Eskilstuna den 29 augusti 2011 Siw Jansson Ordförande i Parlamentariska kommittén

Uppdraget utgångspunkter Parlamentariska kommittén har i hela sitt arbete haft som utgångpunkt de olika uppdragsdirektiven och som ambition att våra förslag ska bidra till att nå målen i Landstingets vision Det öppna landstinget. Besluten Landstingsfullmäktige beslutade i mars 2010, FM 14/10, att en översyn av landstingets politiska organisation skulle göras och en delrapport lämnas i november 2010. En parlamentarisk kommitté utsågs för arbetet. Kommitténs sammansättning Siw Jansson (S) ordförande Gustaf Wachtmeister (M) vice ordförande Roger Ljunggren (S) Lilian Sjölund (MP) Christer Kax Sundberg (FP) Jan-Olof Blomster (FP) fr. o m 2011-03-08 Håkan Ingårda (C) Östen Eriksson (KD) Marco Venegas (-) Lennart Clarstedt (V) t o m 2011-03-08 Maud Ekman (V) fr. o m 2011-06-16 Stefan Jakobsson (SD) fr. o m 2011-03-08 Kansliet har utgjorts av Anna Klippmark, jurist och Margareta Viking, utredningssekreterare. Uppdragen Landstingsfullmäktige beslutade i mars 2010, FM 15/10, att fastställa ett uppdragsdirektiv för översynen. Målet för uppdraget var En stabil organisation med optimala förutsättningar att möta kommande förändringar och som vid ett majoritetsskifte inte med automatik innebär omedelbara förändringar. Organisationen ska främja insyn, inflytande och påverkan från medborgarna och vara anpassad till delat huvudmannaskap mellan landsting och kommuner. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2010, FM 91/10, i enlighet med Parlamentariska kommitténs förslag att bl. a inrätta en Länssjukvårdsnämnd, en Primärvårdsnämnd och en med kommunerna gemensam nämnd för vård och omsorg, tillika hjälpmedelsnämnd, samt att de tre samverkansberedningarna skulle upphöra.

Parlamentariska kommittén fick i mars 2011 Landstingsfullmäktiges uppdrag, FM 12/11, att Utreda och föreslå former för utveckling av landstingsfullmäktiges arbetsformer i samverkan med landstingsfullmäktiges beredning för demokratifrågor Utreda och föreslå former för landstingets arbete med medborgardialog i samverkan med landstingsfullmäktiges beredning för demokratifrågor. Redovisa en slutrapport till landstingsfullmäktige senast i juni 2011 Därutöver har landstingsstyrelsen, LS 247/10, gett kommittén i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med e-petitioner i landstinget Sörmland. Sammanfattning av kommitténs förslag Parlamentariska kommittén föreslår tre olika metoder för fullmäktiges systematiserade medborgarkontakter; e-petitioner (Sörmlandsinitiativet) - förslag från medborgarna, medborgardialoger och medborgarpaneler. E-petitioner, Sörmlandsinitiativet, ger medborgarna möjligheter att väcka egna förslag till landstinget via landstingets webb, medborgardialogens huvudsyfte är just dialogen och medborgarpaneler ett sätt för landstinget att föra ut sitt budskap och få tillbaka synpunkter och idéer. Medborgardialoger och medborgarpaneler ska genomföras på fullmäktiges uppdrag, dvs. fullmäktige beslutar om innehåll, omfattning och tidplan, hur resultatet ska behandlas och hur återkopplingen till deltagarna ska ske. Parlamentariska kommittén förordar att tillfälliga beredningar inrättas bestående av fullmäktigeledamöter för arbetet med medborgardialogerna och medborgarpanelerna. Kommitténs arbete Förutom sammanträden och presidiemöten har delar av kommittén gjort ett flertal studiebesök. I Landstinget Västmanland fick kommittén del av deras projektarbete Medborgardialog som en del i styrning, i Region Skåne deras fleråriga erfarenheter av olika former för medborgarkontakter och framför allt med ungdomar och Malmö stads arbete med e-petitioner. Delar av kommittén deltog i den av Sveriges kommuner och landsting, Skl, årligen återkommande Demokratidag under våren. I augusti 2010 medverkade en representant från Skl för att ge kommittén ett nationellt perspektiv på medborgarkontakter och organisationsutveckling inom landstingsvärlden. Kommittén genomförde tillsammans med Demokratiberedningens ledamöter Ett samtal om medborgardialoger den 9 juni med inbjudna fullmäktigeledamöter.

