Bi l ag a 1 Sam m an stäl l n i n g av en kät röran d e skakn i n g ar h os barbet Totalt utskickade enkäter: 24 (inkl 1 export) Totalt inkommande enkäter: 21 Mörkertal: 3 obesvarade enkäter Av 21 besvarad e en käter u ppg er 9 av d em att h u n d en h ar skakn i n g ar 5 av d essa är h an ar, 4 är ti kar Ål d er på h u n d ar m ed sym ptom - 1 h u n d är föd d 2007 (avel sti k) - 5 h u n d ar är föd d a 201 0 (föd d a i en ku l l om 9 st) - 3 h u n d ar är föd d a 201 2 (föd d a i två ku l l ar om tota l t 1 3 st) I vilka situationer har ägarna noterat skakningar/darrningar? (flera alternativ kunde kryssas i) Efter an strän g n i n g (5 st) U n d er akti vi tet (5 st) Vi d u pph etsat ti l l stån d (5 st) Vi d vi l a (1 st) Vi d /Efter bi l åkn i n g (2 st) I vilken/vilka kroppsdelar skakar det på hunden? (flera alternativ kunde kryssas i) Fram ben (6 st) Bakben (6 st) (Bl an d al tern ati ven fan n s även h u vu d, svan s och kropp, m en i n g en h ar n oterat skakn i n g ar i d e kroppsd el arn a) Till vilken grad märks skakningarna? Kn appt m ärkbara (1 st) Syn bara (7 st) M ycket tyd l i g a (1 st) Hur ofta uppkommer skakningarna på din hund? Dag l i g en (1 st) N åg on g ån g i veckan (6 st) N åg on g ån g om året (2 st) Vid vilken ålder uppträdde skakningarna första gången? I val pål d ern : (3 st) U n d er 1 års ål d er: (1 st) Vi d 1 års ål d er: (3 st) Vi d 2 års ål d er (2 st) Har skakningarna ökat eller minskat med åldern? De h ar ökat (1 st) De h ar m i n skat (2 st) De h ar vari t oförän d rad e (5 st) Obesvarad (1 st) Finns det något som din hund undviker att göra? J a (1 st) N ej (8 st)
Bi l ag a 2 ) 1 0) ) h u n d m ed sym ptom h u n d u tan sym ptom h u n d m ed okän d statu s Schematisk illustration som visar släktförhållanden och förekomst av symptom (tremor) enligt enkätsvar per 201 3-01 -28
Bi l ag a 3 Rapport från veteri n är Ceci l i a Roh d i n efter u n d ersökn i n g av en barbet, 201 2-1 2-1 3, Al ban o Dj u rsj u kh u s, Stockh ol m (Situationen har till viss del förändrats då ytterligare enkätsvar (med delvis avvikande svar) har inkommit efter att rapporten skrevs. I skrivande stund visar enkätsvaren att det är 9 hundar som utvecklat symptom. SBBKs anm) Sex Barbet-äg are h ad e svarat på en käten om d en trem or som d eras h u n d ar vi sar sym tom på. Al l d j u räg are u ppl evd e si n a h u n d ar som fri ska föru tom att d e skakad e i si n a ben. Sam tl i g a i n d i vi - d er h ad e börj at skaka i n n an 2 års ål d er, två i n d i vi d er vi sad e trem or red an som val par. 1 /3 ska- kad e i bakben en, 1 /3 i fram ben en och 1 /3 i båd e bak- och fram ben. Sam tl i g a äg are u ppl evd e att skakn i n g arn a h ad e sam ban d m ed u pph etsn i n g och n åg on form av an spän n i n g. Skakn i n g arn a u ppträd d e d å ett av ben en avl astad es m en än d å h ad e kon takt m ed u n d erl ag et. N är h u n d en be- l astad e ben et fu l l t så skakad e d et i n te, i n te h el l er ku n d e trem or ses i vi l a el l er u n d er akti vi tet (i rörel se). Äg arn a var överen s om att h u n d arn a i n te g av i n tryck av att besväras av skakn i n g arn a och d et påverkad e i n te på n åg ot sätt d ess u th ål l i g h et el l er akti vi tet. U n d ersökn i n g av en 5- åri g Barbet ti k m ed sym tom på trem or sed an 4 år ti l l baka, vi sad e i n g et avvi kan d e vi d varken al l m än kl i n i sk el l er n eu rol og i sk u n d ersökn i n g. Trem or ku n d e ses vi d u pph etsn i n g och var m er u ttal ad i bakben m en såg s även i fram ben. Trem orn var av h ög frekven s och l åg am pl i tu d. Ti ken h ad e n orm a l (g od!) m u skel an sättn i n g och n orm al a spi n al a refl exer, trem or ku n d e d ock ses i an sl u tn i