Kommitténs utgångspunkter Sveriges Kommuner och Landsting, driver sedan 2006 projektet Medborgardialog. Bakgrunden är de beslut som förbundets kongresser har fattat 2003 och 2007 som grundar sig på..den förändring man kan se av demokratin i Sverige, med ett över tid sjunkande valdeltagande där särskilt oroande är de stora skillnader mellan olika kommuner, områden och valkretsar. Färre och färre blir medlemmar i politiska partier, förtroendemannauppdraget har blivit mer och mer professionaliserat. Fler lokala partier har bildats och koalitioner med många partier kan innebära att partipolitiken blir otydlig för medborgarna. Denna förändring har inte bara skett i Sverige utan är en internationell trend i hela västvärlden. Samtidigt vill svenskarna delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor. Vi engagerar oss alltmer på andra arenor än tidigare och inte minst de sociala medierna har blivit mötesplatser. Svenskarna är också alltmer välutbildade. Dessa faktorer utgör bakgrunden till förbundets arbete i projektet och vi ser att behovet av engagemang på lokal nivå blir allt större och detta är en utmaning för den lokala demokratin där kommuner och landsting har en avgörande roll. Genom medborgardialog fogas de värderingar som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram inför ett beslut. Avsikten med medborgardialogen är att komplettera det representativa systemet genom att ge de förtroendevalda ett bredare underlag för beslut Kommittén vill för sin del tydliggöra att syftet är att stärka fullmäktiges ledamöter i sin roll som befolkningsföreträdare samt möjliggöra och främja insyn, inflytande och påverkan från medborgarna. På detta sätt fås medborgarkontakter som kan kopplas till utveckling av fullmäktiges arbetsformer och ge ökade möjligheter att fatta beslut baserade på folkningens behov. Samhällsutvecklingen påverkar samhällsorganisationen. Ledamöternas ansvar att fatta beslut kan aldrig ersättas av medborgarkontakter men aktiva medborgarkontakter idag är en viktig förberedelse för t ex en regionbildning. I dagsläget representerar varje fullmäktigeledamot nästan 3000 sörmlänningar. Vid en regionbildning kommer varje ledamot att representera betydligt fler och kraven på och behovet av medborgardialoger kommer att öka.

Demokrati samhällets värdegrund Inom forskningen pekar man på i huvudsak tre olika perspektiv inom begreppet demokrati ; representativ demokrati, direktdemokrati och deliberativ demokrati (samtalsdemokrati). Den representativa demokratin i Sverige bärs upp av de politiska partierna både på nationell och regional nivå. Genom att formulera, sammanväga och förmedla de intressen, krav och åsikter som finns i samhället fungerar partierna och dess företrädare och förtroendevalda som länkar mellan folket och de styrande i den demokratiska processen. Ledamöter i bolagsstyrelser har driftsansvar, ledamöter i nämnder är också verksamhetsföreträdare och för dialog med brukargrupperna. Fullmäktigeledamöterna är befolkningsföreträdare. Det innebär inte att fullmäktige och dess ledamöter ersätter de politiska partiernas roll och ansvar för demokratin. Införande av medborgardialoger och - paneler är ett sätt att stärka fullmäktigeledamöternas roll som just medborgarförerträdare. I den goda dialogen skapas bättre kunskap om de frågor som dialogen omfattar. Landstingsfullmäktiges arbete styrs av dels kommunallagen, dels av den av fullmäktige antagna arbetsordningen och ledamöterna förväntas att ha ett länsperspektiv även om man representerar olika valkretsar. Ledamöternas uppdrag, att vara medborgarförerträdare, måste också utövas utanför fullmäktigesalen. Närhet och tillit skapas genom personliga möten och dialoger där förtroendevalda och medborgare möts. När man som företrädare för ett politiskt parti kommunicerar med medborgarna är man både partiföreträdare och landstingsrepresentant. I en medborgardialog tillsammans med andra förtroendevalda från Landstinget får de partipolitiska värderingarna inte bli otydliga för deltagarna men det får inte heller bli en politisk debatt mellan de förtroendevalda. Det ska självklart finnas utrymme för olika åsikter men den politiska debatten ska föras i fullmäktigesalen. Medborgardialogen ska ta sikte på samtalet med medborgarna och det ska vara tydligt att de förtroendevalda representerar fullmäktige. Ett fullmäktige som en aktiv uppdragsgivare lämnar tydliga uppdrag för beredning av ett dialogområde, ställer krav på att bli involverat under beredningsprocessen och utifrån fattade beslut få återredovisning från nämnder och styrelse. Däremot bereder inte fullmäktige själv några frågor. Att se fullmäktige som en aktiv part i styrning innebär att de folkvalda ledamöterna genom sitt deltagande i tillfälliga beredningar blir involverade i flera steg än själva beslutsfattandet, nämligen att ta initiativ, formulera problemen, bereda ärendet, initiera förslag men också följa upp hur beslutet genomförs.