n g ti l l att d essa testad es. Trem orn syn tes d å ti ken stod och avl astad e n åg ot ben, a l tern ati vt satt och i n te bel astad e si n a fram ben fu l l t. Vi d el ektrod i ag n osti sk u n d ersökn i n g (el ektrom yog rafi ) ku n d e kon stateras att h on i n te vi sad e förän d ri n g ar karakteri sti ska för varken en m yopati (m u skel sj u kd om ) el l er en n eu ropati (n ervsj u k- d om ). Trem or, som är ett sym tom, kan bero på ol i ka orsaker. På h u m an si d an (hos människor, SBBKs anm) d el as d e i n i trem or som syn s i vi l a och trem or som ses i akti vi tet. Vi l otrem or på m än n i ska är ofta syn on ym t m ed Parki n son s sj u kd om. Parki n son s sj u kd om fi n n s i n te på h u n d. Då m än n i skor och d j u r ski l j er si g g en om att m än n i skor h ar en väl d i g t u ttal ad fi n m otori k i h än d er, m ed an h u n d ar är fyrben ta och i n te h ar n åg on u ttal ad fi n m otori k så bl i r d et svårt att översätta d e ol i ka typer av trem or som fi n n s beskri vn a på m än n i ska ti l l h u n d. Postu ral trem or beskri ver d e ol i ka typer av trem or som vi kan ses på h u n d i sam ban d m ed akti vi tet som i n te i n n ebär akti v rörel se (och d å i n te h el l er vi l a). En speci fi k typ av postu ral trem or som fi n n s beskri ven sed an ti d i g are är ortostati sk trem or. Det är en sorts trem or som förekom m er d å i n d i vi d en står, och d en u pph ör om ed el bart d å rör på si g el l er l i g g er n er och vi l ar. Detta fi n n s beskri vet i n om G ran d Dan oi s rasen som ett g an ska besväran d e ti l l stån d. Ofta kan m an h öra förän d ri n g ar n är m an l yssn ar på m u sku l atu ren m ed stetoskop. An d ra i n d i vi d er (j ag sku l l e säg a d e fl esta som i n te är av rasen G ran d Dan oi s m ed d en n a typ av trem or) är h el t obesvärad e av si n ortostati ska trem or.
Den typ av trem or som vi ser på Barbet avvi ker från d et vi n orm al t kal l ar för ortostati sk trem or g en om att vara m er u ttal ad i ett avl astat ben, d essu tom ku n d e i n g et avvi kan d e h öras vi d au sku l tati on av m u sku l atu ren (kan vara så att d en n a u n d ersökn i n g beh över u pprepas). Sam m an fattn i n g svi s så är d et san n ol i kt att d en trem or vi ser i n om Barbet rasen är n åg on form av postu ral trem or. H u n d ar u tveckl ar sym tom i en förh ål l an d evi s u n g ål d er, sym tom en verkar m ed ti d en förvärras u tan att h u n d arn as arbetsförm åg a försäm ras. Ti l l stån d et g er i n te i n tryck av att störa h u n d arn a som l ever väl m ed si n trem or. Det fi n n s an l ed n i n g att tro att d et fi n n s en ärftl i g kom pon en t i u tveckl an d et av d en n a trem or, preci s som d et fi n n s på m än n i ska m ed s. k. essen ti el l trem or. Cecilia Rohdin tillägger per mail: För att om möjligen kunna identifiera en bakomliggande patologisk förändring så ser jag att obduktion av individ med symtom (och då för att hunden avlivas av ANNAN orsak så som ålder eller möjligen annan sjukdom) sannolikt är det mest effektiva sättet. Det är dock av största vikt att en sådan undersökning görs på ett sådant sätt att nervsystemet omedelbart tas om hand efter avlivning och hanteras av veterinärer med erfarenhet av dessa undersökningar. Som jag ser det sannolikt mest praktiskt att ta sig till Uppsala för detta. På Grand Danois, en ras där ortostatisk tremor finns beskriven, undersöktes hundarna fullständigt med blodprover, elektrodiagnostik, EEG, magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärgs- vätskeprov, inget avvikande kunde påvisas, annat än de som kunde kopplas till själva tremorn. Håll kontakten och följ dessa hundar, hur pass progredierar deras symtom?"