Vägval och avgränsningar Partiernas roll och ansvar bör utvecklas genom ledamöternas dubbla roller som partiföreträdare och som representanter för fullmäktige. Partierna har det demokratiska ansvaret som man fått av väljarna i det allmänna valet. Partierna för partipolitik, motiverar, debatterar och ansvarar för opinionsbildning. Fullmäktiges systematiska medborgarkontakter ska vara en del i styrningen för aktualisering av framtidsfrågor. Erfarenheter visar att det egentligen inte finns några områden som det inte går att föra dialog om förutom beslut som rör enskilda personer, men frågor som är direkt partiskiljande ska inte bli föremål för dialogen. Ämnen som kan bli aktuella för medborgardialog/panel ska vara av allmänt intresse, finnas inom Landstingets uppdrag och i framtiden leda till ett beslut. Fullmäktiges medborgarkontakter organiseras och genomföras av den politiska organisationen. I dagsläget september 2011 - är det inte klart hur den framtida regionindelningen kommer att se ut eller hur samhällsorganisationen kommer att vara uppbyggd. Medborgarkontakterna ger möjlighet att föra ut kunskap om att Landstingets ansvarar för även andra viktiga verksamheter för medborgarnas vardag än frågor än hälso- och sjukvård. För att medborgarkontakterna ska hanteras systematiskt måste fullmäktige redan i starten av en process för ett kommande beslut ta ställning till om frågan ska bli föremål för en medborgardialog eller panel. Resultatet av dialogen/panelen ska sedan utgöra ett av flera underlag inför beslut. Att arbeta med medborgardialoger och paneler kräver långsiktighet, engagerade ledamöter och att ha både det lokala och det regionala perspektivet. Medborgardialogen ger fullmäktige förutsättningar att skapa medborgarkontakter som inte bara engagerar brukarna eller är driftsfrågor. Syftet med medborgarkontakterna är också att utveckla ledamöternas roll som medborgarföreträdare med kunskap om de olika geografiska förutsättningarna, ge kunskap om Landstingets roll som ett viktigt direktvalt regionalt samhällsorgan. Landstingets förtroendevalda har ett övergripande ansvar att se till helheten och att medborgarnas vilja och behov tillgodoses. Förtroendevalda ska företräda alla, även de som av olika skäl är tysta mellan valen eller väljer att inte rösta. Därför är det viktigt att stå emot särintressen och släppa fram helhetsbilden av medborgarviljan. Det är också viktigt att skapa realistiska förväntningar för vad man som förtroendevald kan åstadkomma. En kunnig och välinformerad opinion är grundläggande för att föra en meningsfull och

konstruktiv dialog. I den goda dialogen skapas bättre kunskap om den demokratiska processen och ökad tolerans för andras argument och åsikter. Landstingets brukardialog Medborgardialog ska inte förväxlas med brukardialog. Medborgardialog sker mellan förtroendevalda och medborgare medan brukardialog sker mellan verksamhetsföreträdare och dess brukare. I Fullmäktiges ärende, 49/11, Utveckling av former för dialog och brukarmedverkan, har Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden, tillsammans med Länshandikapprådet, gjort en sammanställning av brukarkontakter och brukarmedverkan inom Landstinget Sörmland. Länspensionärsrådet och Länshandikapprådet är valda organ med politiskt fastställda reglementen. Ett stort antal brukarråd/samverkan/kontakter i olika former beskrivs i ärendet. I reglementet för Länspensionärsrådet 1 framgår bl. a att Länspensionärsrådet är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärsorganisationernas distriktsorganisation å ena sidan och Landstinget Sörmland å andra sida. Pensionärsrådet ska fungera som ett referensorgan. Rådet rapporterar till Landstingsstyrelsen. I reglementet för Länshandikapprådet framgår i 1 bl. a att Länshandikapprådet är ett samrådsorgan mellan Landstinget Sörmland och handikapporganisationernas länsavdelningar i Södermanlands län. Rådet ska genom informationsutbyte, kunskaps- och erfarenhetsförmedling och kontaktknytande åtgärder verka för att funktionshindrades möjligheter till delaktighet, inflytande och självbestämmande ökas. Politiskt fastställda reglementen för de olika formerna av brukarkontakter finns inte. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att godkänna rapporten och förklara nämndens uppdrag slutfört, att överlämna rapporten till Demokratiberedningen för beaktande i samband med arbete att ta fram förslag på medborgardialoger/brukarmedverkan och att redovisa en kostnadsuppskattning för förslagen i rapporten. Landstingets medborgarkontakter e-petitioner - Sörmlandsinitiativet E-petition är kanske en av de enklaste metoder som finns tillgängliga idag. Idén är att en person kan lägga ett förslag på hemsidan och samla stöd från andra medborgare. E-petitioner ger medborgare en enkel och lättförståelig metod att engagera sig mellan valen. De förtroendevaldas roll förändras inte av ett system med e-petitioner utan ger dem ökad kunskap om och förståelse för vad som engagerar medborgarna.

Det är enkelheten i e-petitioner som gör att verktyget är speciellt lämpat att använda via Internet. Man kan både lämna, stödja och följa förslag och se resultat. Vid tillräckligt stort antal som stödjer lämnas förslaget vidare som ett anmälningsärende till den nämnd eller det utskott inom Landstinget som ansvarar för området. Medborgardialog Medborgardialog är i första hand de förtroendevaldas ansvar och redskap. Det är en möjlighet att få större kunskap om medborgarnas värderingar, bättre beslutsunderlag, nya idéer och ökad förståelse för politiska beslut. Dialogen är en möjlighet för medborgarna att få ökad kunskap och förtroende om landstingets olika verksamheter, roll och uppdrag. Medborgarna ges möjlighet att möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan. Medborgarpanel En medborgarpanel utgörs av en grupp medborgare som har bjudits in för att delta i panelen för att ge förtroendevalda ett bredare underlag till beslut genom att svara på frågor, lämna synpunkter och komma med förslag och idéer. Panelen kan sättas ihop på olika sätt, från öppen inbjudan där de som anmäler sig får delta till inbjudan som vänder sig till slumpmässigt utvalda utifrån befolkningsregister, ålder, kön, hemort etc. En medborgarpanel kan träffas via fysiska möten eller som en e-panel över webben eller en kombination av bägge. Att delta och kommunicera utan krav på att delta i fysiska möten kan locka medborgare som har svårt att hinna gå på möten. För alla tre dialogformer gäller att återkoppling ska ske genom redovisningar, debatter och beslut i och för fullmäktige. Tre olika modeller för kommunikation Landstingsfullmäktige föreslås, som ett led i att utveckla fullmäktiges arbetsformer, införa tre olika modeller för att kommunicera med medborgarna e-petitioner Medborgardialoger Medborgarpaneler Kommittén föreslår vidare att tillfälliga beredningar inrättas för genomförande av medborgardialoger och paneler. Slutligen föreslår kommittén att ledamöterna ges tid och möjlighet att i tvärgrupper föra samtal om frågor ur ett demokratiperspektiv.

Tidplan Kommittén förslår att de olika formerna av medborgarkontakter införs successivt under innevarande mandatperiod. Under 2012 prövas formerna för e-petitioner - Sörmlandsinitiativet - och lämpliga ämnesområden för medborgardialog/medborgarpanel fastställs. Under 2013 genomförs vid något tillfälle medborgardialog alternativt medborgarpanel. Uppföljning av arbetet med medborgarkontakterna sker löpande under mandatperioden. Utvärdering Under mandatperioden genomförs löpande uppföljning, återkoppling och utvärdering för ställningstagande till fortsatt demokratiutveckling. Ekonomi Kommittén har under hela sitt arbete varit medveten om de ekonomiska förutsättningarna. Kommittén anser ändock att en investering för demokrati är en viktig del för medborgarna och för de folkvalda. Vilka resurser som redan i nuläget finns i landstingets organisation som kan stödja kommitténs förslag bör snabbt kunna kartläggas. På så sätt involveras den nuvarande organisationen i detta utvecklingsarbete. Därtill behövs säkert ett särskilt avsatt anslag för att t.ex. e-petitionerna - Sörmlandsinitiativet ska kunna starta 2012.

Kommitténs slutord Under arbetet i den Parlamentariska kommittén har de partipolitiska diskussionerna lagts åt sidan. Inriktningen har varit att öka medborgarnas förtroende för Landstinget som ett viktigt samhällsorgan nu och i framtiden. Siw Jansson (S) Ordförande Gustaf Wachtmeister (M) Vice ordförande Roger Ljunggren (S) Lilian Sjölund (MP) Marco Venegas (-) Christer Kax Sundberg (FP) Jan-Olof Blomster (FP) Håkan Ingårda (C) Östen Eriksson (KD) Maud Ekman (V) Stefan Jakobsson (SD)

Bilagor Landstingets vision Det öppna Landstinget Fullmäktiges beslut FM 14/10,15/10, 91/10, 12/11 och 49/11 Landstingsstyrelsens beslut 247/10 Skl, faktablad nr 6 Medborgarpanel och 7 E-petitioner Landstingets Sörmland Handbok för medborgardialoger Skl, Delaktighetstrappa Litteraturlista Skl, 11 tankar om medborgardialoger Skl, Utveckla fullmäktige Skl, IT-verktyg i demokratins tjänst Skl, Medborgardialog genom e-petitioner Skl, Medborgardialog som resurs vid tjänsteutveckling Skl, Medborgardialog som del i styrprocessen